foster – Nya Dagbladet

Alkohol i graviditetens början kan skada mer än väntat

Jan Sundstedt — Tue, 30 Jun 2026 04:57:17 +0000

Alkohol under de allra första graviditetsveckorna kan innebära större risker för fostret än vad många tidigare har trott. Det visar en finsk studie från forskare vid Helsingfors universitet och HUS. Studien, publicerad i tidskriften Alcohol, Clinical and Experimental Research, omfattade 28 barn vars mödrar uppgett en omfattande alkoholkonsumtion under graviditeten och 52 barn i en kontrollgrupp. Barnen undersöktes vid sex års ålder. När forskarna gick igenom hela undersökningsmaterialet visade det sig att 19 av 25 barn i gruppen med alkoholexponering under graviditeten hade så omfattande symtom att de uppfyllde kriterierna för fetalt alkoholspektrumtillstånd, FASD. Det är en diagnos som kan omfatta bland annat inlärningssvårigheter, koncentrationsproblem och andra neurologiska eller fysiska avvikelser – men inget av barnen hade tidigare fått diagnosen. Forskaren och barnneurologen Mirjami Jolma, knuten till medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet och Päijänne-Tavastlands centralsjukhus, rekommenderar därför att den som planerar att bli gravid avstår från alkohol redan i planeringsskedet. — Alla vet ännu inte att de är gravida under den känsligaste fasen för embryot, så det är bäst att avstå från alkohol redan när man planerar graviditeten, säger Mirjami Jolma i ett pressmeddelande, enligt Svenska Yle.

Tidig alkoholkonsumtion gav liknande skador

En av de mer uppmärksammade delarna i studien gäller barn där moderns alkoholkonsumtion var begränsad till de första sju graviditetsveckorna. Enligt forskarna visade elva barn i den gruppen avvikande ansiktsdrag och kognitiva resultat i nivå med barn vars mödrar druckit alkohol under en längre period. Skillnaden var att barnen i gruppen med tidig exponering inte uppvisade samma tillväxtstörningar som barn där alkoholkonsumtionen pågått under längre tid, enligt Yles sammanfattning. Forskarna skriver i studiens sammanfattning att betydande alkoholkonsumtion begränsad till mycket tidig graviditet kan räcka för att orsaka FASD och påverka den neurokognitiva utvecklingen negativt. Nina Kaminen-Ahola, som deltagit i studien, vid Helsingfors universitet och HUS framhåller att tidig diagnos är viktig. — Ju tidigare barnet får diagnosen, desto bättre kan man stödja barnets utveckling och funktionsförmåga, säger hon enligt Yle.

Studie: Morötter gör ofödda barn glada

Sofie — Sun, 25 Sep 2022 06:32:47 +0000

I en ny brittisk studie har forskare tittat på fosters reaktioner på olika smaker. Där har man kommit fram till att morötter gör ofödda bebisar glada. Grönkål gör dem däremot ledsna. Studien är den första i sitt slag och skulle kunna leda till att man kan ”lära” sitt ofödda barn att äta bättre eller vara mindre kräsna efter födseln. I studien, som genomfördes i Durham University’s Fetal and Neonatal Research Lab i Storbritannien, deltog hundra kvinnor i åldrarna 18 till 40 som var gravida i 32 till 36 veckor. Kvinnorna fick äta en kapsel innehållande antingen 400 milligram morots- eller grönkålspulver och efter 20 minuter tog forskarna 4D ultraljudsbilder på fostren. När forskarna tittade på ultraljudsbilderna från kvinnorna som ätit morotspulvret visade flera bilder att fostren log eller gjorde ett ”skrattansikte” samtidigt som fostren som åt grönkålspulver visade ett ledset ansikte som såg ut att grina. Det ofödda barnets ansiktsuttryck jämfördes sedan med en kontrollgrupp vars mödrar inte åt varken grönkål eller morötter. – Det var verkligen fantastiskt att se de ofödda barnens reaktion på grönkåls- eller morotssmaker under skanningarna och dela dessa ögonblick med föräldrarna, säger forskaren Beyza Ustun. Forskare tror sedan tidigare att foster kan känna smak och lukt när de andas in och sväljer fostervatten, men den här studien är den första som visar reaktioner redan i livmodern. – Ett antal studier har föreslagit att barn kan smaka och lukta i livmodern, men de är baserade på resultat efter födseln medan vår studie är den första som ser dessa reaktioner före födseln, säger Ustun. Studien skulle kunna leda till att man framgent kan påverka fosters matvanor redan innan de är födda, för att exempelvis skapa mer hälsosamma vanor och minimera kräsenhet. – Som ett resultat tror vi att denna upprepade exponering för smaker före födseln kan hjälpa till att fastställa matpreferenser efter födseln, vilket kan vara viktigt när man tänker på exempelvis hälsosam kost och potentialen för att undvika "matkräsenhet", menar Ustun. Studien fortsätter nu med att titta på samma bebisar, som nu fötts, för att se om smakerna de upplevde i livmodern påverkar deras acceptans av olika livsmedel.

