<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>hund &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/hund/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 02 Apr 2026 12:52:43 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>hund &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Hunden levde med människan redan under istiden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/hunden-levde-med-manniskan-under-istiden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Apr 2026 12:52:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[genetik]]></category>
		<category><![CDATA[hund]]></category>
		<category><![CDATA[istiden]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholms universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226487</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny studie visar att hunden var ett etablerat husdjur redan under istiden – långt innan vi domesticerade andra djur eller växter. De nya fynden tyder också på att hundar redan från början hade en djupare kulturell betydelse.</strong>

Forskare har analyserat arvsmassa från ben funna i Gough's Cave, Storbritannien, och Pınarbaşı, Turkiet. Trots att hundarna levde mer än 4 000 kilometer från varandra var de genetiskt förvånansvärt lika – ett tecken på att de redan hade spridits aktivt mellan olika människogrupper.

– <em>Det mest slående är hur genetiskt lika dessa hundar är, trots att de levde i helt olika delar av Europa och Anatolien. Det visar att hundar redan var etablerade och spridda över stora områden under istiden, sade</em> Anna Linderholm, medförfattare och forskare vid <a href="https://www.su.se/nyheter/nyhetsartiklar/2026-03-26-hundar-levde-med-manniskor-over-hela-europa-redan-under-istiden" target="_blank" rel="noopener nofollow">Stockholms universitet</a>.

Studien, som publicerats i <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-026-10170-x" target="_blank" rel="noopener nofollow">Nature</a> och omfattar 17 lärosäten med bland annat Natural History Museum i London och Oxford University, ger en ny bild av hundens domesticering på flera punkter.

De äldsta genetiska bevisen flyttas tillbaka 5 000 år, och det står nu klart att hunden var biologiskt och socialt separerad från vargen för minst 15 000–16 000 år sedan. Det innebär att hunden var det allra första husdjuret – mer än 10 000 år före odlingsväxterna, nötkreaturen eller hästarna.

I modern tid har hunden blivit det allra mest populära husdjuret per hushåll.

[caption id="attachment_226532" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/04/schafer-hundar.jpg"><img class="size-medium wp-image-226532" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/04/schafer-hundar-640x328.jpg" alt="Två schäferhundar" width="640" height="328" /></a> Hundar domesticerades långt tidigare än vad hitills trott. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

Fynden tyder också på att hundarna hade en djupare kulturell betydelse redan från början.

Ben med spår av mänsklig bearbetning hittades på fyndplatserna, och hundar verkar ha begravts i närheten av människor.

– <em>Det här är inte halvtämjda vargar i utkanten av bosättningar, det är djur som redan är en del av mänskliga samhällen, sade</em> Linderholm.

Spår från istidens hundar lever kvar i moderna europeiska raser som boxer och saluki, men inte i arktiska raser som siberian husky – något som <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/sa-olika-sag-hundar-ut-redan-pa-stenaldern/" target="_blank" rel="noopener">tidigare forskning</a> också har visat.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Fästingmedel för djur hotar ekosystem</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/studie-fastingmedel-for-djur-hotar-ekosystem/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 02 Mar 2026 13:58:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[ekosystem]]></category>
		<category><![CDATA[fästingar]]></category>
		<category><![CDATA[hund]]></category>
		<category><![CDATA[katt]]></category>
		<category><![CDATA[miljögifter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222899</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Populära läkemedel mot loppor och fästingar på hundar och katter kan skada insekter i naturen, indikerar en färsk fransk studie. Giftiga ämnen utsöndras i husdjurens avföring och sprids i ekosystemen.</strong>

Läkemedel med isoxazolin lanserades 2013 och blev snabbt populära då de var de första tabletterna som gavs via munnen, och som verkade mot både loppor och fästingar i en månad eller längre. Dessa läkemedel ordineras av veterinärer över hela världen.

Men de aktiva substanserna passerar genom husdjurens kroppar och lämnar kroppen via avföringen. Där kan de spridas i naturen och påverka andra insekter.

Franska forskare vid VetAgro Sup studerade 20 hundar och 20 katter som ägdes av veterinärstudenter och behandlades med isoxazolinläkemedel under tre månader.

De samlade in avföringsprover för att undersöka hur mycket av de giftiga ämnena som insekter som lever av avföring kan utsättas för.
<h3>Kvarstår i kroppen länge</h3>
Forskarna upptäckte två av fyra aktiva ämnen i husdjurens avföring även efter avslutad behandling. Ämnena kunde finnas kvar i upp till en månad hos hundar och upp till tolv dagar hos katter.

