<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Island &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/island/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 11 Sep 2026 05:37:08 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Island &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Island satsar miljoner på läromedel – lärarbristen kvarstår</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/island-satsar-miljoner-pa-laromdel-lararbristen-kvarstar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 11 Sep 2026 05:37:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Ásmundur Einar Daðason]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[lärare]]></category>
		<category><![CDATA[PISA]]></category>
		<category><![CDATA[utbildning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240140</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Islands regering svarar på de sämsta PISA-resultaten någonsin med 455 miljoner isländska kronor till nya läromedel, mobilfrihet i skolorna och en översyn av läroplanen. Men enligt lärarförbundet rör paketet inte lärarbristen.</strong>

PISA 2025 offentliggjordes den 8 september. Resultaten är <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/samsta-pisaresultatet-nagonsin-34-procent-klarar-inte-grundlaggande-matte/" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppmätta</a> för isländska grundskoleelever. Island ligger på 33:e plats av 38 OECD-länder. Bara 2 procent når toppnivå i läsförståelse, mot 6 procent i OECD.

Samma dag höll barn- och utbildningsminister Inga Sæland presskonferens om regeringens svar.

— <em>Vi har nått botten. Det finns egentligen bara en väg, och det är uppåt</em>, <a href="https://www.ruv.is/english/2026-09-09-our-hearts-beat-exactly-in-sync-486481" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Inga Sæland.

Magnús Þór Jónsson är ordförande i lärarförbundet Kennarasamband Íslands. Han kallar satsningen en bra början, men vill se ett större belopp.

— <em>Det som betyder oerhört mycket för oss är att stärka lärarnas professionsutveckling. Grundskolan saknar i dag omkring 20 procent av de yrkeskvalificerade lärare den behöver</em>, säger Magnús Þór Jónsson.

Han beskriver vad det leder till. När läromedlen samtidigt är svaga får lärare som kanske inte ens har yrkesbehörighet ta hand om grupper och skriva materialet själva.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Island säger nej till nya EU-samtal</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/island-sager-nej-till-nya-eu-samtal/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 30 Aug 2026 08:02:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[folkomröstning]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[Schengen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238925</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Isländarna har röstat nej till att återuppta förhandlingar om EU-medlemskap. Nej-sidan fick 52,5 procent av de giltiga rösterna, mot 47,5 procent för ja-sidan.</strong>

Enligt den isländska public service-kanalen <a href="https://www.ruv.is/frettir/innlent/2026-08-29-thjodin-hafnar-adildarvidraedum-vid-esb-485355/" target="_blank" rel="noopener nofollow">RÚV</a> röstade 99 037 personer nej och 89 459 ja. Därtill registrerades 1 200 blanka eller ogiltiga röster.

Omröstningen var rådgivande och gällde inte ett omedelbart inträde i unionen, utan om de anslutningssamtal som lades på is för drygt ett decennium sedan skulle återupptas. Enligt <a href="https://omni.se/extremt-jamnt-i-islands-folkomrostning-om-eu-samtal/a/5pwx1b" target="_blank" rel="noopener nofollow">Omni</a> växlade ledningen under rösträkningen innan nej-sidan drog ifrån.

Island deltar redan i EES och Schengensamarbetet, men ett fullt medlemskap i EU har länge varit omstritt. Frågan har bland annat handlat om nationellt självbestämmande och kontrollen över landets fiskevatten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Matriarkat: Kvinnor dominerar Islands topposter – hyllas som jämställdhet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/matriarkat-kvinnor-dominerar-island-hyllas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 27 Aug 2026 13:12:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[jämställdhet]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<category><![CDATA[män]]></category>
		<category><![CDATA[matriarkat]]></category>
		<category><![CDATA[World Economic Forum]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238636</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Islands president, statsminister och talman är kvinnor. Detsamma gäller ledningen för regeringspartierna, universiteten och Reykjavíks två högsta kommunala poster – en maktkoncentration som skulle ha kallats en allvarlig könsobalans om rollerna varit omvända.</strong>

Kvinnor dominerar Islands topposter och innehar en anmärkningsvärd del av landets mest symboltyngda offentliga ämbeten.