Litium kan klassas som hälsofarligt – risk för fosterskador

Markus Andersson — Sat, 13 Aug 2022 05:10:21 +0000

EU:s kemikaliemyndighet vill klassa batterimetallen litium som farlig för människans fortplantning. Producenter av batterier till elbilar och mobiltelefoner hävdar dock att det saknas vetenskapligt stöd för en sådan klassificering. – Litium går över från mammans blod till fostret och många studier tyder på att höga halter kan påverka fostrets utveckling. EU:s kemikaliemyndighet beaktar framför allt påverkan på fostrets hjärta, säger Marie Vahter, professor i miljömedicin vid Karolinska institutet till SVT. Det finns också forskning som tyder på att den inom industrin populära metallen kan leda till missbildningar på foster. Idag används litium i en mycket stor mängd batterier – bland annat till elbilar och mobiltelefoner. Om metallen klassas som hälsofarlig skulle det innebära att hårdare krav ställs på hanteringen i såväl gruvor som fabriker och återvinningsanläggningar för att säkerställa att metallrester inte läcker ut i naturen. Branschorganisationerna är mycket missnöjda med EU:s planer och skriver i ett öppet brev att EU-kommissionen bör tänka om – "för klimatomställningens skull". – I vår mening saknas vetenskapligt stöd för en så här strikt klassificering. Det skulle få allvarliga konsekvenser för Europas förmåga att producera och upparbeta det litium som behövs för att nå våra tillverkningsmål för elbilar och batterier, säger Chris Heron, kommunikationschef på branschorganisationen Eurometaux. Om Europa skärper kraven kring hanteringen av litium kommer investerare att ”skrämmas iväg” till andra delar av världen, hävdar man vidare. Forskaren Marie Vahter menar dock att det är av yttersta vikt att litiumet hanteras på ett korrekt sätt – annars kan konsekvenserna bli oåterkalleliga. – Det är jätteviktigt att det används på rätt sätt, så att det inte kommer ut i miljön så som vi har upplevt med utsläppen av bly eller nu senast PFAS ... alltså att det går så långt att det nästan är omöjligt att backa tillbaka och minska exponeringen. EU-kommissionen förväntas komma med sitt slutgiltiga besked kring klassificeringen av litium runt årsskiftet – efter att först ha suttit i förhandlingar med de olika medlemsländerna.

Aborterade foster lagras i papperspåsar vid Washington University

Sofie — Mon, 04 Apr 2022 11:42:24 +0000

Ett frysrum med papperspåsar med aborterade foster har uppdagats vid Washington University i USA. Universitetet tonar ned fyndet med att det ingår i deras vanliga hanteringsprocess av foster. Vid University of Washington School of Medicine har en grupp vänsterpolitiskt inriktade aktivister från anti-abort-organisationen PAAU (Progressive Anti-Abortion Uprising) uppdagat vad som synes vara ett frysrum fyllt med papperspåsar med mänskliga foster och organ. I syfte att bevisa fyndet medförde en av aktivisterna ett antal fosterdelar från frysrummet som senare beslagtogs av polis. ”Vi såg påsar fyllda med aborterade fosterdelar som används i experiment vid universitet i hela USA”, skriver man på Twitter.