Det är särskilt oroande för insekter som livnär sig på avföring, som flugor, dyngbaggar och vissa fjärilar – arter som spelar viktiga roller i ekosystemen genom att återvinna näringsämnen, förbättra markkvaliteten och bidra till bekämpning av skadedjur.

[caption id="attachment_189979" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/09/nasselfjaril-blomma.jpg"><img class="size-medium wp-image-189979" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/09/nasselfjaril-blomma-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Foto: Rene Mensen/CC BY 2.0[/caption]

Resultaten, som <a href="https://academic.oup.com/etc/article/45/2/490/8415601?login=false" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i Environmental Toxicology and Chemistry, visar att insekter som lever i dynga kan utsättas för höga nivåer av läkemedlet.

"Miljökonsekvensanalysen visade att insekter som lever i dynga kan ha en hög exponering av läkemedlet på grund av medicin som ges till husdjur. Det kan få potentiellt katastrofala konsekvenser för miljömässiga livscykler", skriver forskarna.
<h3>Tidigare varningar</h3>
Det är inte första gången det varnas för dessa läkemedels miljöeffekter. Europeiska läkemedelsmyndigheten har tidigare uppmärksammat risken för att ämnena kan förorena ekosystem.

Tidigare studier har bland annat visat att <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969725000737" target="_blank" rel="nofollow noopener">fågelungar</a> skadas av fästingmedel till husdjur och att läkemedlet kan <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0048969720370911?dgcid=coauthor" target="_blank" rel="nofollow noopener">förgifta</a> vattendrag.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskning: Hundens ras är ingen garanti för personligheten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskning-hundens-ras-ar-ingen-garanti-for-personligheten/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 08 Nov 2025 07:35:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hund]]></category>
		<category><![CDATA[hundar]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215761</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Många tror att en viss hundras garanterar en viss personlighet. Men ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att skillnaderna inom samma ras ofta är större än skillnaderna mellan olika raser – att få en hund som blir helt rastypisk är ungefär 50/50.</strong>

I Sverige finns idag 371 registrerade hundraser fördelat på <a href="https://www.skk.se/hundrasgrupper/" target="_blank" rel="nofollow noopener">tio</a> hundrasgrupper som delar in hundarna i exempelvis terrierraser, vallhundar, sällskapshundar samt olika jakthundar. Detta gör det lättare för en familj eller person att välja en hundras så att hund och ägare passar bättre ihop. Det går också att se bland annat rasens hälsa, aktivitetsnivå, pälsskötsel samt dess historia.

Hundraser har inte enbart så kallade "rastypiska" utseenden, utan också mentalitet. Exempelvis är den typiska chihuahuan, som är i gruppen sällskapshundar, orädd och har ett stort självförtroende, samtidigt som den typiska schäfern är nyfiken och samarbetsvillig.
<h3>Hundmentalitet mäts i tester</h3>
Hundens mentalitet beskrivs av Svenska kennelklubben och Svenska brukshundklubben, något man gör med tester som kallas för MH (mentalbeskrivning hund) och BPH (Beteende- och personlighetsbeskrivning hund).

Däremot är det inte självklart att man får en hund som har den typiska personligheten och mentaliteten när man väljer en viss ras. Erling Strandberg, professor i husdjursgenetik vid SLU, har studerat hundar i nära 20 år och har ägnat de senaste åren med att undersöka stora skillnader det finns i hundars mentalitet, både mellan och inom hundraser. De få studier som finns idag bygger enbart på enkäter från hundägare, som gett olika resultat.

— <em>Det gjorde mig intresserad av att använda svenska mentalbeskrivningar för att undersöka frågan</em>, säger Strandberg till <a href="https://www.forskning.se/2025/10/20/rasen-avgor-inte-hunden-stora-skillnader-i-personlighet/" target="_blank" rel="nofollow noopener">forskning.se</a>.
<h3>"Viss chansning"</h3>
I studien, som <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168159125001170?via%3Dihub" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i <em>Applied Animal Behaviour Science</em>, har Erling tillsammans med forskarkollegor, som bland annat hundforskaren och författaren Kenth Svartberg, tittat på totalt mellan 862 och 2462 BPH-registreringar per ras för åtta olika raser i Sverige. Raserna man undersökte var American Staffordshire Terrier, Golden Retriever, Labrador Retriever, Lagotto Romagnolo, Nova Scotia Duck Tolling Retriever, Perro de Agua Español, Rhodesian Ridgeback, och Staffordshire Bullterrier.

