Gotland – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 07 Sep 2026 05:01:49 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Gotland – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Klockan 15 larmar mobilerna https://nyadagbladet.se/inrikes/klockan-15-larmar-mobilerna-du-behover-inte-agera/ Mon, 07 Sep 2026 05:01:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239502 I dag den 7 september klockan 15.00 larmar mobiltelefoner i Stockholms och Gotlands län när SE-Alert testas offentligt för första gången, samtidigt som Hesa Fredrik. Det är bara ett test – den som får meddelandet behöver inte göra något. Signalen ljuder i tio sekunder med maxvolym även om mobilen är inställd på ljudlös, uppger Myndigheten för civilt försvar. Telefonen vibrerar också och visar ett meddelande. Efter en stund kommer meddelandet Faran över. För att ta emot larmet måste mobiltelefonen ha stöd för SE-Alert och vara påslagen, uppdaterad och ansluten till mobilnätet. Ingen app eller registrering behövs. Även telefoner i angränsande Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län kan nås. Varningen skickas via mobilmaster med tekniken cell broadcast: masternas räckvidd, inte länsgränserna, avgör var den tas emot. Den 7 december klockan 15.00 planeras ett nationellt test.]]> Hotade fjärilar får ge vika för kalkbrytning på Gotland https://nyadagbladet.se/miljo/hotade-fjarilar-kalkbrytning-gotland/ Tue, 30 Jun 2026 05:45:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234241 En kalktäkt på norra Gotland får fortsätta trots att sällsynta livsmiljöer för två skyddade fjärilsarter försvinner. Naturvårdsverket konstaterar att verksamheten orsakar ”stora irreversibla skador på naturmiljön”. Det handlar om Klinthagentäkten på norra Gotland, där bolaget Nordkalk vill fortsätta bryta kalksten. Naturvårdsverket överklagade det tidigare tillståndet eftersom myndigheten anser att täkten får stora konsekvenser för naturmiljön. Nu ger Mark- och miljööverdomstolen Nordkalk tillstånd att fortsätta verksamheten och beviljar samtidigt artskyddsdispens – ett undantag från artskyddsreglerna – eftersom skyddade arter påverkas. Enligt Naturvårdsverket slår domstolen fast att bolagets egna försiktighetsåtgärder inte räcker. Myndigheten skriver att cirka 20 hektar sällsynt habitat för apollofjäril och svartfläckig blåvinge kommer att förstöras. — Mark- och miljööverdomstolen har gått på Naturvårdsverkets linje och anser att de försiktighetsåtgärder som bolaget har föreslagit är otillräckliga och det krävs en artskyddsdispens för att få bedriva verksamheten, säger Lena Lidmark, miljöjurist på miljöskyddsenheten. Nordkalk hade föreslagit att marken skulle täckas med markduk för att hindra fjärilar från att lägga ägg där. Domstolen bedömer att även den åtgärden kräver artskyddsdispens, eftersom ägg, larver och vuxna individer av båda arterna riskerar att förstöras eller dödas. Domstolen skärper också ett villkor efter Naturvårdsverkets yrkande: nya restaurerade fjärilshabitat ska vara funktionella innan de ursprungliga habitaten tas i anspråk.

