graviditet – Nya Dagbladet

Alkohol i graviditetens början kan skada mer än väntat

Jan Sundstedt — Tue, 30 Jun 2026 04:57:17 +0000

Alkohol under de allra första graviditetsveckorna kan innebära större risker för fostret än vad många tidigare har trott. Det visar en finsk studie från forskare vid Helsingfors universitet och HUS. Studien, publicerad i tidskriften Alcohol, Clinical and Experimental Research, omfattade 28 barn vars mödrar uppgett en omfattande alkoholkonsumtion under graviditeten och 52 barn i en kontrollgrupp. Barnen undersöktes vid sex års ålder. När forskarna gick igenom hela undersökningsmaterialet visade det sig att 19 av 25 barn i gruppen med alkoholexponering under graviditeten hade så omfattande symtom att de uppfyllde kriterierna för fetalt alkoholspektrumtillstånd, FASD. Det är en diagnos som kan omfatta bland annat inlärningssvårigheter, koncentrationsproblem och andra neurologiska eller fysiska avvikelser – men inget av barnen hade tidigare fått diagnosen. Forskaren och barnneurologen Mirjami Jolma, knuten till medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet och Päijänne-Tavastlands centralsjukhus, rekommenderar därför att den som planerar att bli gravid avstår från alkohol redan i planeringsskedet. — Alla vet ännu inte att de är gravida under den känsligaste fasen för embryot, så det är bäst att avstå från alkohol redan när man planerar graviditeten, säger Mirjami Jolma i ett pressmeddelande, enligt Svenska Yle.

Tidig alkoholkonsumtion gav liknande skador

En av de mer uppmärksammade delarna i studien gäller barn där moderns alkoholkonsumtion var begränsad till de första sju graviditetsveckorna. Enligt forskarna visade elva barn i den gruppen avvikande ansiktsdrag och kognitiva resultat i nivå med barn vars mödrar druckit alkohol under en längre period. Skillnaden var att barnen i gruppen med tidig exponering inte uppvisade samma tillväxtstörningar som barn där alkoholkonsumtionen pågått under längre tid, enligt Yles sammanfattning. Forskarna skriver i studiens sammanfattning att betydande alkoholkonsumtion begränsad till mycket tidig graviditet kan räcka för att orsaka FASD och påverka den neurokognitiva utvecklingen negativt. Nina Kaminen-Ahola, som deltagit i studien, vid Helsingfors universitet och HUS framhåller att tidig diagnos är viktig. — Ju tidigare barnet får diagnosen, desto bättre kan man stödja barnets utveckling och funktionsförmåga, säger hon enligt Yle.

Vardagliga kemikalier kopplas till tidigare födslar

Emil Fjellstedt — Tue, 23 Jun 2026 07:05:19 +0000

Gravida kvinnor utsätts dagligen för kemikalier som finns i mat, luft, vatten och vanliga konsumentprodukter. En stor amerikansk studie kopplar flera av ämnena till något tidigare födslar och lägre födelsevikt. Studien, publicerad i JAMA Network Open, omfattar 5 318 mor-barn-par från 18 amerikanska forskningskohorter. I urinprover från gravida kvinnor letade forskarna efter 113 olika kemiska ämnen eller nedbrytningsprodukter, och jämförde sedan resultaten med graviditetens längd och barnens födelsevikt. I genomsnitt hittades 45 olika ämnen i varje prov. Som mest påträffades 64 ämnen i ett och samma prov.

Finns i många vardagsprodukter

Forskarna undersökte bland annat ftalater, ersättningsämnen för ftalater, bisfenoler, parabener, bekämpningsmedelsrester, organofosfatestrar och halogenerade fenoler. Ämnena kan förekomma i exempelvis mat, vatten, luft, damm, hudvårdsprodukter, dofter, plastföremål och andra varor i hemmet. PAH, polycykliska aromatiska kolväten, ingick också i studien. De bildas vid ofullständig förbränning och kan finnas i luftföroreningar, rök och vissa livsmedel. Ftalater och andra mjukgörare används i plast och olika konsumentprodukter.

