<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>grönsaker &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/gronsaker/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 26 Aug 2026 05:32:58 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>grönsaker &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Svenska grönsaker tränger undan finska – odlare slår larm</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/svenska-gronsaker-tranger-undan-finska-odlare-slar-larm/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Aug 2026 05:32:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238501</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Finska odlare slår larm om att sallad, morötter och kål blir kvar på åkrarna när butikerna fortsätter sälja importerade grönsaker.</strong>

Flera odlare i Svenskfinland har drabbats när handeln prioriterat utländska grönsaker under den finska skördesäsongen, uppger Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC. Följden har blivit att färdiga grödor inte kunnat säljas och i vissa fall fått plöjas ner.

En odlare som drabbats är Anders Abrahamsson på Kimitoön, som tvingades plöja ner sin isbergssallad. Han uppskattar förlusten till tiotusentals euro.

— <em>Det var den enskilt största ekonomiska smällen under de elva år jag odlat isbergssallad. Det känns fortfarande bittert att vi var tvungna att plöja ner salladen då både S-kedjan och Kesko importerat för mycket svensk sallad</em>, säger han till <a href="https://yle.fi/a/7-10104087" target="_blank" rel="noopener nofollow">Svenska Yle</a>.

Producentorganisationen MTK har också <a href="https://www.maaseuduntulevaisuus.fi/maatalous/6036e6ac-35a5-4102-be56-b2dc7cbcc538" target="_blank" rel="noopener nofollow">varnat</a> för att isbergssallad, kinakål och morötter riskerar att bli kvar på åkrarna. Kostnaderna för odling, arbete och förpackningar är då redan tagna, medan inkomsterna kan utebli helt.
<h3>Handeln pekar på pris och tillgång</h3>
Den finländska detaljhandelskoncernen Kesko, som står bakom K-kedjan, säger att import behövs när det inte finns tillräckligt med finska varor och framhåller att priset är viktigt för kunderna. S-gruppen uppger att sortimentet styrs av bland annat tillgång, kvalitet, säsong, pris och efterfrågan.

De två kedjorna har samtidigt en mycket stark ställning. S-gruppen och K-gruppen hade tillsammans 82,5 procent av den finska dagligvarumarknaden 2025, enligt branschens egen <a href="https://www.pty.fi/en/finnish-grocery-trade/" target="_blank" rel="noopener nofollow">statistik</a>.

För odlarna är tiden knapp. Om en färdig skörd inte når butikerna under den korta säsongen kan månader av arbete snabbt förvandlas till svinn och ekonomisk förlust.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Förpackningarna driver upp butikernas matsvinn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/forpackad-frukt-gront-stort-butikssvinn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 21 Aug 2026 05:46:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[dagligvaruhandel]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[matsvinn]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238129</guid>

					<description><![CDATA[<strong>När ett enda bär, tomat eller vindruva blir dålig kasseras ofta hela förpackningen. Sampaketerad frukt och grönt står för upp till omkring hälften av svinnet på butikernas frukt- och gröntavdelningar, men enkla åtgärder kan både rädda maten och sänka butikernas kostnader.</strong>

Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE har undersökt problemet tillsammans med svenska dagligvarubutiker. De analyserade svinndata från omkring 60 butiker och testade olika åtgärder i fem av dem.

I den ena butikskedjan svarade sampaketerade varor för 47 procent av svinnets vikt och 50 procent av försäljningsvärdet inom frukt och grönt. I den andra var motsvarande andelar 30 respektive 57 procent, <a href="https://www.naturvardsverket.se/49c9e0/globalassets/media/publikationer-pdf/7200/978-91-620-7223-0.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar forskningsrapporten</a>. Tomater stod för den största förlusten, följda av bland annat potatis, citrusfrukter, druvor och bär.

— <em>Många butiker vill minska sitt matsvinn, men de vet inte hur de ska gå till väga, och vad som är tillåtet. Vår forskning visar att det finns relativt enkla lösningar som fungerar i butikernas vardag</em>, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare och projektledare vid IVL, i ett <a href="https://www.ivl.se/press/pressmeddelanden/2026-06-30-forpackad-frukt-och-gront-bakom-stort-matsvinn-i-butiker.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.
<h3>Svinnpåsar gav lägre kostnader</h3>
De högst rankade åtgärderna var att sälja obrutna förpackningar billigare eller lägga ätbara varor i svinnpåsar och lådor. Försäljning i lösvikt och användning i butikskök kan också rädda mat, men kräver mer administration och korrekt märkning.