Domstolen hänvisar till allmänintresse

Skälet till att tillstånd ändå ges är att domstolen bedömer kalktäkten som ett ”allt överskuggande allmänintresse”. Det innebär att verksamhetens samhällsintresse enligt domstolen väger så tungt att den kan tillåtas trots påverkan på de skyddade arterna. — Det är mycket svårt enligt svensk miljörätt för en täktverksamhet att få en artskyddsdispens. För täktverksamheter krävs i princip att verksamheten utgör ett så kallat allt överskuggande allmänintresse och kriterierna för detta är mycket strikta, säger Lena Lidmark.]]> Rekordår för kungsörn i Sverige https://nyadagbladet.se/miljo/rekordar-kungsorn-sverige/ Tue, 12 May 2026 04:43:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230014 Årets inventering av kungsörn visar det starkaste resultatet sedan den nationella inventeringen inleddes. Under 2025 noterades 280 lyckade häckningar och 347 observerade ungar – omkring 100 fler än året innan. Totalt inventerades 869 kungsörnsrevir i Sverige under 2025, enligt Naturhistoriska riksmuseet. Av dessa bedömdes 612 vara besatta, vilket innebär att de aktivt användes av en stationär kungsörn eller ett örnpar. Kungsörnens utbredning fortsätter samtidigt att öka och arten finns nu i nästan hela landet. De sex nordligaste länen står för omkring 85 procent av de kända reviren, medan Gotland har den största delpopulationen i södra Sverige. I Norrbotten registrerades 74 lyckade häckningar, nära länets tidigare toppnotering från 2011. Även Västerbotten och Jämtland rapporterade höga siffror. På Gotland blev häckningssäsongen lyckad trots att kaninpopulationen helt försvunnit från vissa revir. Enligt rapporten varierar antalet kungsörnar naturligt mellan åren, framför allt beroende på tillgången på föda. Smågnagarbeståndens cykler påverkar i sin tur tillgången på skogshöns, ripor, hare och andra bytesdjur. Inventeringen utförs på uppdrag av Naturvårdsverket av länsstyrelserna, i samarbete med regionala ornitologiska föreningar genom Kungsörn Sverige. Resultaten används bland annat som underlag för naturvård, skogsavverkningar, vindkraftsplanering och ersättningar till samebyar för rovdjursförekomst.]]> Paddornas återkomst på Öland https://nyadagbladet.se/miljo/paddornas-aterkomst-pa-oland/ Fri, 08 May 2026 11:56:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229791 Nordens Ark och Länsstyrelsen i Kalmar län släpper ut rekordmånga vuxna grönfläckiga paddor på Öland. Utsättningen är den största hittills och ingår i arbetet med att återetablera ett av Sveriges mest sällsynta groddjur. Den grönfläckiga paddan (Bufotes viridis) räknas som ett av Sveriges mest sällsynta och hotade groddjur. Arten minskade kraftigt under 1900-talet, framför allt till följd av förlorade livsmiljöer. Öland är en viktig plats för arten eftersom den historiskt har funnits där och eftersom alvarlandskapet erbjuder varma, öppna miljöer med grunda småvatten. Sådana livsmiljöer har blivit allt mer sällsynta, vilket är en av orsakerna till att den grönfläckiga paddan minskat kraftigt i Sverige. Nu får paddan ännu en chans på Öland. Under onsdagen släppte Nordens Ark, tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar län, ut 574 vuxna individer på ön. Det är fler än någonsin tidigare. Paddorna är fyra år gamla och har nått könsmognad, vilket gör tidpunkten särskilt gynnsam. Förhoppningen är att de snabbt ska anpassa sig till den nya miljön, hitta lekplatser och lägga ägg redan under årets säsong. — Det är fantastiskt att få se paddorna hoppa ut i det fria. Efter fyra år hos oss känns det riktigt skönt att äntligen släppa ut dem, säger Daisy Liljendahl, djurvårdare på Nordens Ark.

Långsiktigt arbete

Nordens Ark sätter varje år ut tusentals grönfläckiga paddor i områden där arten tidigare funnits. De flesta individer som sätts ut är yngel, men i årets öländska utsättning handlar det om vuxna paddor. Arbetet beskrivs som en långsiktig process som kräver samarbete, tålamod och återkommande insatser. Enligt Nordens Ark hörs och ses paddorna nu åter på flera platser på Öland. — Dagens utsättning är ett viktigt steg framåt, men arbetet fortsätter. Inom några veckor återvänder vi till Öland för att släppa ut de yngel som kläckts i vår avelsanläggning under våren, säger Daisy Liljendahl.

