<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Huawei &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/huawei/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 23 Dec 2025 22:04:28 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Huawei &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Tusentals forskare bakom Kinas hemliga Manhattanprojekt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/tusentals-forskare-bakom-kinas-hemliga-manhattanprojekt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 23 Dec 2025 17:11:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[ASML]]></category>
		<category><![CDATA[Ding Xuexiang]]></category>
		<category><![CDATA[halvledare]]></category>
		<category><![CDATA[Huawei]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Manhattanprojektet]]></category>
		<category><![CDATA[mikrochip]]></category>
		<category><![CDATA[Nederländerna]]></category>
		<category><![CDATA[Shenzhen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=218892</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Maskinen, som upptar nästan ett helt fabriksgolv</strong>, har byggts av ett team bestående av före detta ingenjörer från ASML. Dessa har bakåtutvecklat företagets extremt ultravioletta litografimaskiner, enligt två personer med insyn i projektet som <a href="https://www.reuters.com/world/china/how-china-built-its-manhattan-project-rival-west-ai-chips-2025-12-17/">Reuters</a> talat med.

Projektet har genomförts i största hemlighet och faller under landets halvledarstrategi, som enligt statliga medier leds av Xi Jinpings förtrogne Ding Xuexiang. Han är chef för kommunistpartiets centrala kommission för vetenskap och teknik. Den kinesiska elektronikjätten Huawei spelar en nyckelroll i att koordinera ett nätverk av företag och statliga forskningsinstitut över hela landet, som involverar tusentals ingenjörer.

— <em>Målet är att Kina så småningom ska kunna tillverka avancerade chip på maskiner som är helt kinesisktillverkade</em>, säger en av personerna med insyn. — <em>Kina vill att USA ska vara 100 procent utestängt från deras leveranskedjor.</em>
<h3>Kina flera år före enligt prognoserna</h3>
Att Kina har kommit så här långt är en överraskning för många. I april förra året sa ASML:s vd Christophe Fouquet att Kina skulle behöva "många, många år" för att utveckla tekniken. Men existensen av denna prototyp, som Reuters nu avslöjar för första gången, tyder på att landet kan ha kommit flera år närmare halvledaroberoende än vad analytiker förutsett.

Maskinen är i drift och genererar framgångsrikt extremt ultraviolett ljus, men har ännu inte producerat fungerande chip. Kinesiska myndigheter har satt 2028 som mål för att producera fungerande chip på prototypen, men de som står nära projektet menar att ett mer realistiskt mål är 2030. Det är fortfarande flera år tidigare än det decennium som analytiker tidigare trott att det skulle ta för Kina att komma ikapp västvärlden.

Genomslaget markerar kulmen på en sexårig statlig satsning för att uppnå halvledarsjälvförsörjning – en av president Xi Jinpings högsta prioriteringar. Medan Kinas halvledarmål har varit offentliga har EUV-projektet i Shenzhen genomförts i hemlighet.
<h3>Västblockets tidigare tekniska monopol</h3>
Fram till nu har endast ASML, med huvudkontor i Veldhoven i Nederländerna, behärskat EUV-tekniken. Företagets maskiner, som kostar runt 250 miljoner dollar styck, är oumbärliga för tillverkning av de mest avancerade chip som designas av företag som Nvidia och AMD – och produceras av chiptillverkare som TSMC, Intel och Samsung.

ASML byggde sin första fungerande prototyp av EUV-teknik redan 2001, men det tog nästan två decennier och miljarder euro i forsknings- och utvecklingskostnader innan företaget kunde producera sina första kommersiellt tillgängliga chip 2019.

"Det är begripligt att företag vill replikera vår teknologi, men att göra det är ingen liten bedrift", säger ASML i ett uttalande till Reuters.

ASML:s EUV-system är för närvarande tillgängliga för USA:s allierade, inklusive Taiwan, Sydkorea och Japan.

[caption id="attachment_218899" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/12/lithography-machine.webp"><img class="size-medium wp-image-218899" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/12/lithography-machine-640x328.webp" alt="" width="640" height="328" /></a> ASML:s litografimaskin EXE:5000 i High-NA-laboratoriet i Veldhoven, Nederländerna. Foto: Michel de Heer/ASML[/caption]
<h3>Exportrestriktioner skapade ny verklighet</h3>
Från 2018 började USA sätta press på Nederländerna för att blockera ASML från att sälja EUV-system till Kina. Restriktionerna utvidgades 2022 när Biden-administrationen införde omfattande exportkontroller för att kapa Kinas tillgång till avancerad halvledarteknik. Inget EUV-system har någonsin sålts till en kund i Kina, bekräftar ASML.

Kontrollerna riktade sig inte bara mot EUV-system utan även äldre maskiner som producerar mindre avancerade chip, i syfte att hålla Kina minst en generation efter i chipproduktionskapacitet.

