<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Irak &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/irak/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 12 Sep 2026 10:57:45 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Irak &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Saudiarabiens reservväg förbi Hormuz stängd efter drönarangrepp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/saudiarabiens-reservvag-forbi-hormuz-stangd-efter-dronarangrepp/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 12 Sep 2026 10:41:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[Irak]]></category>
		<category><![CDATA[olja]]></category>
		<category><![CDATA[Saudiarabien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240342</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den saudiska regeringen har stängt den strategiska öst-västliga oljeledningen till Röda havet efter drönarangrepp mot flera platser i regionerna Riyadh och Medina i torsdags. Ledningen var kungadömets reservväg förbi Hormuz – nu står den still, utan besked om när den kan öppnas igen.</strong>

Saudiarabiens energiministerium bekräftar att ledningen angreps under torsdagsmorgonen. Den stängdes i förebyggande syfte medan skadorna kartläggs. Utrikesministeriet uppger att "flera drönare med ursprung i Irak" träffade avsnitt av ledningen i regionerna Riyadh och Medina och orsakade både personskador och materiella skador.

Ledningen är 120 mil lång och går från oljefälten i öster vid Persiska viken till hamnen i Yanbu vid Röda havet. Den är byggd för omkring sju miljoner fat om dagen. De senaste månaderna har det verkliga flödet enligt spårningsföretag och analytiker legat på fyra till fem miljoner fat dagligen, vilket motsvarar fyra till fem procent av världens samlade oljeutbud. Reuters uppger att Riyadh dirigerat om just dessa volymer till ledningen sedan tankfartygstrafiken genom Hormuz i praktiken avstannat. Den väg som skulle fungera när sundet stryps är alltså nu själv ur drift.
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">&#x1f1f8;&#x1f1e6; The scale of the suspected attack on Saudi Arabia’s East–West oil pipeline is visible from space.</p>
Satellite imagery shows a dense smoke plume stretching more than 100 km across the desert, while fire-monitoring data detected several intense heat anomalies along the pipeline… <a href="https://t.co/eHFiCCMC3m">pic.twitter.com/eHFiCCMC3m</a>

— Eye OSINT (@AlexiaNoel94927) <a href="https://x.com/AlexiaNoel94927/status/2098361815956681039?ref_src=twsrc%5Etfw">September 11, 2026</a></blockquote>
<h3>Röken syntes från omloppsbana</h3>
Copernicus Sentinel-bilder visar svart rök längs ledningens sträckning söder om Medina. CNN uppger att satellitdata registrerade nio bränder nära ledningen. Hur många av dem som är faktiska träffar är inte avgjort. Minst sex kan vara facklingsgropar, alltså platser där gas rutinmässigt bränns av vid oljeanläggningar.
<h3>Två pumpstationer pekas ut</h3>
Två amerikanska tjänstemän uppger för <a href="https://edition.cnn.com/2026/09/11/politics/saudi-arabian-oil-pipeline-hit-by-projectiles-triggering-fires" target="_blank" rel="noopener nofollow">CNN</a> att pumpstationer intill ledningen träffades. Pumpstationerna är de anläggningar som håller trycket uppe och driver oljan västerut. Satellitbilder tycks visa omfattande brandskador vid en station nära Al Mesba'ah den 11 september och en mindre brand vid Al Dhekra dagen innan.

Om själva rörledningen skadats är fortfarande oklart. Skillnaden är avgörande, eftersom en pumpstation kan vara enklare att reparera än ett brustet rör.
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">CNN reports that pumping stations on Saudi Arabia’s key east-west pipeline were hit on Thursday, with one severely damaged.</p>
The pipeline currently carries 7+ million barrels of crude oil per day bypassing Hormuz. <a href="https://t.co/t5fnZMGcgM">pic.twitter.com/t5fnZMGcgM</a>

— OSINTtechnical (@Osinttechnical) <a href="https://x.com/Osinttechnical/status/2098455600527011909?ref_src=twsrc%5Etfw">September 11, 2026</a></blockquote>
<h3>Spåret leder till Maysan – men inte till någon avsändare</h3>
Både Riyadh och Bagdad uppger att drönarna kom från irakiskt territorium. Den irakiska sidan har spårat uppskjutningen till provinsen Maysan i söder. Vem som utförde angreppet är däremot inte offentligt klarlagt.

Iraks premiärministerkansli meddelar att den operative befälhavaren i Maysan avsatts och att ett utredningsråd tillsatts. Gränsövergången Shalamcheh mot Iran har stängts som försiktighetsåtgärd.

Saudiarabien avstår tills vidare från vedergällning på begäran av Iraks premiärminister, men förbehåller sig rätten att vidta åtgärder för att skydda sina intressen. <a href="https://www.rt.com/news/645534-saudi-oil-pipeline-drones/" target="_blank" rel="noopener nofollow">RT</a> uppger att kungadömet därmed skjutit upp ett svar utan att utesluta det.
<h3>Båda ändarna av exportnätet under tryck</h3>
Geografin gör läget svårhanterligt för Riyadh. Österut ligger Hormuz, där tankfartygstrafiken närmast upphört. Västerut ligger Yanbu och Röda havet. Sedan Houthirörelsen tagit kontroll över ön Perim vid Bab al-Mandeb är även den rutten satt under press. Reservvägen förbi det ena problemet mynnar alltså ut vid det andra.

Marknaden svarade omedelbart. Oljepriset steg över 100 dollar per fat, och Brent noterades till omkring 104,61 dollar på fredagen. Saudiarabiens produktion låg i augusti på 6,238 miljoner fat om dagen.

Med ledningen stängd, trafiken genom Hormuz i praktiken stoppad och Röda havsrutten pressad vid Bab al-Mandeb belastas enligt Reuters båda ändarna av det saudiska exportnätet samtidigt. Nästa besked som betyder något är därför inte politiskt utan tekniskt – om röret självt är helt eller inte.