I en liten testbutik uppgick svinnet till 253 kilo frukt och grönt under två veckor. Kostnaden räknades upp till drygt 234 000 kronor på årsbasis. Svinnpåsarna beräknades ge en årlig nettovinst på drygt 63 000 kronor, motsvarande 27 procent av den uppskattade svinnkostnaden.

Forskarna betonar att testperioderna var korta och att årssiffrorna är illustrativa. Utfallet kan variera med butikens storlek, sortiment, kundunderlag och arbetsrutiner.
<h3>Osäkerhet om regler bromsar arbetet</h3>
Butikerna uppgav att osäkerhet kring spårbarhet, ommärkning och brutna förpackningar gör att fungerande åtgärder väljs bort. Rutinerna skilde sig även inom samma kedja och arbetet var ofta beroende av enskilda engagerade medarbetare. Forskarna efterlyser därför tydligare praktisk vägledning och bättre samordning mellan myndigheter, branschorganisationer, butikskedjor och handlare.

— <em>Att ta vara på mer av maten behöver inte innebära mer arbete och ökade kostnader. I det här fallet ser vi tvärtom att det kan stärka butikernas ekonomi</em>, säger matsvinnsexperten Elvira Molin på IVL.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Odla morötter på fönsterbrädan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/odla-morotter-pa-fonsterbradan/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/odla-morotter-pa-fonsterbradan/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 May 2026 06:38:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[morötter]]></category>
		<category><![CDATA[odling]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=119401</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Bor du i lägenhet eller har du för liten trädgård för att odla? Misströsta inte, det går att odla även på små ytor och utan trädgård. Att exempelvis odla morötter på fönsterbrädan går alldeles utmärkt – det krävs bara lite tid och omsorg.</strong>

Alla har inte tillgång till en stor trädgård, men det betyder inte att man inte kan odla egna grönsaker. Det går fint att odla morötter på fönsterbrädan, skriver <a href="https://www.land.se/tradgard/odla-morot-pa-fonsterbradan/" target="_blank" rel="noopener">Land.se</a>. Det kan dock ta lite tid att få dem stora.

För att odla morötter behöver man en kruka som är minst 25 centimeter djup. Det är fördelaktigt att använda sig av blomjord, men man kan sedan avsluta med några centimeter såjord på toppen. Det går bra att använda sig av instruktionerna på fröpåsen.

Låt gärna krukan stå i en skål så att den får vatten underifrån under hela odlingstiden. Från början räcker det att vattna underifrån. På så vis kryper rötterna neråt, vilket är bra när det gäller morötter. Vattna sedan från båda håll när plantorna kommit upp. Morötter behöver ingen extra gödning och klarar sig utan extra ljus, även om ljus är en fördel.

Efter ungefär två månader kommer man troligtvis att kunna gallringsskörda mindre morötter, men vill man ha fullstora kan man behöva vänta upp till fyra månader.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/odla-morotter-pa-fonsterbradan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vårens bästa: Nässlor, ramslök och palsternacka</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/varens-basta-nasslor-ramslok-palsternacka/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 15 Apr 2026 14:58:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[brännässlor]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[örter]]></category>
		<category><![CDATA[vår]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227602</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svensk vårmat börjar långt innan jordgubbar och nypotatis når butikerna. Redan i april finns ett tydligt säsongsskifte på tallriken, med både vilda gröna växter och lagrade råvaror som fortfarande håller hög klass.</strong>

För den som vill anpassa matlagningen efter årets rytm är april en månad då vinterns förråd möter vårens första späda skott. Det handlar både om sådant som går att plocka i naturen och om råvaror som lagrats väl sedan fjolårets skörd. Tillsammans ger de ett kök där smak, enkelhet och säsong möts på ett naturligt sätt.
<h3>Det första gröna</h3>
Nässlor hör till de mest välkända vårväxterna i det svenska köket och finns i hela landet. De späda bladen används ofta i soppor, pajer och stuvningar, och plantan innehåller bland annat vitamin A, vitamin C och flera mineraler. Den som plockar själv bör satsa på unga skott och undvika äldre plantor som hunnit bli grova.

