hälsa – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 01 Sep 2026 06:25:39 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg hälsa – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Naturen kan ändra tidsuppfattningen https://nyadagbladet.se/miljo/naturen-kan-andra-tidsuppfattningen/ https://nyadagbladet.se/miljo/naturen-kan-andra-tidsuppfattningen/#respond Tue, 01 Sep 2026 06:55:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=179534 En studie vid Åbo universitet visar att naturen kan ändra tidsuppfattningen hos människor. Exempelvis kan man känna en ökad känsla av tid och att vistas i naturmiljöer kan även hjälpa att se “den större bilden” av livet, särskilt när man är stressad. Tiden kan för den moderna människan ofta kännas knapp med jobb, familj, vänner blandat med fritid och hushållssysslor. Även teknologi av olika slag kan göra att tidsuppfattningen känns smalare.
Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 11 maj 2024.
Psykologen Richardo Correia vid Åbo universitet i Finland menar att tid i naturen kan ändra hur man ser på tiden och på tidsuppfattningen generellt. "Mot bakgrund av den ökande tidsbristen i moderna urbana samhällen, med allvarliga konsekvenser för människors hälsa och välbefinnande, hävdar jag att vi behöver en bättre förståelse för hur naturupplevelser formar vår tidsuppfattning och föreslår hur framtida forskning kan ge handlingsbara insikter för att bidra till att återställa ett hälsosammare och mer balanserat förhållande till tid och natur", skriver psykologen i People and Nature. I studien jämfördes människors tidsupplevelser när de utförde olika uppgifter i både urbana och naturliga miljöer. Där upptäckte man att människor upprepade gånger kände en ökad känsla av tid när de befann sig i naturmiljöer, jämfört med stadsmiljöer. Exempelvis var det mer troligt att uppfatta en promenad på landsbygden som längre, jämfört med en promenad i en stadsmiljö. Tiden upplevdes också gå långsammare när man utförde sysslor i naturliga miljöer jämfört med i staden.