Resultaten visar att egenskaper hos individer inom samma ras kan skilja sig mycket. Exempelvis kunde man se att vissa hundar av rasen Rhodesian ridgeback, som rastypiskt ska vara vaktande och jagande, är mer sociala och lekfulla än vissa labradorer. Det går emot bilden av dessa raser, som anses vara helt olika.

— <em>Att köpa en valp är alltid en viss chansning kring vad man faktiskt kommer få. Och det vi har sett är att enbart val av ras inte är någon garanti för att valpen kommer att bli på ett visst “rastypiskt” sätt</em>, säger Strandberg.
<h3>Träning är viktigt</h3>
För att först förutspå en valps mentalitet måste man först titta på modern och faderns gener, men det handlar också om hur generna blandas. Sedan kan egenskaper som legat vilande hos exempelvis fadern dyka upp hos en av valparna i kullen – resultatet kan därmed bli en hund som inte alls är rastypisk i mentaliteten. Strandberg kallar det för ett "genetiskt lotteri" och påpekar även att inte alla egenskaper hos en hund är ärftliga.

— <em>Det finns en del beteenden som inte faller sig naturligt för en hund, men som man genom träning och uppmuntran kan skapa. Dessa kommer inte att gå i arv</em>, säger han.

Ska man välja en valp utifrån en ras mentalitet bör man inte se det som en "grundläggande garanti", utan mer som en "sannolikhetsoptimering" – att det helt enkelt ökar chanserna för att valpen ska växa upp med de önskade egenskaperna. Strandberg menar att chanserna för att exempelvis en labrador ska få de typiska egenskaperna är ungefär 50/50. Men sedan är det också viktigt att komma ihåg att det också till stor del handlar om en god träning för att en hund ska uppvisa vissa egenskaper.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så stoppar du en hundattack effektivt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sa-stoppar-du-en-hundattack-effektivt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 02 Aug 2025 12:05:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[hund]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=209793</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hundattacker ökar kraftigt i Sverige – och fler människor än någonsin behöver vård. Samtidigt sprids osäkra råd om hur man stoppar en attack, något hundtränaren Garret Wing nu vill bemöta med konkret och beprövad teknik.</strong>

Hundattacker mot både människor och andra hundar har blivit en allt <a href="https://www.mitti.se/nyheter/hundattack-i-sundbyberg-6.3.306669.237b8943ff" target="_blank" rel="nofollow noopener">vanligare</a> företeelse. Under 2023 sökte 4 438 personer vård efter hundangrepp i Sverige, enligt en granskning från <a href="https://www.tv4.se/artikel/5gNevShASonRMTe4QJQCLG/farliga-hundar-avlivas-saellan-manga-attackerar-flera-ganger-om" target="_blank" rel="nofollow noopener">Kalla Fakta</a>. Samma år skadades 312 personer så pass <a href="https://www.tv4.se/artikel/4bycCIel9w2ZXtHGgZhAQ1/flera-hundra-inlagda-pa-sjukhus-efter-hundattacker-under-foerra-aret" target="_blank" rel="nofollow noopener">allvarligt</a> att de behövde läggas in på sjukhus. Även antalet dödliga hundattacker har ökat markant i Sverige sedan 2014. Då skedde det ungefär en dödlig attack vart tredje år, men idag uppgår det till cirka tre om året, enligt tidningen <a href="https://www.harligahund.se/nyheter/hundattacker-och-forslag-om-rasforbud-detta-har-hant/130120" target="_blank" rel="nofollow noopener">Härliga Hund</a>.

Den amerikanske hundtränaren Garret Wing har uppmärksammat den ökande förekomsten av hundattacker – ett problem som han menar även ökat i USA. Wing driver <a href="https://www.americanstandardk9.com/about" target="_blank" rel="nofollow noopener">företaget</a> American Standard Dog Training, specialiserat på tjänste- och narkotikahundar, och har även en populär YouTube-kanal med samma namn. Han har 17 års erfarenhet av brottsbekämpning, där han bland annat arbetat inom polisens hundenhet som patrull- och narkotikahundsförare.

