folkrättsbrott – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 05 Mar 2026 10:05:53 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg folkrättsbrott – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 USA torpederade iranskt militärfartyg – och lämnade besättningen att drunkna https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-sankte-iris-dena-torpedo-iran/ Thu, 05 Mar 2026 10:05:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=223276 Den iranska fregatten IRIS Dena sänktes av en amerikansk ubåt tidigt på onsdagsmorgonen – 40–44 sjömil söder om Galle i Sri Lanka. Av 180 besättningsmän ombord uppges 87 vara döda och 61 saknade. Bara 32 räddades. Fartyget var på väg hem efter att ha deltagit i Indiens International Fleet Review som inbjuden gäst – och USA:s försvarsminister Pete Hegseth kallade sänkningen en "tyst död". Sri Lankas försvarsministerium meddelade att ett nödanrop mottogs strax efter fem på morgonen, lokal tid. När räddningsbåtar nådde platsen en timme senare var fartyget redan sjunket – bara en oljefilm och ett antal livflottar fanns kvar på ytan. IRIS Dena, en fregatt av Moudge-klass på 95 meter och 1 500 ton, driftsatt 2021, hade träffats av en tung torped av typen Mark 48 avfyrad av en amerikansk ubåt. Hegseth bekräftade attacken vid en Pentagonbriefing och kallade det "den första sänkningen av ett fientligt fartyg med torped sedan andra världskriget". Han tillade: "Liksom i det kriget, när vi fortfarande var krigsdepartementet, kämpar vi för att vinna". Försvarsministern har tidigare pratat om att USA inte följer "dumma insatsregler". [caption id="" align="alignnone" width="925"]IRIS Dena på International Fleet Review 2026 IRIS Dena på International Fleet Review 2026 i Visakhapatnam, Indien — några veckor innan fartyget sänktes av en amerikansk ubåt. Foto: International Fleet Review 2026 / Government of India (GODL)[/caption]

Var fartyget ett legitimt mål?

IRIS Dena befann sig inom Sri Lankas ekonomiska zon men utanför landets territorialvatten – alltså på internationellt vatten. Fartyget var inte i stridskontakt och deltog inte i några fientliga operationer. Fregatten var på hemväg från Indiens International Fleet Review i Visakhapatnam, en multinationell flottövning där 74 länder deltog och dit IRIS Dena hade bjudits in som gäst. Indiens flotta hade officiellt välkomnat fregatten på X. Wes Bryant, tidigare Pentagon-expert på bedömningar av civila skador inom US Air Force, sätter fingret på kärnfrågan: — Utgjorde krigsfartyget ett aktivt hot eller deltog det i fientligheter? Man kan inte påstå att det fartyget var ett överhängande hot mot någon. Genom att angripa det – säger Trumpadministrationen då att det överhängande hotet är hela Irans regering och militär? I så fall är det ett otroligt farligt exempel på militärt maktövergrepp, sade Bryant till The Guardian. Chatham House, den brittiska utrikespolitiska tankesmedjan, konstaterar att attackerna – inklusive mordet på Irans högste ledare – "skapar prejudikat för länder som vill ta till våld utan hänsyn till rättsstatens principer".

Sjöfararnas heligaste lag bruten

Craig Murray, tidigare brittisk ambassadör, lyfter fram en dimension av händelsen som sällan diskuteras i de officiella reaktionerna: — Trots att det inte förelåg något som helst hot seglade den amerikanska ubåten därifrån utan att försöka rädda överlevande – och lämnade dem att drunkna. Det bryter mot den första och heligaste oskrivna lagen bland sjöfarare, skriver Murray. Irans utrikesminister Abbas Araghchi kommenterade attacken i skarpa ordalag: — Fregatten Dena, en gäst i Indiens flotta med nästan 130 sjömän ombord, träffades på internationellt vatten utan förvarning. Lägg märke till mina ord: USA kommer att bittert få ångra det prejudikat man skapat, sade Araghchi.