Naturen är läkande

Orsaken till att tidsuppfattningen kan ändras genom vistelse i naturen skulle kunna vara att naturen faktiskt verkar läkande i många avseenden, där studier visat att det är bra för både hälsan och välbefinnandet att tillbringa tid i naturen. Tidigare forskning har exempelvis visat att naturen verkar lugnande och hjälper till att flytta fokus från det omedelbara ögonblicket till våra framtida behov. Med andra ord hjälper naturen till att se den större bilden i livet istället för att fokusera på stress i nuet. Det skulle exempelvis kunna underlätta att prioritera handlingar så att man når långsiktiga mål snarare än att leva i ett tillstånd där man "bara försöker hålla huvudet ovanför vattenytan". Vistelse i naturen verkar också göra att man blir mindre impulsiv, vilket gör att man lättare kan fördröja omedelbar tillfredsställelse till förmån för mer långsiktiga belöningar. En studie från 2020 visar även den att tidsmedvetenheten ökar när man utför sysslor i naturliga miljöer jämfört med i stadsmiljöer.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/naturen-kan-andra-tidsuppfattningen/feed/ 0 Rönn – nyttiga bär och magiska krafter https://nyadagbladet.se/miljo/ronn-nyttiga-bar-och-magiska-krafter/ https://nyadagbladet.se/miljo/ronn-nyttiga-bar-och-magiska-krafter/#respond Tue, 25 Aug 2026 06:26:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=133275 Rönnbär är extremt rika på C-vitamin och antioxidanter och rönnen har länge varit ett aktat skyddsträd som omnämns som magiskt i gammal folktro och nordisk mytologi. Rönn är ett vanligt träd i Sverige som många idag ofta kanske går förbi utan att tänka särskilt mycket på. Förr hade dock rönnen en mycket speciell plats i den nordiska miljön och ansågs exempelvis kunna skydda mot onda krafter. Bären som kommer under hösten innehåller även mycket nyttigheter och kan med fördel både frysas och torkas. Frågan är även om det gamla talesättet att rönnen kan förutspå hur vintern blir är sant eller inte.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 7 oktober 2022.
Ett året-runt-träd Rönnen växer på flera håll i Europa, Nordamerika och Asien och ses ofta som ett typiskt höstträd, men det är faktiskt ett träd som är vackert året om och gör sig bra som trädgårdsträd eftersom den är lättodlad och ofta frisk. Ofta växer den snabbt, men blir dock inte mer än 50 till 60 år gammal. Det finns flera olika sorters rönn, exempelvis finns den som gulfruktigt träd och även en variant som kallas sötrönn. Tre bär om dagen räcker Rönnbär har tidigare kanske inte uppfattats som särskilt ätbara, men har fått en renässans på senare år. Bären är egentligen små äppelfrukter och är ofta beska och syrliga i smaken. Efter den första frosten ska bären kunna bli mildare i smaken. Men bären går att plocka innan, däremot kan det vara klurigt att bedöma när bäret är moget. Ett enkelt sätt är att nypa ett bär mellan fingrarna – blir det till mos är det moget, annars inte. Bären är oerhört rika på C-vitamin och endast tre bär om dagen ska kunna täcka dagsbehovet. Bra att tänka på är att rönnbären även innehåller sockeralkoholen sorbitol, som ofta används som sötningsmedel i livsmedel, och äter man en större mängd kan det ha en laxerande effekt, noterar Land. På grund av detta kan bären fungera bra mot förstoppning. De innehåller även antioxidanter i form av polyfenoler och en del betakaroten. Bären har också mindre mängder av flera andra vitaminer och mineraler. Likt lingon och tranbär ska rönnbär kunna förebygga urinvägsinfektioner och användes tidigare även för att behandla skörbjugg, ledvärk och njursten. Frys in eller torka Rönnbär går med fördel att frysa, då kan man också skörda innan den första frosten för att sedan få den mildare smaken. Det är också vanligt att torka rönnbär för att sedan använda i fil eller gröt. Torkade rönnbär kan man också göra till ett pulver med hjälp av en kaffekvarn. Annars går det också utmärkt att göra sylt, marmelad eller gelé på bären. Tillsammans med äpple brukar bären göra sig bra. Likt lingon innehåller rönnbär bensoesyra, vilket är ett naturligt konserveringsmedel. Rönnbär passar även bra att ha i bröd. Torkade rönnbär kan man dessutom brygga te av, vilket också fungerar att göra med unga blad från rönnen. Tänk på fåglarna Efter frosten, när bären blir mildare, blir också rönnbären mat till flera fågelarter och är en viktig föda under vintern. Även om rönnar kan bli väldigt höga och vi knappast når alla bären kan det därför vara bra att tänka på att lämna bär till fåglarna. Man kan även frysa in och spara till fågelbordet framåt senvintern. Magiska krafter Rönn är ett fornnordiskt namn för "röd" och trädet har haft en speciell plats i den nordiska miljön. I de norra delarna av Sverige var det ett vanligt vårdträd, ett träd som fungerade som en slags förbindelse med andevärlden och även kunde ses som en levande skyddsande för gården. Speciellt på gårdar i skogen, där så kallade skogsfinnar kan ha bott, utgör rönnen ofta vårdträdet eftersom det var en viktig symbol för de migrerande finnarna. I det finska nationaleposet Kalevala kan vi läsa att "Helig rönnen är på gården". I Finland förekommer det fortfarande att man har rönn som vårdträd på gården. I Skáldskaparmál, en del av Snorres Edda, räddar asen Tor sig själv från en ström med hjälp av en rönn och enligt folktro fick rönnen då kraft av Tor som tack för hjälpen. Rönnen ansågs skydda mot exempelvis blixtnedslag samt även mot trolldom och den så kallade skogsfrun. Flygrönn, det vill säga en rönn som börjat gro och växa som ett eget träd i ett annat träd, ansågs vara extra magisk och särskilt beskyddande. Ett av de mest kända talesätten om rönnen är att den ska kunna förutspå hur vintern blir. Har rönnen många bär kommer en kall vinter. Det finns inget vetenskapligt bevis för detta, men trots det använder många svenskar, unga som gamla, rönnbären för att spå hur vintern kommer att bli.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/ronn-nyttiga-bar-och-magiska-krafter/feed/ 0 Måltidernas klockslag kan ha betydelse för livslängden https://nyadagbladet.se/vetenskap/maltidernas-klockslag-livslangd/ Tue, 25 Aug 2026 04:22:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238407 Det är inte bara vad vi äter som kan ha betydelse för hälsan. En stor amerikansk studie pekar på att även tiden på dygnet kan hänga samman med hur länge vi lever. Matdebatten handlar oftast om innehållet på tallriken – fett, socker, kalorier och näring. Forskare vid Huazhong University of Science and Technology i Wuhan ville i en studie som publicerats i European Journal of Clinical Nutrition i stället veta om också klockan spelar roll. De följde 31 044 amerikaner från 40 års ålder som deltagit i en nationell hälsoundersökning. Deltagarna följdes i median 8,6 år. Under den tiden avled 7 129 personer. Deltagarna fick uppge när de hade ätit under det senaste dygnet. Forskarna tog sedan hänsyn till skillnader i bland annat ålder, inkomst, rökning, motion, kost och hälsa.