Wing konstaterar att det cirkulerar många råd om hur man kan stoppa en pågående hundattack – men flera av dem är ineffektiva eller direkt missvisande. Att slå eller sparka hunden kan tvärtom få den att bita ännu hårdare, menar han. Han har även sett försök med kvastar, vattenslangar och brandsläckare – utan resultat. Det märkligaste rådet han stött på är att sticka ett finger i hundens bakdel för att få den att släppa taget. Det fungerar inte, slår han fast. En annan metod, som han pekar mot visserligen kan fungera ibland när två hundar slåss, är att ta tag i båda hundarnas bakben och dra bakåt. Det kallas wheelbarrow-tekniken, eller skottkärretekniken på svenska. Wing varnar för att när metoden används är det nästan garanterat att skada hunden, i värsta fall kan man exempelvis dra benet ur led.

— <em>Mitt under ett hundslagsmål – om det är vad som krävs för att rädda någon, då gör man det som behövs. Men jag har också sett fall där skottkärremetoden inte gör någon som helst nytta för att få hunden att släppa taget. Jag rekommenderar inte den metoden, </em>säger Wing i en instruktionsvideo om att stoppa hundattacker.

Hundtränaren delar istället med sig av de metoder som man använder inom polishundträning, och knep som även han använt sig av inom sitt yrke. Enligt Wing är dessa knep väldigt användbara vid en pågående hundattack, men bör endast användas i nödfall och sker på egen risk. Med andra ord bör man inte testa detta på sin egen hund eller i en situation då det inte sker en hundattack, då det kan vara skadligt för hunden och en själv.
<h3>Använd halsbandet</h3>
Ofta kan man reflexmässigt försöka dra bort den attackerande hunden i halsbandet, men att endast göra det kan göra att hunden bara biter sig fast hårdare, enligt Wing. Däremot kan man använda sig av halsbandet för att få hunden att släppa greppet. Försök istället få upp halsbandet så högt som möjligt, alldeles vid käkbenet och bakom öronen, och lyft sedan upp och håll. Detta skapar i sin tur en kräkreflex som gör att hunden kommer släppa greppet inom några sekunder, enligt Wing. Säkrast och smidigast är att stå bakom hunden och omsluta den med benen. På så vis har man även viss kontroll över kroppen. Försöker man göra detta från sidan kommer hunden försöka snurra sig ur greppet, vilket kan resultera i dels att hunden attackerar igen, dels att man bryter handen eller fingrarna. Håll med båda händerna, särskilt om det är en starkare hund, och försök gå något steg bakåt, fortfarande med benen som gränsle över hundens rygg.

[caption id="attachment_209957" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/Garret-Wing-hund-teknik-1-pil.jpg"><img class="wp-image-209957 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/Garret-Wing-hund-teknik-1-pil-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Wing demonstrerar halsbandstekniken på sin hund Miss Zena. Montage. Foto: faksimil/American Standard Dog Training[/caption]
<h3>Kopplet kan rädda liv</h3>
Alla attackerande hundar har dock inte halsband. Har hunden sele med tillhörande koppel kan man försöka ta av kopplet från selen för att använda den. Om det är en annan hund som blir attackerad har den troligen ett koppel på sig och då kan man försöka ta av det från hunden för att använda på den attackerande hunden. Här gäller samma teknik som med halsbandet, det gäller alltså att få runt kopplet kring hundens hals, högt upp. Det går troligen inte att trä kopplet över huvudet då hunden biter. Då får man gå under halsen och sedan göra ett provisoriskt strypkoppel med hjälp av själva handtaget till kopplet. Lyft sedan upp, med händerna långt ner för att få upp hundens huvud bättre.

[caption id="attachment_209958" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/Garret-Wing-hund-teknik-2.jpg"><img class="wp-image-209958 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/Garret-Wing-hund-teknik-2-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Använd handtaget på kopplet och stå bakom hunden. Montage. Foto: faksimil/American Standard Dog Training[/caption]
<h3>Sista utväg</h3>
Finns det inget koppel eller halsband menar Wing att man får ta till ett stryptag på hunden för att få den att släppa. Lägg ena armen under hundens huvud, samtidigt som man använder bröstet och eventuellt axeln för att trycka hundens huvud mot armen, så det helt enkelt blir som ett slags strypgrepp. Den andra armen kan man använda som hjälp för att lyfta upp hundens huvud. Även här ska det vara högt upp på halsen. Tanken här är dock inte att göra ett strypgrepp som stoppar blodflödet till hjärnan, utan att stoppa luftflödet. Alltså ska man trycka underifrån, men inte från sidorna på halsen. Då använder man sig av underarmen för att strypa luftflödet genom att lyfta hunden uppåt.