<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA och Saudiarabien utför attacker på irakisk mark</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-saudiarabien-attacker-irakisk-mark/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 29 Jul 2026 10:09:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Irak]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Irankriget]]></category>
		<category><![CDATA[Saudiarabien]]></category>
		<category><![CDATA[Xinhua]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236019</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>WASHINGTON (Xinhua) -- USA:s och Saudiarabiens styrkor genomförde på tisdagen riktade flyganfall mot Iranallierade militanter i Irak, efter en våg av drönarattacker som enligt USA:s centralkommando Centcom hade riktats mot amerikanska styrkor och saudisk energiinfrastruktur.</strong></p>
<p>USA:s och Saudiarabiens stridsflyg slog till mot flera logistik- och vapenanläggningar i östra Irak som en kraftfull reaktion på över 30 flygburna drönarattacker som enligt Centcom styrts av Islamiska revolutionsgardet, IRGC, under de senaste 72 timmarna.</p>
<p>— <em>De oprovocerade attackerna mot USA:s styrkor lyckades inte</em>, uppgav kommandot i ett inlägg på X.</p>
<p>Centcom uppgav att Iranallierade miliser i Irak hade genomfört fler än 600 försök till attacker mot amerikanska medborgare och anläggningar mellan februari och april. Kommandot varnade för att IRGC och dess "ombud" måste upphöra med sådana attacker, annars kan ytterligare amerikanska militära insatser följa.</p>
<p>Kort efter uttalandet inträffade enligt medieuppgifter en explosion vid högkvarteret för Iraks paramilitära Folkliga mobiliseringsstyrkor.</p>
<p>Flyganfallen kom under en period av ökade spänningar efter månader av fientligheter mellan USA och Iran. Under perioden har uppgifter förekommit om påstådda irakiska attacker mot amerikanska styrkor i Irak och på andra håll i regionen.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA:s tankplan kraschade i Irak – militären uppger &#8221;olycka&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-tankplan-kc135-kraschade-irak/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 13 Mar 2026 08:50:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[CENTCOM]]></category>
		<category><![CDATA[flygolycka]]></category>
		<category><![CDATA[flygplan]]></category>
		<category><![CDATA[Irak]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224179</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En amerikansk KC-135 Stratotanker störtade i västra Irak under torsdagen. USA:s militär påstår att det rör sig om en olycka – inte ett nedskjutande – och uppger att räddningsinsatser har vidtagits.</strong>

Det amerikanska militärkommandot CENTCOM <a href="https://www.centcom.mil/MEDIA/PRESS-RELEASES/Press-Release-View/Article/4432850/loss-of-us-kc-135-over-iraq/" target="_blank" rel="noopener nofollow">bekräftade</a> på torsdagen att en KC-135 Stratotanker – ett fyrmotorigt lufttankningsflygplan – gått ned i västra Irak. Olyckan inträffade under den pågående amerikanska anfallsoperationen Epic Fury.

Enligt CENTCOM var två KC-135-flygplan inblandade i incidenten. Det ena störtade, medan det andra lyckades landa säkert. Besättningens öde var till en början oklart och räddningsstyrkor sattes omedelbart in på plats.

— <em>Incidenten orsakades inte av fientlig beskjutning eller vådaskjutning</em>, uppger CENTCOM i ett officiellt uttalande.

Flygplanet ska ha haft en besättning på mellan fem och åtta personer. Operationen beskrivs ha ägt rum i "vänligt luftrum", utan motståndarinblandning.
<h3>Det fjärde förlorade flygplanet</h3>
Förlusten uppges vara det fjärde flygplanet som gått ned sedan Operation Epic Fury inleddes. Sedan operationens start har USA rapporterat om runt sju soldater som omkommit och uppemot 140 skadade – varav ett tiotal allvarligt.

KC-135 Stratotanker är ett av USA:s viktigaste lufttankningsflygplan och har varit i tjänst sedan 1950-talet. Planen flyger regelbundet uppdrag i Mellanöstern för att förse stridsflyg med bränsle under pågående operationer.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Amerikansk personal fast i Irak efter iranska motangrepp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/amerikansk-personal-fast-i-irak-efter-iranska-motangrepp/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 12 Mar 2026 11:00:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diplomati]]></category>
		<category><![CDATA[Irak]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[krig]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224038</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sedan USA:s utrikesdepartement för drygt tio dagar sedan beordrade icke-nödvändig personal att lämna Irak har USA haft betydande svårigheter att genomföra evakueringen. </strong>

<strong>Militära evakueringsflygningar från Bagdad försenades med dagar på grund av det farliga säkerhetsläget – och i Erbil fick brittiska Royal Air Force kliva in när USA:s militär saknade möjlighet att agera.</strong>

Evakueringen av amerikansk personal inleddes den 2 mars, fyra dagar efter det att Israel och USA i strid med internationell rätt den 28 februari inlett fullskaliga flyganfall mot Iran.

USA:s utrikesdepartement beordrade då icke-nödvändig personal att lämna inte bara Irak utan även Bahrain, Qatar, Kuwait, Förenade Arabemiraten och Jordanien.

Dagen därpå avsatte departementet upp till 40 miljoner dollar för evakueringsflygningar.

Den 6 mars avgick ett evakueringsflyg från Dubai till Washington med cirka 182 ambassadanställda och anhöriga, tillsammans med 51 privata amerikanska medborgare.
<figure class="wp-block-image">

[caption id="" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/amman-us-embassy-jordan-1170x600-1.jpg"><img src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/amman-us-embassy-jordan-1170x600-1.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> USA:s ambassad i Amman, Jordanien. Foto: Xinhua/Mohammad Abu Ghosh[/caption]</figure>
<h3>Uppgifter: RAF involverat</h3>
I samband med att USA:s konsulat i Erbil utsattes för häftiga iranska angrepp tvingades personalen söka skydd.

Då amerikansk militär saknade möjlighet att genomföra evakueringen fick enligt uppgifter brittiska Royal Air Force (RAF) transportera konsulatpersonalen till säkerhet.

Utrikesdepartementet kommenterade säkerhetsläget återhållsamt.

— <em>Specifika operativa detaljer kan vi inte kommentera, men USA:s mission i Irak vidtar i allmänhet alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa säkerheten för vår diplomatiska personal och våra anläggningar</em>, sade en talesman för departementet.

En departementstjänsteman uppgav att begäran om avresa godkändes snabbt när ambassaden väl formellt begärt det.

— <em>Ambassaden i Bagdad begärde avresa, och departementet godkände begäran inom timmar för att minska vår närvaro och skydda personalen</em>, sade tjänstemannen.
<h3>Drönarattack mot diplomatisk stödanläggning</h3>
Natten till den 10 mars attackerades Bagdad Diplomatic Support Center – en stödanläggning nära den amerikanska ambassaden – av sex drönare.

Fem av drönarna sköts ner, men en träffade ett område nära anläggningens vakttorn. En uppföljande attack bekräftades natten till den 11 mars.

— <em>Attacken mot Bagdad Diplomatic Support Center kan vi bekräfta – Iran-stödda terroristmiliser genomförde angreppet under natten,</em> sade en talesman för USA:s utrikesdepartement.