Kortare graviditet och lägre vikt

Resultaten pekar framför allt på två samband. Det ena gäller graviditetens längd: högre halter av flera ftalater och alternativa mjukgörare var kopplade till något tidigare födslar. Det andra gäller barnens vikt. Ftalater, ersättningsämnen för ftalater och PAH var kopplade till lägre födelsevikt i förhållande till hur långt graviditeten hade gått. Även mindre studerade ämnen, bland annat halogenerade fenoler, visade samband med lägre födelsevikt. Forskarna betonar att studien visar samband, inte att ämnena ensamma bevisas orsaka tidigare födslar eller lägre födelsevikt. Men eftersom exponeringen är så vanlig kan även små skillnader få betydelse när många gravida berörs. — Dessa kemikalier är svåra att undvika eftersom de finns i ett brett spektrum av produkter som vi använder varje dag. Det kan vara svårt att veta om produkter innehåller dem, och även när vi vet det har vi begränsad kontroll över exponeringen, säger Jessie Buckley, professor i epidemiologi vid UNC Gillings School of Global Public Health och studiens försteförfattare. Hon säger att enskilda personer kan göra vissa val i vardagen, men att det mest effektiva är att minska förekomsten av skadliga ämnen redan vid källan.

Varnar för ersättningsämnen

Forskarna lyfter särskilt fram de ämnen som har tagits fram för att ersätta redan kritiserade eller begränsade kemikalier. Flera av dessa nyare ämnen visade liknande negativa samband med graviditetsutfall. I USA förbjöds eller begränsades åtta vanliga ftalater i barnleksaker och barnvårdsprodukter 2017. Reglerna omfattar däremot inte alla produkter där gravida kan exponeras. Tracey Woodruff, professor vid Stanford University och en av studiens seniora forskare, menar att resultaten visar varför nya kemikalier och ersättningsämnen behöver granskas bättre innan de används brett i konsumentprodukter. — Vår studie belyser behovet av starkare policyer för att skydda människor från giftiga kemikalier, säger hon.

Ny studie: Därför blir vissa myggornas favorit

Emil Fjellstedt — Wed, 10 Jun 2026 05:07:44 +0000

Vissa människor verkar alltid bli mer myggbitna än andra. Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt varför vissa personer tycks vara särskilt attraktiva för stickmyggor. Studien, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften iScience, pekar på att skillnader i kroppslukt kan spela en avgörande roll. Ett ämne som särskilt stack ut var oktenol, även kallat svampalkohol, som förekom i högre halter hos personer som myggorna drogs extra mycket till. Att myggor använder dofter för att hitta människor har varit känt sedan slutet av 1950-talet. Men varför vissa personer blir ”högvilt” för myggor har varit svårare att förklara. — Vi har känt till en hel del om de doftkomponenter som myggorna använder för att hitta just människor. Men vår studie är den första som ger en kemisk förklaring till människors olika attraktionskraft, säger Rickard Ignell, professor vid SLU, i ett pressmeddelande.

Gravida lockade fler myggor

Forskarna studerade 42 kvinnor och lät gulafebermyggor, Aedes aegypti, reagera på deltagarnas dofter. Resultaten visade att myggornas intresse påverkades både av var kvinnorna befann sig i menstruationscykeln och om de var gravida. Studien bygger vidare på äldre forskning om malariaspridande myggor, där gravida kvinnor visat sig kunna locka upp till dubbelt så många blodsökande myggor som andra människor. Det kan ha stor betydelse i områden där myggor sprider allvarliga sjukdomar. I studien samlade forskarna in doftprover från deltagarna och analyserade vilka kemiska ämnen myggornas antenner reagerade på. Människans hud och utandningsluft innehåller hundratals ämnen, men forskarna identifierade 27 flyktiga ämnen som kan påverka hur attraktiv en person är för myggor.