En eskalerande utplåningsstrategi

Sänkningen av IRIS Dena sker i ett sammanhang av systematisk eskalering. USA och Israel har under fem dagars intensiva flygbombningar attackerat iranska mål. I förra veckan mördades ayatolla Ali Khamenei. Sedan kriget bröt ut uppger US CENTCOM:s befälhavare amiral Brad Cooper att minst 17 iranska örlogsfartyg sänkts. Donald Trump har uttalat ett explicit mål: att "wipe out Iran's navy". IRIS Dena hade sanktionerats av det amerikanska finansministeriet för tre år sedan på grund av kopplingar till en iransk drönartillverkare som levererat drönare till Ryssland för användning mot Ukraina. Den enda officiellt anförda kopplingen till fientliga handlingar – men fregatten befann sig vid sänkningstillfället på fredligt uppdrag i ett neutralt lands ekonomiska zon.

Sri Lanka: neutral nation dragen in i kriget

Sri Lanka – ett av de länder som mest konsekvent hållit fast vid blockfrihet och neutralitet – befinner sig nu i en besvärlig sits. En stormakt har genomfört ett militärt angrepp och sänkt ett krigsfartyg i landets ekonomiska zon utan förvarning eller samråd. Sri Lankas sjöräddning tvingades genomföra en krishanteringsinsats som en direkt följd av en attack de inte på något sätt sanktionerat. Craig Murray sammanfattar folkrättsläget i sin blogg: "Det har knappt gjorts något försök att låtsas att det finns stöd i folkrätten för attacken mot Iran och mordet på landets ledare".]]> MUF och LUF vill ersätta folkrätten och tillåta vissa länder att starta krig https://nyadagbladet.se/inrikes/muf-och-luf-vill-ersatta-folkratten-och-tillata-vissa-lander-att-starta-krig/ Wed, 04 Mar 2026 09:24:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=223153 De borgerliga ungdomsförbunden MUF och LUF kräver att folkrätten avskaffas och ersätts med ett nytt system som ger liberala stater större rätt att ingripa militärt mot andra länder. Israel och USA inledde i helgen ett omfattande och fullskaligt militärt angrepp mot Iran, där landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei, tillsammans med dussintals av Irans övriga ledarskap, dödades. Flera folkrättsexperter och människorättsorganisationer beskriver insatsen som ett brott mot internationell rätt och i strid med FN-stadgarna. Samtidigt kräver de liberala ungdomsförbunden MUF och LUF att den nuvarande folkrätten ersätts med ett nytt, "liberalt" system. Statsminister Ulf Kristersson berörde frågan i en intervju med Göteborgs-Posten: – Jag tror ingen tycker att attackerna mot Iran ryms inom folkrätten, men å andra sidan så ryms inte den iranska regimen i folkrätten heller, sade han.

Vill ersätta dagens regelverk

LUF:s ordförande Anton Holmlund argumenterar på plattformen X för att dagens ordning bör avskaffas: "Vi behöver en ny liberal folkrätt som handlar om folkens och inte tyrannernas rätt." MUF:s ordförande Douglas Thor riktar liknande kritik mot det nuvarande regelverket och menar att det skyddar förtryckande regimer. – Problemet med folkrätten är att den ger fri lejd åt den iranska regimen att terrorisera, förtrycka och mörda sin befolkning utan att några andra länder får intervenera. Det är orimligt. Därför är det helt rätt och legitimt av USA och Israel att göra de här interventionerna och därmed skapa förutsättningar för att kunna befria det iranska folket, säger han till Dagens ETC. Samtidigt som MUF:s krav på att ersätta nuvarande folkrätt framförs, kommer också ett krav på att den svenska regeringen bör gå i bräschen för att inleda en dialog med Reza Pahlavi. Reza Pahlavi är son till 1979 års störtade autokrat Mohammad Reza Pahlavi – shahen av Iran. MUF:s krav klargör inte huruvida en majoritet av Irans befolkning anser Pahlavi vara landets legitime statschef.