Dagens första måltid stack ut

När forskarna jämförde grupperna framträdde ett tydligt mönster: ju senare den första måltiden intogs, desto högre var dödligheten. Gruppen som åt mellan klockan sju och åtta användes som utgångspunkt. Skillnaden var 10 procent för dem som åt mellan åtta och tio och 19 procent för dem som åt mellan tio och tolv. För dem som väntade till efter klockan tolv var dödligheten 29 procent högre. Även dagens sista måltid verkade spela roll. Lägst risk sågs bland dem som åt mellan klockan 19 och 20. En måltid före klockan 19 var kopplad till 13 procent högre dödlighet, medan en måltid efter midnatt var kopplad till 27 procent högre dödlighet. Forskarna räknade också på den förväntade livslängden från 50 års ålder. En första måltid efter klockan tolv var då kopplad till omkring 2,5 år kortare beräknad livslängd. För den som åt dagens sista måltid efter midnatt var skillnaden omkring 2,4 år.

Sen middag gav osäkrare resultat

En svaghet är att de flesta deltagarna bara fick redovisa ett dygn. Forskarna gjorde därför en extra analys av dem som hade lämnat uppgifter vid två tillfällen. Sambandet med en sen första måltid fanns fortfarande kvar, om än något svagare. Resultatet för måltider efter midnatt blev däremot mer osäkert. Studiens tydligaste resultat gäller därför tiden för dagens första måltid.

