fladdermöss – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 05 Jan 2026 13:24:49 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg fladdermöss – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Fladdermöss kramas och sover i en ”kramboll” https://nyadagbladet.se/miljo/fladdermoss-kramas-och-sover-i-en-kramboll/ Mon, 05 Jan 2026 13:24:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=212049 En familj av fladdermöss kramas när de återses, visar en studie från bland annat Humboldtmuseet i Berlin. Fladdermössen har också en tät familjekonstellation och sover tillsammans i en "kramboll". Fladdermöss är generellt svåra att studera då de är nattdjur. Forskare i Tyskland och Costa Rica satte därför upp rörelsekänsliga infraröda kameror i ett ihåligt träd i Guanacaste i Costa Rica - där man visste att en familj på fyra fladdermöss av arten stor spjutnäsa bodde. Fladdermössen var troligen ett föräldrapar med två ungar. Stor spjutnäsa är världens största köttätande fladdermus och kan ha ett vingspann på upp till en meter. Tidigare trodde man att arten var ensamlevande, men senare har det visat sig att de är sociala djur. Däremot upptäckte forskarna, vars resultat publicerats i Plos One, efter tre månaders filmning, att fladdermössen var mer sociala än man tidigare trott. Totalt kategoriserade man åtta huvudtyper av beteenden som innefattade bland annat sociala interaktioner, lek och mat.

Kramgoa

I boet var det vanligt att fladdermössen putsade varandra och använde sig av olika läten. Vuxna fladdermöss som tagit med sig mat till boet gav frivilligt maten till de yngre fladdermusungarna i kolonin. Detta beteende kan göra det möjligt för vuxna fladdermöss att gradvis vänja sina avkommor av från mjölk till en köttätande kost och hjälpa unga fladdermöss att utveckla sina färdigheter i att hantera byte innan de lämnar boet, menar forskarna. I filmerna kunde forskare också notera vad som man tror är en social hälsning hos fladdermössen. När en fladdermus hade varit ute ur boet kunde en av de andra fladdermössen svepa sina vingar kring den återvändande fladdermusen, likt en kram.

Delat föräldraskap

Vidare observerades ett jämlikt föräldraskap mellan föräldrafladdermössen. Om honan var ute ur boet tog hanen hand om ungarna, och när honan hade kommit tillbaka bytte de så att hon fick ta ansvaret. Resultaten tyder på att båda föräldrarna hjälper till att ta hand om ungarna, en strategi som är relativt sällsynt bland däggdjur. Forskarna tror att fladdermusungarna är födda olika år, men eftersom båda är kvar i boet tyder det på att arten har sina ungar kvar i boet under en längre period. — Stor spjutnäsa uppvisar en nivå av samarbetsbeteende och gemensam vårdnad av båda föräldrarna som sällan dokumenteras hos fladdermöss – ett fascinerande område för framtida forskning, säger Marisa Tietge vid Humboldtmuseet i Berlin. Samarbetsbeteendet, det monogama parbandet och den starka föräldrainvesteringen visar upp ett komplext socialt liv där familjen onekligen verkar vara i fokus. Även när fladdermusfamiljen sov var det tydligt, menar Tietge. — Det mest charmiga beteendet var att de bildade en tät kramboll när de somnade: varje fladdermus svepte en vinge runt sin närmaste granne, och alla nosar rörde vid varandra.]]> Fladdermöss ”surfar” i vinden https://nyadagbladet.se/miljo/fladdermoss-surfar-i-vinden/ Sat, 07 Jun 2025 10:21:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205290 Fladdermöss använder stormars varmfronter för att "surfa" på när de migrerar, visar forskning. På det viset använder de mindre energi och kan flyga längre sträckor. Större brunfladdermus är Sveriges största art av fladdermus med en vingbredd på 30 till 45 centimeter. Arten lever även i Finland. Liksom fåglar förflyttar sig även fladdermusen årligen tusentals kilometer i Nordamerika, Europa och Afrika. Nu har forskare från Max Planck Institute of Animal Behavior (MPI-AB) studerat 71 större brunfladdermöss under deras ungefär 1 600 kilometer långa vårflyttning över den europeiska kontinenten. Med