Svampalkohol stack ut

Ett ämne väckte särskilt intresse: oktenol, även kallat svampalkohol. Det bildas när talg bryts ner och fanns i större mängder hos de deltagare som var mest attraktiva för myggorna – samt hos gravida. Men forskarna betonar att det inte räcker med ett enda ämne för att förklara varför vissa blir mer bitna än andra. Även personer som bara hade måttliga halter av oktenol kunde vara attraktiva för myggor. Det avgörande verkar i stället vara blandningen av doftämnen och proportionerna mellan dem. För att pröva detta tog forskarna fram syntetiska doftblandningar som skulle motsvara låg, medelhög och hög attraktionskraft. När blandningarna testades på myggor följde deras beteende forskarnas förväntningar.

Vill studera fler grupper

Rickard Ignell säger att forskarna nu vill gå vidare med större studier. De vill bland annat följa fler kvinnor genom menstruationscykeln och graviditeten, jämföra resultaten med män och se om andra arter av stickmyggor använder samma strategi. — Vi har alltså kommit en bit på väg, men skulle behöva öka antalet kvinnor i studien och följa dessa genom menscykeln och graviditeten. Det hade även varit intressant att jämföra med män och att undersöka om andra arter av stickmyggor använder sig av samma strategi för att skilja mellan oss, säger han i pressmeddelandet.

Sötningsmedel kan påverka nästa generation

Emil Fjellstedt — Wed, 29 Apr 2026 07:40:06 +0000

Sukralos och stevia kan ge effekter som märks även hos kommande generationer, enligt en ny studie på möss. Forskarna såg förändringar i tarmflora, blodsocker och genaktivitet hos avkomman, som aldrig själva fått sötningsmedlen. Studien är publicerad i Frontiers in Nutrition och gjord av forskare vid Universidad de Chile. Den undersökte hur två vanliga sötningsmedel – sukralos och stevia – påverkar möss över flera generationer. Sukralos och stevia används ofta i produkter som säljs som sockerfria eller kalorisnåla. De finns i allt från lightläsk och energidrycker till smaksatt yoghurt, proteinprodukter, tuggummi, tabletter, desserter, såser och vissa kosttillskott. Sukralos finns också i flera bak- och bordsötningsmedel, medan stevia ofta lyfts fram som ett mer ”naturligt” alternativ. I studien fick föräldragenerationen sukralos eller stevia i sitt dricksvatten. Enligt forskarna motsvarar doserna vanlig mänsklig konsumtion. Avkommorna fick däremot bara vanligt vatten. Trots det syntes förändringar i de två efterföljande generationerna. Forskarna såg att båda sötningsmedlen påverkade tarmfloran och noterade en minskning av nyttiga bakterier samt en ökning av bakterier som kan vara skadliga. Även nivåerna av kortkedjiga fettsyror sjönk. Sådana ämnen bildas av tarmbakterier och är viktiga för kroppens ämnesomsättning. Sukralos tycktes ge de tydligaste och mest långvariga effekterna. Hanmössen i den första generationen visade tecken på sämre glukosintolerans. I andra generationen hade hanmöss vars föräldrar fått sukralos högre fasteblodsocker. En liknande effekt sågs hos honor i gruppen där föräldrarna fått stevia.

”Tidiga biologiska signaler”

Forskarna undersökte också gener kopplade till inflammation, tarmens skyddsbarriär och ämnesomsättning. Förändringarna var tydligast i första generationen, men försvann inte helt i den andra. — De förändringar vi såg i glukostolerans och genaktivitet kan tolkas som tidiga biologiska signaler kopplade till ämnesomsättningen eller inflammatoriska processer, säger huvudförfattaren Francisca Concha Celume i ett pressmeddelande. Francisca Concha Celume framhåller att sötningsmedlen har fått stor spridning eftersom de marknadsförs som ett sätt att minska socker- och kaloriintaget. Samtidigt har användningen inte lett till någon tydlig nedgång i fetma eller metabola sjukdomar. Enligt forskarna är det därför viktigt att undersöka hur tillsatserna påverkar kroppen på andra sätt än genom bara kaloriinnehållet.

