HaV – Nya Dagbladet

Norsk djuphavsbrytning stoppas

Sofie — Tue, 03 Dec 2024 11:03:31 +0000

Regeringen stoppar utdelningen av licenser för gruvdrift på havsbotten. Enligt uppgift hindras planerna tillfälligt på grund av hårda budgetförhandlingar. I början av året röstade Stortinget i Norge ja till så kallad djuphavsbrytning, det vill säga gruvdrift på havsbotten. De mineraler man hoppades kunna utvinna inkluderade kobolt, magnesium, nickel och koppar. Beslutet möttes av stark kritik, bland annat från 120 riksdagsledamöter och EU-parlamentariker från 19 olika parlament, som skickade ett brev till norska politiker med uppmaningen att säga nej till gruvbrytningen. Under helgen förhandlade den norska regeringen om statsbudgeten för nästa år. Där beslutades det att skjuta upp den planerade gruvdriften, ett initiativ som främst drevs av Socialistisk Vänster (SV). – Vi har stoppat planerna på att öppna upp för gruvdrift på havsbotten, säger partiledaren Kirsti Bergstø.

Endast en paus

Den norska avdelningen av Världsnaturfonden WWF välkomnar beslutet. Tidigare har man lämnat in en stämningsansökan mot regeringen på grund av planerna för djuphavsbrytningen. – Regeringen har skyndat på processen utan att lyssna på sina egna experter, som upprepade gånger har sagt att det finns för många och för stora kunskapsluckor för att gruvdrift på havsbotten ska vara försvarbart. Lyckligtvis har SV insett allvaret i situationen och tagit ansvar för att stoppa galenskapen, säger Karoline Andaur, generalsekreterare på WWF. Statsminister Jonas Gahr Støre betonar att det rör sig om en paus i planerna, inte ett definitivt stopp för gruvdrift på havsbotten. – Det blir en senareläggning och det måste vi kunna acceptera, säger Støre till norska TV 2.

Fjärilar kan flyga över Atlanten

Sofie — Sat, 29 Jun 2024 15:11:58 +0000

Tistelfjärilen kan flyga över 4200 kilometer och har en rutt som sträcker sig över Atlanten, visar forskning. Detta är den längsta sträckan som någonsin dokumenterats hos en insekt och första gången forskare har observerat en fjäril som flyger över havet.

Det var i oktober 2013 som Gerard Talavera, CSIC-forskare vid Botaniska institutet i Barcelona, identifierade flera tistelfjärilar på Franska Guyanas Atlantstränder. Dessa observationer var helt ovanliga, eftersom denna art inte finns i Sydamerika.

Då valde man att försöka spåra fjärilarnas flygrutt, vilket man gjorde genom att analysera vindbanor och även studera fjärilarnas genetiska mångfald, något man gjorde genom att samla in tistelfjärilar från populationer på alla kontinenter. Där kunde man fastställa att de exemplar som observerats i Sydamerika var besläktade med populationer i Europa och Afrika. Vidare analyserade forskarna pollen-DNA som fjärilarna bar på sina kroppar och identifierade två växtarter som bara finns i tropiska Afrika, vilket bevisar att fjärilarna besökte blommor i den regionen.

Slutligen analyserade forskarna de stabila isotoperna av väte och strontium från fjärilarnas vingar. Vingarna bevarar isotopiska signaturer som är unika för den plats där de växte upp under larvstadiet, vilket gör det möjligt att se deras ursprung. Där kunde man se att fjärilarna sannolikt härstammar från västeuropeiska länder som Frankrike, Irland, Storbritannien eller Portugal.

– Tistelfjärilarna nådde Sydamerika från Västafrika och flög minst 4200 km över Atlanten. Men deras resa kan ha varit ännu längre, med start i Europa och passage genom tre kontinenter, vilket innebär en migration på 7000 km eller mer. Det här är en extraordinär bedrift för en så liten insekt, säger Clément Bataille, professor vid University of Ottawa i Kanada, i ett pressmeddelande.