Förslaget får kritik

Ung Vänster och Grön Ungdom avvisar förslaget på förändrad folkrätt. Ung Vänsters My Kårlycke: – Det är tyrannerna som får styra och folken som får lida när man struntar i folkrätten. Frågan om folkrättens ställning har därmed tagit klivet från den internationella arenan in i svensk inrikesdebatt. Även på sociala medier som X är kritiken mot de liberala ungdomsförbundens krav stark. Några konkreta förslag om hur ett nytt system i praktiken skulle utformas har i skrivande stund inte presenterats av MUF och LUF. Kritiker varnar för att en uppluckring av gällande regelverk i framtiden riskerar att försvaga skyddet mot angreppskrig.]]> FN har blivit en tandlös bisittare https://nyadagbladet.se/utrikes/fn-har-blivit-en-tandlos-bisittare/ Mon, 12 Jan 2026 16:15:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219600 USA agerar ensidigt – vare sig det gäller militära ingripanden, bortföranden av utländska ledare eller öppet förakt för internationell rätt – följer ett välbekant mönster. FN:s säkerhetsråd sammankallas, diplomatiska formuleringar vägs på guldvåg och generalsekreteraren uttrycker "djup oro". Därefter händer mycket lite. Den stat som agerat går vidare, oberörd. Men problemet är större än USA, även om Washington ofta sätter tonen. Rysslands intåg i Ukraina har i praktiken visat hur begränsad FN:s handlingsförmåga är när en permanent medlem i säkerhetsrådet själv bryter mot FN-stadgans mest grundläggande principer. Kinas agerande i Sydkinesiska havet och gentemot Taiwan följer samma logik: man ignorerar internationella domslut och resolutioner när de krockar med nationella intressen. Gemensamt för dessa stormakter är att de vet exakt var FN:s gränser går – och hur lätt de kan passeras. Detta är ingen tillfällighet utan en följd av organisationens konstruktion. [caption id="attachment_213389" align="alignnone" width="640"] FN:s säkerhetsråd – mycket snack, liten verkstad? Foto: FN/Manuel Elías[/caption]

Vetorätten – en del av problematiken

Säkerhetsrådets vetorätt gör att just de stater som oftast har kapacitet att orsaka internationella kriser också har makt att blockera åtgärder mot sig själva. Resultatet är ett system där internationell rätt tillämpas asymmetriskt: bindande för små stater, förhandlingsbar för stora. Försvarare av FN invänder ofta att organisationen trots allt spelar en viktig roll genom humanitära insatser, bistånd och normskapande arbete. Det stämmer – men det är också ett lågt satt mål för en institution vars främsta uppdrag är att upprätthålla fred och säkerhet. När FN reduceras till hjälporganisation och samtalsklubb, medan världspolitiken formas någon annanstans, uppstår en legitimitetskris. Donald Trumps uttalanden om att hans agerande ytterst begränsas av hans egen moral snarare än internationell rätt bör därför inte ses som ett unikt avsteg, utan som ett ovanligt rakt erkännande av hur systemet faktiskt fungerar. Skillnaden är att Trump säger det högt. Andra stormakter gör samma sak – men med mer diplomatiskt språk. [caption id="attachment_219221" align="alignnone" width="640"] Donald Trump säger högt vad han avser att göra - något som till viss del skiljer honom från andra statschefer. Montage. Foto: @realdonaldtrump/Truth Social[/caption]

Gränssättande eller tomt ideal?

Det är här frågan om FN:s framtid blir oundviklig. För om organisationen inte förmår sätta gränser för stormakters godtycke, om den inte kan ingripa när dess egna grundprinciper kränks, och om dess mest kraftfulla verktyg förblir ord snarare än handling – då riskerar FN att bli irrelevant i praktiken, oavsett hur många resolutioner som antas. Att avskaffa FN är knappast lösningen. Alternativet till en bristfällig världsordning är ofta ingen ordning alls. Men att okritiskt försvara organisationens nuvarande form är lika orealistiskt. En mellanstatlig institution som inte kan utkräva ansvar av de mäktigaste staterna undergräver sitt eget existensberättigande. Frågan är därför inte om FN är tandlöst. Det står redan klart. Den verkliga frågan är hur länge världen accepterar att internationell rätt förblir ett ideal – snarare än en gräns även för dem som har makten.   Jan Sundstedt]]> Efter Venezuela: Trump tar sikte på fler länder https://nyadagbladet.se/utrikes/efter-venezuela-trump-tar-sikte-pa-fler-lander/ Mon, 05 Jan 2026 10:49:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219246 Med helgens amerikanska attack mot Venezuela avklarad riktar president Trump nu blickarna mot nya mål. Utspelen möts av skarp kritik från såväl rivaler som allierade och väcker frågor om folkrätt och regional stabilitet. Det var ombord på presidentplanet Air Force One som Donald Trump öppnade för nya militära aktioner. Bara timmar efter att amerikanska specialstyrkor rövat bort Venezuelas president Nicolás Maduro pekade presidenten ut flera länder i USA:s närområde som potentiella mål. Retoriken kretsar kring narkotikabekämpning och vad Trump beskriver som USA:s rätt att skydda sina intressen. Men tonen har fått både latinamerikanska grannländer och europeiska allierade att reagera.