Varnar för övertolkning

Studien är dock gjord på möss, inte människor. Resultaten kan därför inte automatiskt överföras på människor. Djurförsök gör det möjligt att kontrollera miljön och exponeringen för ämnena noggrant, men de visar inte säkert hur samma processer fungerar hos människor. Forskarna betonar att resultaten pekar på möjliga biologiska mekanismer i en djurstudie. De visar inte att normal konsumtion av sötningsmedel ger samma effekter hos människor. Studien ger nya insikter i debatten om sötningsmedel, tarmflora och metabol hälsa. Det handlar inte bara om kaloriinnehåll, utan även om hur kroppen och tarmfloran påverkas på sikt.

”Säkra” PFAS-nivåer i kranvatten skadade embryon efter fyra veckor

Emil Fjellstedt — Thu, 16 Apr 2026 05:27:50 +0000

PFAS i dricksvatten kan skada embryon hos möss redan efter fyra veckor – i halter som i dag anses säkra. Det visar en ny australisk studie som visade allvarliga skador med effekter ända till tredje generationen.

Studien publicerad i tidskriften Environmental Research, genomfördes vid Adelaide Universitys Robinson Research Institute. Försöksdjuren fick dricka vatten med PFAS-halter som motsvarade nivåer uppmätta i kommunalt dricksvatten i Adelaide.

Efter fyra veckor observerades färre celler i embryon, försämrad cellytterförmåga, DNA-skador och sämre embryonal överlevnad.

— Vår studie visar att bara fyra veckors konsumtion av vanligt kranvatten med låga PFAS-halter räckte för att minska antalet celler och deras funktion i embryon, orsaka DNA-skador och försämra embryots överlevnad, sade Dr Yasmyn Winstanley vid Robinson Research Institute.

Efter sex månaders exponering vägde foster mindre, och skadorna syntes även hos döttrar och barnbarn. Gick inte att återställa när exponeringen upphörde.

— Vad som mest oroar oss är att dessa utvecklingsavvikelser verkar överföras till döttrar och barnbarn till de exponerade, sade Winstanley.

Tre PFAS-ämnen undersöktes – PFOS, PFOA och PFHxS. Aktivt kolfilter visade sig kunna avlägsna ämnena ur vattnet och skydda embryona, enligt forskarna.

Gäller möss – inte människor direkt

Forskarna understryker att det rör sig om en djurstudie, vilket innebär att resultaten inte direkt kan översättas till människa. Samtidigt pekar fynden på att dagens gränsvärden kan underskatta riskerna vid tidig fosterutveckling.

Någon bred expertkritik av studien finns ännu inte publicerad, vilket får tillskrivas dess färskap.

Svensk sprängkraft

I Sverige har PFAS blivit en stor fråga efter de uppmärksammade föroreningsfallen i Ronneby och Kallinge, där dricksvatten utsatts under lång tid. Tidigare forskning har också kopplat PFAS till astma hos barn i Blekinge. Samtidigt väntas EU senare i år ta ställning till skärpta restriktioner.

Den nya studien lär användas som argument av dem som vill se hårdare regler – trots att försöken gjordes på möss. Frågan är om myndigheter och politiker agerar innan nästa stora PFAS-skandal rullas upp.

Malins nyfödde son blev omhändertagen på grund av felaktig diagnos

Jan Sundstedt — Thu, 29 Jan 2026 08:14:49 +0000

Bara ett dygn efter sonen Leos födsel får Malin veta att socialtjänsten gjort en orosanmälan – grundat på mödravården i Örebros felaktigt ställda diagnos om intellektuell funktionsnedsättning. Trots att man erkänt att man gjort fel får Malin i dag endast träffa sin son tre timmar i veckan. När Malin kommer till mödravården i Örebro är det jobbigt för henne och hon gråter mycket. Hon förklarar för barnmorskan att hon tycker att vårdmiljön är ansträngande samt att hon också haft anorexi i tonåren. Graviditeten var också oväntad och fadern är inte hennes nuvarande partner Gustav, utan en man från ett tidigare förhållande. — Jag blev glad, men omtumlad, säger Malin till SVT:s Uppdrag granskning.