Ramslöken har en mild smak som påminner om vitlök och växer främst i fuktiga lövskogar i södra och mellersta Sverige. Den har blivit allt mer uppskattad i vårmatlagningen och används gärna till pesto, smaksatt smör och olika såser. Även maskrosblad kan tas till vara tidigt på säsongen, medan persilja som klarat vintern kan ge en första skörd i trädgården.

Groddar hör också hemma i aprilköket. De kräver ingen lång odlingssäsong, men bidrar ändå med färska gröna inslag när utbudet från friland fortfarande är begränsat.
<h3>Råvaror som klarat lagringen</h3>
Aprilens svenska matutbud består inte bara av nytt grönt. Flera rotfrukter håller fortfarande god kvalitet efter vinterförvaring. Palsternacka, morot, kålrot och <a href="https://nyadagbladet.se/mat/sa-enkelt-odlar-du-potatis/" target="_blank" rel="noopener">potatis</a> är exempel på råvaror som fortsatt fungerar väl i allt från soppor och gratänger till ugnsbakade rätter. De ger mättnad, sötma och struktur åt vårens enklare måltider.

Även polkabeta, lök och vitlök har sin plats i säsongsköket den här tiden på året. Tillsammans visar de att april inte är någon tom mellanmånad för svensk mat, utan snarare en period då det fortfarande går att laga varierat med råvaror från det egna landet.
<h3>Vårmat också från havet</h3>
Bland de svenska råvaror som också brukar lyftas fram i april finns blåmusslor. De beskrivs ofta som ett hållbart val med högt proteininnehåll och låg miljöbelastning, vilket gör dem till ett alternativ för den som vill låta även havet ta plats i vårmenyn.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Förvara skörden i vinter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-skorden-i-vinter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-skorden-i-vinter/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 20 Sep 2025 10:05:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[odling]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=129557</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hur förvarar man potatis och morötter bäst utan jordkällare? Vad går egentligen att torka och frysa? Här har du några användbara tips på hur man kan förvara skörden för att den ska hålla i vinter.</strong>

Hösten närmar sig och skördetiden är här. Oavsett om man har en liten odling på balkongen eller en stor trädgård kanske man vill spara en del av det man odlat för att äta under vintern, något som allt fler börjat ägna sig åt bland annat mot bakgrund av de <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenska-matpriser-skenar/" target="_blank" rel="noopener">skenande</a> matpriserna. Dock behöver man veta lite vad man gör när man ska förvara matvaror under de kalla månaderna.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 26 augusti 2022.</em>

<hr />

<strong>Torkning</strong>

Enklaste sättet att torka är med en torkmaskin, men det går också bra att torka i ugnen eller i rumstemperatur beroende på vad man ska torka. Alla kryddväxter går utmärkt att torka och görs bäst i rumstemperatur. Ett tips är att ta en bukett kryddor och sticka in den i en papperspåse och knyta runt öppningen så att kryddorna hänger i påsen. Sedan kan man hänga upp påsen och kryddorna kommer att torka i den och eventuella blad som ramlar av kommer att samlas i påsen. Chilifrukter kan också torkas genom att hängas upp. Bönor går bra att torka i ett soligt fönster.

Frukt och bär kan också med fördel torkas, vilket dock bör göras i torkmaskin eller ugn. Ett tips om man vill torka blåbär utan torkmaskin är att först låta dem stå i rumstemperatur i ungefär ett dygn innan man lägger in dem i ugnen. Det gör att en del av vätskan försvinner och förhindrar att blåbären blir till en stor, seg klump i ugnen.

Även zucchini och tomat går att torka i ugn.

<strong>Syra eller sylta</strong>

Att syra, eller fermentera, är en konserveringsmetod där man i korthet låter mjölksyrabakterier på grönsakerna omvandla, det vill säga fermentera, kolhydrater till bland annat mjölksyra som i sin tur gör att det blir syrligt, enligt <a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillagning-och-forvaring/tillagning/syrning-av-gronsaker" target="_blank" rel="noopener">Livsmedelsverket</a>. Vanligaste är att man fermenterar vitkål, morötter, rödbetor, gurka och oliver. Det är viktigt att följa recept noga så att inte oönskade bakterier kommer in, vilket rentav kan göra att man blir sjuk.