Exportrestriktionerna har bromsat Kinas framsteg mot halvledarsjälvförsörjning i åratal och begränsat avancerad chipproduktion hos Huawei. Men de har också skapat en stark drivkraft för Kina att utveckla egen kapacitet.
<h3>Före detta ASML-ingenjörer nyckeln till genombrott</h3>
Rekryteringen av nyckelpersonal har varit avgörande för projektets framgång. Teamet inkluderar nyligen pensionerade, kinesiskfödda före detta ASML-ingenjörer och vetenskapsmän – förstahandsmål för rekrytering eftersom de besitter känslig teknisk kunskap men möter färre professionella begränsningar efter att ha lämnat företaget.

Två nuvarande ASML-anställda med kinesisk nationalitet i Nederländerna berättade för Reuters att de har kontaktats av rekryterare från Huawei sedan åtminstone 2020.

Europeiska integritetslagar begränsar ASML:s förmåga att spåra tidigare anställda. Även om anställda skriver under sekretessavtal har det visat sig svårt att genomdriva dessa över gränser. ASML vann en dom på 845 miljoner dollar 2019 mot en tidigare kinesisk ingenjör anklagad för att ha stulit affärshemligheter, men den tilltalade ansökte om konkurs och fortsätter att verka i Peking med kinesiskt statligt stöd.

De före detta ASML-veteranerna gjorde genombrottet i Shenzhen möjligt. Utan deras intima kunskap om tekniken skulle det ha varit nästan omöjligt att bakåtutveckla maskinerna.

Bland de rekryterade finns Lin Nan, ASML:s tidigare chef för ljuskällesteknik, vars team vid Kinesiska vetenskapsakademins Shanghai Institute of Optics har ansökt om åtta patent för EUV-ljuskällor på 18 månader.
<h3>Prototypen enorm och fortfarande grov</h3>
ASML:s mest avancerade EUV-system är ungefär lika stora som en skolbuss och väger 180 ton. Efter misslyckade försök att replikera storleken blev prototypen i Shenzhen-laboratoriet många gånger större för att förbättra kraften.

Den kinesiska prototypen är grov jämfört med ASML:s maskiner men tillräckligt operativ för testning. Kina ligger efter ASML främst för att forskarna har kämpat med att få tag på optiska system som de från tyska Carl Zeiss AG, en av ASML:s nyckelleverantörer.

Maskinerna avfyrar lasrar mot smält tenn 50 000 gånger per sekund, vilket genererar plasma vid 200 000 grader Celsius. Ljuset fokuseras med hjälp av speglar som tar månader att producera.

Kinas främsta forskningsinstitut har spelat nyckelroller i att utveckla inhemska alternativ. Changchun Institute of Optics uppnådde ett genombrott med att integrera extremt ultraviolett ljus i prototypens optiska system, vilket gjorde det möjligt för den att bli operativ i början av 2025, även om optiken fortfarande kräver betydande förfining.

Jeff Koch, analytiker vid analysföretaget SemiAnalysis och tidigare ASML-ingenjör, säger att Kina kommer att ha uppnått "meningsfulla framsteg" om ljuskällan har tillräcklig kraft, är tillförlitlig och inte genererar för mycket kontaminering.

— <em>Det finns ingen tvekan om att detta är tekniskt genomförbart, det är bara en fråga om tidslinje</em>, säger han.

— <em>Kina har fördelen att kommersiell EUV nu existerar, så de börjar inte från noll.</em>

[caption id="attachment_218900" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/12/lithography-plate.webp"><img class="size-medium wp-image-218900" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/12/lithography-plate-640x328.webp" alt="" width="640" height="328" /></a> En animerad bild som visar hur en kiselplatta mönstras med High-NA EUV-litografi. EUV-ljuset sveper över en struktur och exponerar plattan så att kretsmönstret överförs till wafern. Foto: Sten Bellers/ASML[/caption]
<h3>Komponenter från andrahandsmarknaden</h3>
För att få de nödvändiga delarna plundrar Kina komponenter från äldre ASML-maskiner och köper delar från ASML:s leverantörer via andrahandsmarknader. Nätverk av mellanhandsföretag används ibland för att dölja den slutliga köparen.

Exportbegränsade komponenter från japanska Nikon och Canon används för prototypen. Internationella banker auktionerar regelbundet äldre halvledarfabrikationsutrustning. Auktioner i Kina sålde äldre ASML-litografiutrustning så sent som i oktober 2025.