Orosanmälan

Under förlossningen förlorar Malin mycket blod och behöver akutopereras. Dagen efter att Malin fött sin son Leo kommer det in två kvinnor i rummet och berättar att hon blivit föremål för orosanmälningar. De förklarar också att hon och Leo skulle åka till ett utredningshem. — Jag blev jättestressad i min kropp. Varför? Det Malin inte visste var att man, när hon kom till mödravården, hade läst i hennes journal från anorexivården, vilket var för 17 år sedan, att hon hade en diagnos inom autismspektrumet. Då skrev barnmorskan in att hon fortfarande led av anorexi, hade sjukhusskräck, autism och sedan lade man till att Malin hade ”lätt IF”, det vill säga intellektuell funktionsnedsättning. Detta läggs till för att barnmorskan tror att Malin har det, för att hon anser att Malin har svårt att ta in information. Det finns alltså ingen sådan diagnos på Malin. En annan sak Malin inte visste var att man dessutom gjort en orosanmälan till socialtjänsten.

Tvingas åka hem utan sonen

Malin tvingas åka till utredningshemmet där hon känner sig mer ledsen och instängd. Personalen anser att hon inte lyssnar tillräckligt mycket på dem och sätter sina egna behov före sonens. Men BVC menar att hon gör ett bra jobb och att Leo mår bra. Efter tio veckor får hon åka hem, men inte med Leo – som istället placeras hos sin biologiska far. Fadern delar för övrigt inte socialtjänstens bild av Malin.

Mödravården: Vi gjorde fel

Mödravården har nu erkänt att man gjort fel och bett Malin om ursäkt. Malin har även gjort en ny psykologisk screening där man kan konstatera att hon inte har autism eller högre risk för psykisk ohälsa än andra. Malin arbetar även på en förskola, där hon är en uppskattad medarbetare. — Det finns ingenting med barnet som visar att det finns någon omsorgssvikt, vanvård, ingenting, säger socionomen Sanna Klarén, som är Malins ombud. Trots det får Malin i dag endast träffa sin son tre timmar i veckan. I över ett år har hon kämpat för att få tillbaka sin son. Socialtjänsten känner till att diagnosen var felaktig, men trots det ändrar man inte beslutet gällande sonen.

Oro för framtiden

I dag väntar Malin och Gustav barn tillsammans och även om glädjen är stor finns också rädslan där för vad som kan hända. — Man vet ju att det kan bli i princip hur som helst beroende på vem som styr och ställer. Man är ju ganska sekundär i sitt eget liv, säger Gustav. SVT har sökt ansvariga på utredningshem, socialtjänst och ordföranden i socialnämnden, som inte vill svara på frågor.

PFAS under graviditet förändrar barnets hjärna

Redaktionen — Thu, 16 Oct 2025 05:04:56 +0000

För första gången kan forskare visa hur PFAS hos gravida kvinnor påverkar deras barns hjärnor långsiktigt. Den finsk-svenska studien visar att strukturella förändringar kan ses hos barnen när de är fem år gamla. Studien, som publicerats i Lancet Planetary Health, är ett samarbete mellan Örebro universitet, Åbo universitet och Åbo universitetssjukhus och är en del av EU-projektet INITIALISE (Inflammation in human early life: targeting impacts on life-course health) PFAS består av en mängd kemikalier som är svåra att bryta ner och som man konstaterat finns förutom i naturen, även hos människor och djur. Vissa av kemikalierna kan vara skadliga för hälsan. Forskning har visat att PFAS kan påverka immunsystemet och misstänks även ha effekter på metabolism, hormonbalans och hjärnans utveckling. Eftersom PFAS stannar kvar i kroppen kan det också passera från en gravid kvinna till moderkakan, vilket gör att barnet kan utsättas. Tidigare studier har exempelvis indikerat att om gravida kvinnor har PFAS i blodet finns det en större risk att barnet blir överviktigt senare i livet.