On March 9th myself & fellow activists gained access to University of Washington’s fetal organ labs & freezers
We saw bags filled with aborted baby body parts that will be used in experimentations all across the universities in America Press drop: https://t.co/bC6Ldw9IJ1 https://t.co/GxmNg1ZUcB — CatholicBandito🏴❤️‍🔥 (@repreaux) March 24, 2022

Universitetet sysslar bland annat med forskning på fosterskador och ska handhålla landets största ”fostervävnadsbank” som man också delar med sig av till andra forskningsinstitut, enligt konservativa Washington Examiner. Frysrummet ska ha lokaliserats efter att man följt upp ett spår av tidigare fakturor från diverse köp av fosterkroppsdelar till andra universitet och forskningslaboratorier runt om i landet. David Prentice vid pro-life-organisationen Charlotte Lozier Institute, expert inom stamcellsforskning, fördömer dylik förvaring av foster som ”oetisk” och ”respektlös”. – [Donerad vävnad] ska förvaras ordentligt i sterila behållare och frysas vid en väldigt låg temperatur, ibland även med kemikalier för att förhindra nedbrytning av vävnaden. Det finns inget korrekt sätt att lagra i en papperspåse i frysen, oavsett om det är ett mänskligt foster eller någon mänsklig individ, säger Prentice. I frysrummet ifråga ligger fosterkvarlevor daterade tillbaka så sent som 60-talet, skriver brittiska liberala The Guardian som samtidigt tonar ned upptäckten. Universitetet menar att just dessa foster är i en avslutande process och skall "kremeras respektfullt" inom kort. – Denna process är vanlig när en institution överväger det fortsatta pedagogiska eller vetenskapliga värdet av sina historiska samlingar, säger Tina Mankowski, kommunikationsdirektör för universitetet. Universitetet har tidigare uppmärksammats för liknande incidenter gällande dess fostervävnadsbank. 2017 omnämndes det i en kongress-rapport angående försäljning mellan abortkliniker och stamcellsforskningslaboratorier, vilken härstammade från infiltrerande videor från 2015 där anställda vid en abortklinik diskuterade priser på aborterade foster samt försökte pruta ner kostnaden. Rapporten visade att universitetet underlåtit att ta fram relevant dokumentation om dess fostervävnadsbank, bland annat med information angående transporter av fostervävnad till andra universitet.

Barnmorskor pressas att hålla tyst om vaccinrisker för gravida

Markus Andersson — Fri, 29 Oct 2021 08:23:08 +0000

Överläkaren Karin Petterson sätter press på svenska läkare och barnmorskor och menar att det är oacceptabelt att de berättar för gravida patienter att de själva hade väntat med att låta injicera sig med covidvaccin. Svenska kvinnor är generellt mycket oroliga för hur vaccinet påverkar fostret under graviditeten. Av de kvinnor som födde barn mellan maj och den 13 oktober i år var en majoritet (53 procent) ovaccinerade, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Även regionalt fanns det stora skillnader, i Blekinge var 66 procent av föderskorna ovaccinerade medan motsvarande för Västerbotten bara var 38 procent. Karin Petterson – överläkare och sektionschef på förlossningsavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset, har dock ingen förståelse för oron som många har, utan är istället upprörd över att ovaccinerade gravida i många fall frågat sin barnmorska eller annan vårdpersonal om råd och undrat huruvida dessa själva skulle ta vaccinet om de väntade barn - något många då uppgett att de inte skulle göra. – Kvinnorna har till exempel frågat sin barnmorska hur hon själv skulle ha gjort om hon var med barn, och då har barnmorskan svarat att hon skulle vänta. Det är inte okej att vårdgivare låter sina privata åsikter påverka kvinnor på det sättet, dundrar hon i Bonniertidningen Dagens Nyheter. Vad vårdpersonalen istället enligt överläkaren ska svara när oroliga gravida kvinnor ber om råd och frågar om riskerna med vaccinet framgår inte, men Folkhälsomyndighetens utredare Anna Ersson säger att oro och tvivel kring vaccin bör bemötas med ”fakta” - en eufemism som från myndigheternas håll i praktiken innebär att tala om vaccinerna i odelat positiva ordalag. – De gravida kvinnornas tvekan beror ofta på oro, vilket kan bemötas med fakta som kan hjälpa dem att fatta ett välgrundat beslut, säger hon.