Ett samband – inte ett facit

Resultaten visar att måltidstider och livslängd hänger samman, men inte att det ena påverkar det andra. Skillnader i skiftarbete, sömn och hälsa kan också ha påverkat resultatet. Kroppens dygnsrytm kan vara en del av förklaringen, eftersom hormoner och ämnesomsättning förändras under dygnet. Forskarna undersökte dock inte varför sambandet uppstod. Det går därför inte att slå fast vilka tider alla bör äta. Resultaten tyder däremot på att tidpunkten kan ha betydelse – inte bara vad och hur mycket vi äter.]]> Att förlåta kan hjälpa – men får aldrig tvingas fram https://nyadagbladet.se/halsa/att-forlata-kan-hjalpa-far-aldrig-tvingas-fram/ Mon, 24 Aug 2026 07:02:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238307 Att förlåta andra kopplas till bättre psykiskt och socialt välbefinnande i en ny internationell studie. Men förlåtelse måste vara frivillig och får inte användas för att förringa det som hänt. Studien, som genomfördes under ledning av forskare vid Harvarduniversitetet i USA, omfattade 207 919 deltagare från 23 länder. Forskarna frågade hur ofta deltagarna förlät personer som gjort dem illa. Ungefär ett år senare följde de upp bland annat deltagarnas psykiska hälsa, livsmening, hopp, relationer, sociala stöd, fysiska hälsa och ekonomiska trygghet. De som svarade att de ofta eller alltid förlät andra rapporterade i genomsnitt något bättre välbefinnande. Sambandet var tydligast för psykisk hälsa, känsla av mening, hopp och tillfredsställelse i nära relationer, visar studien som publicerades i npj Mental Health Research. Studiens huvudförfattare Richard Cowden beskriver förlåtelse som ett aktivt sätt att hantera en oförrätt, snarare än som en tillfällig känsla. ”Förlåtelse är en process som innebär att välja att inte söka hämnd, arbeta för att släppa bitterheten och röra sig mot större medkänsla med den som sårat oss”, skriver Cowden i The Conversation. Tre av fyra deltagare uppgav att de ofta eller alltid förlät dem som sårat dem. Andelen varierade kraftigt mellan länderna: från 41 procent i Turkiet till 92 procent i Nigeria. Resultaten skilde sig också mellan olika kulturella och sociala sammanhang. Sverige var det enda nordiska landet i studien. De svenska deltagare som vid den första mätningen uppgav att de ofta eller alltid förlät personer som sårat dem rapporterade ungefär ett år senare bland annat mer optimism och hopp, starkare socialt stöd, större trivsel på bostadsorten och högre tillit i samhället än de som sällan eller aldrig förlät. De rapporterade också något mindre ensamhet.

Förlåtelse måste vara frivillig

Studien mätte människors allmänna benägenhet att förlåta. Den undersökte däremot inte om förlåtelsen skedde frivilligt eller under press. Cowden beskriver förlåtelse som en förmåga som kan utvecklas, men betonar att stöd för den som vill förlåta måste värna självbestämmande, trygghet och rättvisa. ”Människor värjer sig ibland mot förlåtelse eftersom det kan verka som om man uppmanas att ursäkta det som skett, överge rättvisan eller åter öppna dörren till en otrygg relation. Men det är inte vad förlåtelse innebär”, skriver Richard Cowden i The Conversation. Studien ger inget stöd för att människor bör pressas att förlåta. Förlåtelse kan inte heller ersätta ansvar, upprättelse eller skydd mot fortsatta övergrepp. Den som blivit utsatt behöver alltså inte återuppta kontakten eller utsätta sig för en ny risk. Cowden framhåller att förlåtelsen måste få ske på den enskildes egna villkor, när det är tryggt och lämpligt.]]> Kaffedrickare hade mer muskler https://nyadagbladet.se/halsa/kaffedrickare-hade-mer-muskler/ Mon, 24 Aug 2026 05:38:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238290 Personer som drack mest kaffe hade mindre kroppsfett, mindre fett kring de inre organen och större muskelmassa än personer med låg eller ingen kaffekonsumtion. Det visar en ny finsk studie – men forskarna betonar att resultaten inte bevisar att kaffet orsakade skillnaderna. Studien genomfördes av forskare vid Uleåborgs universitet i Finland och omfattade 2 264 personer som föddes i norra Finland 1966. Gruppen ingår i en långvarig befolkningsstudie som följer deras hälsa över tid. Deltagarna var 46 år när uppgifterna samlades in. Forskarna delade in dem efter självrapporterad konsumtion: inget kaffe, en till två koppar, tre till fyra koppar samt fem eller fler koppar om dagen. Trots att deltagarnas BMI var ungefär detsamma skilde sig kroppssammansättningen mellan grupperna. De som drack mer kaffe hade lägre andel totalt kroppsfett och mindre visceralt fett, samtidigt som deras skelettmuskelmassa var större, visar studien som publicerades i European Journal of Nutrition i juli. Forskarna analyserade också 164 ämnesomsättningsmarkörer samt markörer för blodsocker, insulin och könshormoner. Deltagarna hade fastat och avstått från kaffe och rökning inför provtagningen. Av de 2 264 deltagarna var 2 194 kaffedrickare och bara 70 drack inte kaffe.