Tar hjälp av vinden

Forskarna har beräknat att en flygresa kan ta mellan fem till åtta dagar för fjärilen, och dessutom utan stopp. Med hjälp av vinden gör det flygningen möjligt.

– Fjärilarna kan bara ha genomfört denna flygning med hjälp av en strategi som växlar mellan minimal ansträngning för att undvika att falla i havet, vilket underlättas av stigande vindar, och aktiv flygning, vilket kräver mer energiförbrukning. Vi uppskattar att fjärilarna utan vind kunde ha flugit maximalt 780 km innan de förbrukat allt sitt fett och därmed all sin energi, säger Eric Toro-Delgado, en av författarna till artikeln.

Forskarna framhäver Saharas luftlager som en potentiell "motorväg" för spridning i luften. Dessa vindströmmar transporterar stora mängder damm från Sahara till Amerika och deltar i viktiga biogeokemiska cykler. De betonar att de biologiska komponenterna, inklusive levande organismer, som transporteras av dessa vindar behöver studeras ytterligare.

Denna upptäckt tyder dock på att det kan finnas naturliga luftkorridorer som förbinder kontinenter och underlättar spridningen av arter i mycket större skala än vad forskare tidigare trott.

– Den här upptäckten öppnar nya perspektiv på insekters förmåga att sprida sig över långa avstånd, till och med över hav och oceaner, säger Gerard Talavera, ledare för studien.

Mindre plast i haven än man tidigare trott

Sofie — Fri, 11 Aug 2023 08:35:13 +0000

Plastavfallen i haven är betydligt mindre än man tidigare trott, att döma av ny forskning vid Utrechts universitet. Tidigare har man uppskattat att det finns upp till 300 miljoner ton plast i haven, men det kan i själva verket vara så lite som 3,2 miljoner ton. Däremot kan plastavfallet i världens floder vara större. Uppskattningsvis har man trott att det finns mellan 50 till 300 miljoner ton plast i världens hav. Forskare vid Universiteit Utrecht i Nederländerna uppskattar dock den faktiska mängden till omkring 3,2 miljoner ton. Tidigare mätningar har gjorts genom att man tagit de officiella siffrorna för den mängd plast som produceras varje år, vilket är omkring 400 miljoner ton per år. Av dessa återanvänder man endast cirka sex procent och resten bränns, slängs eller försvinner. Miljöorganisationer har därmed uppskattat att det rimligen hamnar omkring 10 miljoner ton plast i haven varje år. Forskarna kunde dock inte finna den plastmängden. Oceanologen Mikeal Kaandorphar har tillsammans med sitt team gjort över 20 000 mätningar över hela världen och menar att endast en liten del av plasten hamnar i haven. – Det som finns i havet förblir flytande i stora bitar under mycket längre tid. Det finns mycket färre mikroplaster i vattnet än man tidigare trott, säger Kaandorphar till nederländska Trouw. En förklaring man anger är att floder drar med sig mycket mindre plast ut i haven än man tidigare trott. Eventuellt finns det således betydligt mer plastavfall i floderna.