Ett team på runt 100 nyutexaminerade universitetsstudenter fokuserar på att bakåtutveckla komponenter från både EUV- och äldre litografimaskiner. Varje arbetares skrivbord filmas av en individuell kamera för att dokumentera deras ansträngningar att demontera och montera ihop delar igen – arbete som beskrivs som nyckeln till Kinas litografiinsatser.
<h3>Huawei koordinerar hela kedjan</h3>
Medan EUV-projektet drivs av den kinesiska staten är Huawei involverat i varje steg av leveranskedjan, från chipdesign och fabrikationsutrustning till tillverkning och slutlig integration i produkter som smartphones.

Företagets vd Ren Zhengfei briefar högre kinesiska ledare om framstegen. USA placerade Huawei på en svartlista 2019, vilket förbjuder amerikanska företag från att göra affärer med dem utan licens.

Huawei har utplacerat anställda till kontor, fabrikationsanläggningar och forskningscentrum över hela landet för insatsen. Anställda som tilldelats halvledarteam sover ofta på plats och förbjuds att återvända hem under arbetsveckan, med begränsad telefonåtkomst för team som hanterar mer känsliga uppgifter.

Inne på Huawei känner få anställda till omfattningen av detta arbete.

— <em>Teamen hålls isolerade från varandra för att skydda projektets konfidentialitet</em>, säger en av personerna.

— <em>De vet inte vad de andra teamen arbetar med.</em>
<h3>En teknologisk kapplöpning mot tiden</h3>
Trots framstegen står Kina fortfarande inför betydande tekniska utmaningar, särskilt när det gäller att replikera de precisionoptiska system som västerländska leverantörer producerar. Men projektets existens visar att exportrestriktionerna, som var tänkta att bromsa Kinas utveckling, i stället kan ha accelererat landets satsning på självförsörjning.

Kapplöpningen om halvledardominans har blivit ett av det 21:a århundradets mest kritiska teknologiska krig. Med Manhattanprojektet för chip har Kina visat att landet är berett att satsa enorma resurser och använda de mest sofistikerade metoder för att bryta det västerländska monopolet – oavsett kostnad.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Huawei arbetar sig bort från Android</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/huawei-arbetar-sig-bort-fran-android/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/huawei-arbetar-sig-bort-fran-android/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 08 Apr 2024 14:21:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[HarmonyOS]]></category>
		<category><![CDATA[Huawei]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=177525</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Över 4000 appar finns nu till Operativsystemet HarmonyOS, avslöjar Huawei. Vidare släpps snart en ny version av systemet, där man planerar att helt slopa Android-applikationer.</strong>

Det var 2019 som Huawei officiellt lanserade operativsystemet HarmonyOS och där version 2.0 lanserades året senare. Den nuvarande versionen är utformad för att användas på smarta mobiler samtidigt som den kan interagera med Android-bibliotek med öppen källkod, där det även finns stöd för äldre appar. I praktiken kan man alltså använda Android-appar med operativsystemet.

Nästa version av systemet kommer att kallas HarmonyOS NEXT, och kommer helt att fokusera på appar utvecklade för operativsystemet.

Huawei avslöjar att det finns över 4000 inbyggda appar som är utvecklade eller under utveckling för det inbyggda HarmonyOS-appsystemet. Tidigare i år meddelade företaget att över 200 utvecklare arbetade med appar för HarmonyOS, vilket innebar en 20-faldig tillväxt i antalet appar under de senaste fyra månaderna. Det betyder också att Huawei kommer att arbeta sig bort från användningen av Android-appar i systemet.

"<em>Företaget har avlägsnat all Android-kod från HarmonyOS NEXT och fokuserar nu enbart på HarmonyOS-appar</em>", <a href="https://www.huaweicentral.com/native-harmonyos-apps-exceed-4000-mark-reveals-huawei/" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> Huawei Central.

HarmonyOS finns i nuläget som testversion, men kommer sannolikt ut som konsumentversion senare i år.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/huawei-arbetar-sig-bort-fran-android/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kina driver på för totalitär revolution av internet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/kina-driver-pa-for-totalitar-revolution-av-internet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/kina-driver-pa-for-totalitar-revolution-av-internet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 03 May 2021 04:04:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[Huawei]]></category>
		<category><![CDATA[Internet]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=100331</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kritiker varnar i hårda ordalag för att Kina och Huawei nu vill skapa en ny modell för internet med hjälp av vad man kallar för ”New IP” - där människor måste registrera sig för att få tillgång till nätet och godtyckligt när som helst kan stängas av från internet för att man exempelvis uttrycker åsikter eller agerar på ett sätt som den kinesiska kommunistregimen ogillar.</strong>

Nyligen lanserade Kina sin fjortonde femårsplan för ekonomisk utveckling och gick i samband med detta också igenom vilka de nästkommande målsättningarna inom teknologi ska vara. Kina och den kinesiska telekomgiganten Huawei förbereder sig bland annat för att se till att deras vision av internet blir verklighet runt om i hela världen.