hjälp av sensorer har man kunnat mäta fladdermusens aktivitetsnivåer samt även temperaturer i luften den vistas i. Forskarna upptäckte att fladdermössen ofta gjorde pauser i sitt flygande, men att de kunde färdas hela 400 kilometer under en enda natt, vilket slår det tidigare rekordet för arten. Fladdermössen avbröt sina flyttflygningar med frekventa stopp, troligen för att de behövde äta kontinuerligt. – Till skillnad från flyttfåglar går fladdermöss inte upp i vikt inför flytten, förklarar Dina Dechmann vid MPI-AB, en av författarna till studien, i ett pressmeddelande. De behöver fylla på energi varje natt, så deras migration har ett hoppande mönster snarare än en rak linje. Vidare upptäckte man ett intressant mönster i fladdermössens migrering. Vissa nätter valde fler fladdermöss att flyga jämfört med andra nätter, vilket visade sig bero på vädret. Fladdermössen började flyga på nätter när lufttrycket sjönk och temperaturen steg, med andra ord när det var inkommande stormar. Sensorerna på sändarna som mätte aktivitetsnivån visade dessutom att fladdermössen använde mindre energi när de flög under dessa nätter med varm vind. Efter analyser framkom det att fladdermössen använde varma vindar vid stormar för att "surfa" på. – De red på stormfronter och utnyttjade den varma medvinden, säger Edward Hurme, forskare vid MPI-AB. Det är känt att fåglar använder vindens stöd under migrationen, och nu ser vi att fladdermöss också gör det. Resultaten i studien är viktig för fladdermössens överlevnad, menar forskare. Migrerande fladdermöss hotas av mänsklig verksamhet, särskilt vindkraftverk som orsakar många kollisioner. Att veta var och när fladdermöss migrerar kan bidra till att förebygga dödsfall. – Vi kan vara fladdermössens beskyddare och hjälpa vindkraftparker att stänga av sina turbiner på nätter när fladdermöss flyger förbi, säger Hurme.]]> Fladdermusdöd ökar användningen av bekämpningsmedel https://nyadagbladet.se/miljo/fladdermusdod-okar-anvandningen-av-bekampningsmedel-leder-till-fler-spadbarnsdodsfall/ https://nyadagbladet.se/miljo/fladdermusdod-okar-anvandningen-av-bekampningsmedel-leder-till-fler-spadbarnsdodsfall/#respond Sun, 22 Sep 2024 13:12:55 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=188863 En invasiv svampsjukdom har slagit hårt mot fladdermuspopulationerna i USA, vilket har lett till en ökad användning av bekämpningsmedel. Ny forskning visar att denna ökning leder till högre spädbarnsdödlighet och lägre skördar. Sedan 2006 har en stor del av USA:s fladdermösspopulationer decimerats av en invasiv svampsjukdom. Sjukdomen, som kallas white-nose syndrome (vitnossyndrom på svenska), sprids i grottor där fladdermössen söker skydd under dagen och vintern. Den vita svampen angriper djurens muskler och vingar när de sover, och sjukdomen syns ofta tydligt på nosen – vilket gett den dess namn. Med en dödlighet på cirka 70 procent har vitnossyndromet orsakat miljontals fladdermöss död i USA. Fladdermöss fungerar som naturliga bekämpningsmedel genom att äta stora mängder skadeinsekter, vilket hjälper jordbrukare att skydda sina grödor. – Fladdermöss har fått ett dåligt rykte som något att vara rädd för, särskilt efter rapporter om en möjlig koppling till ursprunget till covid-19, säger Eyal Frank, biträdande professor vid Harris School of Public Policy och författare till studien, i ett pressmeddelande. Men fladdermöss tillför ett mervärde till samhället i sin roll som naturliga bekämpningsmedel, och den här studien visar att deras nedgång kan vara skadlig för människor. Forskare vid University of Chicago har nu undersökt den plötsliga nedgången i fladdermuspopulationerna och hur detta har lett till att jordbrukare använder mer kemiska bekämpningsmedel, samt vilka effekter detta har på människors hälsa. I studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science, jämfördes bekämpningsmedelsanvändningen i regioner i USA där fladdermuspopulationen minskat kraftigt, med områden som inte påverkats lika mycket av sjukdomen. Resultaten visade att jordbrukare