Tre säkerhetsvakter fördes till sjukhus för undersökning efter incidenten.

— <em>Vakterna fördes till sjukhus för medicinsk utvärdering eftersom de befann sig nära platserna som träffades,</em> uppgav en tjänsteman.

Anläggningen bevakas av lokalt anställda entreprenörer och inte direkt av den amerikanska regeringen. Samtliga amerikanska regeringstjänstemän uppges ha identifierats och redovisats.
<figure>

[caption id="" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/iran-attack-oil-refinery-bapco-bahrain-crop.jpg"><img src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/iran-attack-oil-refinery-bapco-bahrain-crop.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Brand vid oljeraffinaderi i Bahrain efter en iransk drönarattack. Foto: Xinhua[/caption]</figure>
<h3>Uppgifter: Islamic Resistance tar på sig ansvaret</h3>
Enligt uppgifter till nyhetssajten Politico tog departementets toppledning direkt kontroll över evakueringsoperationen – ett arbete som vanligtvis sköts av konsulat- och byråtjänstemän.

Den 7 mars attackerades USA:s ambassad i Bagdad. Den amerikanske utrikesministern Marco Rubio hade tre dagar tidigare meddelat att de amerikanska attackerna mot Iran intensifieras.

Den 9 mars publicerade ambassaden ett uttalande om att ingen prioritet väger tyngre för Donald Trump, och den amerikanske utrikesministern Marco Rubio uppger att säkerheten för amerikanska medborgare har högsta prioritet.

Rörelsen Islamic Resistance in Iraq har tagit på sig ansvaret för attackerna mot de amerikanska anläggningarna i Irak.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA:s krig mot världen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/historia/usas-krig-mot-varlden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 17 May 2025 11:05:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Irak]]></category>
		<category><![CDATA[Korea]]></category>
		<category><![CDATA[krig]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Vietnam]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=205628</guid>

					<description><![CDATA[USA:s självbild som "frihetens land" och demokratins yttersta försvarare har länge varit en central del av landets politiska retorik och kulturella självförståelse. Inte så långt bakom denna fasads alltmer ihåliga yta finns dock en blodig historia av militär expansion, interventioner och krig som få, om ens något annat imperium i modern tid, kan mäta sig med.

Redan under 1800-talet tog USA sina första imperialistiska steg genom doktrinen om "manifest destiny", föreställningen att landet hade ett gudagivet uppdrag att expandera över hela den nordamerikanska kontinenten. Detta rättfärdigade våldsamma angrepp på indianstammar – ofta i form av etnisk rensning – samt ett krig mot Mexiko 1846–1848 som resulterade i annekteringen av Texas, Kalifornien och andra stora territorier. Från den inledande expansionen över den amerikanska kontinenten har USA:s historia i själva verket varit en historia av närmast oavbrutet krig, sedan 2000-talet med helt öppna anspråk på global militär dominans.

Expansionen har alltså inte bara varit territoriellt utan också ideologiskt motiverad, med en föreställning om att den amerikanska modellen skulle exporteras till omvärlden – även med vapen om så bedöms nödvändigt.

[caption id="attachment_205649" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Strid-Rio-San-Gabriel.jpg"><img class="wp-image-205649 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Strid-Rio-San-Gabriel-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Slaget vid Río San Gabriel under den amerikanska erövringen av Kalifornien. Målning: James Walker (1819-1889)[/caption]
<h3>Amerikansk fred - ett sällsynt undantag</h3>
Den som inte följde amerikanernas överhöghet hotades med krut och död – något som Japan bland många andra nationer fick erfara när kommendören Matthew Perry anlände till önationen med tungt beväpnade krigsfartyg med uppdraget att tvinga landet att öppna sina hamnar för handel. Under hot om militärt våld pressades Japan sedan att skriva under Kanagawa-fördraget året därpå, en händelse som markerade slutet på Japans 200-åriga isoleringspolitik och början på USA:s inflytande i regionen.

Under 1900-talet växte USA:s militära anspråk till globala proportioner. Sedan andra världskrigets slut har landet genomfört direkta militära insatser i minst 37 länder, enligt oberoende forskning. Sammanlagt har USA varit i krig över 93 procent av sin existens sedan 1776 – endast omkring 20 av dessa år har präglats av faktisk fred. Man har involverat sig i minst 130 större väpnade konflikter och bara under de senaste 80 åren har dessa krig uppskattats ha föranlett mellan 20 och 30 miljoner civila döda – siffror som vida överstiger de civila dödsoffren i något annat lands samlade krig under samma tidsperiod.

[caption id="attachment_205650" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Amerikanska-soldater-korea55.jpg"><img class="wp-image-205650 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Amerikanska-soldater-korea55-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Amerikanska soldater i Korea 1950. Foto: U.S Army[/caption]
<h3>Ljög om massförstörelsevapen</h3>
Motiveringarna som angivits till dessa krig har varierat, men gemensamt är att de ofta vilat på vad som senare kunnat konstateras vara lögner, överdrifter eller cyniska manipulationer. I fallet Vietnam användes exempelvis den så kallade Tonkinviken-incidenten 1964 som svepskäl för en massiv upptrappning av kriget. Den påstådda attacken mot amerikanska krigsfartyg visade sig i efterhand vara helt och hållet fabricerad. Resultatet blev ett 20 år långt krig där USA släppte över 76 miljoner liter kemikalier över det vietnamesiska landskapet, bland annat den fruktade substansen Agent Orange. Uppemot sju miljoner civila dog, och ännu fler drabbades av genetiska skador och cancersjukdomar.
<blockquote>Bara under de senaste 80 åren har dessa krig uppskattats ha föranlett mellan 20 och 30 miljoner civila döda</blockquote>
Irakkriget 2003 är ett annat exempel där lögner användes som drivkraft för aggression. USA:s president George W. Bush hävdade i detta fall att Irak besatt massförstörelsevapen och hade kopplingar till terrorgruppen al-Qaida. Inga sådana vapen hittades någonsin, och några bevis för någon allians mellan Saddam Hussein och islamistiska terrornätverk kunde heller aldrig presenteras. Trots detta genomfördes invasionen av landet, vilket resulterade i över en miljon döda irakier – varav merparten civila – samt en enorm förödelse av infrastruktur, sjukvård och utbildningssystem. Samtidigt omvandlades Irak till en grogrund för de terrorgrupper USA påstod sig bekämpa, exempelvis Islamiska Staten. De ansvariga amerikanska beslutsfattarna har aldrig åtalats för sitt agerande.