Gillar man sötsaker är annars en idé att göra på det gamla goda viset, det vill säga göra saft, sylt, gelé, marmelad eller sirap. Många trädgårdar brukar överflödas av exempelvis rabarber, så passa på att göra lite sirap eller saft av det. Är man noga med hygienen kan saft och sylt <a href="https://www.ica.se/artikel/safta-sylta/" target="_blank" rel="noopener">hålla</a> i minst 1 till 2 år oöppnade, men även längre än så.

<strong>Frys</strong>

Det går att frysa in det mesta men ibland är det bäst att <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rv%C3%A4llning" target="_blank" rel="noopener">förvälla</a> först. Bär och frukt går exempelvis bra att frysa in som de är. Även tomater, zucchini och kryddväxter. Grönkål, broccoli och mangold kan man förvälla först. Det går att frysa in det mesta utan förvällning, men smakerna kan förändras och det finns risk för missfärgningar. Ett tips är att testa sig fram, men man bör inte förvänta sig att allt man fryser in är i samma skick när man tinat det. Exempelvis kan bladväxter bli sörjiga när man tinar dem, men det man kan göra är att smula ner dem i grytor eller smoothies för extra vitaminer.

<strong>Alternativ till jordkällare</strong>

Har man tillgång till jordkällare kan man förvara exempelvis potatis, rotsaker och även äpplen där. Lägg dock inte äpplen nära andra grödor då de utsöndrar etylengas som påskyndar mognaden och därför kan påverka de andra grödorna.

Alla har förstås inte tillgång till en jordkällare, men det finns andra alternativ. Det går till exempel att gräva en stuka i jorden som fungerar på liknande sätt. Enkelt förklarat fyller man gropen med <a href="https://www.youtube.com/watch?v=oaCnwYKgQMk" target="_blank" rel="noopener">exempelvis</a> granris och halm, lägger i rotsakerna och täcker sedan över med jord. Det finns dock flera sätt att göra detta på.

För den som inte har en tomt att gräva på går det även att göra en slags ”minijordkällare” med en frigolitlåda som man kan ställa på <a href="https://www.tv4.se/artikel/4fbf845204bf725194002265/lagra-gronsaker-till-vintern" target="_blank" rel="noopener">balkongen</a>.

Kom ihåg att ta bort all blast innan och endast spara de som är hela och friska.

Flera rotsaker kan övervintra i jorden. Detta kan fungera för exempelvis morötter, purjolök och jordärtskockor. Täck över grödorna med exempelvis halm eller löv för att skydda mot den värsta kylan. Även grönkål, spenat och mangold kan hålla i flera minusgrader. Kryddor som persilja, salvia och timjan tål någon minusgrad. Det är dock en risk att förvara i trädgården då det kan bli för kallt och skadedjur kan komma åt grödorna.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-skorden-i-vinter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bästa råvarorna att äta i augusti</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/basta-ravarorna-att-ata-i-augusti/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 16 Aug 2025 10:20:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=210705</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sommaren går sakteligen mot sitt slut – men i augusti frodas det i både trädgårdar och natur. Nu skördas allt från äpplen och zucchini till kantareller och blåbär, och det är nu många råvaror är som allra bäst.</strong>

Augusti är skördemånaden framom andra i Sverige – trädgårdar, kolonilotter och skogsbryn dignar av frukt, grönsaker och bär. Det är nu smaken är som bäst, när råvarorna har fått mogna i sin egen takt under sommarens ljusa dagar. Här är några av alla svenska nyttigheter som skördas under augusti.
<h3>Äpplen</h3>
En del äpplen brukar man kunna skörda i augusti. Bland annat sorterna Discovery, Alice, Transparente Blanche, enligt <a href="https://www.ica.se/artikel/svenska-gronsaker-och-frukt-i-sasong/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Ica</a>. Visst är det fint att köpa svenska äpplen i butik, men har en granne eller vän ett äppelträd kanske det är värt att fråga om det går bra att plocka hem lite utan extra omvägar...
<h3>Olika kålsorter</h3>
Kål kan lätt bli angripet av skadedjur vid odling, men har man lyckats undvika dem är det nu man brukar kunna skörda många kålsorter. Broccoli och blomkål är exempelvis näringstäta grönsaker som går att skörda i augusti. Broccoli innehåller mer C-vitamin, vitamin K, protein, järn och kalcium jämfört med blomkål, men båda är bra källor för fibrer och även B-vitaminer.