<strong>Det handlar bland annat om planerna</strong> för nästa generations internet – 6G – och enligt <a href="https://www.justsecurity.org/75741/chinas-dystopian-new-ip-plan-shows-need-for-renewed-us-commitment-to-internet-governance/" target="_blank" rel="noopener">Justsecurity.org</a> har man som målsättning att helt bygga om hur internet fungerar med hjälp av vad man kallar för ”New IP”. Det handlar bland annat om att varje individ som vill använda internet måste registrera sig och lämna sina personuppgifter för att göra så – men också att myndigheter godtyckligt när som helst kan stänga av en användares tillgång till internet.

”<em>I korthet så vill Huawei integrera Kinas sociala kreditsystem, deras övervakning och deras censur med internets arkitektur</em>”, skriver sajten.

Man menar att den kinesiska planen för ett nytt internet riskerar att bli en dystopisk mardröm där totalitära regimer mycket väl kan komma att använda det för att marginalisera såväl företag som medborgarrättsgrupper och andra som av makthavare betraktar som farliga eller oönskade.

Justsecurity noterar bland annat att Huawei vänt sig till FN:s International Telecommunications Union (ITU), där Kina har stort inflytande för att få igenom de drakoniska förändringarna.

”<em>Att Huawei och det kinesiska kommunistpartiet vänder sig till ITU kommer inte som någon överraskning även om ITU:s jurisdiktion inte innefattar internets arkitektur. När det kommer till internetstyrning så har Kina och andra auktoritära regimen längre föredragit multilaterala internationella institutioner</em>”, skriver man.

Dylika multilaterala institutioner, lyfter man fram, ger som regel beslutsmakten till nationella regeringar snarare än till industrirepresentanter, civilsamhället och organisationer som tenderar att föredra ett fritt och öppet internet.

”<em>En jämförbart koalition av likasinnade länder kan hjälpa Kina att pressa på för New IP-förslaget trots dess brister och kringgå konventionella institutioner för internetstyrning</em>”, konstaterar man.

Man pekar även på att agerandet kan komma att bli ett prejudikat för framtida förslag om internetstyrning och att dessa också fortsättningsvis kan komma att gå igenom ITU.

”<em>Dessutom har Kina innehaft den högsta positionen i ITU under de senaste sju åren. Under denna period har generalsekreteraren Houlin Zhao från Kina uppmuntrat expansionen av ITU:s mandat från att vara ett telekommunikationsorgan till att bli ett allmänt organ för teknik genom att arbeta med teknik orelaterad till telekommunikation, exempelvis internetarkitektur, the internet of things (IoT) och artificiell intelligens.</em>”

På grund av coronarestriktionerna kommer New IP formellt att debatteras först i februari 2022 och skribenterna menar att det är av yttersta vikt att USA tar ansvar för att konfrontera Kina vid den första utfrågningen.

<strong>Man noterar dock kallt</strong> att USA överhuvudtaget inte deltagit i den Huawei-dominerade ITU-fokusgruppen och heller inte kommit med något eget märkvärt bidrag, samt att Kina till stor del tagit över kontrollen av ITU samtidigt som USA närmast verkat obrydda över detta faktum.

”<em>Cyberspace Solarium Comission rekommenderar USA att anstränga sig för att tävla med Kina om internetstyrningen</em>”, skriver man vidare och betonar att det är hög tid att landet tydligt organiserar sig i frågan och arbetar med likasinnade internationella allierade och partners för att bryta Kinas maktställning.

Skribenterna vill också att USA aktivt med olika former av incitament försöker få amerikanska företag att mer aktivt representera amerikanska intressen och att man hittar likasinnade länder och institutioner som man kan arbeta tillsammans med – även sådana som USA traditionellt sett inte delat värderingar med men som är skeptiska till ett internet enligt den kinesiska modellen ifråga.

”<em>Det kinesiska New IP-förslaget kan framgångsrikt utmanas, men bara om USA samlar sina privata industripartners och likasinnade internationella demokratiska regeringar för detta mål. De måste alla arbeta tillsammans för att kollektivt förhindra hotet om att auktoritära regimer använder multilaterala institutioner som ITU för att exportera deras vision om ett globalt internet innan det är för sent</em>”.