Samarbete över länsgränserna

Arten är klassad som sårbar på den svenska rödlistan. Nordens Ark har länge arbetat med avel, uppfödning och utsättning, och tidigare har individer satts ut i Skåne, Blekinge, på Öland och på Gotland. Från och med 2025 samarbetar Nordens Ark även med Länsstyrelsen på Gotland för att återetablera arten, och redan under våren planeras en utsättning av yngel på ön.]]> Tusentals strömlösa på Gotland https://nyadagbladet.se/vader/tusentals-stromlosa-pa-gotland/ https://nyadagbladet.se/vader/tusentals-stromlosa-pa-gotland/#respond Sat, 11 Jan 2025 07:33:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=197831 Gotland drabbades hårt av nattens snöstorm och som mest var drygt 5000 hushåll strömlösa. Vid 08-tiden på lördagsmorgonen var knappt hälften av dessa fortfarande utan el, och SMHI varnar för att ovädret förväntas fortsätta hela dagen. – Det är väldigt mycket tung blöt snö. Träd och grenar och högspänningsledningar har blivit belastade med snön. En del strömavbrott är ganska kortvariga med det är också en hel del permanenta fel som kommer tas hand om på morgonsidan när det ljusnar, säger Mikael Hanell, störningsledare vid Geab, Gotlands Energi till TT. Att det blåser så mycket har gjort det svårt för reparatörerna att arbeta under natten, men förhoppningen är att det ska gå lättare under lördagsmorgonen då vindarna mojnat något och det inte längre är minusgrader. – Det blir lite drägligare och lättare att arbeta då. Det är tacksamt att det är mitt i natten det händer, det gör det lite lättare och även om vi fått en del samtal så är folk väldigt förstående, fortsätter Hanell. Ett 20-tal träd har också fallit ner över de större landsvägarna under stormen, men det ska nu inte vara några större svårigheter att ta sig fram. – Det kan jag säga att hade det varit minusgrader, då hade vi verkligen haft att göra, säger Andrew Larsson, beredskapshavare på Nybergs entreprenad till statstelevisionen SVT. Den som tänker bege sig ut på vägarna uppmanas trots det att ta det försiktigt, och enligt SMHI förväntas ovädret fortsätta under hela lördagen, och det finns risk för ytterligare snöfall.]]> https://nyadagbladet.se/vader/tusentals-stromlosa-pa-gotland/feed/ 0 Vikingakvinnor med skallförlängning väcker frågor https://nyadagbladet.se/kultur/vikingakvinnor-med-skallforlangning-vacker-fragor/ https://nyadagbladet.se/kultur/vikingakvinnor-med-skallforlangning-vacker-fragor/#respond Sat, 24 Aug 2024 16:14:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=176777 I en ny studie tittar man närmare på tre vikingakvinnor som genomgått så kallad skallförlängning. Fynden ger nya perspektiv på uppbyggnaden av sociala identiteter på vikingatida Gotland.
Artikeln publicerades ursprungligen den 28 mars 2024.
Under lång har man trott att tatueringar varit de enda permanenta kroppsmodifieringar som använts av skandinaviska vikingar, men de senaste två decennierna har gett ny insikt i användandet av andra modifikationer. Redan under 1990-talet gjordes fynd som tydde på att vikingarna filade sina tänder, men det var inte förrän under 2000-talet som forskare, efter att antalet fynd ökade, erkände tandmodifiering som en möjlig kulturell identitet hos vikingar. Forskarna Matthias S. Toplak och Lukas Kerk vid Viking Museum Haithabu och Münsters universitet har identifierat cirka 130 fynd av tandmodifieringar från Skandinavien och andra länder som England och Ryssland, där de flesta fynd hittats på Gotland. Alla var män. "Vi föreslår att denna tradition användes som ett identifikationstecken för en sluten grupp av köpmän", skriver man i en vetenskaplig artikel som publicerats i Current Swedish Archaeology.

Kroppsmodifiering av skallen

I studien har man även tittat på tre fynd av kvinnor, vars skallar är mer avlånga än normalt. vilket tyder på att man sysslade med så kallad skallförlängning. När man förlänger skallen gör man det genom att redan från barnaåren linda skallen hårt med hjälp av exempelvis tygtrasor för att med tiden förändra skallens form. Denna typ av kroppsmodifiering har observerats i antika och medeltida kulturer i bland annat Sydamerika, Centralasien och sydöstra Europa. De tre kvinnorna, alla funna på olika platser på Gotland, var begravda med smycken av bland annat broscher av djurhuvuden, en vanlig sed på Gotland, och iklädda klänningar. En kvinna, som man beräknar ha avlidit vid omkring 55–60 års ålder, stod ut eftersom hon var begravd med hela fyra broscher med djurhuvuden. Vanligen hade kvinnorna en, eller ett par, broscher som mest. En av de andra kvinnorna beräknas ha avlidit i 25–30 års åldern, samtidigt som åldern i nuläget är oklar för den tredje kvinnan. Forskarna tror att kvinnorna levde under andra halvan av 1000-talet. Det är oklart vilken religion kvinnorna tillhörde, men forskarna menar att det finns tecken som tyder på en tidig kristen begravning. Bland annat har man hittat andra gravar i närheten av kvinnorna som innehållit kors. Det är dock oklart hur dessa skallförlängningar togs till Gotland. Troligen kom dessa kroppsmodifikationer från sydöstra Europa, där man tidigare använt sådana modifikationer. Det finns tidigare bevis som tyder på att hela Skandinavien, inklusive Gotland, hade nära kontakt med östra Europa under denna tid. [caption id="attachment_176850" align="alignnone" width="640"] Foto: SHM/Johnny Karlsson /CC BY 2.5[/caption]

