<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>fetma &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/fetma/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 31 Aug 2026 05:49:35 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>fetma &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Möss tappade fett utan att äta mindre</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/tofa-moss-viktnedgang-fett-muskler/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 31 Aug 2026 05:49:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Anders Näär]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[läkemedel]]></category>
		<category><![CDATA[möss]]></category>
		<category><![CDATA[Science Advances]]></category>
		<category><![CDATA[TOFA]]></category>
		<category><![CDATA[viktminskning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238841</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett experimentellt ämne fick hanmöss med kostinducerad fetma att minska kraftigt i vikt under fyra veckor. Djuren åt lika mycket som tidigare och förlorade främst fett, medan forskarna inte såg någon statistiskt säkerställd minskning av den fettfria massan.</strong>

Ämnet kallas 5-tetradecyloxy-2-furoic acid, förkortat TOFA. Det utvecklades under namnet RMI 14,514 på 1970-talet som ett möjligt läkemedel mot höga blodfetter. Tidiga försök visade att det kunde hämma kroppens nybildning av fettsyror och sänka blodfetterna hos flera djurarter.

TOFA nådde aldrig kliniska studier på människor. Äldre djurstudier visade en förhållandevis hög gräns för akut giftighet, men också möjliga varningssignaler vid längre behandling.

I en äldre <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7184772/" target="_blank" rel="noopener nofollow">studie</a> på råttor, publicerad 1981, hämmades tillväxten vid den högsta dosen. Forskarna såg också en mild ansamling av fett i levern vid två av dosnivåerna, men förändringen försvann efter avslutad behandling. En annan <a href="https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC2110207/" target="_blank" rel="noopener nofollow">studie från 1978</a> beskrev ovanliga förändringar i leverns och njurarnas peroxisomer, små celldelar som bland annat deltar i nedbrytningen av fettsyror.

Forskningen om ACC-hämmare fortsatte med andra ämnen, men läkemedelsklassen har haft ett återkommande problem: flera kandidater har i stället höjt triglyceriderna i blodet och därmed väckt oro för hjärt-kärlrisker. TOFA tycktes inte ge samma effekt, men användes under de följande årtiondena främst som ett forskningsverktyg. Dess påverkan på energiförbrukningen och PPAR-systemet hade inte tidigare undersökts i samband med fetma.
<h3>Ny studie på möss</h3>
Forskare vid bland annat University of California, Berkeley, har nu <a href="https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC13496183/" target="_blank" rel="noopener nofollow">testat</a> TOFA mot fetma och andra ämnesomsättningssjukdomar hos möss. Resultaten, som publicerats i tidskriften <em>Science Advances</em>, visar att ämnet kan minska fettmassan utan att djuren äter mindre.

I huvudförsöket fick tio möss TOFA och tio möss en kontrollbehandling. Samtliga var hanmöss som först hade fått en fettrik kost i sju veckor. Ämnet gavs via en sond till magsäcken två gånger om dagen under fyra veckor.

Vikten började sjunka när behandlingen sattes in. Vid försökets slut hade TOFA-gruppen gått ner omkring 18 procent, trots att födointaget inte hade förändrats. Mätningar av kroppssammansättningen visade en kraftig minskning av fettmassan, men ingen statistiskt säkerställd förändring av den fettfria massan.

— <em>Kroppsvikten påverkas på två sätt: genom att ta in färre kalorier eller genom att göra av med mer energi. GLP-1-läkemedel verkar nästan helt på det första, så vi riktade in oss på det andra</em>, säger studiens huvudförfattare Anders Näär, professor i metabolisk biologi och nutrition vid UC Berkeley, i ett <a href="https://news.berkeley.edu/2026/08/21/a-promising-new-weight-loss-and-diabetes-treatment-helps-burn-fat-while-keeping-muscle/" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.
<h3>Ökade energiförbrukningen</h3>
TOFA blockerar två enzymer, ACC1 och ACC2, som deltar i kroppens nybildning av fett. Samtidigt aktiveras receptorerna PPAR-alfa och PPAR-delta, som styr gener kopplade till fettförbränning och energiförbrukning.

I ett separat försök ökade mössens energiförbrukning med upp till 18 procent utan att de rörde sig mer eller fick högre kroppstemperatur. Forskarna såg också lägre blodsocker- och insulinnivåer, minskade blodfetter och förbättrade tecken på fettlever.
<h3>Aldrig testat på människor</h3>
Studien omfattade enbart hanmöss. TOFA har aldrig testats på människor och varken säker dos eller möjliga biverkningar är kända. Mätningen av fettfri massa omfattar dessutom mer än skelettmuskler och bevisar därför inte att ämnet skyddar muskelmassan.