Skillnader i insulinmarkörer och hormoner

Högre kaffekonsumtion var hos både män och kvinnor kopplad till lägre halter av grenade aminosyror i blodet. Långvarigt förhöjda nivåer av dessa aminosyror har i tidigare forskning satts i samband med insulinresistens och förhöjd risk för typ 2-diabetes. Bland männen hade högre kaffekonsumtion även samband med en mer gynnsam glukos- och insulinprofil. Samtidigt var hormonbilden mer komplicerad: totalt och biotillgängligt testosteron samt könshormonbindande globulin, SHBG, låg högre, medan fritt testosteron och det fria androgenindexet var något lägre. Hos kvinnorna var sambanden färre och bestod främst av högre SHBG och lägre mått på fria androgener. Huvudförfattaren Luca Verroest vid Uleåborgs universitet säger att hormonmönstret fanns kvar även när forskarna tog hänsyn till BMI och livsstilsfaktorer. — Kaffe dricks av miljontals människor varje dag, men vi vet fortfarande förvånansvärt lite om hur det hänger samman med vår ämnesomsättning och våra hormoner. Det som stack ut i våra resultat var ett tydligt hormonmönster som fanns kvar även när vi tog hänsyn till BMI och livsstilsfaktorer, och flera av sambanden skilde sig mellan män och kvinnor, säger Luca Verroest i universitetets presentation av studien. Uleåborgs universitet framhåller samtidigt att resultaten ännu inte kan användas som grund för nya kostråd.