Läckta Pfizer-mejl: ”Vi har använt fosterceller i vaccintester”

Markus Andersson — Fri, 08 Oct 2021 04:41:53 +0000

I en läckt intern kommunikation påtalar flera av Pfizers chefer att företagets anställda inte bör berätta för omgivningen om att vävnad från aborterade foster används vid tester av företagets coronavaccin. Visselblåsaren som offentliggjort uppgifterna menar att orsaken till hemlighetsmakeriet är att man inte vill göra religiösa grupper och abortmotståndare negativt inställda till vaccinen. I det senaste av Project Veritas avslöjanden om vaccinindustrin intervjuar man visselblåsaren Melissa Strickler, som arbetar hos Pfizer som kvalitetsrevisor. Strickler har offentliggjort intern korrespondens där Pfizers ledning beordrar sina anställda att hålla tyst om att mänsklig fostervävnad används när vaccinen testas i laboratorium. Bland annat medger Pfizers chefsforskare Philip Dormitzer att vävnad från foster används i företagets vaccinprogram – men att anställda bör hålla sig till Pfizers officiella och polerade narrativ och helst inte nämna att fostervävnaden används i vaccintesterna. Detta för att inte riskera att uppröra allmänheten och skapa ytterligare motvilja mot att injicera sig med de kontroversiella vaccinen. ”HEK293T-celler som används för IVE-analysen kommer ursprungligen från aborterade foster”, står det att läsa i det av företaget godkända svaret – som också innehåller ett försvar av proceduren med att Vatikanen bekräftat att de anser att det är acceptabelt för abortmotståndare att låta injicera sig med vaccinen. ”Pfizers officiella uttalande besvarar frågan väl och är vad som bör tillhandahållas som svar på en extern förfrågan”, fortsätter han och menar att anställda inte ska svara på något annat sätt. – Det är nästan som att de går efter ett script … När de istället borde göra informationen så tydlig och enkel som möjligt för allmänheten att förstå, så att de kan fatta informerade beslut, menar Melissa Strickler. Vanessa Gelman som är en av cheferna för Pfizers globala forskning uppmanar också företagets anställda att, i enlighet med vad man kommit överens om, vara ”försiktiga” med att tala om att mänskliga celler ingår i företagets vaccinprogram. ”Ur företagsekonomiskt perspektiv vill vi undvika att informationen om fosterceller sprids omkring”, varnar hon. Gelman menar vidare att ”riskerna” med att berätta för omgivningen att fosterceller använts för att ta fram vaccinen är större än ”de potentiella vinsterna” – återigen handlar det om risken att allmänheten kan bli negativt inställd till företaget. ”Riskerna med att kommunicera det här just nu är större än de potentiella vinsterna vi skulle se, särskilt avseende allmänheten som skulle kunna ta den här informationen och använda den på sätt vi inte vill se. Vi har inte fått några frågor från lagstiftare eller media om den här frågan under de senaste veckorna så vi vill undvika att lyfta fram det här om möjligt”, skriver hon. [caption id="attachment_108892" align="alignnone" width="640"] Pfizers Sverigekopplade forskningschef Mikael Dolsten omnämns i mejlen. (Foto: Project Veritas)[/caption] I ett annat internt meddelande betonar Gelman ännu en gång att företaget aktivt försöker hemlighålla informationen om fosterceller i vaccintesterna. ”Vi har så gott vi har kunnat försökt att inte nämna fostercellslinjerna … En eller fler cellinjer med ett ursprung som kan spåras tillbaka till mänsklig fostervävnad har använts i laboratorietester kopplade till vaccinprogrammen”, skriver hon och betonar att informationen inte ska lämnas ut om det inte bedöms som ”absolut nödvändigt”. Visselblåsaren som delade med sig av den interna korrespondensen säger att hon inte är helt säker på huruvida vävnad från abortfoster faktiskt återfinns i Pfizers slutgiltiga vaccinprodukt eller inte – eftersom hemlighetsmakeriet på företaget är så omfattande och inte ens de anställda får all information. – De är så vilseledande i sina meddelanden, det är nästan som om detta återfinns i det färdiga vaccinet och det gör att jag inte litar på det, konstaterar hon. Strickler anser vidare att det mest sannolika skälet för Pfizer att hemlighålla att fostervävnad används i framställningen av vaccinen är att man inte vill att abortmotståndare och religiösa ska låta bli att vaccinera sig. – De vill inte behöva hantera upprörda människor … De vill inte att någon ska ha en ursäkt för att inte ta det (vaccinet). I många fall där covid-vaccinationer är mer eller mindre obligatoriska ges undantag för människor som av religiösa skäl inte kan eller vill vaccinera sig och det är enligt Strickler framför allt denna grupp som Pfizer vill hemlighålla informationen för. Hon tror också att Pfizer medvetet hemlighåller information om vaccinen som direkt påverkar huruvida människor samtycker till injektionerna eller inte och att det är mycket problematiskt och orättvist att de som vaccinerar sig inte får tillgång till all information.