Halla Tómasdóttir är president, Kristrún Frostadóttir statsminister och Þórunn Sveinbjarnardóttir talman. Guðrún Karls Helgudóttir leder nationalkyrkan, Halla Bergþóra Björnsdóttir är rikspolischef och Sigríður J. Friðjónsdóttir riksåklagare.

Kristrún Frostadóttir, Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir och Inga Sæland leder också varsitt parti i regeringskoalitionen. Efter kommunalvalet 2026 är Hildur Björg Björnsdóttir Reykjavíks borgmästare, medan Björg Magnúsdóttir leder stadsfullmäktige.

Mönstret omfattar även hela universitetssektorn. Sex rektorer leder isländska universitet efter omorganisationen den 1 juli – samtliga är kvinnor. Islands universitet och Hólar bildade då ett konsortium som Silja Bára Ómarsdóttir leder, medan Hólmfríður Sveinsdóttir leder Hólar-enheten.

[caption id="attachment_144457" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/03/tva-kvinnor-blusar-papper-arbetar.jpg"><img class="size-medium wp-image-144457" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/03/tva-kvinnor-blusar-papper-arbetar-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Island styrs numera av vad som på goda grunder kan beskrivas som ett matriarkat. Foto: Gabrielle Henderson/Unsplash[/caption]
<h3>"Milstolpe för jämställdheten"</h3>
Isländska <a href="https://www.ruv.is/frettir/innlent/2025-03-29-konur-i-ollum-helstu-embaettum-a-islandi-440116" target="_blank" rel="noopener nofollow">RÚV uppmärksammade</a> samma förhållande i mars 2025. Iceland Review kallade utvecklingen en "milstolpe för jämställdheten".

Kvinnlig dominans på toppen framställs därmed som framsteg, medan jämställdhetsdebatten regelmässigt betecknar motsvarande manlig dominans som ett strukturellt problem.

Skillnaden finns även inbyggd i <a href="https://reports.weforum.org/docs/WEF_GGGR_2025.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">WEF:s index</a>.

WEF gav Island förstaplatsen 2025 och bedömde att landet hade överbryggat 92,6 procent av könsgapet. Indexet jämför kvinnors utfall med mäns men kapar värden över full paritet till 1.

Metoden registrerar därför inte kvinnlig överrepresentation som ett omvänt könsgap, utan som uppnådd jämställdhet.

Kvinnor kontrollerar dock inte varje tung isländsk institution fullt ut. Den isländska regeringen består idag av sex kvinnor och fem män, centralbankschefen är en man och män innehar tre av de fyra vice ordförandeposterna i Reykjavíks stadsfullmäktige.

Den dokumenterade koncentrationen i landets främsta politiska, akademiska och offentliga ämbeten är ändå svår att förena med föreställningen att könsdominans bara utgör ett samhällsproblem när män står för den.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Total solförmörkelse över Island i morgon</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/total-solformorkelse-over-island-i-morgon/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Aug 2026 04:48:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[astronomi]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[rymden]]></category>
		<category><![CDATA[sol]]></category>
		<category><![CDATA[solen]]></category>
		<category><![CDATA[solförmörkelse]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236875</guid>

					<description><![CDATA[<strong>När månen på onsdagen skymmer solen helt går Island in i den smala skugga som gör årets stora himlafenomen möjligt. För Reykjavíksbor och besökare handlar det om mer än en partiell förmörkelse: huvudstaden ligger i zonen där dagen under en kort stund blir natt.</strong>

Den totala solförmörkelsen inträffar den 12 augusti och passerar över västra Island på sin väg från Grönland mot Atlanten, Portugal och Spanien. Nasa beräknar att förmörkelsen når sitt globala maximum klockan 17.45 universell tid, över Nordatlanten väster om Island. Där är totaliteten som längst två minuter och 18 sekunder.