Tre av forskarna har ekonomiska intressen i ReRx Therapeutics, som utvecklar läkemedel med koppling till studien. Flera författare står också bakom patentansökningar om TOFA vid ämnesomsättningssjukdomar.

Forskarna planerar nu försök på större djur. Näär varnar samtidigt för att köpa TOFA på nätet och prova ämnet på egen hand.

— <em>Det här befinner sig på ett mycket tidigt förkliniskt stadium</em>, säger han till <a href="https://cen.acs.org/biological-chemistry/biochemistry/TOFA-for-weight-loss/104/web/2026/08" target="_blank" rel="noopener nofollow">C&#38;EN</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mäns testosteron har halverats – forskare slår larm</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/mans-testosteron-har-halverats-forskare-slar-larm/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jul 2026 06:35:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[fertilitet]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hormonstörande ämnen]]></category>
		<category><![CDATA[testosteron]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234885</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Mäns genomsnittliga testosteronnivåer har minskat kraftigt under de senaste fem decennierna. Forskare bakom en ny sammanställning varnar för att utvecklingen kan få betydelse både för fertilitet och allmän hälsa.</strong>

Enligt forskningsresultat som presenterades vid European Society of Human Reproduction and Embryologys årsmöte i London har mäns totala testosteronnivåer sjunkit med 54 procent mellan 1972 och 2019.

Genomgången bygger på sex långtidsstudier med sammanlagt 118 593 män från Israel, USA, Brasilien, Finland och Danmark. Samtliga studier pekade åt samma håll, och den samlade nedgången tycks enligt forskarna ha accelererat efter år 2000, rapporterar <a href="https://www.theguardian.com/society/2026/jul/07/mens-average-testosterone-levels-have-halved-in-last-50-years-say-scientists" target="_blank" rel="noopener nofollow">The Guardian</a>.

Professor Hagai Levine vid Hebrew University-Hadassah Braun School of Public Health i Israel beskriver utvecklingen som tydlig.

— <em>Vi såg en nedgång på över 50 procent i totalt testosteron under den här perioden. Det speglar en minskning på mer än en procent per år, så detta är ingen tillfällighet eller statistisk felmarginal. Det är en mycket stark trend</em>, säger han till tidningen.
<h3>Flera tänkbara orsaker</h3>
Testosteron påverkar bland annat spermieproduktion, sexuell drift, muskelmassa, bentäthet, energinivåer och ämnesomsättning. Lägre nivåer kan därför få följder som sträcker sig längre än enbart fertilitet.

Forskarna pekar på att ökande fetma och diabetes sannolikt spelar en viktig roll. Övervikt kan bidra till att testosteron omvandlas till östrogen, medan diabetes och insulinresistens kan störa kroppens hormonella signalering.

Samtidigt lyfts även miljöfaktorer fram som möjliga delförklaringar. Det handlar bland annat om hormonstörande ämnen i vardagsprodukter och andra förändringar i livsmiljön, även om forskarna betonar att sambanden där ännu inte är lika säkra.

Levine bedömer att fetma och metabola problem kan förklara en betydande del av nedgången, men inte nödvändigtvis hela utvecklingen. Andra forskare manar samtidigt till försiktighet med långtgående slutsatser innan orsakerna är bättre klarlagda.

En separat systematisk genomgång, publicerad i <a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s40618-025-02671-9" target="_blank" rel="noopener nofollow">Journal of Endocrinological Investigation</a>, pekade nyligen också på sjunkande serumtestosteron hos friska män över tid, oberoende av ålder och BMI.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fetma kopplas till alzheimer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/fetma-kopplas-till-alzheimer/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Jul 2026 05:23:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Alzheimers sjukdom]]></category>
		<category><![CDATA[demens]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[hjärnan]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234491</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fetma och särskilt bukfetma i medelåldern kan hänga samman med senare alzheimerförändringar i hjärnan, enligt en ny norsk studie. Sambandet kan få betydelse för hur demenssjukdomar förebyggs.</strong>

Antalet personer som insjuknar i demens väntas öka kraftigt i takt med att befolkningen blir äldre. I Norge har <a href="https://www.aldringoghelse.no/korrigert-versjon-kraftig-okning-i-nye-tilfeller-av-demens/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Nasjonalt senter for aldring og helse</a> tidigare beräknat att så många som 56 000 personer per år kan utveckla demenssjukdomar år 2050.