Mobilstrålning under fostertiden kan ge ADHD som vuxen

Osignerad — Thu, 30 May 2013 18:44:28 +0000

Forskning på möss visar att foster som exponerats i moderlivet för mobilstrålning får beteendestörningar. Skadorna visades ända in i vuxenlivet och liknar ADHD och liknar också skador som kan uppstå av kemikalier, alkohol och droger. Forskare vid universitetet i Yale i USA har exponerat gravida möss för mobilstrålning under gällande gränsvärde. De studerade därefter beteende och förändringar på mössens hjärnor och jämförde med en oexponerad kontrollgrupp. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Natures Scientific Reports. ”Detta är de första experimentella belägget för att exponering under fostertiden för mobilstrålning har påverkan på beteenden i vuxenlivet”, säger en av forskarna professor Hugh S. Taylor i ett pressmeddelande. Forskarna placerade en mobiltelefon i aktivt talläge över buren med en grupp dräktiga möss. En kontrollgrupp med dräktiga möss sattes i en identisk bur med en mobil som var avstängd. Mössen exponerades under 17 dagar av de 19 som dräktigheten varade. Under tiden de exponerade musungarna växte och blev fullvuxna gjorde forskarna en rad beteendetester och undersökningar av hjärnan. De fann då att de möss som exponerats som foster var mer hyperaktiva, hade sämre minnesförmåga och var mindre oroliga än kontrollgruppen. Förändringarna förklaras påverkan på utvecklingen av neuroner i hjärnans frontallob och att transporten av en viktig signalsubstans (glutamat) i hjärnan var hämmad i de exponerade mössen. Frontalloben anses vara den del av hjärnan som göra att vi skiljer oss från djuren varifrån egenskaper som empati och samvete utgår. Glutamat är viktig för minne och inlärning. Under vissa perioder av graviditeten är foster särskilt känsliga för miljöpåverkan exempelvis joniserande strålning, tobaksrök, kemikalier, droger och alkohol. Effekterna beror på dos och tidpunkt för exponeringen. Exponering under känsliga faser av hjärnans utveckling har större påverkan än samma exponering som vuxen. Undersökningen visar att exponering för mobilstrålning under fostertiden har samma effekter som andra ämnen kända för att skada hjärnans utveckling under graviditeten. ADHD kännetecknas av liknande symptom och med förändringar i samma område i hjärnan. ”Vi har visat att beteendestörningar hos möss som liknar ADHD orsakas av exponering för mobilstrålning under fostertiden. Den ökande förekomsten av beteendestörningar bland barn ( i USA har ADHD ökat med 3% per år sedan 1997) kan delvis förklaras av exponering för mobilstrålning”, kommenterar professor Taylor som anser att det nu är motiverat att begränsa allmänhetens exponeringen. För två år sedan presenterade danska forskare en undersökning med 13 000 danska barn där mammans mobilanvändning under graviditeten och under barnets första år undersökts. De mammor som använt mobilen både under graviditet och under barnets första år hade också högst risk att ha barn med beteendestörningar vid 7 års ålder. Professor Dariusz Leszcynski anställd vid finska strålsäkerhetsmyndigheten STUK, menar i en kommentar på Washinton Times blogg att gravida kvinnor bör uppmanas att använda mobilen sparsamt samt alla mobilanvändare bör begränsa användningen till ett nödvändigt minimum. Han anser även att de expertgrupper som menar att alla mobilanvändare är skyddade av gällande gränsvärden för strålning inte har stöd av tillängliga vetenskapliga resultat. Till de förra hör SSM:s vetenskapliga råd samt regeringens expertgrupp vid FAS, båda under lång tid ledda av Anders Ahlbom och Maria Feychting. Mona Nilsson