[caption id="attachment_205651" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Amerikansk-bomb-Irak.jpg"><img class="wp-image-205651 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Amerikansk-bomb-Irak-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Amerikanska bomber lastas på flygplan för att användas mot irakiska mål. Foto: U.S Air Force/Staff Sgt. Lee F. Corkran[/caption]
<h3>Miljoner döda i Korea</h3>
Ett tredje fall bland många andra som kan nämnas är Afghanistan, där USA under två decennier försökte krossa talibanerna och installera en västvänlig regering. Istället försvann mångmiljardbelopp i korruptionshål, innan talibanerna efter 20 års krig kunde återta makten 2021. Mer än 100 000 civila dödades under krigets gång, och opiumproduktionen – en central inkomstkälla för olika väpnade grupper – fördubblades under samma period. USA:s egen krigsapparat skapade de förutsättningar den sade sig vilja förhindra.

Samma mönster har upprepats gång på gång genom historien. I Korea (1950–1953) dödades uppemot tre miljoner civila under ett krig som förvandlade Nordkorea till ruiner – där så mycket som 85 procent av alla landets byggnader bombades sönder. I Kambodja (1969–1973) genomförde USA hemliga B-52-bombningar som dödade över en halv miljon människor och skapade den instabilitet som möjliggjorde Pol Pots senare folkmord med sina Röda khmerer. I Jemen har USA, via militärt stöd till Saudiarabien, nyligen medverkat till en av världens värsta humanitära katastrofer med hundratusentals döda, där omkring 70 procent av offren är kvinnor eller barn.

Krigens lidande bärs främst av civilbefolkningar i andra länder – medan vinsterna ofta hamnar hos det amerikanska militärindustriella komplexet. Företag som Lockheed Martin och Raytheon har tjänat biljoner (det vill säga tusentals miljarder) dollar på de konflikter USA driver eller understöder. Landets militärbudget bara för 2025 uppgår till cirka 886 miljarder dollar, vilket motsvarar ungefär 36 procent av världens samlade militärutgifter. Det är mer än vad de tio nästa största militära aktörerna lägger tillsammans.

[caption id="attachment_205652" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Amerikanska-hangarfartyg2.jpg"><img class="wp-image-205652 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Amerikanska-hangarfartyg2-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> USA står för nästan 40 procent av världens samlade militärkostnader. Här hangarfartygen USS Gerald R. Ford och USS Harry S. Truman. Foto: U.S Navy[/caption]

Samtidigt har USA byggt upp ett världsomspännande nätverk av över 800 militärbaser i 80 länder – ett mönster som tydligt signalerar att man upprätthåller ett imperiums krigsmakt, inte en försvarsmakt. Många av dessa baser ligger i direkt närhet till USA:s geopolitiska rivaler, som Ryssland och Kina. Denna militära närvaro, ofta i strid med lokalbefolkningars vilja, har varit ett ledande medel för att försöka befästa en global hegemoni som i praktiken fråntar andra nationer deras suveränitet.
<h3>Krig blir politikens drivkraft</h3>
USA:s ändlösa krig kan inte förklaras som enskilda eller isolerade händelser. Snarare har kriget och hotet om det dödliga våldet i sig självt utgjort en central drivkraft i det amerikanska imperiets politiska DNA. Denna politik understöds av ett sofistikerat propagandamaskineri där amerikanska soldater hyllas som hjältar, där filmer och nyhetskanaler legitimerar våldet, och där kritik av den militära makten avfärdas som illojalt eller naivt. Enligt det amerikanska systemets logik är det alltid USA som är det egentliga offret – trots att man i princip alltid varit den faktiska angriparen.
<blockquote>Krigens lidande bärs främst av civilbefolkningar i andra länder – medan vinsterna ofta hamnar hos det amerikanska militärindustriella komplexet</blockquote>
Trots att inget land i modern tid direkt har hotat USA:s territorium, har landet fortsatt sin militära aggression i en lång rad konflikter. I Jemen bombar USA:s drönare just nu Huthirebeller som vägrat kompromissa i att ta ställning för palestiniernas rättigheter. I Somalia pågår sedan 1990-talet ett lågintensivt krig där specialstyrkor och drönare dödar misstänkta utan rättegång. I Ukraina har USA, istället för genuina försök att medla fred, konsekvent drivit en aggressiv linje och fortsatt pumpa in mångmiljardbelopp i vapenleveranser till proxykriget där Ukraina använts som en "murbräcka" mot ärkefienden Ryssland  – i vanlig ordning med civilbefolkningen som den största förloraren.

[caption id="attachment_205654" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Trump-soldater555.jpg"><img class="wp-image-205654 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Trump-soldater555-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Även under Trumps presidentskap har kriget fortsatt. Foto: Sgt. Thomas Scaggs/U.S Army[/caption]

Politiska analytiker har länge pekat på att det cyniska agerandet inte handlar om att försvara det amerikanska folkets intressen, utan om ett uttryck för maktambitionerna hos landets de facto styrande oligarki. USA har insisterat på att man ska behandlas som en moralisk stormakt och "demokratins sista bastion" samtidigt som det blivit alltmer uppenbart att det oupphörliga kriget mot världen inte handlar om frihet, utan om kontroll.

Retoriken står i alltmer magstark kontrast till verkligheten, där USA gång på gång konstateras ha agerat systematiskt för att underminera demokratier, stöttat jihadister och gett stöd till brutala diktaturer över hela världen. Underrättelsetjänsten CIA:s inblandning i statskupper, tortyrprogram och politiska mord är vid det här laget mycket väldokumenterad – men någonting som sällan problematiseras eller ifrågasätts i den amerikanska maktsfären där även Sverige numera tydligt inkluderats.
<h3>Notan: 8000 miljarder dollar</h3>
Omkring 100 000 amerikanska soldater har dött i väpnade konflikter sedan Vietnamkriget, en siffra som dock bleknar i jämförelse med de 20–30 miljoner civila som dödats som en konsekvens av USA:s militära operationer sedan 1945. Den ekonomiska kostnaden är närmast ogreppbar: över 8000 miljarder dollar har spenderats på krig bara under 2000-talet. Det är pengar som istället hade kunnat finansiera sjukvård, skuldfri utbildning eller på andra sätt göra livet bättre för det amerikanska folket – men som istället gött krigsindustrins oligarker.

Innan Trumps tillträde som president talade i princip hela det svenska politiska etablissemanget om USA som vår allra viktigaste allierade – så nödvändig för Sveriges säkerhet, att man inte bara gick med i den amerikanska militärpakten Nato, utan också gav amerikanska trupper tillgång till svenskt territorium och svenska armébaser genom DCA-avtalet.