Det är i stort sett bara nu man kan hitta svenskodlad fänkål i butikerna. Det är en krispig grönsak med en distinkt smak av anis och lakrits, som används både rå och tillagad i matlagning. Ett tips är att använda den rå i salladen eller varför inte ugnsrosta den. Fänkålsfrön brukar också användas som brödkrydda.

Även bland annat vitkål, svartkål, salladskål och spetskål brukar skördas i augusti.
<h3>Gurka</h3>
Slanggurkan är populär att odla i svenska växthus, det är den man ofta hittar i butik och äter rå, exempelvis på en macka. Det är vanlig gurka, eller västeråsgurka, som man ofta använder för olika inläggningar. Slanggurkan är väldigt frostkänslig och skördas ofta i augusti månad.
<h3>Zucchini</h3>
Visst är det så att zucchini ofta kan skördas tidigare, redan i juli, men just under augusti brukar växterna producera extra mycket skörd. Zucchini är en utmärkt matlagninsgrönsak som passar ypperligt bra i exempelvis en lasagne. Bland annat innehåller den en hel del nyttiga fibrer och även mycket vitaminer och mineraler.
<h3>Körsbär</h3>
Just nu växer det körsbär i stort antal trädgårdar i Sverige, noterar bland annat tidningen <a href="https://www.land.se/mat-dryck/11-svenska-ravaror-som-ar-i-sasong-i-augusti" target="_blank" rel="nofollow noopener">Land</a>. De säljs dock inte i stor skala i butik, men även i dessa fall kan det löna sig att höra efter med grannen om det är okej att plocka en näve eller två då de i många fall annars förblir oplockade. I kylskåp kan bären hålla i flera veckor. Körsbär är rika på antioxidanter och innehåller även en del C-vitamin samt även kalium.
<h3>Rättika och selleri</h3>
Rotfrukten rättika liknar rädisan väldigt mycket och kan användas i all form av matlagning, från att ha i grytor till att äta ugnsrostad. Det är också den som förekommer i den fermenterade koreanska rätten kimchi. Selleri skördas också under augusti och är rikt på vitaminer och mineraler, men också god att äta både rå och tillagad.
<h3>Ute i skogen...</h3>
Det är förstås inte bara i trädgårdar som det växer svenska råvaror, utan även ute i naturen. Just nu är det högsäsong för de smarriga gula kantarellerna, och även vildhallon som går att skörda just nu – kom bara ihåg att kolla efter larver som tycker om och ibland kan finnas i de mogna hallonen. Det är också säsong för den norrländska delikatessen hjortron och, tål det att påminnas om, även för blåbären.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Odlare äter 70 procent mer grönsaker</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/odlare-ater-70-procent-mer-gronsaker/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/mat/odlare-ater-70-procent-mer-gronsaker/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 Dec 2023 10:07:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[odling]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=158939</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En studie från Storbritannien visar att de som själva odlar generellt äter 70 procent mer frukt och grönt än övrig befolkning. Vidare kunde hushållen själva producera hälften av sitt grönsaksintag och en femtedel av sitt fruktintag.</strong>

Under ett år följde forskare vid University of Sheffield 85 brittiska hushåll som odlade egna grönsaker. Deltagarna fick under tiden föra dagbok över hur mycket mat de producerade, hur mycket de handlade i butik och hur mycket mat de slängde. Hushållen odlade antingen hemma eller vid kolonilotter, där 67 procent av deltagarna hade tillgång till båda.

Studien, som <a href="https://nph.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ppp3.10413" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats </a>i den vetenskapliga tidskriften <em>Plants, People, Planet</em>, visat att hushållen kunde producera 51 procent av sitt grönsaksintag och 20 procent av fruktintaget. Det framkom också att odlare generellt äter 70 procent mer frukt och grönt än genomsnittlig brittisk befolkning, vilket är mer än den nationella rekommendationen på fem portioner per dag. Vidare slängde odlare nära 95 procent mindre mat än genomsnittet av hushåll i landet.