"Säregna karaktärer"

En teori är också att kvinnorna fötts i sydöstra Europa, och därmed påbörjat skallförlängningarna redan som barn, för att sedan ha rest och möjligen flyttat till Gotland där de senare avlidit. En annan teori är att de gjordes på Gotland, eller kring östra Östersjön, och därmed kan representera en kulturell anpassning som länge varit okänd för den skandinaviska vikingatiden. "En gemensam bakgrund för de tre kvinnorna kan antas på grund av den nära kronologiska dateringen av de tre begravningarna, och särskilt på grund av det mycket likartade utförandet av skallmodifieringarna", skriver man. Forskarna kan med hjälp av dna-analyser konstatera att minst en av kvinnorna kan ha kommit från Gotland. Troligen stod dessa kvinnor ut i samhället, men exakt hur är oklart. Deras begravningar, bland annat kvinnan med fyra typiskt gotländska djursmycken, påvisar att de sannolikt betraktats positivt. "Vi antar att dessa tre kvinnor verkligen var säregna karaktärer i deras samhälle, även om vi inte är helt säkra på om de faktiskt betraktades som utomstående. Men vi är mycket säkra på att de hade en speciell betydelse eftersom de signalerade en annorlunda identitet och förmedlade vissa berättelse", står i studien.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/vikingakvinnor-med-skallforlangning-vacker-fragor/feed/ 0 Visbybor trötta på turisterna: ”Känns som ett zoo” https://nyadagbladet.se/inrikes/visbybor-trotta-pa-turisterna-kanns-som-ett-zoo/ https://nyadagbladet.se/inrikes/visbybor-trotta-pa-turisterna-kanns-som-ett-zoo/#respond Wed, 17 Jul 2024 10:43:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=184973 Allt fler gotlänningar har tröttnat på hur ön fylls till bredden av turister under sommarmånaderna och menar att det är hög tid att politikerna istället prioriterar de fastboende. – Juli är helt vidrig. Jag tycker att man ska begränsa hur många som får komma hit, menar konstnären Pia Ingelse som bor i Visby. Samtidigt som Gotland är ekonomiskt beroende av turistnäringen har många av de bosatta på ön börjat tröttna rejält på anstormningen under sommarmånaderna. På Gotland bor cirka 61 000 invånare – men varje år kommer det närmare en miljon turister, något som bland annat skapar stora problem för infrastrukturen. – Vi har en infrastruktur som inte alltid mäktar med ett högt tryck under de här sommarveckorna, uppger Karin Winsnes, näringslivsstrateg vid Region Gotland till statskanalen SVT. En annan faktor är att bostadsmarknaden har blivit dysfunktionell – särskilt i Visby, då hyresvärdar ofta bara vill hyra ut nio-tio månader om året till ”vanliga” hyresgäster – och under sommaren istället föredrar att hyra ut sina bostäder till turister till en mycket högre hyra. – Den här gentrifieringen är förödande för Gotland. Det som händer är att våra fullt fungerande bostäder köps upp av personer som inte behöver ett hus till, menar Visbybon Knut Stahle. Vissa platser på Gotland är så populära bland turister att Region Gotland har slutat lyfta fram dem i en förhoppning att färre besökare ska ta sig dit och istället sprida ut sig mer över ön – exempelvis det gamla stenbrottet Blå lagunen som man numera aktivt låter bli att nämna.