Tilläggas kan att även ultraglobalistiska tankesmedjor som World Economic Forum och dess ökända frontfigur Klaus Schwab delar Kinas vision för framtidens internet, något som bland annat framkommit i den internationella övningen <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ultraglobalisternas-nya-projekt-global-cyberpandemi-ska-losas-med-digitalt-vaccin/" target="_blank" rel="noopener">Cyber Polygon</a> som man enligt liknande metodik menar ska "vaccinera internet" från datavirus och "falsk information".]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/kina-driver-pa-for-totalitar-revolution-av-internet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Huawei tros ha spionerat på nederländsk telekomfirma</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/huawei-tros-ha-spionerat-pa-nederlandsk-telekomfirma/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/huawei-tros-ha-spionerat-pa-nederlandsk-telekomfirma/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 27 Apr 2021 12:06:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Huawei]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=100186</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Enligt tidningen De Volkskrant har den kinesiska telekomjätten Huawei en ”dold bakdörr” in till nätverket hos en stor nederländsk telekomfirma och kan genom detta ha kommit över känsliga kunddata.</strong>

De Volkskrant har talat med personal på den nederländska underrättelse- och säkerhetstjänsten som inte vill träda fram med namn och bild men som bekräftar att Huawei via bakdörren mycket väl kan ha fått tillgång till den nederländska kunddatabasen. Enligt tidningen tittar säkerhetstjänsten nu på huruvida Huaweis agerande kan ha möjliggjort spionage från den kinesiska regimens sida.

Huawei å sin sida <a href="https://www.reuters.com/article/us-netherlands-huawei-tech/dutch-spy-agency-investigating-alleged-huawei-backdoor-volkskrant-idUSKCN1SM0UY" target="_blank" rel="noopener">hävdar</a> att man är ”överraskade” av tidningens avslöjande och att man heller inte kommer att bemöta anklagelserna – eftersom de kommer från anonyma källor. Tidigare har en företrädare för företaget hävdat att Huawei följer all lagstiftning i samtliga länder där man bedriver verksamhet och att man ”håller dörren stängd för regeringar eller andra krafter som vill använda nätverket för aktiviteter som skulle hota cybersäkerheten”.

<strong>Sanningshalten i detta uttalande</strong> ifrågasätts nu och nederländsk underrättelsetjänst har tidigare deklarerat att det inte är önskvärt att Nederländerna förlitar sig på hårdvara eller mjukvara från företag från länder där man bedriver aktiva cyberprogram mot nederländska intressen och att Kina är ett exempel på detta.

Sedan tidigare har den dåvarande amerikanske presidenten Donald Trump förbjudit Huawei från att köpa upp ”vital” amerikansk teknologi utan särskilt godkännande och har också av säkerhetsmässiga skäl förbjudit företaget från att använda sin teknologi i amerikanska telekomnätverk.

KPN som är en av Nederländernas största telekomfirmor ska redan 2010 ha genomfört en riskanalys av Huawei men valt att hemlighålla denna – på grund av att de brister man hittade var så graverande att man var oroliga för att företaget med tanke på samarbetet med Huawei skulle överleva om man offentliggjorde dem.

<strong>Nu låter man istället</strong> meddela att man ska exkludera Huawei från ”kärnan” av sitt mobila nätverk i framtiden – men att man kommer fortsätta använda Huaweis radiotorn. Även den nederländska regeringen håller på att gå igenom säkerhetsriktlinjerna för spionage via 5G-näten och det är möjligt att Huawei kan komma att förbjudas helt som leverantör i landet.

I Sverige har <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/domstol-haver-svenskt-forbud-mot-huawei-kan-slappas-in-i-svenska-5g-natet/" target="_blank" rel="noopener">Förvaltningsrätten</a> hävt förbudet mot Huawei och det kontroversiella företaget kan komma att släppas in i det svenska 5G-nätet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/huawei-tros-ha-spionerat-pa-nederlandsk-telekomfirma/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Huawei tar patent på AI-teknik &#8211; ska känna igen uigurer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/huawei-tar-patent-pa-ai-teknik-som-ska-kanna-igen-uigurer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/huawei-tar-patent-pa-ai-teknik-som-ska-kanna-igen-uigurer/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 19 Jan 2021 09:20:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[ansiktsigenkänning]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Huawei]]></category>
		<category><![CDATA[uigurer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=92291</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det kinesiska telekombolaget Huawei har tagit patent på en ansiktsigenkänningsteknik som med hjälp av artificiell intelligens ska kunna känna igen personer från den etniska minoriteten uigirer.</strong>

Det är Analysfirman IPVM som rapporterar att Huawei, ett företag med mycket nära band till den kinesiska regimen har utvecklat en teknik som via ett foto eller ett videoklipp ska kunna avgöra vilken etnisk grupp personen tillhör.

<strong>Uigirer</strong> är ett muslimskt turkfolk som framför allt bor i Xinjang-provinsen i de västra delarna av Kina och många av dess medlemmar har av den kinesiska regimen bedömts vara våldsbenägna extremister som utgör ett terrorhot mot den kinesiska staten.

Kritiker menar istället att folkgruppen förtrycks av den kinesiska regimen och att det pågår omfattande program, ”omskolningsläger” och andra former av förtryck för att tvångsassimilera gruppen.