I snitt hade deltagarna 120,5 kvadratmeter odlingar och tillbringade omkring 4 timmar per vecka med att ta hand om sina grödor.
<h3>Gav bort till andra</h3>
Varje hushåll odlade i genomsnitt 37,5 olika grödor där potatis, tomater squash, rödbetor, rabarber, morötter, lök, sallad, bönor, ärtor, gurka och kål var vanligast. 75,3 procent ägnade sig åt ekologisk odling och 19 procent samlade även mat från naturen. Nära 95 procent av hushållen gav bort en del av sina grödor och 72 procent fick grödor av andra som odlar.

I landet äter endast 8 procent av tonåringarna och mindre än en tredjedel av de vuxna tillräckligt med frukt och grönt. Forskarna i studien menar att odling skulle ge ett antal fördelar för samhället, men att det måste bli lättare för allmänheten att få tillgång till att odla.

– <em>Vi måste hitta sätt att övervinna socioekonomiska utmaningar för att öka hushållens livsmedelsproduktion, särskilt bland dem som påverkas mest av låga intag av frukt och grönsaker, som låginkomstfamiljer</em>, <a href="https://www.sheffield.ac.uk/news/grow-your-own-households-eat-more-fruit-and-vegetables-and-waste-less" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Zilla Gulyas, författare till studien.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/mat/odlare-ater-70-procent-mer-gronsaker/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här är katten som inte kan sluta frossa i grönsaker</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/har-ar-katten-som-inte-kan-sluta-frossa-i-gronsaker/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/mat/har-ar-katten-som-inte-kan-sluta-frossa-i-gronsaker/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 02 Sep 2023 09:58:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[katt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=158512</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Katten Seven har blivit känd på internet när han visar världen hur gott det faktiskt är med grönsaker. Följ med och låt dig inspireras av kattens gröna kosthållning, där han med glupande aptit låter sig väl smaka av vegetarisk mat från sin matte.</strong>

Seven är en katt som minsann anammat tallriksmodellen. Åtminstone vad gäller grönsakssidan av tallriken och så snart matte serverar grönsaker kommer han springande och skriker av glädje.

Seven beskrivs som en "välnärd" katt som får tillräcklig med kattmat, men trots det försöker den sno åt sig mat från sin matte när han kan.

Bland annat brukar Seven och hans ägare dela på en majskolv tillsammans, även om det ofta slutar med att Seven roffar åt sig hela majskolven. Det märks att han inte gillar att dela med sig.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="uk">смачного &#x1f60b; <a href="https://t.co/pfXeafSTIm">pic.twitter.com/pfXeafSTIm</a></p>
— Aurora Borealis &#x1f92b; (@aborealis940) <a href="https://twitter.com/aborealis940/status/1697172435865374996?ref_src=twsrc%5Etfw">August 31, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
Rödbetor, pumpor och broccoli tillhör visserligen favoriterna på menyn, men Seven har alls inte någon aversion mot sina artfränders mer sedvanliga kost utan <a href="https://www.facebook.com/watch/?v=915998706313737" target="_blank" rel="nofollow noopener">tuggar</a> även i sig sin ägares nyinköpta kycklingkött.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/mat/har-ar-katten-som-inte-kan-sluta-frossa-i-gronsaker/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Förvara frukt och grönt rätt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-frukt-och-gront-ratt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-frukt-och-gront-ratt/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 09 Apr 2022 05:03:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=119080</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vissa gillar kyla, andra rumstemperatur och ytterligare andra vill gärna vistas i mörkret. Hur ska man egentligen förvara frukt och grönsaker?</strong>

När man köpt hem en klase bananer eller en påse morötter är frågan: Hur ska dessa egentligen förvaras på rätt sätt? Ofta är att det dock kanske är som man själv tror. De flesta frukter och grönsaker ska förvaras i kylen, enligt <a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matsvinn/tips/forvara-frukt-och-gront-ratt" target="_blank" rel="noopener">Livsmedelsverket</a>. Däremot trivs vissa bättre i rumstemperatur. Har man skurit upp frukter eller grönsaker ska de dock alltid förvaras i kylskåpet.

<strong>Trivs i kylen</strong>

De flesta frukter och grönsaker mår bäst i kylen. Gillar man inte att äta exempelvis kall frukt kan man med fördel ta fram frukten en stund innan man äter den.