På Island drar totalitetszonen över Västfjordarna, Snæfellsnes och Reykjaneshalvön. Även Reykjavíkområdet ligger i den. I Reykjavik väntas den största förmörkelsen omkring klockan 17.48 isländsk tid, enligt den lokala eclipsesajten <a href="https://eclipse2026.is/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Eclipse 2026</a>.

För den som står i totalitetszonen täcker månen hela solskivan under en kort stund. Då mörknar himlen och solens yttre atmosfär, koronan, kan synas. Utanför zonen täcker månen bara en del av solen, vilket innebär att dagsljuset finns kvar.
<h3>Västra Island får ett sällsynt tillfälle</h3>
<a href="https://eclipse.gsfc.nasa.gov/SEsearch/SEdata.php?Ecl=20260812" target="_blank" rel="noopener nofollow">Nasa</a> beräknar att skuggans väg som bredast är närmare 294 kilometer. För västra Island blir onsdagen därför en sällsynt chans att se en total solförmörkelse.

Västfjordarna, Snæfellsnes, Reykjanes och Reykjavik med omnejd ligger i den totala skuggan. Men upplevelsen avgörs av molnen.
<h3>När månen täcker solen</h3>
En solförmörkelse inträffar när månen hamnar mellan jorden och solen. I den smala zon som träffas av månens kärnskugga täcks solskivan helt. Då mörknar himlen hastigt och solens ljusa corona kan synas runt månens mörka silhuett. Utanför zonen täcks bara en del av solen.
<h3>Syns i Sverige</h3>
I Sverige, Norge, Danmark och Finland blir solförmörkelsen endast partiell. Som mest täcks omkring 83 procent av solskivan i Oslo och Köpenhamn, cirka 81 procent i Stockholm och omkring 80 procent i Helsingfors. I Stockholm inträffar förmörkelsen som mest omkring klockan 19.56. Eftersom solen då står lågt på himlen blir fri sikt mot väster viktig. Titta aldrig direkt mot solen utan godkända solförmörkelseglasögon – vanliga solglasögon ger inte tillräckligt skydd.
<h3>Skyddsglasögon krävs före och efter totaliteten</h3>
Nasa betonar att det bara är säkert att se direkt mot solen utan särskilt ögonskydd när månen helt täcker solens ljusa yta. Så fort någon del av solskivan syns behövs godkända solförmörkelseglasögon eller ett säkert solfilter.

Vanliga solglasögon räcker inte. Den som använder kamera, kikare eller teleskop behöver dessutom ett särskilt solfilter monterat framför optiken; att använda förmörkelseglasögon tillsammans med sådan utrustning är inte ett skydd. För den som saknar rätt glasögon rekommenderar Nasa indirekt observation, exempelvis med en enkel hålkamera.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Island slår larm om ungas spelande</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/island-varnar-for-ungas-spelberoende/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 06 Aug 2026 05:11:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[spelberoende]]></category>
		<category><![CDATA[ungdomar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236571</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den isländska beroendevården varnar för att spelberoendet kan öka kraftigt under de kommande åren. Särskilt oroande är den växande marknadsföringen av nätspel och sportbetting riktad mot unga.</strong>

Reklam för spel- och bettingtjänster har blivit betydligt mer synlig på Island det senaste året. Den syns både i sociala medier och genom influencers, inte minst i anslutning till herrarnas fotbolls-VM.

En färsk studie visar att omkring en tredjedel av isländska pojkar spelar på odds. I den isländska ungdomsundersökningen uppgav omkring 40 procent av eleverna i gymnasieskolan att de hade spelat om pengar under det senaste året.