Klart är åtminstone att den kinesiska regimen lagt stora resurser på att utöka övervakningsapparaten in Xinjang och flera människorättsgrupper har kallat det hela för ”en digital förföljelse av minoriteter”.

Enligt IPVM har Huawei och Kinas statliga vetenskapsakademi gemensamt lämnat in patentet som via bilder ska kunna klargöra vilken etnisk grupp en individ tillhör.
Även mjukvarubolaget Megvii har tagit patent på en teknik som ska kunna klassificera etnicitet via bildmaterial och anklagas precis som Huawei för att assistera i förföljelserna av uigurer.

<strong>Kina har svarat</strong> på den massiva kritiken från Väst och menar att amerikanska politiker medvetet ljuger och sprider desinformation om landets behandling av uigurerna för att ”begränsa Kinas utveckling”.

Även e-handelsföretaget Alibaba och sökmotorbolaget Baidu har tagit patent på teknik som ska känna igen människor utifrån deras etniska tillhörighet, skriver <a href="https://direkt.omniekonomi.se/huawei-patent-for-igenkanning-av-fortryckt-minoritet-avslojade/a/aPvgpO" target="_blank" rel="noopener">TT</a>.

Sedan tidigare har Huawei och andra till den kinesiska regimen närstående företag utsatts för en rad amerikanska sanktioner. Det handlar bland annat om att tillverkaren inte får köpa amerikansk hårdvara och att alla teknik- och mjukvarusamarbeten med Google och andra amerikanska aktörer har brutits.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/huawei-tar-patent-pa-ai-teknik-som-ska-kanna-igen-uigurer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Domstol häver svenskt förbud mot Huawei &#8211; kan släppas in i 5G-nätet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/domstol-haver-svenskt-forbud-mot-huawei-kan-slappas-in-i-svenska-5g-natet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/domstol-haver-svenskt-forbud-mot-huawei-kan-slappas-in-i-svenska-5g-natet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Nov 2020 10:11:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[5G]]></category>
		<category><![CDATA[Huawei]]></category>
		<category><![CDATA[Post och Telestyrelsen]]></category>
		<category><![CDATA[ZTE]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=86782</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Förvaltningsrätten häver det svenska förbudet mot den kinesiska telekomjätten Huawei i den kommande 5G-auktionen, och kan med andra ord nu alltså att komma att släppas in i det svenska 5G-nätet.
</strong>

Det var i slutet på förra månaden som Post- och telestyrelsen (PTS) valde att förbjuda utrustning från Huawei och ZTE från utbyggnaden av 5G-nätet och även rensa ut företagets teknik i det befintliga 4G-nätet i Sverige på grund av risker mot rikets säkerhet. Detta med hänvisning bland annat till att det framkommit att den kinesiska kommunistdiktaturen använder företagen och deras teknik för spionage.

Nu hävs dock förbudet mot Huawei av Förvaltningsrätten efter att de mottagit en överklagan från den kinesiska telekomjätten, rapporterar <a href="https://sverigesradio.se/artikel/7595500" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Ekot</a>. Det innebär inte att Huawei får rätt i sin överklagan, men att förbudets verkan mot de två företagen slutar gälla åtminstone just nu.

<strong>PTS</strong> får nu ta ställning till om auktionen för det svenska 5G-nätet, som ska inledas idag, ska fortsätta som planerat. PTS har möjlighet att i sin tur överklaga beslutet till kammarrätten och säger till Ekot att de ska läsa Förvaltningsrättens beslut innan de beslutar sig för hur man ska gå vidare.

Klara för att få buda på licenserna är Hi3G Access (Tre), Net4Mobility (Tele2 och Telenor), Telia Sverige och Teracom.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/domstol-haver-svenskt-forbud-mot-huawei-kan-slappas-in-i-svenska-5g-natet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Efter 5G-nobben – nu hotar Kina Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/efter-5g-nobben-nu-hotar-kina-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/efter-5g-nobben-nu-hotar-kina-sverige/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 22 Oct 2020 11:37:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[5G]]></category>
		<category><![CDATA[Huawei]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[ZTE]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=85810</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den svenska Post- och telestyrelsen har tillsammans med Säpo och Försvarsmakten beslutat sig för att de kinesiska telekomjättarna Huawei och ZTE inte får delta i byggandet av det hårt kritiserade svenska 5G-nätet av säkerhetsskäl. Beskedet togs inte emot väl av den kinesiska regimen och nu ”varnar” man Sverige för att svenska företag i Kina kan komma att drabbas negativt om beslutet inte "korrigeras".
</strong>

I ett uttalande <a href="https://www.reuters.com/article/us-sweden-huawei-china/china-says-sweden-should-address-its-wrong-decision-on-huawei-zte-idUSKBN2760W1?il=0" target="_blank" rel="noopener noreferrer">säger</a> Zhao Lijian, talesperson för det kinesiska utrikesdepartementet att Sverige bör ”<em>anamma en neutral attityd och korrigera sitt felaktiga beslut för att undvika negativa konsekvenser för svenska företag i Kina</em>”.