Colombia

Skarpast var Trumps utfall mot Colombia. Presidenten kallade landets ledare Gustavo Petro för "en sjuk man" och anklagade landet för att översvämma USA med kokain. — Colombia är styrt av en sjuk man som gillar att tillverka kokain och sälja det till USA. Han kommer inte att göra det länge till, sade Trump enligt CNN. På reportrarnas fråga om en militär insats kunde bli aktuell svarade presidenten: — Det låter bra.

Kuba

Även Kuba hamnade i skottgluggen. Utrikesminister Marco Rubio hävdade i NBC att kubaner spelade en central roll i Maduros maktapparat. — Han skyddades inte av venezuelanska livvakter utan av kubanska, sade Rubio. Trump själv avfärdade behovet av direkt militärt ingripande på Kuba, men var tydlig med att landets ekonomi nu står inför kollaps utan venezuelansk olja. — Det är på väg ner för räkning, sade presidenten. Kubas regering har fördömt den amerikanska operationen som "öppet imperialistisk och fascistisk aggression" och meddelat att 32 kubanska officerare dödades, och kräver att Maduro och hans fru friges omedelbart. Trump har ramat in sin aggressiva hållning som en del av vad han kallar "Don-roe-doktrinen" – en uppdaterad version av president James Monroes doktrin från 1823 som syftade till att hålla europeiska makter borta från västra halvklotet. — Monroedoktrinen är en stor grej, men vi har ersatt den med något större, något mycket större. Nu kallas den Don-roe-doktrinen, sade Trump.

Grönland

Parallellt har Trump återupptagit sina krav på Grönland. I en intervju med The Atlantic antydde han att händelserna i Venezuela bör ses som en signal. — Vi behöver Grönland, absolut. Det är så strategiskt viktigt just nu. Ryska och kinesiska fartyg finns överallt runt ön. Vi behöver Grönland ur ett nationellt säkerhetsperspektiv, och Danmark kommer inte att klara av det, sade Trump till reportrar. Utspelet förstärktes när Katie Miller – gift med Trumps vice stabschef Stephen Miller och tidigare talesperson för regeringen – publicerade en bild där Grönland täckts av USA:s flagga med texten "SNART". Inlägget har visats över 22 miljoner gånger. Trumps utspel om Grönland - något som ofta återkommit de senaste månaderna - blir särskilt intresseväckande mot bakgrund av att Danmark i decennier varit en stark anhängare av amerikansk utrikespolitik samt en lojal supporter för den USA-ledda militärpakten Nato.

Allierade och rivaler i gemensam kritik

Danmarks statsminister Mette Frederiksen reagerade starkt på Trumps Grönlandsretorik. — Det är absolut meningslöst att prata om att USA behöver ta över Grönland. Jag uppmanar starkt USA att sluta hota en historiskt nära allierad, sade Frederiksen enligt AP News. Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen svarade på bilden som spridits i sociala medier: "Vårt land är inte till salu och vår framtid avgörs inte av inlägg på sociala medier", skrev han på Facebook.

Kina och Ryssland fördömer - EU tassar på tå

Från Ryssland och Kina kom skarpa fördömanden gentemot USA:s agerande. Moskva har begärt ett möte i FN:s säkerhetsråd och kallar de amerikanska motiveringarna "grundlösa". Kinas utrikesdepartement uppgav sig vara "djupt chockat" och anklagade USA för att bryta mot internationell rätt och hota stabiliteten i Latinamerika och Karibien. Från EU däremot har kommentarerna främst bestått av mjuk och försiktig kritik, och i skrivande stund har Bryssel inte krävt exempelvis ekonomiska sanktioner mot USA, liknande de man ålagt Ryssland. Estlands tidigare premiärminister, tillika EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Europeiska kommissionens vice ordförande, Kaja Kallas, menar att "...alla [inblandade] aktörer måste respektera mänskliga rättigheter samt internationell rätt...".