[caption id="attachment_209959" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/Garret-Wing-hund-teknik-3.jpg"><img class="wp-image-209959 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/Garret-Wing-hund-teknik-3-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Håll armen högt upp på halsen och tryck uppåt med underarmen. Foto: faksimil/American Standard Dog Training[/caption]

Denna metod är däremot farlig för att man utsätter sig själv för risk för att bli biten, särskilt eftersom man måste ha ansiktet nära hunden. Därför rekommenderar Wing att man inte släpper taget även när hunden släppt bettet, då är det risk att man själv är på tur. Håll kvar greppet tills hunden svimmar och sedan är det bäst att försöka ta sig i säkerhet, alternativt förflytta hunden snabbt till exempelvis en bur eller bil.

Den sista tekniken Wing lär ut i filmen menar han också är den mest farliga. Då ska man ta tag med handen under hundens käke, tanken är att få ett grepp med fingrarna runt hundens luftstrupe. Wing förklarar att man ska känna käkbenet över fingrarna, och sedan trycka till med fingrarna nästan bakom struphuvudet.

[caption id="attachment_209960" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/Garret-Wing-hund-teknik-4.jpg"><img class="wp-image-209960 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/Garret-Wing-hund-teknik-4-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Wing demonstrerar hur man ska trycka genom att använda fingrarna. Montage. Foto: faksimil/American Standard Dog Training[/caption]

Med andra ord ska man inte trycka med hela handen, utan syftet är att skapa en kräkreflex hos hunden. Trycker man för hårt runt hela struphuvudet kan man ha ihjäl hunden av misstag. Denna metod betonar Wing endast är en sista utväg att använda sig av och även här kan man tvingas hålla kvar och ta bort luftflödet så att hunden svimmar, annars är det risk att den attackerar igen.

&#160;

https://www.youtube.com/watch?v=iE8IjSRouuU]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Hög tid att förbjuda &#8217;allmogejägarnas&#8217; jakthundar&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/hog-tid-att-forbjuda-allmogejagarnas-jakthundar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Feb 2025 11:51:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[hund]]></category>
		<category><![CDATA[jakt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=200054</guid>

					<description><![CDATA[De beklagar sig så gärna med gräsliga bilder över hur de funnit sin jakthund – vilken <a href="https://svenskjakt.se/start/nyhet/vargdodade-hundar/" target="_blank" rel="nofollow noopener">kämpat</a> för sitt liv mot urmodern vargen – och förlorat kampen.

Denna kamp har hänt på grund av hundägarens nonchalans att inte vilja lära sig förstå sin hund, hur hundträning går till och inte respektera mångfalden i naturen – där de så gärna släpper sin hund lös för att eventuellt finna dem villebråd, som de kan ta livet av.

Dessa jägare utgör inte bara en fara för sin egen hund utan är en stor del av den haltande mångfald vi ser i vår svenska natur. Skadeskjutna djur som inte hittats för avlivning från lidandet. I januari i år sköts det mot en varg enligt paragraf 28 – vilket innebär att man har rätt att freda sitt djur från pågående skada. Alltså är det relativt nära och helt synligt när man lägger skott mot vargen, ändå går denna varg med avskjuten käke en plågsam död till mötes.

Man utsätter alltså inte bara sin hund för risker och lidande utan även djur man skjuter mot. För mig känns detta som ett tivoli för mänskligt nöje i naturen. Siffran för skadeskjutna djur är helt omöjlig att beräkna, för där är inte jägarna så intresserade att bekänna färg.

<strong>Skadeskjutningar ger också</strong> många ungdjur som förlorat sin trygghet, möjlighet till föda då läromästaren avrättats, vilket är en annan del av denna nöjescirkus. Och med detta har de mage att tillstå att de vet och kan och har rätten att vara i naturen beväpnade. Trots att de inte lärt sig om naturen i sin jägarexamen, inte lärt sig hur man tränar hund och tydligen inte heller lärt sig när man sätter ett säkert skott, trots att just det tjatas det väldigt mycket om vid jaktutbildningen.

Sverige har ett alltför stort antal av flera olika sorters klövvilt som betar och bökar hårt på vissa oönskade områden. Klövvilt som utsätts för trafikolyckor, cirka sextiotusen per år enligt <a href="https://www.viltolycka.se" target="_blank" rel="nofollow noopener">Viltolycksrådet</a>. Alltså i snitt sju viltolyckor per timme, dygnet runt. Detta kostar individerna ett stort lidande och samhället ekonomiskt.

Med en större mängd rovvilt balanseras naturen på ett sätt som ingen jägare kan och därmed minskas viltolyckor och betesskador – det är vetenskapligt <a href="https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2023251118" target="_blank" rel="nofollow noopener">bevisat</a>.