Visar samband – inte orsak

Undersökningen är en tvärsnittsstudie, vilket innebär att kaffevanor och kroppsliga markörer mättes vid samma tidpunkt. Den kan därför inte avgöra om kaffet påverkade kroppssammansättningen, om personer med en viss livsstil drack mer kaffe eller om andra faktorer låg bakom båda delarna. Konsumtionen var dessutom självrapporterad, gruppen som inte drack kaffe var liten och samtliga deltagare kom från en relativt enhetlig finsk årskull. Andra levnadsvanor kan också ha påverkat både hur mycket kaffe deltagarna drack och deras kroppssammansättning, konstaterar News Medical i en genomgång av studien. Forskarna går nu vidare med försök för att undersöka om kaffe faktiskt driver förändringarna och vilka av dryckens många bioaktiva ämnen som i så fall är ansvariga. Först därefter kan interventionsstudier på människor visa om sambanden har praktisk betydelse.]]> Svarta vinbär: Nordens druvor https://nyadagbladet.se/halsa/svarta-vinbar-nordens-druvor/ https://nyadagbladet.se/halsa/svarta-vinbar-nordens-druvor/#respond Tue, 11 Aug 2026 05:31:55 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=127638 Många har svarta vinbär i trädgården, men alla vet kanske inte hur nyttiga de mörka bären faktiskt är. "Nordens druvor" innehåller bland annat kopiösa mängder C-vitamin, starka antioxidanter och kan också vara bra för magen.
Artikeln publicerades ursprungligen den 16 juli 2022.
En vinbärsbuske finns i många svenska trädgårdar. Det är en av våra äldsta trädgårdsväxter och kallas ofta för Nordens druvor. Svarta vinbär är tåliga och kan odlas långt upp i norr. Ett annat ord för växten är tistron, som man fortfarande ofta kallar vilda svarta vinbär. Vilda vinbär trivs bäst vid stränder, bäckkanter och fuktiga skogar. Svarta vinbär har möjligen hamnat lite i bakgrunden de senaste åren med alla nya nyttigheter som finns på marknaden. Däremot ska man inte underskatta det svarta, lilla bäret. Har man ingen egen buske är ett tips att höra med en granne eller bekant om man kan få plocka lite. C-vitamin De svarta vinbären innehåller mycket höga halter C-vitamin, faktiskt fyra gånger så mycket som apelsin. Det finns flera sorters vinbär, men de svarta innehåller högst halt av C-vitamin. Endast 100 gram vinbär om dagen ger det dubbla dagsbehovet, enligt Land.se. Antioxidanter Bären har antocyaniner, som är kraftfulla antioxidanter och är även vad som ger bären den mörka färgen. I en studie mätte man just effekterna av antocyaniner i svarta vinbär för människor med grön starr och man kom fram till att den grupp som fick extrakt av svarta vinbär fick ett mätbart lägre tryck i ögat än de som åt placebo. De ska också kunna öka blodflödet och stärka blodkärlen i ögat. I en annan studie menar forskare att epigallocatechin, ett ämne många anser vara en antioxidant och som det finns gott om i svarta vinbär, har en läkande effekt på celler från lungvävnad. Den ska kunna stärka immunförsvaret och dämpa inflammationer i lungorna, vilket i sig ska kunna motverka luftvägsbesvär och även astma, tror forskarna. Just antocyaniner har också kopplats till god hjärthälsa. Ett superbär Det svarta bäret innehåller också skapligt höga halter av E-vitamin, folat, kalium och järn. Kalium har exempelvis stor betydelse för alla kroppens celler, speciellt för muskelcellerna som finns till exempel i hjärtat. Bären ska också innehålla den essentiella omega 6-fettsyran GLA. Kalium och GLA ska kunna vara bra för bland annat högt blodtryck. Ett dagligt intag av svarta vinbär ska också göra underverk för tarmfloran, enligt en studie. 45 friska försökspersoner åt svart vinbärsextrakt under fyra veckor och då fann man att andelen ”snälla” tarmbakterier som lakto- och bifidobaciller ökade samtidigt som andelen sjukdomsbakterier, som magsjukebakterien clostridium, minskade. Bakterienzymet Beta-glucuronidase, som kan öka risken för tarmcancer, minskade också. Även bladen är nyttiga och ska exempelvis kunna hjälpa mot reumatiska ledbesvär och gikt. De ska även innehålla garvämnen, vilket ska vara bra mot exempelvis diarré och hemorrojder. Användning Det finns många sätt att nyttja vinbären och man kan ha lite i gröten, smoothien eller på pannkakorna. Att frysa in eller torka bären går utmärkt för att förvara under en längre tid. Vill man så kan man tänka klassiskt och koka saft eller sylt, eventuellt även en gelé. Det ska även gå bra att göra vin av bären. Bladen kan med fördel torkas och användas som te. Flera matrecept finns även gällande bladen.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/svarta-vinbar-nordens-druvor/feed/ 0 Professor: Vitt snus kan öka risken för diabetes https://nyadagbladet.se/halsa/vitt-snus-kan-oka-risken-for-diabetes/ Tue, 04 Aug 2026 05:44:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236401 Fler yngre i Sverige får typ 2-diabetes, en sjukdom som länge främst har förknippats med högre åldrar. En diabetesforskare pekar på nikotinkonsumtion och vitt snus som möjliga riskfaktorer. Ökningen är enligt nya preliminära siffror från Karolinska Institutet störst bland personer under 30 år, rapporterar skattefinansierade Sveriges Radio. En publicerad registerstudie från institutet visar samtidigt att insjuknandet i typ 2-diabetes bland 23–39-åringar steg från 54 till 107 fall per 100 000 invånare mellan 2006 och 2021. — Jag ser det som den ultimata konsekvensen av den globala obesitas-epidemin helt enkelt, säger Sofia Carlsson, epidemiolog vid Karolinska Institutet, till P3 Nyheter. Även om övervikt anses vara den främsta riskfaktorn för sjukdomen menar Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning, att även nikotinkonsumtionen är en stark riskfaktor. Hon kopplar den snabbt ökande användningen av vitt snus bland unga, i synnerhet tjejer, till utvecklingen. — Fortsätter man att använda det vita snuset under lång tid, i många år, så ökar risken för diabetes, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom och sannolikt vissa cancerformer också, säger Kerstin Brismar till P3 Nyheter. Andelen tjejer i gymnasiets andra årskurs som använder vitt snus har stigit från fem till 25 procent sedan produkten lanserades 2016. Folkhälsomyndigheten uppger att snusning kan öka risken för typ 2-diabetes, särskilt vid hög konsumtion. Myndigheten framhåller samtidigt att kunskapen om nikotinsnus främst bygger på forskning om traditionellt tobakssnus, eftersom vitt snus är en relativt ny produkt. Det finns alltså ännu inget fastställt orsakssamband mellan vitt snus och den aktuella ökningen av diabetesfall bland unga.]]> Antibiotikaresistens ökar kraftigt på Island https://nyadagbladet.se/halsa/antibiotikaresistensen-okar-kraftigt-pa-island/ Tue, 28 Jul 2026 04:28:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235931 Antalet registrerade fall av multiresistenta E. coli-bakterier och närbesläktade bakterier på Island har mer än tredubblats på tio år. Samtidigt har andelen resistenta bakterier i blodinfektioner fördubblats, enligt landets senaste smittskyddsrapport. Under 2025 registrerades totalt 650 fynd av multiresistenta E. coli-bakterier och närbesläktade bakterier på Island. För tio år sedan var antalet omkring 200, rapporterar den isländska public service-kanalen RÚV med hänvisning till smittskyddsmyndighetens årsrapport. E. coli är den vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner och kan också orsaka allvarliga blodinfektioner. Vid blodinfektioner har andelen antibiotikaresistenta E. coli-bakterier enligt uppgifterna stigit från sju procent för tio år sedan till 14 procent i fjol.