Páll Heiðar Jónsson, psykolog vid SÁÁ – en isländsk organisation som arbetar med alkohol- och annat beroende – bedömer att fler kommer att utveckla spelproblem. Han varnar för att reklamen framställer vadslagning som en självklar del av sportintresset.

— <em>Det värsta som kan hända är att du vinner. Nästan ingen vinner och går därifrån med ett överskott – det leder bara till mer spelande</em>, säger Jónsson <a href="https://www.ruv.is/english/2026-07-29-fears-gambling-addiction-will-rise-sharply-in-coming-years-482413" target="_blank" rel="noopener nofollow">enligt RÚV</a>.
<h3>Unga särskilt utsatta</h3>
SÁÁ har ännu inte sett några tydliga följder i vården av den ökade aktiviteten kring fotbolls-VM, men befarar att effekterna kan visa sig längre fram. Jónsson uppmanar föräldrar att uppmärksamma vad barnen gör på sina telefoner och att tala med dem om riskerna med spel.

— <em>Om man utvecklar ett spelberoende är det ett långvarigt problem. Det kan följa en resten av livet</em>, säger Jónsson.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Antibiotikaresistens ökar kraftigt på Island</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/antibiotikaresistensen-okar-kraftigt-pa-island/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Jul 2026 04:28:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[antibiotika]]></category>
		<category><![CDATA[antibiotikaresistens]]></category>
		<category><![CDATA[bakterier]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[medicin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235931</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet registrerade fall av multiresistenta E. coli-bakterier och närbesläktade bakterier på Island har mer än tredubblats på tio år. Samtidigt har andelen resistenta bakterier i blodinfektioner fördubblats, enligt landets senaste smittskyddsrapport.</strong>

Under 2025 registrerades totalt 650 fynd av multiresistenta E. coli-bakterier och närbesläktade bakterier på Island. För tio år sedan var antalet omkring 200, rapporterar den isländska public service-kanalen <a href="https://www.ruv.is/frettir/innlent/2026-07-19-threfalt-fleiri-smit-af-voldum-syklalyfjaonaemra-bakteria-481736">RÚV</a> med hänvisning till smittskyddsmyndighetens årsrapport.

E. coli är den vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner och kan också orsaka allvarliga blodinfektioner. Vid blodinfektioner har andelen antibiotikaresistenta E. coli-bakterier enligt uppgifterna stigit från sju procent för tio år sedan till 14 procent i fjol.
<h3>Högre nivå än i övriga Norden</h3>
Karl G. Kristinsson, tidigare professor i mikrobiologi och tidigare överläkare vid Landspítali, Islands universitetssjukhus, uppger för RÚV att nivån nu är betydligt högre än i de andra nordiska länderna.

Han bedömer att en stor del av de multiresistenta bakterierna förs in av islänningar som återvänder från utlandsresor. Bakterierna kan finnas i tarmen utan att ge symtom och först upptäckas om en infektion uppstår.

Kristinsson pekar även på importerade livsmedel som en möjlig smittväg, bland annat kyckling och salladsgrönsaker. Detta är en bedömning av möjliga införselvägar, inte en fastställd förklaring till varje enskilt fall.
<h3>Färre behandlingsalternativ</h3>
Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot läkemedel som används för att behandla infektioner. När en bakterie är multiresistent blir behandlingsalternativen färre.

Island antog en nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens i augusti 2024. En tidigare myndighetsrapport har samtidigt redovisat att resistensen ökade med mer än 40 procent mellan 2018 och 2023 bland de kombinationer av bakterier och antibiotika som följdes.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Isländsk valjakt igång igen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/islandsk-valjakt-igang-igen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 23 Jun 2026 05:03:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Hvalur hf.]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[sillval]]></category>
		<category><![CDATA[valjakt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233793</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Två sillvalar har fångats utanför Island av valfångstfartyget Hvalur 9. Det är de första valarna som fångats i isländska vatten sedan 2023.</strong>

Valarna sköts under natten till måndagen och fartyget var därefter på väg tillbaka till Hvalfjörður, enligt isländska <a href="https://www.ruv.is/english/2026-06-22-first-whales-caught-since-2023-479064" target="_blank" rel="noopener">RÚV</a>. Daníel Jónsson, chef vid bolaget Hvalur hf., uppger att valarna skulle föras i land under kvällen, men att den exakta tidpunkten var oklar.