Mot den bakgrunden lyfter norska forskare fram en riskfaktor som ofta hamnar i skymundan: fetma i medelåldern, och framför allt fett runt magen. Studien bygger på material från HUNT, Helseundersøkelsen i Nord-Trøndelag, där invånare har följts i återkommande hälsoundersökningar under flera decennier.

Resultaten, som publicerats i tidskriften <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/42228892/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Neurology</a>, visar att fetma i medelåldern kan hänga samman med senare alzheimerförändringar i hjärnan.

Forskarna har följt nästan 9 000 norrmän över tid och jämfört tidigare uppgifter om vikt, BMI och magmått med hälsodata senare i livet.

När deltagarna var 70 år eller äldre tog forskarna blodprov och gjorde kognitiva bedömningar. På så sätt kunde de undersöka om personer med fetma i medelåldern oftare hade tecken på alzheimerförändringar eller demens många år senare.
<h3>Bukfetma pekas ut</h3>
Enligt postdoktorn Ekaterina Zotcheva, som lett studien, var sambandet särskilt tydligt för fett runt magen.

— <em>Vi fann att fetma, särskilt fett runt magen i medelåldern, hänger samman med högre risk för Alzheimers sjukdom senare</em>, säger hon till <a href="https://www.nrk.no/norge/forskning-viser-at-fedme-midt-i-livet-kan-gi-alzheimer-forandringer-i-hjernen-1.17908314" target="_blank" rel="noopener nofollow">NRK</a>.

Hon säger också att bukfett kan bidra till inflammation och andra störningar i kroppen som kan påverka hjärnan negativt. Forskarna betonar samtidigt att studien handlar om risk på gruppnivå, inte om att fetma ensamt avgör om en person får demens.
<h3>Viktnedgång kan komplicera bilden</h3>
Bilden blir mer svårtolkad när vikten mäts sent i livet, eftersom begynnande demenssjukdom i sig kan leda till viktnedgång.

— <em>Om man mäter vikt eller fetma 20 år innan man får demens ser man att fetma ökar risken för demens, men när man mäter många år senare, precis före en demensdiagnos, minskar fetma risken</em>, säger demensforskaren Geir Selbæk, professor och forskningschef vid Nasjonalt senter for aldring og helse och medförfattare till studien, till NRK.

Forskarna menar att åtgärder som minskar bukfetma i befolkningen kan få betydelse för arbetet med att förebygga demenssjukdomar i framtiden.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Användningen av fetmamedicin till barn ökar kraftigt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/anvandningen-av-fetmamedicin-till-barn-okar-kraftigt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 08 Jun 2026 05:10:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[fetmamedicin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232628</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fetmamediciner får en allt större roll i behandlingen av barn med svåra viktproblem. Ökningen går snabbt, men de höga kostnaderna gör att alla familjer inte har samma möjlighet att få tillgång till läkemedlen.</strong>

Antalet barn och unga i Sverige som behandlas med läkemedel mot fetma har ökat kraftigt. Under årets första fyra månader hade antalet patienter i åldern 0–19 år mer än fördubblats jämfört med samma period i fjol, rapporterar <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stor-okning-av-fetmamedicin-till-barn" target="_blank" rel="noopener nofollow">SVT</a>.

I april 2026 fick 1 613 barn och unga fetmamedicin, enligt Socialstyrelsens läkemedelsregister. Samma månad förra året var siffran 618. Barnläkaren Annika Janson vid Rikscentrum Barnobesitas säger till SVT att många av hennes patienter är omkring tio år och har svår fetma.

— <em>En del barn är så tunga att de har svårt med sin motoriska utveckling</em>, säger hon.

För de barn som drabbas kan fetma innebära både hälsorisker och följdsjukdomar, men också en stor psykisk påfrestning. Det handlar bland annat om ökad risk för fettlever, högt blodtryck, typ 2-diabetes, ledproblem, depression, låg självkänsla och social utsatthet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fetman bromsar i väst – men tar fart i fattigare länder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/fetman-bromsar-i-vast-fattigare-lander/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 21 May 2026 04:36:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[obesitas]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230966</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare ser en växande klyfta mellan rika och fattigare länder. En omfattande internationell studie visar att fetmaökningen har bromsat in i många höginkomstländer, samtidigt som utvecklingen fortsätter uppåt i fattigare delar av världen.</strong>

Analysen bygger på hälsodata från 200 länder och territorier mellan 1980 och 2024. Den vetenskapliga artikeln har <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-026-10383-0" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerats</a> i tidskriften <em>Nature</em>. Studien har letts av Imperial College London, med forskare från bland annat Göteborgs universitet som medförfattare.