Ulf Kristersson riktar fokus på Maduro

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har uttryckt snarlik len kritik mot Washington. Han kommenterar något varsamt att "...alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten." I ett inlägg på X riktar han främst blickfånget på Nicolás Maduro och inte på USA:s agerande som sådant.

Vad händer härnäst?

Helgens dramatiska händelser och den nuvarande utvecklingen följs noggrant av regeringar, diplomater och internationella organisationer världen över. Många varnar för att ytterligare upptrappning kan leda till svåröverskådliga följder. Frågan är om Donald Trumps utspel stannar vid hårda ord – eller om de markerar början på en bredare och mer konfrontativ amerikansk utrikespolitisk linje.]]> Donald Trump: USA har attackerat Venezuela https://nyadagbladet.se/utrikes/donald-trump-usa-har-attackerat-venezuela/ Sat, 03 Jan 2026 10:30:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219201 Tidigt på lördagsmorgonen skakades Venezuelas huvudstad Caracas av kraftiga explosioner och intensiv militär aktivitet. Enligt USA:s president Donald Trump ska president Nicolás Maduro och hans fru ha blivit tillfångatagna och förda ut ur landet, uppgifter som ännu inte bekräftats av oberoende källor. Venezuelas regering fördömer attackerna som militär aggression och har utlyst undantagstillstånd. Tidigt på morgonen hördes flera explosioner och flygplan rörde sig över Caracas. Ögonvittnen rapporterade rök, strömavbrott och militär närvaro vid flera strategiska platser. Videoklipp som cirkulerat på sociala medier visar hur militärfordon rör sig i centrala delar av staden. Venezuelas regering fördömer attackerna som en militär aggression och har utlyst nationellt undantagstillstånd, samtidigt som man uppmanade till mobilisering. Attackerna ska enligt Caracas ha omfattat både huvudstadsregionen och angränsande delstater, inklusive Miranda och Aragua.

Trump: Maduro tillfångatagen

Samtidigt med explosionerna meddelade Donald Trump att Maduro och hans fru ska ha blivit tillfångatagna och förda bort i samband med en amerikansk militär operation: "”USA har framgångsrikt genomfört ett storskaligt angrepp mot Venezuela och dess ledare, president Nicolás Maduro, som tillsammans med sin hustru har tillfångatagits och förts ut ur landet”, skriver Trump på sin egen plattform Truth Social. Uppgifterna har ännu inte bekräftats av oberoende nyhetsbyråer eller internationella observatörer. Varken AP, Reuters, AFP eller neutrala medier har i skrivande stund verifierat att Maduro är bortförd. Venezuelas regering har inte bekräftat uppgiften, utan talar endast om pågående attacker.