Högre nivå än i övriga Norden

Karl G. Kristinsson, tidigare professor i mikrobiologi och tidigare överläkare vid Landspítali, Islands universitetssjukhus, uppger för RÚV att nivån nu är betydligt högre än i de andra nordiska länderna. Han bedömer att en stor del av de multiresistenta bakterierna förs in av islänningar som återvänder från utlandsresor. Bakterierna kan finnas i tarmen utan att ge symtom och först upptäckas om en infektion uppstår. Kristinsson pekar även på importerade livsmedel som en möjlig smittväg, bland annat kyckling och salladsgrönsaker. Detta är en bedömning av möjliga införselvägar, inte en fastställd förklaring till varje enskilt fall.

Färre behandlingsalternativ

Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot läkemedel som används för att behandla infektioner. När en bakterie är multiresistent blir behandlingsalternativen färre. Island antog en nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens i augusti 2024. En tidigare myndighetsrapport har samtidigt redovisat att resistensen ökade med mer än 40 procent mellan 2018 och 2023 bland de kombinationer av bakterier och antibiotika som följdes.]]> Fler än hälften av finländarna tvekar inför grannbesök https://nyadagbladet.se/norden/finland-grannbesok-undersokning/ Fri, 10 Jul 2026 04:33:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234925 Nästan alla finländare hälsar på sina grannar, men för många stannar kontakten där. Fler än hälften känner inte att de kan titta in hos grannen på besök, enligt en ny undersökning. Undersökningen har gjorts av Bostadsstiftelsen och återges av Svenska Yle. Den visar att 95 procent av finländarna hälsar på sina grannar och att 73 procent känner någon granne vid namn. Samtidigt uppger fler än hälften att de inte känner att de kan gå hem till grannen på besök. Var tionde finländare säger sig dessutom längta efter fler gemensamma stunder med sina grannar. Enligt Johanna Otranen, kommunikationschef på Bostadsstiftelsen, visar resultatet att många efterfrågar mer vardaglig gemenskap. — Gemenskap uppstår ofta redan av små stunder, såsom en hälsning i trapphuset eller en pratstund på gården, säger hon enligt Yle. Hon framhåller att sådana möten kan stärka grannrelationer och bidra till att boendet upplevs som både trivsammare och tryggare.