Hvalur hf. skickade ut två fartyg, Hvalur 8 och Hvalur 9, på fredagskvällen. Bolaget <a href="https://nyadagbladet.se/norden/island-beviljar-licens-for-valjakt/" target="_blank" rel="noopener">beviljades</a> i december 2024 en femårig licens för valfångst.

Inför årets säsong har Islands havsforskningsinstitut rekommenderat att fångsten inte ska överstiga 150 sillvalar och 168 vikvalar under sommaren.

Valjakten är fortsatt <a href="https://nyadagbladet.se/norden/unga-islanningar-vill-forbjuda-valjakt/" target="_blank" rel="noopener">politiskt</a> omstridd på Island. Närings- och handelsminister Hanna Katrín Friðriksson har aviserat att hon i vinter tänker lägga fram ett lagförslag om att förbjuda valfångst.

Redan innan fartygen lämnade hamnen genomfördes en protestaktion. En aktivist klättrade i torsdags upp i masten på Hvalur 9 när fartyget låg i Reykjavíks hamn. Fartyget seglade senare till Hvalfjörður med aktivisten kvar ombord, innan denne tog sig ned från masten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Island har Europas näst dyraste mat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/island-har-europas-nast-dyraste-mat/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 18 Jun 2026 05:46:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Konsumentmedvetenhet]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[konkurrens]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233587</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Matpriserna på Island hör till de högsta i Europa. En ny genomgång från landets konkurrensmyndighet visar att islänningar betalar betydligt mer för livsmedel än konsumenter i EU.</strong>

Den isländska konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið har inlett en bredare granskning av landets dagligvarumarknad. Myndigheten <a href="https://www.samkeppni.is/en/release/news/icelanders-pay-55-per-cent-higher-prices-for-food-than-eu-residents/" target="_blank" rel="noopener nofollow">hänvisar</a> till en Eurostat-jämförelse som visar att livsmedel på Island kostar 55 procent mer än EU-genomsnittet. Bara Schweiz ligger högre, med priser 58 procent över EU-snittet.

Norge ligger 32 procent över EU-snittet, medan Sverige och Finland ligger omkring sex procent över. Utvecklingen har också gått snabbare på Island än i många jämförbara länder. Sedan 2020 har livsmedelspriserna stigit med 46 procent på Island, jämfört med 37 procent i EU-länderna.
<h3>Mejerivaror och kött dyrast</h3>
Skillnaden är särskilt tydlig för isländska mejerivaror och kött. Inhemska mejeriprodukter ligger enligt myndigheten drygt 90 procent över EU-snittet, vilket är dyrast i Europa i kategorin. Köttprodukter ligger omkring 75 procent över genomsnittet.

Den statliga isländska public service-kanalen RÚV <a href="https://www.ruv.is/english/2026-06-11-grocery-prices-55-higher-in-iceland-than-eu-477745" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att myndigheten nu samlar in uppgifter om butikernas och leverantörernas marginaler, konkurrenshinder och andra faktorer som kan påverka prisnivåerna.

Páll Gunnar Pálsson, chef för Samkeppniseftirlitið, pekar på flera möjliga förklaringar: en liten och relativt sluten ekonomi, en egen valuta, ett betydande tullskydd på livsmedel samt hinder för nya aktörer att etablera sig.

— <em>Det är tydligt att konkurrensen har en mycket brant uppförsbacke i en liten ekonomi som är ganska sluten, med en liten egen valuta och ett betydande tullskydd på dagligvarumarknaden</em>, säger han till RÚV.