I ett <a href="https://www.pts.se/sv/nyheter/pressmeddelanden/2020/fyra-sokande-godkanda-att-delta-som-budgivare-i-35-ghz--och-23-ghz-auktionerna/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">pressmeddelande</a> skriver Post – och telestyrelsen (PTS) att Tre, Tele2 och Telenor, Telia Sverige och Teracom har godkänts som budgivare för att bygga ut 3,5 Ghz- och 2,3 GHz-banden till 5G-nätet. Auktionen kommer att inledas den 10 november och pågå i ungefär tio dagar.

”<em>Förutom en formell prövning av att ansökningarna är kompletta och korrekta har en förhandsprövning genomförts i samråd med Försvarsmakten och Säkerhetspolisen, i enlighet med den nya lagstiftning som trädde i kraft 1 januari 2020. Syftet är att säkerställa att radioanvändningen inte riskerar att skada Sveriges säkerhet</em>”, skriver man vidare.

<strong>Man förklarar sedan</strong> att man tillsammans med Försvarsmakten och Säkerhetspolisen kommit fram till att ingen nyinstallation och implementering av ”centrala funktioner för radioanvändning i frekvensbanden” får genomföras med produkter från Huawei eller ZTE. De produkter från företagen som eventuellt redan används ska dessutom avvecklas senast den 1 januari 2025.

”<em>Om centrala funktioner är beroende av personal eller funktioner som är placerade i utlandet ska sådana beroenden avvecklas och, om nödvändigt, ersättas med funktioner eller personal placerade i Sverige. Detta ska vara genomfört senast den 1 januari 2025</em>”, skriver man också.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/efter-5g-nobben-nu-hotar-kina-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Huawei och ZTE svartlistas av PTS</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/huawei-och-zte-svartlistas-av-pts/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/huawei-och-zte-svartlistas-av-pts/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 22 Oct 2020 10:08:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[5G]]></category>
		<category><![CDATA[Huawei]]></category>
		<category><![CDATA[PTS]]></category>
		<category><![CDATA[ZTE]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=85764</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Huawei och ZTE kommer att svartlistas när den svenska 5G marknaden byggs ut eftersom de bedöms ha allt för nära kopplingar till den kinesiska regimen.</strong>

Kinesiska telekombolagen Huawei och ZTE kommer att bli bannlysta när Sverige bygger ut för 5G, skriver Post- och telestyrelsen (PTS) i ett <a href="https://www.pts.se/sv/nyheter/pressmeddelanden/2020/fyra-sokande-godkanda-att-delta-som-budgivare-i-35-ghz--och-23-ghz-auktionerna/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">pressmeddelande</a>.

Beslutet har fattats i enlighet med den nya lagen som trädde i kraft den 1 januari 2020, för att skydda Sveriges säkerhet. Syftet är att säkerställa att radioanvändningen inte riskerar att skada Sveriges säkerhet.

<strong>Enligt villkoren</strong> får nyinstallation och ny implementering av centrala funktioner för radioanvändning i frekvensbanden inte genomföras med produkter från Huawei eller ZTE.

– <em>Det är en del i den här processen som vi haft med säkerhetsmyndigheterna Säkerhetspolisen och Försvarsmakten där det har varit nödvändigt att ställa de här kraven för att man inte ska riskera att skada Sveriges säkerhet</em>, säger Anna Beckius chef för enheten för spektrumanalys till <a href="https://sverigesradio.se/artikel/7578623" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Ekot</a>.

Anna Beckius kan inte ge några exempel på hur hoten skulle kunna se ut.

– <em>Jag vill vara noggrann här med att vi vilar oss tungt på Säpo:s och Försvarsmakten här och då hänvisar jag till dem för svar</em>, säger hon till Ekot.

<strong>I stället får</strong> Tre, Net4Mobility (Tele2 och Telenor), Telia och Teracom delta i auktionerna av 5G-frekvenser. Den som vinner tillstånden får bygga näten. Auktionen är planerad att starta den 10 november och beräknas pågå i ungefär 10 arbetsdagar.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/huawei-och-zte-svartlistas-av-pts/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA klassar Huawei och ZTE som hot mot landets säkerhet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/usa-klassar-huawei-och-zte-som-hot-mot-landets-sakerhet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/usa-klassar-huawei-och-zte-som-hot-mot-landets-sakerhet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 06 Jul 2020 08:42:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Huawei]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[ZTE]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=81385</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den amerikanska kommunikationsmyndigheten FCC har beslutat att stämpla telekomtillverkarna Huawei och ZTE som hot mot den nationella säkerheten på grund av sina kopplingar till kinesisk militär och statsmakt. I praktiken innebär det att amerikanska operatörer kommer inte längre få köpa utrustning från tillverkarna med statliga bidrag.</strong>

Konflikten mellan Huawei och USA är inte ny. Den kinesiska telekomjätten har tidigare svartlistats i USA och förlorat möjligheterna att ta del av USA-utvecklad teknik och att sälja utrustning och elektronik till amerikanska myndigheter. Nu tar dock amerikanska myndigheter ytterligare ett steg längre, skriver <a href="https://www.sweclockers.com/nyhet/29913-usa-klassar-huawei-och-zte-som-hot-mot-nationell-sakerhet" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Sweclockers</a>.