Strider mot folkrätten

Händelserna väcker omedelbart frågor om internationell rätt. Enligt FN:s stadgar är det i regel förbjudet för ett land att använda militärt våld mot en annan stat, med undantag för självförsvar eller vid uttryckligt mandat från FN:s säkerhetsråd. Rättsexperter framhåller att militär intervention, annektering eller tvångsbortförande av en regeringsledare utan sådant mandat bryter mot principen om staters suveränitet och icke-ingripande. Även så kallad humanitär intervention är mycket kontroversiell och accepteras endast med säkerhetsrådsmandat. Relationerna mellan USA och Venezuela har varit ansträngda under lång tid. Sanktioner, diplomatiska motsättningar och återkommande hot om militära åtgärder har präglat relationen. De senaste händelserna i Caracas kan innebära en betydande eskalering och väcker oro för regional instabilitet. Internationella aktörer har krävt klarhet i vad som faktiskt har inträffat och uppmanar till respekt för Venezuelas suveränitet. Situationen utvecklas snabbt och uppgifter kan komma att ändras under dagen.]]> Iransk man åtalas i Stockholm för grovt folkrättsbrott https://nyadagbladet.se/inrikes/iransk-man-atalas-i-stockholm-for-grovt-folkrattsbrott/ https://nyadagbladet.se/inrikes/iransk-man-atalas-i-stockholm-for-grovt-folkrattsbrott/#comments Wed, 28 Jul 2021 04:40:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=104622 Den 60-årige mannen åtalas vid Stockholms Tingsrätt för grovt folkrättsbrott i Iran 1988. Mannen, som suttit häktad i snart två år, är misstänkt för en ledande roll i massavrättningarna av tusentals politiska fångar. Det var mellan den 28 juli och 31 augusti år 1988 som mängder med kvinnor och män, enligt uppgifter från människorättsorganisationen Amnesty International, forslades med gaffeltruckar för att hängas i lyktstolpar och lyftkranar eller arkebuseras. I och med dessa massavrättningar misstänks den 60-årige mannen, som var jurist kopplad till de fängelser där fångarna satt innan de avrättades, vara delaktig. Mannen greps direkt när han anlände till Arlanda flygplats i november år 2019 och sedan dess har en utförlig utredning pågått. Dussintals målsägande världen över har lokaliserats och ombetts träda fram som vittnen. – Jag är väldigt spänd, säger nyckelvittnet och en av målsägarna, Iraj Mesdaghi. Rättegången väntas pågå i flera månader och är ett av de största internationella brottmålen hittills i Sverige. – Det här är en så otroligt viktig händelse för oss och alla mammor, pappor, familjer och andra anhöriga till personer som fallit offer för den iranska regimen. Dessa brott har aldrig tidigare prövats, jag är väldigt tacksam över att det äntligen händer, säger Mesdaghi, som själv suttit som politisk fånge i Iran 1988. Den anklagade mannen nekar själv till att vara inblandad.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/iransk-man-atalas-i-stockholm-for-grovt-folkrattsbrott/feed/ 6 Syrier och ”svensk-rwandier” döms för grova folkrättsbrott https://nyadagbladet.se/inrikes/syrier-och-rwandier-sverige-doms-grova-folkrattsbrott/ https://nyadagbladet.se/inrikes/syrier-och-rwandier-sverige-doms-grova-folkrattsbrott/#comments Fri, 17 Feb 2017 09:48:51 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=34481 En 61-årig man döms för folkmord och grovt folkrättsbrott i Rwanda och en 46-årig man döms för grovt folkrättsbrott i Syrien. Båda får livstids fängelse.

Onsdagen den 15 februari dömdes den 61-årige mannen, som är svensk medborgare, i Hovrätten till livstids fängelse för folkmord och grovt folkrättsbrott i Rwanda 1994. Han är tidigare dömd i Tingsrätten. Torsdagen den 16 februari dömdes den 46-årige mannen från Syrien till livstids fängelse i Tingsrätten för grovt folkrättsbrott. – Domarna ger en viktig signal om att Sverige inte är en fristad för krigsförbrytare. Genom att utreda dessa brott kan vi ge målsägande upprättelse och visar att det, trots komplexa utredningar, blir resultat i slutändan, säger Per Ahlström, tillförordnad chef för gruppen för utredning av krigsbrott, nationella operativa avdelningen. Anmälningarna ökar Gruppen ansvarar för alla utredningar gällande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. De arbetar just nu med 45 öppna ärenden. – Vi har sett en ökning av antalet anmälningar. 2016 fick vi in sammanlagt 63 anmälningar, 2015 fick vi in 40 och 2014 fick vi in 36, säger Per Ahlström. Att utreda folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser är komplicerat. Brotten har ofta begåtts för många år sedan i andra länder och bevisläget är ofta svårt eftersom det sällan finns någon skriftlig eller teknisk bevisning utan endast muntliga berättelser från vittnen eller målsäganden. Komplicerade utredningar Den 46-årige mannen, som dömdes för grovt folkrättsbrott i Syrien, finns med på en videosekvens där han, tillsammans med flera gärningsmän, avrättar bakbundna fångar med automatvapen. Han är den andra personen som döms i Sverige för krigsbrott i Syrien. – När gäller folkmord längre tillbaka i tiden är bevisläget svårare. När krigsbrott begåtts i Syrien kan det finnas filmer och bilder, som i det här fallet, säger Per Ahlström. Utredningen av folkmordet i Rwanda tog tre år, med rättegångarna i Tingsrätt och Hovrätt inräknade. Endast den misstänkte fanns i Sverige. Alla förhör med målsägande och vittnen gjordes på plats i Rwanda. – Rättegångsförhandlingarna hölls delvis på plats. Vi har fått all hjälp vi bett om av myndigheterna i landet utan att de har styrt oss. Samarbete är en förutsättning för att det ska gå att utreda denna typ av brott.
  Källa: polisen.se]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/syrier-och-rwandier-sverige-doms-grova-folkrattsbrott/feed/ 1