WWF: Skippa hummer och tonfisk

Sofie — Sun, 30 May 2021 12:22:08 +0000

Flera rödlistade fiskar finns i WWF:s nya konsumentguide för fisk. Bland annat torsken får rött ljus och även amerikansk hummer. WWF:s tillförordnade generalsekreterare Peter Westman säger att vi både ser ”mörka moln och ljus vid horisonten när det gäller hur haven och fisken mår”. – Överfiske och bristande kontroll är fortfarande problem både i våra närmaste hav och globalt. Om vi ska få hållbart fångad fisk på tallriken behövs effektivare kontrollinsatser. Positivt i årets guide är att det går att hitta gröna eller miljömärkta alternativ för åtta av tio arter, säger han i ett pressmeddelande. Fiskguiden 2021 innehåller 89 arter som finns på den svenska marknaden. En positiv nyhet är exempelvis att makrillen i Nordostatlanten mår bättre samt skarpsillen i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Dessa får grönt ljus. Även sardiner som fiskas med ringnot (stora nät som dras åt) i Biscayabukten som tidigare haft gult ljus, får nu grönt. Däremot är torsken fortsatt hotad. Främst i Östersjön och Nordostatlanten har den fortfarande rött ljus, däremot får Barentshavtorsken gult. Tonfisken skipjack mår mycket sämre i flera områden. Den får rött ljus när den fiskas med ringnot eller snörpvad, däremot kan det ibland vara okej om den fiskas med spö eller handlina. Gulfenad tonfisk fiskad med ringnot i västra och centrala Stilla havet får också rött ljus. Det finns även MSC-certifierad tonfisk. Det har också skett en förändring med hummer fångar i USA och Kanada, som är vanliga på svenska marknader. Den får rött ljus på grund av bifångst av den akut hotade valen, nordkaparen. Det finns bara cirka 356 nordkapare kvar och beståndet har inte återhämtat sig efter skyddsåtgärder.

Musslor sitter löst i sura hav

Osignerad — Sun, 11 Sep 2016 19:18:18 +0000

Om haven försuras kan det leda till svårigheter för musslor att hålla sig kvar på stenar, enligt forskning från University of Washington. I labbförsök har forskarna sett att de trådar musslorna använder för att hålla sig fast försvagas i surt vatten. Om de tappar greppet kan de blir lättare offer för rovdjur, skriver Sveriges radio. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Mycket gifter kvar i Östersjön

Osignerad — Sat, 03 Sep 2016 12:21:34 +0000

Det finns fortfarande höga halter av gamla miljögifter på Östersjöns havsbotten. Detta enligt SGU, Sveriges geologiska undersökning, som har tagit prover långt ute till havs, som en del av en miljöövervakning som Naturvårdsverket ansvarar för. – Vi vet att de gamla miljögifterna fortfarande är i omlopp i havet. Men vi hade nog trott och förväntat oss att se sjunkande halter på de allra flesta ställen, säger marinbiologen Anna Apler. Halterna av bland annat DDT tycks ha varit höga under hela 2000-talet, enligt analyser från 2003, 2008, samt 2014, vilket dock anses vara för få tillfällen för att säkert veta om halterna går upp eller ned. Höga halter har uppmätts även i nyare bottenlager, vilket kan tyda på att det finns utsläppskällor man ännu inte är medveten om, skriver Sveriges Radios Vetenskapsradion. – Man behöver i alla fall titta på varför det kan vara så här, och om det stämmer överens med annan typ av miljöövervakning vi gör. Vi mäter till exempel de här ämnena och bekämpningsmedlen även i fisk, säger Maria Linderoth på Naturvårdsverket, och menar vidare att det även kan vara intressant att titta på mätningar av luften som skulle kunna avslöja tecken på okända utsläpp. Just nu är dock inte några extra undersökningar aktuella. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Sjögräs kan minska försurning i havet

Osignerad — Mon, 29 Aug 2016 14:05:10 +0000

Växter som kelp absorbera koldioxid från haven och minska försurningen. Att odla sjögräs skulle kunna hjälpa till att minska effekterna av stigande koldioxidnivåer, enligt forskare vid Oregon State University. Upptäckten kom när forskarna planterade ut ostron i Netarts Bay och fann att de enda som tycktes trivas var de som var omgivna av sjögräs. – Det var knappt någonting utanför sjögräsbäddarna som överlevde, säger George Waldbusser, marinekologen som lett studien, som ännu inte är publicerad. Det är inte första gången man ser en sådan effekt. Det finns ett korallrev i Florida Keys som fortfarande växer när de flesta andra på liknande platser krymper till följd av sjukdom och blekning. En av teorierna till varför just det revet klarar sig är att de närliggande sjögräsbäddarna har gjort vattnet mindre surt. Och liknande effekter har även uppmätts på andra ställen, skriver Yale Environment 360. Mängden växtlighet under vatten har minskat till följd av sjukdomar, föroreningar, och byggprojekt längs kusterna. Sjögräs är ett av de mest hotade ekosystemen på planeten, och ansträngningar att återställa eller odla sådana växter skulle kunna få stora positiva effekter. Waldbusser varnar dock för att man inte fullt ut vet hur sjögräs påverkar haven. Vissa arter släpper sina löv på vintern, och när de bryts ned ökas koldioxidhalten i vattnet snarare än minskas. Och i områden med snabba vattenflöden kommer vattnet som växterna absorberat koldioxid från att sköljas bort innan det kan bli till hjälp för koraller eller skaldjur i området. Sedan industrirevolutionen har koldioxid sugits upp av haven och syrligheten ökat med 30 procent. Globlat har havens pH-värde sjunkit från 8,2 till 8,1 och det kan sjunka med ytterligare 0,4 till århundradets sluts, skriver Yale Environment 360.