<strong>Jägare har börjat</strong> ta in hundraser i landet som är ämnade för skarpt vilt, som jagas på andra kontinenter, sedan politiken godkänt rovviltsjakt i parti och minut, i vårt land. De behandlar dessa hundar så att de i fritt tillstånd beter sig som gängkriminell gör i asfaltsdjungeln och inte som den svenska nationalsymbolen för jakt Jämthund och Hamiltonstövare – vilka har ett helt annat kynne och möjlighet att tränas.

Det finns ingen diskussion om att jakthundar generellt har total avsaknad av träning och kontrollen för hur dennes liv är, såväl i skogen som i dennes hem och de jaktfria dagarna. Dessutom följer man alltså inte Jaktförordningen (1987:905) 18 §: "<em>En hund som vid jakt eller jaktträning jagar på ett olämpligt sätt ska snarast kopplas. Jakt eller jaktträning med hund ska bedrivas på ett sådant sätt att viltet med hänsyn till hundens egenskaper eller snö-, is- och temperaturförhållandena inte utsätts för onödiga påfrestningar.</em>"

Jag vill gärna se den jakthund som de har inkallning på som §18 kräver. Dessutom är inte orden olämpligt sätt och onödig påfrestning/lidande som det brukar stå, på intet vis beskrivna utan enligt naturvårdsverket får man bedöma det efteråt? Jag förstår inte hur man ens kan skriva så och tillåta löshundsjakt – den paragrafen betyder ju ingenting.

På tal om att träna hund. Det behövs trygghet, kommunikation, samspel, lyhördhet mellan hund och förare. Man behöver känna sin egen förmåga, sin omgivning liksom hunden, det är nummer ett för en fullgod start av inlärning. Många är jägarna idag kallar träning av sin hund att släppa den lös i skogen från yngre år, när unghunden oftast känner behov av närhet till föraren för trygghet och håller sig därmed relativt nära vid sin nyfunna lycka av att få springa omkring lös i skogen. Det är inte inlärning av det slag som ordet inlärning menas med.

<strong>Inlärning som kan verifieras</strong> som vi människor kallar lydnad, är där "varje länk i en kedja utgör helheten" denna kedja får inte brista då upphör samspelet och lomhörd och rädsla inträder hos en sådan individ. Våra vargar är experter på att hålla kedjan hel men för våra allmogejägare är det totalt frånvänd kunskap. En hund skall lyda sägs det, men hur man kommer dit är inte <em>comme il faut</em> att lära sig, utan vi gör som vi alltid gjort, och det är inte den vetenskaplig grundkunskap om hur hundar lär, man håller sig till.

Det finns många hemska berättelser om hur jakthundar har det och det är på inget vis ovanligt med bestraffning och hårda tag mot en hund man anser inte lyder. Det är sällsynt men förra året polisanmälde en jägare sin jaktkamrat för att ha sparkat på sin hund och då har det gått långt, och det var nog inte en liten puff med foten mot hunden.

Jakten och jakthundsägandet i detta vårt land är inte under någon som helst kontroll helt oavsett hur många paragrafer som skrivs in i jaktlagen/jaktförordningen. Här krävs mod att se att det behövs ett helt nytt omtag om jakt överhuvudtaget skall kunna accepteras av de 97 procent av befolkningen som inte ägnar sig åt nöjet att döda i vår natur.

Sverige skall vara ett land baserat på den vetenskapliga kunskap som finns om djurhänsyn och för djur av alla slag – det är inget orimligt krav 2025.

&#160;

<em>Charlotte Swanstein</em>

<em>Hundpsykolog och naturdebattör</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kommunal chef ville ha med sig hunden på jobbet – skattebetalarna fick bekosta rastgården</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/kommunal-chef-ville-ha-med-sig-hunden-pa-jobbet-skattebetalarna-fick-bekosta-hundrastgarden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/kommunal-chef-ville-ha-med-sig-hunden-pa-jobbet-skattebetalarna-fick-bekosta-hundrastgarden/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 30 Dec 2024 15:23:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[hund]]></category>
		<category><![CDATA[Kävlinge]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=197092</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En högt uppsatt chef på ett reningsverket i Kävlinge kommun tyckte att det var trevligt att ta med sig hunden till arbetsplatsen och lät därför kommuninvånarna betala för en hundrastgård på området.</strong>

<strong>Enligt vittnesmål användes dessutom kommunens egna maskiner och material till det privata bygget – men varför ingen stoppade projektet är däremot oklart.</strong>

<em>– Hundrastplatsen kom till vår kännedom i samband med en utredning som vi har gjort</em>, hävdar Lina Rosenstråle, chef för sektorn Samhällsbyggnad inom Kävlinge kommun, när statstelevisionen SVT ringer för att ställa <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/chef-byggde-egen-hundrastgard-pa-reningsverket-i-kavlinge-skattebetalarna-fick-ta-notan" target="_blank" rel="nofollow noopener">frågor</a>.