[caption id="attachment_205655" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Amerikanska-soldater-flagga88.jpg"><img class="wp-image-205655 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Amerikanska-soldater-flagga88-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Tack vare svenska makthavare har amerikanska soldater idag tillgång till en rad svenska militärbaser. Foto: U.S Army Europe[/caption]

Detta har skett trots uppenbara men förträngda faktum att kriget inte är ett undantag i USA:s historia – utan normen. De militaristiska kampanjerna är ett slags grundfundament i den amerikanska "ordningen" där våldet normaliseras så länge "rätt" sida utövar det – oavsett vilka fasansfulla konsekvenser det får. Flyktingströmmar, terrorism och sammanfallande stater är direkta konsekvenser av den amerikanska politik som säger sig försvara "demokratiska värderingar", men i praktiken försvarar oljekällor, geopolitiska intressen och den oligarkiska storfinansens omättliga vilja till makt och profit.

Även om det amerikanska imperiet på flera sätt befinner sig i en kris idag är dess krigsapparat fortfarande intakt – och den är mycket aktiv. Det handlar heller inte bara om att rebeller i Jemen eller somaliska islamister som sprängs till döds med amerikanska drönare – man lägger också stora resurser på att möjliggöra andra staters dödande.
<h3>50 000 ton vapen till Israel</h3>
USA har också varit helt avgörande för det israeliska folkmordet i Gaza – där omfattande militära, diplomatiska och ekonomiska stöd från Washington i praktiken har möjliggjort invasionen och bombningarna. Uppskattningar gör gällande att USA levererat över 50 000 ton vapen till Israel bara sedan oktober 2023 – inklusive 15 000 bomber och 50 000 artillerigranater – och trots att Gaza ligger i ruiner med ofattbara konsekvenser för civilbefolkningen tycks det gränslösa stödet för kriget aldrig ta slut.

[caption id="attachment_163811" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/10/Odelaggelse-Gaza.jpg"><img class="wp-image-163811 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/10/Odelaggelse-Gaza-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Gaza ligger idag i ruiner - till stor del tack vare amerikanska bomber. Foto: Al Araby/CC BY-SA 3.0[/caption]

Trots att bara cirka 4,2 procent av världens befolkning bor i USA står man ensamt för drygt 37 procent av de globala militärutgifterna – långt mer än något annat land, och den trenden ser i nuläget heller inte ut att vara på väg att brytas.
<blockquote>Kriget är inte är ett undantag i USA:s historia, det är normen.</blockquote>
Flera analytiker har genom åren pekat på att det bara krävs en historisk medvetenhet för att kunna utmana den amerikanska bombimperialismen – det är också nödvändigt med ett folkligt motstånd mot militarismen som bärande ideologi. Ett motstånd som inte bara behöver synas och höras i omvärlden – utan kanske ännu mer bland det amerikanska folket.

Trots att inflytandet av amerikanska påverkanskampanjer är enorm i USA:s vasallstater så som Sverige går det ändå inte att förneka det uppenbara. USA:s historia visar inte hur friheten spridits till omvärlden – utan snarare hur den krossas under stövlarna från världens mäktigaste krigsmakt. Så länge det dödliga våldet fortsätter att vara USA:s kanske allra främsta exportvara, kommer världen också att förbli en instabil och mycket farlig plats.

&#160;

<em>Markus Andersson</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Irak kriminaliserar homosexuella relationer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/irak-kriminaliserar-homosexuella-relationer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/irak-kriminaliserar-homosexuella-relationer/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 30 Apr 2024 07:27:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[homosexualitet]]></category>
		<category><![CDATA[Irak]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=179335</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I helgen antog landets parlament en ny lag som gör det straffbart att ha sex med någon av samma kön. Den som ertappas med dylikt riskerar fängelse i mellan tio och 15 år – medan den som ”främjar” homosexualitet eller prostitution riskerar ett sjuårigt fängelsestraff.</strong>

Vidare blir det straffbart att ”medvetet klä sig feminint” eller att genomgå så kallade "könsbyten" – landets makthavare motiverar de hårda lagarna med att man vill ”<em>upprätthålla religiösa värderingar och skydda det irakiska samhället från de uppmaningar till homosexualitet som tagit över världen</em>”, rapporterar Reuters.

Precis som i stora delar av den icke västerländska världen har homosexualitet tidigare inte varit socialt accepterat i Irak, men det har inte funnits någon lagstiftning som förbjuder företeelserna – förrän nu, i form av ett tillägg till den redan befintliga anti-prostitutionslagen.

Noterbart är att organisationer som bedöms främja ”sexuella avvikelser” också förbjuds och riskerar böter på motsvarande cirka 100 000 kronor.
<h3>Vill utvisa USA:s ambassadör</h3>
I ett tidigt utkast till lagen föreslogs att dödsstraff skulle kunna utdömas för homosexualitet, men förslaget reviderades – efter påtryckningar från bland andra USA och olika människorättsgrupper.

Enligt parlamentets <a href="https://apnews.com/article/iraq-lgbtq-law-85e5e55cde7a581631c484ad83b0773c" target="_blank" rel="nofollow noopener">talman</a>, Mohsen Al-Mandalawi, är lagen ”<em>ett nödvändigt steg för att skydda samhällets värderingsstruktur</em>” och för att ”<em>skydda våra barn från uppmaningar till moraliskt fördärv och homosexualitet</em>”.

Noterbart är också att en grupp irakiska politiker lanserat en kampanj för att utvisa USA:s ambassadör Alina Romanowski, och anklagar henne för att försöka blanda sig i nationens inre angelägenheter och påverka den förda politiken i Irak, efter att hon fördömt lagen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/irak-kriminaliserar-homosexuella-relationer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Irak hotar bryta alla band med Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/irak-hotar-bryta-alla-band-med-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/irak-hotar-bryta-alla-band-med-sverige/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Jul 2023 11:33:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Irak]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[Koranen]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=155073</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Irak försöker pressa Sveriges regering att inskränka svensk grundlagsskyddad yttrandefrihet och hotar att bryta alla diplomatiska band till Sverige om koranen återigen bränns på svensk mark.</strong>

Nya Dagbladet kunde tidigare idag <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/svenska-ambassaden-i-bagdad-stormad-av-mobb/" target="_blank" rel="noopener">rapportera</a> om hur en våldsam mobb stormat och satt Sveriges ambassad i Bagdad i brand – där skälet påstås vara en planerad koranbränning utanför Iraks ambassad i Stockholm.