<strong>Grönsaker</strong>
<ul>
 	<li>Blomkål</li>
 	<li>Broccoli</li>
 	<li>Brysselkål</li>
 	<li>Champinjon</li>
 	<li>Färska örter</li>
 	<li>Gul lök</li>
 	<li>Groddar</li>
 	<li>Kål</li>
 	<li>Morot</li>
 	<li>Palsternacka</li>
 	<li>Purjolök</li>
 	<li>Rödbetor</li>
 	<li>Rödlök</li>
 	<li>Vitlök</li>
</ul>
<strong>Frukter</strong>
<ul>
 	<li>Apelsin</li>
 	<li>Aprikos</li>
 	<li>Bär</li>
 	<li>Clementin</li>
 	<li>Kiwi</li>
 	<li>Mandarin</li>
 	<li>Melon</li>
 	<li>Nektarin</li>
 	<li>Persika</li>
 	<li>Plommon</li>
 	<li>Päron</li>
 	<li>Vindruvor</li>
 	<li>Äpple</li>
</ul>
[caption id="attachment_119091" align="alignnone" width="603"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/03/waldemar-brandt-kV3GEmrSp8k-unsplash-scaled.jpg"><img class="wp-image-119091 " src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/03/waldemar-brandt-kV3GEmrSp8k-unsplash-scaled.jpg" alt="" width="603" height="402" /></a> Foto: Waldemar Brandt/Unsplash[/caption]

<strong>Trivs i rumstemperatur/svalt</strong>

Vissa frukter och grönsaker kan få köldskador av kylskåpet och trivs därför bättre utanför. Har man en sval plats kan man förvara dem där, men annars fungerar rumstemperatur bra. Den svala platsen bör vara cirka 12-15 grader om man ska använda sig av den.

<strong>Grönsaker</strong>
<ul>
 	<li>Aubergine</li>
 	<li><a href="https://ekoladan.se/ravaror/ananas" target="_blank" rel="noopener">Ananas</a></li>
 	<li>Basilika</li>
 	<li>Gurka</li>
 	<li>Paprika</li>
 	<li>Tomat</li>
 	<li>Zucchini (squash)</li>
</ul>
<strong>Frukter</strong>
<ul>
 	<li>Avokado</li>
 	<li>Banan</li>
 	<li>Citron</li>
 	<li>Lime</li>
 	<li>Mango</li>
</ul>
<strong>Trivs i mörker</strong>

En rotfrukt som trivs i mörker är potatisen. Den vill gärna förvaras mörkt och svalt, gärna med en temperatur på 12-15 grader. Ett tips är att ha dem i en påse som inte släpper in ljus. Med fördel kan man förvara potatis i skafferi, skåp eller förråd där temperaturen är lägre än rumstemperatur. Det går samtidigt också att ha dem i kylskåpet. Även rotfrukten sötpotatis vill förvaras svalt, enligt <a href="https://ekoladan.se/ravaror/sotpotatis" target="_blank" rel="noopener">Ekolådan</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-frukt-och-gront-ratt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Barn får för lite frukt och grönt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/barn-far-for-lite-frukt-och-gront/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/barn-far-for-lite-frukt-och-gront/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 12 Nov 2014 12:11:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=20079</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>Endast en fjärdedel av svenska barn får tillräckligt med frukt och grönt, enligt en studie vid Örebro univer­sitet och Karolinska institu­tet. Inte ens hälften uppger att de äter frukt varje dag, medan 60 procent äter grönsaker varje dag.</strong></span>

Att äta mycket frukt och grönsa­ker minskar risken för hjärtsjuk­domar, stroke, diabetes och vissa former av cancer. Enligt världs­hälsoorganisationen WHO bör vi äta 400 gram om dagen. Livsmedelsverket förordar minst 500 gram. Norska barn äter mest i Europa, 345 gram om dagen, och finska minst 220 gram. Svenska barn äter i snitt 291 gram.

– <em>Vi tror att det beror på våra svenska skolluncher. De erbju­der bra salladsbarer. Samtidigt äter de svenska barnen långt ifrån tillräckligt med grönsa­ker. Ett medel på 141 gram räcker inte. Alla barn borde äta minst 200-250 gram grönsaker för att nå WHO:s eller Livsme­delsverkets rekommendationer,</em> säger Agneta Yngve, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet.

I studien framgår även att flickor äter mer frukt och grönt än pojkar.

Förutom Sverige ingick Bul­garien, Finland, Tyskland, Grek­land, Island, Norge, Portugal, Slovenien och Holland i stu­dien.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/barn-far-for-lite-frukt-och-gront/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