<strong>Ajit Pai, ordförande</strong> för FCC menar att man har ”överväldigande bevisföring” som visat att de kinesiska företagen hotar USA:s kommunikationsnätverk och hela uppbyggnaden av 5G-nätet. Anledningen är att de båda företagen har mycket nära band till kinesisk stat och militär som teoretiskt skulle kunna använda information insamlat av företagen i USA i fientliga syften.

Redan 2019 röstade FCC igenom en blockad mellan amerikanska telekomföretag och de kinesiska bolagen, men det är först nu som beslutet blir verklighet. Amerikanska telekomföretag kommer inte längre få statliga bidrag för att köpa utrustning från Huawei och ZTE utan får i så fall finansiera dessa inköpt helt på egen hand.

<strong>Huawei har tidigare</strong> förlorat rätten att använda Googles mjukvara och teknik för Android, varför bolaget istället har börjat utveckla egna alternativ.

I Sverige är inte Huaweis teknik förbjuden och kändisar som Zara Larsson har gjort reklam för deras mobiltelefoner. De bolag som får i uppdrag att utföra 5G-utbyggnaden ska dock ”utvärdera säkerhetsaspekten” när de väljer vilken teknikleverantör de anlitar.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/usa-klassar-huawei-och-zte-som-hot-mot-landets-sakerhet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Digital krigföring och framgångssagor i Huawei-dokumentär</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/digital-krigforing-och-framgangssagor-i-huawei-dokumentar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/digital-krigforing-och-framgangssagor-i-huawei-dokumentar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 30 May 2020 06:22:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[5G]]></category>
		<category><![CDATA[datainsamling]]></category>
		<category><![CDATA[Huawei]]></category>
		<category><![CDATA[spionage]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=79333</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den kinesiska telekomjätten Huawei har kommit att bli ett av de främsta teknikbolagen i världen. Dokumentärfilmen ”Vem är rädd för Huawei?” lyfter samtidigt fram om kritiken mot bolaget och misstankarna om att företaget hjälper det kinesiska kommunistpartiet med spionage och datainsamling.</strong>

Den omkring 40 minuter långa dokumentärfilmen visar hur Huawei på kort tid gått från att tillverka billiga ”skräptelefoner” till att bli ledande inom 5G och producera teknik som ligger i det absoluta globala toppskiktet bland teknikbolag, skriver <a href="https://www.sweclockers.com/nyhet/29644-svt-sander-dokumentaren-vem-ar-radd-for-huawei" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Sweclockers</a>.

2019 utfärdade den amerikanske presidenten Donald Trump en handelsblockad mot telekomföretag som bedömdes utgöra ett hot mot den nationella säkerheten. Även om Huawei inte var det enda företaget som pekades ut så stod man i centrum för hela blockaden. Detta bland annat mot bakgrund av misstankar om att Huawei med sin internationella utbyggnad av 5G-nät skulle kunna hjälpa den kinesiska staten ytterligare med internationellt spionage.

I dokumentären framträder också experter som är inne på samma spår och menar att kineserna skulle kunna använda Huaweis teknik för ”omfattande digital krigföring”. Det framkommer också information om att grundaren för Huawei har en bakgrund i den kinesiska krigsapparaten och militären, och att detta gjort EU och amerikaner extra nervösa för deras expansion.

<strong>En anmärkningsvärd aspekt</strong> som lyfts fram i dokumentären är att amerikanska och europeiska företag som vill etablera sig på den kinesiska marknaden måste öppna upp sina patent. Detta menar kritiker har lett till att kinesiska företag enkelt kan plagiera och kopiera dyrt framtagen amerikansk och europeisk teknik och sedan producera denna billigare. Huawei anklagas också för att muta anställda på andra internationella teknikföretag för att läcka företagshemligheter till dem.

Dokumentärfilmen finns tillgänglig på <a href="https://www.svtplay.se/video/26674538/vem-ar-radd-for-huawei" target="_blank" rel="noopener noreferrer">SVT Play</a> fram till den 13 november 2020.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/digital-krigforing-och-framgangssagor-i-huawei-dokumentar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>17</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