Få gemensamma aktiviteter

Trots önskan om mer kontakt uppger 71 procent av finländarna att det inte ordnas några gemensamma aktiviteter i det egna bostadshuset, som gårdstalko, fester eller andra tillställningar. När grannar väl möts sker det oftast i praktiska sammanhang, exempelvis i samband med frågor som rör bostadshuset. Skillnaderna mellan åldersgrupper är tydliga. Bland unga i åldern 18–24 år känner bara 25 procent att de kan besöka grannen. I gruppen 55–69 år är motsvarande andel 45 procent. Regionalt sticker Österbotten ut. Där upplever 49 procent att grannbesök känns naturligt, vilket är den högsta andelen i undersökningen. Bostadsstiftelsens tidigare undersökning från 2023 pekade också på ett samband mellan grannbesök och upplevd lycka. Personer som ofta besöker grannar uppgav då i högre grad att de kände sig lyckliga än andra.]]> P-piller kopplas till ökad risk för hetsätning https://nyadagbladet.se/halsa/p-piller-kopplas-till-okad-risk-for-hetsatning/ Thu, 02 Jul 2026 05:13:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234400 Kvinnor som använde kombinerade p-piller rapporterade mer emotionellt ätande under de dagar då tabletterna innehöll hormoner. Det visar en ny studie från Michigan State University, men forskarna betonar att effekten inte gällde alla. Studien, som har publicerats i JAMA Network Open, följde 422 kvinnor från Michigan State University Twin Registry under 49 dagar. Deltagarna använde monofasiska kombinerade p-piller, där hormonhalten är densamma i varje aktiv tablett. Sådana p-piller tas normalt i cykler med aktiva tabletter som innehåller syntetiskt östrogen och gestagen, följt av inaktiva tabletter utan hormoner. Kvinnorna rapporterade dagligen vilken typ av tablett de tog och om de hade symptom kopplade till hetsätning.

Ökad risk under hormonperioder

Forskarna jämförde kvinnornas egna rapporter under dagar med aktiva hormonpiller med rapporter under dagar med inaktiva piller. Resultatet visade en statistiskt signifikant ökning av emotionellt ätande under de aktiva hormonperioderna. Mönstret sågs både i hela gruppen och bland kvinnor som hade nuvarande eller tidigare kliniska nivåer av hetsätning. Emotionellt ätande beskrivs i studien som överätande i samband med negativa känslor och användes som ett mått på hetsätningsrelaterade symptom. Forskarna kontrollerade för negativ affekt och fann att förändringarna i ätbeteende inte förklarades av humörsvängningar. Däremot sågs ingen motsvarande förändring i upptagenhet vid vikt, som användes som kontrollutfall. Kelly Klump, professor i psykologi vid Michigan State University och huvudförfattare till studien, säger att fynden är viktiga eftersom de pekar på en möjlig negativ effekt av kombinerade p-piller hos vissa kvinnor. — Det är samtidigt viktigt att notera att inte varje kvinna i studien utvecklade hetsätning. De är säkra för många kvinnor, och risken är sannolikt riktad mot dem som har andra riskfaktorer, säger hon i ett pressmeddelande. Tidigare forskning har kopplat kroppens naturliga äggstockshormoner, östrogen och progesteron, till ökad risk för hetsätning hos kvinnor. Den nya studien pekar enligt forskarna på att även syntetiska hormoner i kombinerade p-piller kan påverka risken hos vissa grupper. Forskarna lyfter också fram ett mer praktiskt fynd: daglig självmonitorering tycktes minska hetsätningssymptomen hos deltagarna, även under dagar med aktiva hormonpiller. — Vi såg att självmonitorering var ett effektivt verktyg för att minska risken hos kvinnorna i studien. Ju bättre vi kan utrusta kvinnor med verktyg och utbilda vårdgivare om dessa risker, desto effektivare vård kan ges, säger Klump.]]>