I Sverige, som till skillnad från Irak har en relativt omfattande yttrandefrihet, är det tillåtet att bränna religiösa böcker. Inte heller hädelse, apostasi eller annan form av religionskritik är än så länge straffbar – något som den irakiska regeringen har mycket svårt att acceptera.

”<em>Den irakiska regeringen har via diplomatiska kanaler informerat den svenska regeringen om att varje återkommande händelse som involverar bränning av den heliga koranen på svensk mark skulle leda till att de diplomatiska förbindelserna bryts</em>”, står det i ett uttalande från premiärminister Mohammed Shia al-Sudanis kansli.

Enligt terrorforskaren Magnus Ranstorp är det inte <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/dw0jBX/iraks-hotar-bryta-diplomatiska-band-med-sverige-om-koranen-branns" target="_blank" rel="noopener">omöjligt</a> att fler muslimska länder ”mobiliserar mot Sverige” på olika sätt i syfte att pressa den svenska regeringen att inskränka yttrandefriheten.

<em>– Det här är en allvarlig första indikation på att det här blir allvarligt. Det viktiga nu är att det här inte sprider sig till andra länder.</em>

I Sverige bodde 2019 minst 225 000 personer av irakisk härkomst. Det finns dock ingenting som indikerar att dessa kommer att flytta hem igen om den irakiska centralmakten bryter banden med Sverige.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/irak-hotar-bryta-alla-band-med-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska ambassaden i Bagdad stormad av mobb</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/svenska-ambassaden-i-bagdad-stormad-av-mobb/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/svenska-ambassaden-i-bagdad-stormad-av-mobb/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Jul 2023 09:06:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Bagdad]]></category>
		<category><![CDATA[Irak]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[islamkritiker]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=155034</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En stor mobb muslimska demonstranter har stormat svenska ambassaden i Bagdad, Irak, och satt eld på byggnaden. Bakgrunden till stormningen av ambassaden sägs vara den kommande, och av den svenska polismyndigheten beviljade, koranbränningen som planeras utanför irakiska ambassaden i Stockholm.</strong>

Hundratals ursinniga demonstranter strömmade på torsdagsmorgonen till den svenska ambassaden i Bagdad, efter att den inflytelserike shiamuslimske prästen Muqtada al-Sadr uppmanat sina anhängare att demonstrera där.

Filmklipp från platsen har börjat cirkulera på internet och ett flertal videoklipp visar hur upploppsmakarna stormar och sätter eld på ambassadbyggnaden.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">BREAKING: Protesters storm Swedish Embassy in Baghdad and set it on fire in response to Stockholm Quran burning <a href="https://t.co/D8wGvLLoId">pic.twitter.com/D8wGvLLoId</a></p>
— BNO News (@BNONews) <a href="https://twitter.com/BNONews/status/1681817763243802625?ref_src=twsrc%5Etfw">July 20, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

<strong>Den våldsamma demonstrationen</strong> föranleddes av att en koranförbränning framför den irakiska ambassaden i Stockholm nyligen godkänts av polismyndigheten. Ett beslut som inte ses med blida ögon av många hårdföra anhängare till islam.

Ett liknande evenemang genomfördes på samma plats i juni månad och utlöste en häftig protest i Bagdad. Även då attackerade en ilsken folkmassa den svenska ambassaden.

Regeringarna i flertalet muslimska länder lämnade in formella protester mot den tidigare koranbränningen - inklusive Irak, Förenade Arabemiraten, Jordanien, Marocko och Turkiet. Muqtada Al-Sadr krävde samtidigt att Sveriges ambassadör i Irak skulle utvisas och sade att han representerade en nation som är <em>"fientlig mot islam"</em>.

Ryssland och USA har också fördömt händelsen i Stockholm, även om Washington hävdade att det var i linje med svenskarnas rätt till yttrandefrihet att låta den äga rum.

<strong>Det svenska utrikesministeriets presskontor</strong> säger i ett uttalande att all personal på ambassaden i Bagdad är i säkerhet. I uttalandet lyfts behovet av att irakiska myndigheter skyddar diplomatiska bestickningar fram, samt att attacken fördöms. Utrikesminister Tobias Billström kommenterar händelsen.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Attackerna mot den svenska ambassaden i Irak är helt oacceptabla. Det är andra gången på kort tid som det sker. Irak har ett ansvar att skydda Sveriges ambassad i Bagdad. Regeringen kommer idag kalla upp Iraks högsta diplomat i Sverige. <a href="https://t.co/EavAeYZQSG">https://t.co/EavAeYZQSG</a></p>
— Tobias Billström (@TobiasBillstrom) <a href="https://twitter.com/TobiasBillstrom/status/1681935011967119365?ref_src=twsrc%5Etfw">July 20, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Iraks utrikesministerium fördömer händelsen och säger i ett uttalande att Iraks regering instruerat säkerhetsstyrkor att snabbt utreda saken och identifiera förövarna och ställa dem till svars.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/svenska-ambassaden-i-bagdad-stormad-av-mobb/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vittne: Ericsson finansierade al-Qaida</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/vittne-ericsson-finansierade-al-qaida/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/vittne-ericsson-finansierade-al-qaida/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 17 Apr 2023 10:03:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Afghanistan]]></category>
		<category><![CDATA[al-Qaida]]></category>
		<category><![CDATA[Ericsson]]></category>
		<category><![CDATA[Irak]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=147802</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Enligt en pensionerad amerikansk överste gav den svenska telekomjätten Ericsson terrorgruppen al-Qaida högteknologisk utrustning i utbyte mot beskydd i regionen.</strong>

Enligt <a href="https://www.di.se/nyheter/ericsson-anklagas-for-att-ha-gett-al-qaida-hogteknologi/" target="_blank" rel="noopener">Dagens Industr</a>i har utbytet mellan Ericsson och terrororganisationen skett mellan 2008 och 2017. Ericsson ska ha föredragit att ge al-Qaida teknikutrustningen snarare än kontanter för att ostört kunna fortsätta med sin verksamhet i Irak och Afghanistan.

Den före detta översten är ett av flera vittnen med insyn som medverkar i en stämning mot Ericsson som lämnats in av advokater som representerar anhöriga till terrorgruppens offer.

Det ska handla om lastbilar, utrustning för signalkommunikation, telefoner, datorer och satellitnoder som placerats i särskilda ”gömmor” där al-Qaida-medlemmar sedan hämtat upp dem. Ericsson vill inte kommentera uppgifterna, men säger till Dagens Industri att man ”kommer att fortsätta försvara sig mot denna talan”.