i de mest drabbade regionerna använde 31,2 procent mer bekämpningsmedel. Eftersom bekämpningsmedel har kopplats till negativa hälsoeffekter, fortsatte forskaren Eyal Frank att undersöka om den ökade användningen av bekämpningsmedel också ledde till en ökning i spädbarnsdödligheten – en vanlig metod för att studera hälsoeffekterna av miljöföroreningar. "Jag fortsatte med att dokumentera att spädbarnsdödligheten på grund av interna dödsorsaker, det vill säga inte på grund av olyckor eller mord, ökade med i genomsnitt 7,9 procent i de drabbade delstaterna", skriver Frank i studien. Antalet spädbarnsdödsfall ökade med totalt 1 334, som en direkt följd av de ökade nivåerna av bekämpningsmedel i de drabbade regionerna. För varje procentuell ökning av bekämpningsmedelsanvändningen steg spädbarnsdödligheten med 0,25 procent. Studien visade också att bekämpningsmedel inte var lika effektiva som fladdermöss på att hålla skadedjur borta. Jordbrukarnas intäkter från grödförsäljning minskade med nästan 29 procent, förmodligen som ett resultat av en försämring av grödornas kvalitet. – När fladdermössen inte längre finns där för att göra sitt jobb med att kontrollera insekter är kostnaderna för samhället mycket stora - men kostnaden för att bevara fladdermuspopulationer är sannolikt mindre. Mer generellt visar den här studien att vilda djur och växter tillför ett värde till samhället, och vi måste bättre förstå detta värde för att kunna utforma strategier för att skydda dem, säger forskaren.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/fladdermusdod-okar-anvandningen-av-bekampningsmedel-leder-till-fler-spadbarnsdodsfall/feed/ 0 Fladdermöss använder sig av samma teknik som dödsmetallsångare https://nyadagbladet.se/miljo/fladdermoss-anvander-sig-av-samma-teknik-som-dodsmetallsangare/ https://nyadagbladet.se/miljo/fladdermoss-anvander-sig-av-samma-teknik-som-dodsmetallsangare/#respond Sun, 12 Feb 2023 08:15:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=138495 Fladdermöss kan troligen använda sig av samma tekniker när de gör lågfrekventa läten som dödsmetallsångare använder när de ”growlar" eller när man sjunger strupsånger, visar ny forskning i Danmark. Forskare vid Syddanska Universitetet har undersökt hur vattenfladdermusen (Myotis daubentonii) framkallar ljud och då fokuserat främst på strukturen av artens struphuvud. Fladdermöss i allmänhet använder ofta röstkommunikation på olika sätt och ekolokalisering för att navigera samt hitta sina byten. Exempelvis hos arten Större musöra har forskare tidigare kommit fram till att den troligen kan imitera getingar som ett försvar, något som Nya Dagbladet tidigare skrivit om. Detta gör fladdermusen genom något som på engelska kallas ”bates mimikry”, vilket innebär att ett ogiftigt djur imiterar ett giftigt djur. Ekolokalisering är kortfattat ett sätt att lokalisera föremål genom att skicka iväg ljudvågor och sedan uppfatta ekon av dem. Endast ett fåtal arter som man känner till idag använder sig av ekolokalisering - exempelvis delfiner. – En fladdermus kan bestämma formen, storleken och texturen på objekt inom millisekunder, förklarar Lassa Jakobsen, medförfattare till studien och biolog vid Syddanska universitet. I studien har man också kommit fram till att vattenfladdermusen möjligen använder sig av samma teknik som dödsmetallsångare gör när de ”growlar”. – Vi identifierade för första gången vilka fysiska strukturer i struphuvudet som pendlar för att göra olika vokaliseringar. Till exempel kan fladdermöss göra lågfrekventa läten genom att använda sina så kallade "falska stämband" - som mänskliga dödsmetallsångare gör, förklarar Coen Elemans, medförfattare till studien och professor i biologi vid Syddanska universitet. För att framkalla detta ljud används fickbanden, eller de så kallade ”falska stämbanden”, något som också mongoliska strupsångare använder när de sjunger. Forskarna vet dock inte vad fladdermössen förmedlar när de använder sin dödsmetallröst, men att det skulle kunna handla om aggression. – Vissa ljud verkar