"Folk flyttar härifrån"

Det har gått så långt att gotlänningar, genom bland annat Föreningen Ögonen på Gotland, börjat engagera sig för att regionen slutar prioritera turismen och istället arbetar för att förbättra levnadsvillkoren för de fastboende. – Fastigheter görs om till restauranger och turistboenden. Folk flyttar härifrån och det är risk för att det blir en kuliss utan liv, säger grundaren Katarina Söderdahl till Bonnierägda Dagens Nyheter. Etnologen Owe Ronström menar att Visbys innerstad redan är att betrakta som en kuliss som domineras av turister, och beskriver det som att ”bo i ett zoo och bli tittad på”. – Juli är helt vidrig. Jag tycker att man ska begränsa hur många som får komma hit, anser konstnären Pia Ingelse. Även om många gotlänningar upplever att besökarna ”tränger undan” dem från ön drar turismen in flera miljarder kronor årligen, varför många uthyrare och näringsidkare gärna ser att man fortsätter satsa på att lyfta fram Gotland som ett turistmål.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/visbybor-trotta-pa-turisterna-kanns-som-ett-zoo/feed/ 0 Svenska kyrkan har mörkat ett miljonavtal med petad domprost https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-kyrkan-har-morkat-ett-miljonavtal-med-petad-domprost/ https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-kyrkan-har-morkat-ett-miljonavtal-med-petad-domprost/#comments Sun, 05 Jan 2020 14:51:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=71696 P4 Gotland har granskat innehållet i en överenskommelse mellan domkyrkoförsamlingen och den petade domprosten Mats Hermansson. Ett enigt kyrkoråd har ansett att överenskommelsen skulle vara hemlig. P4 Gotland har därför länge nekats att ta del av detaljerna i överenskommelsen mellan kyrkan och domprosten. Men efter en ”fördjupad juridisk bedömning” har kyrkorådet fått ändra sig och häva sekretessen. Enligt överenskommelsen med Visby domkyrkoförsamling får han behålla sin lön och tjänstebostad fram till den 1 augusti 2020. Därefter får han ytterligare 15 månadslöner som börjar utbetalas som ett avgångsvederlag i september 2020. Mats Hermansson ”arbetsbefriades” av Visby domkyrkoförsamling sommaren 2019 eftersom man ansåg att förtroendet för honom var förbrukat. Månadslönen på närmare 74 000 kronor ger Mats Hermansson ett totalt avgångsvederlag på drygt 1,1 miljoner, och totalt rör det sig om 25 månader med ersättning från kyrkan, efter att han ”befriats från arbetet”. Den totala kostnaden uppgår till närnmare två miljoner kronor då utbetalningar kommer ske ända till hösten 2021.   Andreas Swedberg/NB Nyhetsbyrån]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-kyrkan-har-morkat-ett-miljonavtal-med-petad-domprost/feed/ 3 Ojnareskogen kan lyftas i Europadomstolen https://nyadagbladet.se/miljo/ojnareskogen-kan-lyftas-europadomstolen/ https://nyadagbladet.se/miljo/ojnareskogen-kan-lyftas-europadomstolen/#respond Fri, 12 Jan 2018 11:20:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=46077 Att Nordkalk har vänt sig till Europadomstolen kan inte leda till att beslutet om de nya Natura 2000-områdena på norra Gotland upphävs, enligt Jan Darpö, som är professor i miljörätt vid Uppsala universitet, rapporterar P4 Gotland. Om Europadomstolen tar upp ärendet handlar det om att den svenska staten ingripit på ett otillåtet sätt i den pågående rättsprocessen i Mark- och miljööverdomstolen. Nordkalk anser att staten har kränkt bolagets rätt till en rättvis rättegång när regeringen utsåg området i Ojnareskogen till ett Natura 2000-område. I somras gav Högsta förvaltningsdomstolen regeringen rätt och det är därför som Nordkalk vänt sig till Europadomstolen.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/ojnareskogen-kan-lyftas-europadomstolen/feed/ 0 Gotlands regemente återuppstår https://nyadagbladet.se/inrikes/gotlands-regemente-ateruppstar/ https://nyadagbladet.se/inrikes/gotlands-regemente-ateruppstar/#comments Thu, 21 Dec 2017 20:07:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=45592 Gotlands regemente kommer till en början att omfatta cirka 350 personer, rapporterar SVT Nyheter. Beslutet gäller från den 1 januari 2018. – Återetableringen sker mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i närområdet och att det finns behov av en samlad militär ledning på Gotland. Etableringen på Gotland är den första nyetableringen sedan början av 1980-talet, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Senast Sverige inrättade nya regementen var under andra världskriget då ett antal nya flygflottiljer skapades.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/gotlands-regemente-ateruppstar/feed/ 5