Påverkat hjärnans struktur

Den här studien är den första i sitt slag som studerar hela hjärnan samtidigt i en hjärnskanner på barn i relation till PFAS-exponering under graviditeten – flera år efter födseln. Studien är gjord med hjälp av FinnBrain Birth Cohort Study, som inrättades vid Åbo universitet (Finland) år 2011. Det är en långsiktig studie som följer tusentals barn och mödrar från graviditeten och framåt. En del av barnen fick genomgå hjärnskanningar, och dessa resultat har jämförts med nivåerna av PFAS som uppmättes hos mödrarna under graviditeten. Resultaten visar att det finns ett samband mellan högre nivåer av PFAS hos gravida kvinnor och förändringar i både hjärnans struktur och i kopplingarna mellan olika hjärnområden hos deras barn. Dessa förändringar sågs fem år senare. Det är första gången som forskare kan beskriva hur PFAS hos gravida kvinnor kan kopplas till förändringar i deras barns hjärnor flera år senare. — Det här är en viktig pusselbit i förståelsen av hur kemikalier kan påverka barns utveckling. Steg för steg får vi mer kunskap om hur olika miljöfaktorer samverkar och kan bidra till hälsoproblem, säger Tuulia Hyötyläinen, professor vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande. Exponering för PFAS under graviditeten och även under tidig utveckling hos barnet anses vara särskilt känslig, menar forskarna, eftersom hjärnan och andra organ växer snabbt och formas under den tiden. Nu behövs mer forskning kring hur PFAS påverkar hjärnfunktionen. — Sammantaget visar forskningen att PFAS kan påverka hjärnans utveckling även när det handlar om låga nivåer. Det behövs mer forskning om hur kemikalier påverkar kognition och hjärnfunktion hos barn, vad som är orsakerna och vad det leder till, säger Hyötyläinen.

Fler gravida snusar

Redaktionen — Wed, 13 Aug 2025 07:25:12 +0000

Antalet gravida som snusar har ökat de senaste åren, visar nya siffror från graviditetsregistret. Ökningen kan kopplas till att snusning generellt har blivit vanligare bland unga kvinnor. Gravida som snusar har legat på ungefär en procent under en tioårsperiod men började sakta öka för några år sedan. Mellan 2019 och 2024 ökade andelen gravida som snusar från 1,2 procent till 1,9 procent. Förra året snusade drygt 1 800 kvinnor under sin graviditet, rapporterar Bonniertidningen DN. Snusning har blivit vanligare bland unga kvinnor, särskilt sedan introduktionen av det vita snuset 2016. Bland kvinnor i alla åldrar har andelen snusare ökat från fyra procent till 13 procent under de senaste 15 åren. 2023 var det första året då det var vanligare för gravida kvinnor att ha snusat tre månader före graviditeten än att ha rökt. De data som finns om riskerna tyder på att snusning under graviditeten kan leda till missfall, dödfödslar eller problem med andningen hos barnet. — De flesta vet att rökning under graviditet är dåligt, men det finns en kunskapslucka kring snuset. Detta trots att riskerna går att jämställa med cigaretter, säger Anna Gunnerbeck, som är barnneurolog och forskare på nikotinexponering under graviditet vid Karolinska Institutet, till skattefinansierande SVT.