aggressiva, vissa kan vara ett uttryck för irritation och vissa ljud kan ha en helt annan funktion. Vi vet inte än, menar medförfattaren och biologen Lassa Jakobsen. Fladdermusen har många läten och den har även ett röstomfång på hela sju oktaver, något forskarna menar är ytterst anmärkningsvärt då de flesta däggdjurs omfång är tre till fyra oktaver –  De flesta däggdjur har ett intervall på tre till fyra och människor cirka tre. Vissa mänskliga sångare kan nå ett intervall på fyra till fem, men de är bara väldigt få. Välkända exempel är Mariah Carey, Axl Rose och Prince, säger Elemans. Det visar sig att fladdermöss överträffar detta område genom att använda olika strukturer i struphuvudet, vilket är anmärkningsvärt.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/fladdermoss-anvander-sig-av-samma-teknik-som-dodsmetallsangare/feed/ 0 Vindkraftverk driver bort fladdermöss https://nyadagbladet.se/vetenskap/vindkraftverk-driver-bort-fladdermoss/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/vindkraftverk-driver-bort-fladdermoss/#comments Tue, 31 Jan 2023 05:56:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=141691 En ny studie vid Åbo universitet visar att vindkraftverk driver bort fladdermöss från deras livsmiljöer. Det är dock oklart om det är skogsavverkningen eller turbinernas ljudföroreningar som är orsaken till att de ljudkänsliga däggdjuren flyr långt iväg från vindkraftsanläggningarna. I studien har de finska forskarna bland annat använt sig av utplacering av mikrofoner på mellan noll och tusen meters avstånd från flera vindkraftverk vid Finlands västkust. De fladdermöss som studerats specifikt är nordfladdermusen och olika arter i släktet myotis. Mikrofonerna spelade sedan in fladdermusens lägen under fyra månader, vilket gav forskarna en uppfattning om hur djuren påverkades av vindkraftverken. – Våra resultat visar att förekomsten av fladdermöss påverkades av vindkraftverk eftersom de båda undersökta grupperna oftare hittades längre bort från vindkraftverken. De nordliga fladdermössen stöttes bort upp till 800 meter från vindkraftverken, men för Myotis-arter var den negativa påverkan av vindkraft till och med större än en kilometer, vilket var det maximala avstånd vi studerade, säger huvudförfattaren och doktoranden Simon Gaultier, enligt sajten Natursidan.se. Fladdermöss föredrar att leva i tätbevuxna skogar och därför är det också svårt att avgöra om det är avverkningen runt vindkraftsanläggningarna eller turbinernas ljud och ljus som driver bort dem. Oavsett anledning kan forskare dock konstatera att man nu har bevis för att vindkraftsverk driver bort fladdermöss från deras naturliga livsmiljöer. – Myotis-fladdermöss gillar inte sådana förändringar och föredrar täta skogar utan öppna ytor. Det kan vara förklaringen till varför de undviker vindkraftparker, säger Gaultier. Det är sedan minst 50 år tillbaka även känt att fladdermöss ofta faller offer för vindkraftverkens rotorblad. Insekter dras till turbinerna, vilket gör att insektsätande fladdermusarter också gör det. En studie visade att sådana arter utgjorde 98 procent av de fladdermöss som föll offer för vindkraftverk. Ytterligare en omständighet som förvärrar situationen är att migrerande fladdermöss ofta rör sig över finska västkusten, där flest vindkraftverk byggs. De stora vindkraftsanhopningarna får även en stor påverkan på fladdermöss och enligt studien påverkas hela sju procent av Finlands yta av vindkraft. Även om så kallad "grön energi" är viktig, betonar forskarna, måste man även kunna skydda fladdermöss och andra arter som påverkas av vindkraft. Det är också känt sedan tidigare att rotorblad exempelvis dödar ett betydande antal fåglar varje år och att effekterna av ljud-och ljusföroreningar samt förlusten av livsmiljöer även påverkar landlevande djur.