Det är heller inte första gången Ericsson är i blåsväder för att ha finansierat terrorism. Sedan tidigare har det slagits fast att Ericsson varit inblandade i <a href="https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/detta-har-hant-ericsson-och-misstankta-mutor-till-is" target="_blank" rel="noopener">korruptionshärvor</a> i Irak. SVT:s Uppdrag Granskning kunde i februari 2022 visa att företaget genom mutor kan ha finansierat Islamiska staten – en annan våldsam terrorgruppering. Syftet med mutorna ska ha varit att få tillstånd att fortsätta bygga mobilmaster i regionen.

I en uppgörelse med USA:s justitiedepartement betalade Ericsson 206 miljoner dollar för sin inblandning i muthärvan där man underlåtit att informera om händelserna och sin egen internutredning.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/vittne-ericsson-finansierade-al-qaida/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Den flata kritiken av Irakkriget visar på massmedias dubbelmoral&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/den-flata-kritiken-av-irakkriget-visar-pa-massmedias-dubbelmoral/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/debatt/den-flata-kritiken-av-irakkriget-visar-pa-massmedias-dubbelmoral/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Mar 2023 13:53:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Irak]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=145935</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Medias rapportering kring tjugoårsdagen</strong> av den oprovocerade västerländska attacken mot Irak, som förstörde landet och dödade mellan några hundratusentals och en dryg miljon irakier, var intressant av flera skäl. Dels för att den var mikroskopisk till exempel jämfört med uppmärksamheten som samtidigt ägnades åt ICC:s arresteringsorder mot Putin, medan den trevlige och gemytlige farbror Bush Jr. turnerar med föreläsningar på de främsta universiteten. Det främsta skälet är dock att den verkliga händelsen i stort sett inte finns i samtida historieskrivning. Vad som istället finns är “misstag” och "försök" till "demokratisk intervention".

Attacken mot Irak kritiseras i västerländsk media nästan uteslutande för att ha varit ett godhjärtat försök till demokratisk humanism, men “ett misstag” eller “en blunder”. I Nazityskland fanns en liknande kritik mot generalstaben för att anfallet mot Sovjetunionen var ett ogenomtänkt “misstag” och en “blunder”, men det betyder förstås inte att man principiellt motsatte sig det, eller intog någon moraliskt meningsfull ståndpunkt. De västerländska intellektuella som kritiserar Rysslands attack mot Ukraina med motiveringen att det var en “blunder”, ett välvilligt “misstag” är förstås spårlöst obefintliga och istället betonar man att det är en illegal terrorattack som är fel - oavsett om den lyckas eller inte. När fienden begår brott inser vi utan svårigheter att två plus två är fyra. När det gäller oss själva, däremot, är det en annan femma.

<strong>En av The Guardians texter</strong> inför tjugoårsdagen av aggressionen mot Irak, skriven av Patrick Wintour, är representativ för fenomenet. Här beskrivs attacken som en nästan obeskrivligt välvillig intervention med de ädlaste av avsikter. Och faktiskt “verkar det spela mindre roll ifall kriget startades baserat på en lögn, en förvrängning eller en ärligt menad premiss. Det var en blunder”. Vi kan försöka föreställa oss hur allmänheten hade reagerat ifall en rysk kommentator “invände” mot invasionen av Ukraina med samma nonsens-motivering. Wintour avslutar med att beskriva attacken som “det största försöket av liberal interventionism sedan Vietnam”, då USA illegalt och öppet angrep landets bondebefolkning först via proxy, och sedan invaderade och bombade landet och resten av Indokina till stenåldern, och dödade närmare 3 miljoner vietnameser. Alltså har Wintour tekniskt sett rätt om kontinuiteten av Västs ideologi, “liberal interventionism”, i alla fall utifrån rådande nyspråkslexikon som sedan länge ersatt vanligt språk inom den akademiskt utbildade världen.<sup>1</sup>

Det är faktiskt rätt roande att noggrannare granska brittiska The Guardian som, liksom den extremt pretentiösa intelligentian i Sverige, tar sig själv på så stort allvar när man i själva verket är patetiska kloner av Pravda från dess värsta dagar. “Bushs tro att Irak kunde förvandlas till en demokrati” visade sig vara “illa genomtänkt”, förklarar Martin Chulov, som förstärker propagandasystemets grundsatser genom att passivt anta att det faktiskt var syftet med invasionen.<sup>2</sup> Dan Sabbagh, tidningens krigs- och militärspecialist, kom med sin svidande kritik: invasionen “försämrade Storbritanniens anseende”. Varför? Nämligen, enligt Sabbagh, på grund av enstaka sporadiska rapporter om att “brittiska soldater utövade ‘våldsamma och fega’ övergrepp mot irakier”. Detta är perfekt propaganda, verkligen förfinad. Det får Sabbagh att framstå som kritisk mot makten, när han i själva verket ynkligt skyller på förhållandevis marginella problem. De verkliga brotten sker inte av brittiska Joe six-pack som skickats över till öknen och misshandlar lokalbefolkningen. De verkliga brotten sker i Amerikas och Europas huvudstäder, där de faktiska besluten om militär aggression fattas.

Man bör tillägga att ryssarna använder sig av samma trick. Således hålls seriösa och uppstyltade rättegångar mot enskilda ryska soldater som begått brott mot ukrainska civila, och detta uppmärksammas mycket. Vi alla vet vad vi ska tycka om sådant; det är endast ett sätt att distrahera uppmärksamhet från de verkliga brottslingarna, politikerna. Dan Sabbagh, och övriga västerländska journalister, är mycket väl medvetna om detta, och resten av världen uppskattar och försöker behärska den professionella teknik av desinformation som Väst förfinat till en konst.<sup>3</sup>

[caption id="attachment_145942" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/03/soldater-2007-Irak-vapen.jpg"><img class="wp-image-145942 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/03/soldater-2007-Irak-vapen.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Foto: Christopher Hubenthal/CC BY 2.0[/caption]

&#160;