Hon menar att ”<em>det inte är rimligt</em>” att skattebetalarna finansierar chefernas hundrastplatser, men kan inte svara på hur detta ändå kunnat ske.

Vidare ska chefen – som själv sa upp sig i somras, ha gjort inköp för hundratusentals kronor utan att kunna redovisa vad pengarna har använts till.

<em>– Vi har ju lämnat in vår polisanmälan. I övrigt jobbar vi vidare med att säkerställa våra rutiner</em>, fortsätter Rosenstråle.
<h3>Annan chef köps ut</h3>
Mannen ska också ha struntat i lagstiftningen gällande offentliga upphandlingar. Istället valde han ut en leverantör som fick uppdraget att serva reningsverkets avloppspumpar, och som bara under 2024 kunnat fakturera 2,3 miljoner kronor för detta arbete.

Det är oklart om chefen och ansvariga för det företaget har någon personlig eller affärsmässig koppling till varandra, men fallet utreds just nu av konkurrensverket.

Även den chef som godkände fakturorna har lämnat sin tjänst – han får dock inte sparken utan köps ut av kommunen eftersom man anser sig ”<em>behöva ett nytt ledarskap på den posten</em>”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/kommunal-chef-ville-ha-med-sig-hunden-pa-jobbet-skattebetalarna-fick-bekosta-hundrastgarden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sydkorea slutar sälja hundkött</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/sydkorea-slutar-salja-hundkott/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/sydkorea-slutar-salja-hundkott/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Jan 2024 11:30:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[hund]]></category>
		<category><![CDATA[Sydkorea]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=169875</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att äta och sälja hundkött blir förbjudet i Sydkorea enligt en ny lag som röstats igenom. Förbudet träder i kraft 2027.</strong>

I landet har man under lång tid tillbaka ätit hundkött, men under senare år har en proteströrelse växt fram mer och mer då hundar blivit mer vanliga som husdjur. Enligt en undersökning gjord förra året hade endast åtta procent av befolkningen ätit hundkött under året, <a href="https://www.bbc.com/news/world-asia-67920167" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> BBC. Det är en minskning från 27 procent år 2015.

Färre än en femtedel av de tillfrågade sade sig stödja konsumtion av köttet. President Yoon Suk-Yeols beslut att adoptera sex hundar har också bidragit till en ökad opinion för förbud. Från och med 2023 fanns det omkring 1 600 hundköttsrestauranger och 1 150 hundfarmer i landet. Dessa verksamheter har nu tre år på sig att stänga eller omstrukturera sin verksamhet. Regeringen har lovat att erbjuda stöd och kompensation till de drabbade företagen.

Att bryta mot lagen kan leda till fängelsestraff på upp till tre år, eller böter på 30 miljoner won, vilket motsvarar drygt 230 000 svenska kronor.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/sydkorea-slutar-salja-hundkott/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Katt räddad med hjälp av sin hundkompis</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/katt-raddad-med-hjalp-av-sin-hundkompis/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/katt-raddad-med-hjalp-av-sin-hundkompis/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 15 Nov 2023 11:32:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[hund]]></category>
		<category><![CDATA[katt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=165679</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Katten Mowgli räddades i Storbritannien efter att ha ramlat ner 30 meter i ett gruvschakt. Katten kunde hittas tack vare sin hundkompis Daisy.</strong>

Michele Rose, som bor i brittiska Cornwall, var under slutet av oktober väldigt orolig för sin katt Mowgli som inte kommit hem på flera dagar. När det gått sex dagar sedan katten försvann började Michele ge upp hoppet.

När familjen var ute på promenad med sin hund Daisy började hunden bete sig märkligt där hon gång på gång sprang mot en speciell plats. Michele beslöt att låta Daisy visa vägen och de kom då fram till ett gammalt gruvschakt där hunden stannade tvärt. Där hörde ägaren ett svagt mjauande. Daisy hade lett henne till Mowgli.