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/vindkraftverk-driver-bort-fladdermoss/feed/ 4 Forskare: Fladdermöss kanske imiterar getingar i försvar https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-fladdermoss-kanske-imiterar-getingar-i-forsvar/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-fladdermoss-kanske-imiterar-getingar-i-forsvar/#respond Sun, 29 May 2022 06:15:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=124039 Fladdermusarten Större musöra kan vara det första däggdjuret som använder sig av försvarsmekanismen "Bates mimikry", menar forskare. Fladdermusen tycks imitera ljudet av en geting när den känner sig hotad. I Italien 1998 till 2001 studerade ekologen Danilo Russo fladdermusarten Större musöra (Myotis myotis). När man tillfångatog fladdermössen upptäckte man att de gav ifrån sig ett surrande ljud som inte var karaktäristiskt för just fladdermöss, utan liknande mer ljudet av ett bi eller geting. Flera år senare beslutade Russo och hans forskningsteam att testa om ljudet enbart var ett sammanträffande eller en form av försvarsljud, även kallat ”Bates mimikry”, vilket innebär att ett ogiftigt djur imiterar ett giftigt djur eller annan oätlig art för att skydda sig själv. – När man hörde ljudet tänkte man direkt på det, berättar Russo för Science News. Russo spelade in ljudet från fladdermössen och även lätena från två typer av getingar samt två bin som var vanliga i området. När man jämförde lätena kunde forskarna dock oftast särskilja dem, även om de lät snarlika. Russo funderade vidare och kom sedan att tänka på en av fladdermusens största fiender, ugglan. Två ugglearter i området, kattuggla (Strix aluco) och Tornuggla (Tyto alba), jagar ofta Större musöra och därför testade man att begränsa ljudet till frekvenser som ugglor hör. Då lät de surrande ljuden plötsligt mer lika naturliga bins och blev svårare att särskilja. Forskarna testade sedan att spela upp ljudet för dessa ugglor vilka då backade undan från högtalaren. De testade också att spela upp typiska uggleljud via samma högtalare, vilket gjorde att ugglorna då istället närmade sig. Russo menar att fåglar generellt undviker ”stickande insekter” och tror att fladdermössen utvecklat det surrande ljudet för att kunna försvara sig själva mot ugglan genom att imitera en geting eller ett bi. Det här scenariot kan därför vara det första man upptäckt där ett däggdjur imiterar en insekt i syfte att använda sig av Bates mimikry, menar forskarna. Det är också generellt ovanligt att arter använder sig av ljud, oftast använder de sig av visuella signaler. Däremot är ekologen Matthew Bulbert vid Oxford Brookes University i Storbritannien osäker huruvida det här är ett fall av Bates mimikry. Han menar att fladdermössen skulle kunna ge ifrån sig dessa ljud enbart för att ”skrämma” ugglan att släppa taget så de kan fly. – Men det i sig är fortfarande rätt häftigt, menar Bulbert.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-fladdermoss-kanske-imiterar-getingar-i-forsvar/feed/ 0 Även avverkade skogar värdefulla https://nyadagbladet.se/miljo/aven-avverkade-skogar-vardefulla/ https://nyadagbladet.se/miljo/aven-avverkade-skogar-vardefulla/#respond Wed, 12 Mar 2014 08:24:10 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=16899 Även regnskogar som varit utsatta för upprepad avverkning är viktiga för den biologiska mångfalden och kan spela en roll för arternas bevarande, enligt ny forskning från Durrell Institute of Conservation Ecology, University of Kent. Resultatet går tvärt emot vad man tidigare trott, att avverkade skogar har liten eller ingen betydelse för mångfalden. Detta har lett till att skogar som avverkats ofta har omvandlats till jordbruksmark eftersom den tros ha litet värde i form av timmer, mångfald eller som kolsänka. Forskarna har använt sig av fladdermöss på Borneo för att studera hur avverkningen påverkar mångfalden. Mest känsliga är de arter som lever i håligheter i gamla träd, men genom att sätta upp lådor för fladdermöss och fåglar att bo i kan man med enkla medel åter­ställa vissa arter till samma nivåer som finns i orörda skogar, säger Matthew Struebig, en av huvudförfattarna till rapporten.   Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/aven-avverkade-skogar-vardefulla/feed/ 0