HaV säger ja till myggbekämpning

Osignerad — Thu, 05 May 2016 16:46:50 +0000

Kommunerna kring nedre Dalälven har i flera år använt det biologiska medlet VectoBac G för att bekämpa mygglarver. I år har de ansökt om att få sprida medlet från helikopter över drygt 11 600 hektar, varav 5 200 är skyddade som Natura 2000-område. Även Forshaga kommun vill använda biologiska medel i myggbekämpningen i sommar. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är en av de instanser som ålagts av regeringen att yttra sig i frågan. – Vi tillstyrker ansökan, men ställer ett antal krav för att biologiska bekämpningsmedel ska få användas, säger Niklas Egriell, HaV. Det handlar om komplexa ekosystem och många faktorer spelar in när det gäller översvämningsmygg, till exempel nederbörd, temperatur och översvämningsfrekvens. Den ökning av encelliga djur som observerats efter besprutningarna riskerar att skapa obalans i ekosystemet. HaV anser inte metoden är en långsiktig lösning på problemen. – Vi säger ja med vissa villkor eftersom bekämpningsmedlet riskerar att påverka ekosystemen negativt. Vi vill att besprutningen successivt fasas ut till förmån för alternativa bekämpningsmetoder som att försöka hålla landskapet så öppet som möjligt. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Massdöd av ostron ska utredas

Osignerad — Tue, 10 Nov 2015 12:37:44 +0000

Det japanska jätteostronet är en främmande invasiv art som upptäcktes i svenska vatten 2007. I dag anses arten etablerad i Sverige, främst i Bohuslän men även i norra Halland. I mitten av september rapporterades dock massdöd av ostron på flera platser. En vanlig orsak till sådan massdöd är ”ostronviruset” Herpesvirus-1, men enligt Havs och Vattenmyndigheten, HaV, har inga tecken på detta påträffats. Inte heller har det inhemska platta ostronet eller blåmusslan drabbats. – Orsakerna till massdöden behöver utredas mer, bland annat genom analyser av djur- och växtplankton i de drabbade områdena. Vi behöver också undersöka om förändringar i havsströmmar och vattenkemi kan ha påverkat dödligheten, säger Sofia Brockmark, utredare på enheten för biologisk mångfald vid HaV. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Vattenkraften kan miljöanpassas

Osignerad — Wed, 26 Mar 2014 19:21:32 +0000

I fyra rapporter från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, berättar forskare från tre universitet hur de anser att vattenkraften kan och bör miljöanpassas. – Detta är första gången som en systematisk sammanställning av forskningsläget gällande tekniker för en mer miljöanpassad vattenkraft tagits fram. Författarna ansvarar för rapporternas innehåll men vi ser dem som ett viktigt vetenskapligt underlag i Havs- och vattenmyndighetens planerade vägledning, säger Björn Sjöberg, chef för avdelningen för havs- och vattenförvaltning. Rapporterna har tagits fram av forskare vid Karlstads och Umeå universitet samt Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. De innehåller exempelvis beskrivningar av kunskapsbaserade metoder för att fastställa hur vattenkraftverken bör reglera älvar och åar för att ge förutsättningar för djur- och växtlivet, skriver HaV. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.