Larmet: Äldre mammor och färre barn

Redaktionen — Fri, 06 Dec 2024 08:48:47 +0000

Barnafödandet fortsätter att sjunka i Sverige – samtidigt som både förstföderskor och omföderskor blir allt äldre. – Inte sedan 2005 har det fötts färre barn i Sverige enligt vår statistik, förklarar Socialstyrelsens Mikael Ohlin. Förra året föddes 100 650 barn – vilket är en minskning med hela fem procent jämfört med 2022. Dessutom framgår det att medelåldern för kvinnor som föder barn fortsätter att öka – och det gäller både förstföderskor och omföderskor. Snittåldern för första barnet ligger idag på 29,9 år och för andra barnet på 32,6 år. Yngst är förstföderskorna i Kalmar län medan de äldsta finns i Stockholm – där är kvinnorna i genomsnitt 31,4 år när de får sitt första barn. Det noteras också att svenska kvinnor som föder barn är betydligt mer ohälsosamma än tidigare – exempelvis har andelen blivande mödrar med övervikt nästan fördubblats sedan 1992. Då led 25 procent av övervikt – idag handlar det om 46 procent. – Vid högt BMI finns en högre risk för komplikationer under graviditet och förlossning, som exempelvis graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning samt för tidig förlossning eller kejsarsnitt, säger Ängla Mantel, föredragande läkare på Socialstyrelsen och specialistläkare i obstetrik och docent vid Karolinska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande. En positiv trend är att andelen rökande mödrar har minskat. Andelen som snusar har dock ökat från 3,9 procent för 10 år sedan till 8,8 procent idag. Socialstyrelsen ser vidare att andelen barn som föds med kejsarsnitt också har ökat något de senaste åren och att det främst är de akuta kejsarsnitten som ökat. – Det finns en rad faktorer som kan spela in, som exempelvis moderns BMI och ålder. Planerade snitt kan exempelvis bero på tidigare livmoderoperationer eller medicinska åkommor hos modern eller barnet, inklusive havandeskapsförgiftning. Vid akuta kejsarsnitt kan skälen till exempel vara utdragna förlossningar eller indikationer om risker för mor och barn, fortsätter Ängla Mantel. Ytterligare en positiv trend är att andelen dödfödda har sjunkit de senaste åren och förra året låg på 2,9 promille. Detta uppges bero på att man blivit bättre på att identifiera riskgraviditeter. Idag föder kvinnor i Sverige i genomsnitt 1,45 barn – vilket är den lägsta siffran någonsin och alltså innebär negativa fruktsamhetstal, och att befolkningen minskar. Linjen hos styrande politiker i Sverige har varit, till skillnad från deras motsvarigheter i exempelvis Ungern där man arbetar systematiskt för att främja barnafödandet, att den svenska befolkningen ska ersättas med invandring från andra länder.

Svår graviditet kopplas till färre barn

Sofie — Wed, 27 Nov 2024 06:08:49 +0000

Svenska kvinnor som drabbas av svåra komplikationer under sin första graviditet är mindre benägna att skaffa fler barn i framtiden, enligt en studie från Karolinska Institutet. I studien, som publicerats i Jama, har forskare undersökt samband mellan svår sjuklighet hos förstföderskor och sannolikheten att de skaffar fler barn. Studien omfattade över en miljon kvinnor i Sverige som fick sitt första barn mellan 1999 och 2021. Enligt studien drabbades 3,5 procent av kvinnorna av allvarliga komplikationer under sin graviditet. Av dessa var 12 procent mindre benägna att få fler barn till följd av komplikationerna. – Vi såg att sannolikheten att skaffa fler barn var betydligt lägre bland kvinnor som drabbats av svår sjukdom under sin första graviditet, förlossning eller första tiden efter förlossningen. Dessa händelser kan ofta påverka kvinnorna under lång tid framöver, både fysiskt och psykiskt, säger Neda Razaz, docent vid vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.

Föds färre barn

Kvinnor som drabbades av hjärtproblem, livmoderbristning eller allvarlig försämring i sitt psykiska tillstånd var minst benägna att få fler barn. Jämfört med kvinnor utan komplikationer valde dessa kvinnor att skaffa barn i hälften så stor utsträckning Bland kvinnor som behövt respiratorvård eller drabbats av hjärnblödning i samband med sin första graviditet var 40 procent mindre benägna att skaffa fler barn. Även komplikationer som akut njursvikt, svår havandeskapsförgiftning och blodpropp kopplades till en minskad sannolikhet för ytterligare graviditeter. Antalet födda barn i Sverige har minskat samtidigt som infertiliteten ökat under de senaste åren och forskarna betonar vikten av bättre övervakning och uppföljning inom mödravården. – Den kliniska uppföljningen av dessa kvinnor är mycket viktig och de behöver individanpassad rådgivning om eventuella framtida graviditeter, säger Eleni Tsamantioti, doktorand vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet. och en av forskarna bakom studien.