<strong>Också The Guardians systertidning</strong>, The Observer, tryckte aspirerande agitprop, skriven av Peter Beaumont. Han börjar med att konstatera att “de moraliska likheterna” mellan invasionen av Irak och Ukraina “är mycket komplexare än Putin-apologeter hävdar”. Han har rätt, men oavsiktligen: Rysslands invasion, om än helt illegal, var totalt och medvetet framprovocerad, till skillnad från invasionen av Irak, såsom massiv dokumentation visar, om än denna sällan når en allmän läsekrets. Beaumont går vidare med att fördöma det oprovocerade angreppet mot Irak som “dumdristig, fal”, allra främst eftersom det kunde “utnyttjas av Moskva” för att påvisa Västs hyckleri – en standardrädsla inom pressen, som helt och hållet struntar i legaliteten av aggression såtillvida vi är ansvariga. Beaumont är särskilt orolig över “statligt sponsrad desinformation, av vilket Kina och Ryssland är de främsta främjarna”. Skillnaden i Väst är att “desinformation” i statens tjänst utförs av journalister utan statligt tvång, till skillnad från deras kloner i de auktoritära fiende-staterna, och därmed är den moraliska och intellektuella nivån hos oss långt mycket lägre.<sup>4</sup>

Det råkar dessutom hända att Beaumont är pristagare för Orwell Prize. Det finns en särskild ironi i detta svärtande av Orwells namn eftersom Orwell var den som mest klarsynt – i ett censurerat förord – genomskådade denna systematik. Orwell noterade att “Den bittra sanningen” om propaganda i demokratiska samhällen är att “den är huvudsakligen frivillig. Impopulära idéer kan tystas, och opassande fakta undanhållas, utan behovet av officiell censur”. Det här censurerade förordet skrev han för Djurfarmen, en i Väst älskad satir om den ryska Fienden. Att se sig själv i spegeln, däremot, kunde inte gå an.<sup>5</sup>

Låt oss heller inte glömma att vända blicken även till den svenska propagandan. Även här härmar man det ryska propagandasystemet – som ständigt kritiserar sitt lands krig mot Ukraina på rent pragmatiska grunder – i det att man klagar över att invasionen av Irak var “förbluffande oskicklig och vårdslös”, och att Irak därefter blivit en “språngbräda” åt våra fiender (FOI:s och UI:s Mellanösternexpert, Aron Lund). Hade Väst kommit undan med attacken utan en skråma, hade allt varit OK; åtminstone finns det inga tecken på motsatsen.<sup>6</sup> På motsvarande sätt beskrev GP:s ledande utrikespolitiska analytiker invasionen som endast “en historisk strategisk blunder”, Solovyov-style.<sup>7</sup>

Sydsvenskan inflikade att Västs “invasion av Irak var ett av de största politiska misstagen som gjorts” (Hibba Abbas), “ambitionen att bygga demokrati” – en total lögn – som gick “uselt” (Olle Lönnaeus). Återigen beskådar vi den spektakulära sordin som lagts på västerlänningar, som hindrar oss från att konsekvent fördöma aggression och våld.<sup>8 </sup>Det har alltså mer eller mindre skapats en hel litterär genre som går ut på att klaga över hur pass illa invasionen av Irak var, eftersom den var så dåligt utförd, och eftersom “Mycket talar” för att den “formade Putins beslut att angripa Ukraina”, som Aftonbladets Wolfgang Hansson uttryckte saken.<sup>9</sup> Ingenting mer, alltså.

Faktum är att hökarna och duvorna knappt skiljer sig på detta sätt, ett allra högst talande faktum om propagandans monumentala prestationer. För att ta ett exempel, betrakta Jan Guillous läsvärda text på tjugoårsdagen, den med stor marginal absolut mest kritiska av dem alla. Även Guillou beskriver attacken som “USA:s mest kontraproduktiva insats”, i synnerhet Västs “mest kontraproduktiva insats för demokratin”. Det kunde inte finnas en tydligare illustration av medias och intellektuellas samhälleliga roll av att tjäna rådande Makt och Ideologi, än att de, även de mest “kritiska”, enhälligt beskriver ett illegalt aggressionskrig som dödat uppemot en miljon människor, genomfört massiv oljeplundring och så vidare, som en “insats för demokratin”. Inga argument anförs, inga bevis presenteras; att Partilinjen är sann per automatik är så djupt ingrodd hos oss att vi psykologiskt inte kan föreställa oss något annat. Vi bör återigen försöka föreställa oss vad reaktionerna hade varit ifall någon svensk journalist använde sig av denna skandalösa förljugenhet i sin “kritik” av Rysslands attack mot Ukraina.<sup>10</sup>

Å andra sidan har vi de ledarskribenter och redaktioner som var “så entusiastisk[a] inför kriget att det vid vissa skrivbord senare sattes upp idolbilder på Condoleezza Rice”, som en stödjare av aggression och rått våld, DN:s Isobel Hadley-Kamptz, påpekade. Men hon “var ung” då, och nu har hon bättrat sig. Hon är nu en kritiker av “Irakkriget”. Eller, rättare sagt, kritisk över att “USA gick in” och gjorde bort sig med “en rad olika misstag”, och därför skadade “den amerikanska fria demokratin och i förlängningen demokratin i världen”. Där har vi den stora intellektuella utvecklingen som lyckades åstadkommas på 20 år: noll. Ingen kommissarie ens under det sovjetiska Polens mest autokratiska tid kunde ha varit lika servil mot Politbyrån i Moskva.<sup>11</sup>

Allt som allt illustrerar denna episod att västerländska och svenska tidningar inte har något principiellt emot aggression, våld, terror och ockupation - ifall <em>vi</em> utför den.

&#160;

<em>Andi Olluri</em>

&#160;

&#160;

<hr />

&#160;

<em>Källor och referenser:</em>

<em>(1) The Guardian, Patrick Wintour, 13 mar. 2023.</em>

<em>(2) The Guardian, Martin Chulov, 18 mar. 2023.</em>

<em>(3) The Guardian, Dan Sabbagh, 18 mar. 2023.</em>

<em>(4) The Observer, Peter Beaumont, 19 mar. 2023. Om Ukraina, se Olluri i Global Politics på fritt urval mellan december 2021 och 2023.</em>

<em>(5) George Orwell, Essays, Everyman’s Library, New York (2002), s. 889.</em>

<em>(6) SvD, Aron Lund, 20 mar. 2023.</em>

<em>(7) GP, Jan Höglund, 20 mar. 2023.</em>

<em>(8) Sydsvenskan, 19 respektive 20 mar. 2023.</em>

<em>(9) Aftonbladet, Wolfgang Hansson, 21 mar. 2023.</em>

<em>(10) Aftonbladet, Jan Guillou, 20 mar. 2023.</em>

<em>(11) DN, Isobel-Hadley Kamptz, 22 mar. 2023.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/debatt/den-flata-kritiken-av-irakkriget-visar-pa-massmedias-dubbelmoral/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>10</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