Han lyfter även fram särskilda undantag i konkurrenslagstiftningen för delar av jordbrukssektorn. Enligt Pálsson kan sammanslagningar och samordning i förädlingsledet bidra till att priserna på kött och mjölk har stigit kraftigt.

Myndigheten efterfrågar nu synpunkter på möjliga konkurrenshinder inom import, produktion, grossistledet och detaljhandeln. Synpunkter ska lämnas senast den 30 juni.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fjällrävarna blir färre på Island</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/fjallravar-farre-island/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Jun 2026 06:37:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[fjällräv]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232270</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Beståndet av fjällräv på Island har minskat kraftigt de senaste åren, enligt landets naturforskningsinstitut. Arten bedöms dock inte vara hotad av utrotning.</strong>

Den senaste inventeringen visar att antalet fjällrävar på Island minskade med omkring 40 procent mellan 2011 och 2024, rapporterar isländska <a href="https://www.ruv.is/english/2026-06-01-fox-count-falls-by-40-476846" target="_blank" rel="noopener">RÚV</a>.

Fjällräven, <em>Vulpes lagopus</em>, är Islands enda ursprungliga landlevande däggdjur och har funnits på ön sedan långt före människans ankomst. Arten lever bland annat i avlägsna kustnära områden som Hornstrandir på nordvästra Island, där den livnär sig på fåglar, ägg och rester från havet.

Trots den tydliga nedgången uppges stammen fortfarande vara livskraftig. Forskarna följer utvecklingen, eftersom klimatförändringar, födotillgång och mänsklig påverkan kan få betydelse för populationens framtid.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Isländska skulpturer återvänder hem från Texas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/islandska-skulpturer-atervander-hem-fran-texas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 14 May 2026 11:44:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[konst]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Texas]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230269</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Skulpturerna, som tillsammans väger 16 ton, har återvänt till Island efter en transport över Atlanten från Texas, USA. Jóhann Eyfells verk tas nu om hand av Islands nationalgalleri, Listasafn Íslands.</strong>

Jóhann Eyfells avled 2019 vid 96 års ålder. Han var bosatt i Texas, där han hade en ranch med ateljé och en omfattande samling av sina verk.

Enligt <a href="https://www.ruv.is/english/2026-05-13-sculptures-return-home-from-texas-to-reykjavik-474907" target="_blank" rel="noopener nofollow">RÚV</a> fortsatte han att skapa konst ända fram till sin sista dag. Konstnärens son, Ingólfur Eyfells, har lett arbetet med att föra hem verken.

— <em>Det här är ett stort ögonblick för oss som är Jóhann Eyfells arvingar. Vi öppnar nu containrar som har fraktats hela vägen från Texas</em>, säger han till RÚV.

Även verk av hans hustru, konstnären Kristín Halldórsdóttir, ingick i transporten. Ingólfur Eyfells säger att det är en lättnad att verken klarat den långa transporten oskadda.

— <em>Det är fantastiskt att se att allt är i gott skick efter den långa resan över havet och att ingenting har skadats. Det ska bli spännande att se verken monteras på sina socklar</em>, säger han.
<h3>Representerade Island vid Venedigbiennalen</h3>
Jóhann Eyfells var under många år verksam på Island och undervisade vid konst- och hantverksskolan Myndlista- og handíðaskólinn i Reykjavík.

Hans mest kända verk är troligen Íslandsvarðan vid Sæbraut i Reykjavík. År 1993 representerade han Island vid Venedigbiennalen tillsammans med Hreinn Friðfinnsson.

Flera av hans verk finns även på andra platser på Island, bland annat vid Miklatún, i Reykholt och vid Hótel Saga.

Islands nationalgalleri planerar en retrospektiv utställning med Jóhann Eyfells verk 2028.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