– <em>Hon var ihärdig med att få mig att följa henne, det var helt otroligt</em>, <a href="https://www.bbc.com/news/uk-england-cornwall-67349494" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Michele till brittiska statskanalen BBC. <em>Daisy är en superstjärna, hon är en fantastisk hund.</em>
<h3>Föll 30 meter</h3>
Mowgli hade ramlat 30 meter ner i gruvschaktet och inte kunnat ta sig upp. Djurorganisationen RSPCA och brandkåren kallades snabbt dit men det hade hunnit blivit för mörkt för att kunna rädda katten samma dag. Däremot tog man sig dit så fort det ljusnat dagen efter. Mowgli hittades och räddades snabbt och hade inte fått några skador av fallet.

Väl hemma igen möttes Mowgli av sin kattkompis Baloo och även av hunden Daisy. Mowgli togs till veterinär där man kunde se att katten inte fått några skador vid fallet.

– <em>Om Daisy inte hade gjort det hade Mowgli fortfarande varit därnere, det är ett som är säkert</em>, säger Michele.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/katt-raddad-med-hjalp-av-sin-hundkompis/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Han lever sin dröm som hund</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/han-lever-sin-drom-som-hund/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/han-lever-sin-drom-som-hund/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Jun 2022 12:12:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[hund]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=125006</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Japanske Toko har låtit sy upp en hunddräkt för närmare 155 000 kronor och menar att han nu fullföljer sin livsdröm att äntligen bli ett djur.</strong>

Toko bor i Japan tillsammans med sin fru. Han har alltid älskat djur och menar att han själv alltid velat bli ett. Han beslöt därför att kontakta företaget Zeppet, som skapar dräkter till filmer och serier, för att be dem sy upp en djurdräkt.

”<em>Jag trodde att ett stort djur nära min storlek skulle vara bra - med tanke på att det skulle vara en realistisk modell, så jag bestämde mig för att göra det till en hund</em>”, skriver Toko enligt <a href="https://www.dailymail.co.uk/news/article-10856275/Japanese-man-spends-12-500-ultra-realistic-dog-costume-live-like-animal.html" target="_blank" rel="noopener">Daily Mail</a>.

Rasen som Toko valde blev Border collie och företaget tog 40 dagar för att tillverka hunddräkten som kostade honom ungefär 155 000 kronor. Att det blev just en Border collie är för att det ser realistisk ut när Toko tar på sig dräkten, menar han. Det är oklart exakt hur han får på sig dräkten och hur han kan röra sig i den, men han själv säger att han stortrivs i denna utstyrsel.

&#160;

<iframe title="YouTube video player" src="https://www.youtube.com/embed/qeq8vyxEIrI" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

På sin <a href="https://www.youtube.com/channel/UCv8rTa66XHBWNBkV5DCgoYw/videos" target="_blank" rel="noopener">Youtube-kanal</a> lägger han och hans fru upp videor där han visar upp alla trick och färdigheter han nu utvecklat som hund. Det finns i nuläget inga uppgifter om han skulle ha bytt till ett specifikt hundnamn, utan han kallas fortfarande Toko.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/han-lever-sin-drom-som-hund/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mopedist körde ihjäl hund i Jordbro</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/mopedist-korde-ihjal-hund-i-jordbro/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/mopedist-korde-ihjal-hund-i-jordbro/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Oct 2019 12:05:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[djurplågeri]]></category>
		<category><![CDATA[hund]]></category>
		<category><![CDATA[Jordbro]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=65985</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Polisen i Haninge utreder en händelse där en hund kördes ihjäl av en mopedist i Jordbro. Mopedisten lämnade platsen efter påkörningen, och vittnen säger att mopedisten körde över hunden med avsikt. Hunden ådrog sig så svåra skador att den avled kort efter påkörningen, trots upplivningsförsök på platsen.</strong>

En hund kördes på söndagseftermiddagen ihjäl i Jordbro, söder om Stockholm. Hunden, en fyraårig Shetland sheepdog, kördes ihjäl av en mopedist, rapporterar Mitti. Mopedisten lämnade platsen omgående efter påkörningen, och vittnen säger att påkörningen var avsiktlig. Påkörningen skedde vid en gångväg i närheten av Jordbro centrum.

Polisen i Haninge utreder händelsen som smitning från trafikolycksplats och vårdslöshet i trafik. Man hade på måndagskvällen inte identifierat gärningsmannen. Poliskällor som NB Nyhetsbyrån har talat med säger sig dock ha god tilltro att man ska kunna hitta mopedisten.

&#160;

<em>Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/mopedist-korde-ihjal-hund-i-jordbro/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