Resultaten visar att fetmaökningen har bromsat in eller planat ut i de flesta höginkomstländer, efter de kraftiga ökningar som skedde under slutet av 1900-talet. Utvecklingen stabiliserades först bland skolbarn runt millennieskiftet och därefter bland vuxna ungefär tio år senare. I länder som Frankrike, Italien och Portugal kan andelen personer med fetma till och med ha börjat minska.

Samtidigt beskriver forskarna en växande skillnad mellan olika delar av världen. I många låg- och medelinkomstländer, särskilt i Afrika, Asien, Latinamerika samt på öar i Stilla havet och Karibien, fortsätter fetman att öka. Skillnaderna kopplas bland annat till tillgången till hälsosam mat och till matpriser.
<h3>Sveriges utveckling svårtolkad</h3>
För Sveriges del är bilden mer svårtolkad. I underlaget pekas barn i Australien, Finland och Sverige ut som undantag från den positiva trenden i andra höginkomstländer. Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, betonar att de svenska uppgifterna är osäkra.

— <em>Man kan tyvärr varken bekräfta eller utesluta att det stämmer med verkligheten för Sveriges del</em>, <a href="https://www.gu.se/nyheter/dampad-obesitasokning-i-rika-lander-men-inte-i-fattiga" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> hon enligt Göteborgs universitet.

Hon hänvisar till svårigheten att få fram heltäckande nationella data. Yngre barn i Sverige mäts och vägs av elevhälsan, men uppgifterna görs inte alltid tillgängliga. Forskarna pekar också på risken för fel i självrapporterade uppgifter om längd och vikt bland äldre barn.

— <em>Det vi vet är att det finns stora regionala skillnader i förekomsten av obesitas i Sverige och att obesitas hos barn fortsätter att vara ett av de vanligaste kroppsliga tillstånden, med hög risk för fortsatt ohälsa genom livet</em>, säger Annika Rosengren.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Analys: Britter får färre friska år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/britter-far-farre-friska-ar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 01 May 2026 05:20:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[fattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Health Foundation]]></category>
		<category><![CDATA[NHS]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228999</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Britter kan räkna med färre år i god hälsa än för tio år sedan, visar en ny analys. Nedgången kopplas bland annat till socioekonomiska skillnader, utbredd fetma och ett pressat sjukvårdssystem.</strong>

Tankesmedjan Health Foundation har analyserat färska <a href="https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/healthandsocialcare/healthandlifeexpectancies/bulletins/healthstatelifeexpectanciesuk/between2011to2013and2022to2024" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppgifter</a> från den brittiska statistikmyndigheten ONS om så kallad hälsosam livslängd – det vill säga hur många år en person förväntas leva vid god hälsa.

Analysen bygger på officiell brittisk befolkningsstatistik och jämför perioden 2012–2014 med 2022–2024. Den omfattar hela Storbritannien, på såväl nationell som lokal nivå.

Under tioårsperioden sjönk den hälsosamma livslängden från 62,9 till 60,7 år för män och från 63,7 till 60,9 år för kvinnor. Det innebär att många britter enligt analysen kan räkna med att drabbas av sjukdom eller funktionsnedsättning flera år innan de når pensionsåldern.
<h3>Stora regionala skillnader</h3>
Skillnaderna mellan olika delar av landet är stora. I Richmond i sydvästra London kan män räkna med att vara friska fram till 69-årsåldern. I Blackpool, som är ett av landets mer socialt utsatta områden, är motsvarande siffra drygt 50 år.

Health Foundation pekar på flera orsaker till utvecklingen, bland annat ekonomisk utsatthet, bostadsförhållanden, arbetsliv, levnadsvanor och tillgång till vård.

Storbritannien har också en av de högsta andelarna invånare med fetma i Västeuropa, enligt <a href="https://www.bbc.co.uk/news/articles/c20q07w3gl9o" target="_blank" rel="noopener nofollow">BBC</a>.
<h3>NHS under press</h3>
Utvecklingen sker samtidigt som det brittiska sjukvårdssystemet NHS under lång tid har pressats av vårdköer, personalbrist och hög arbetsbelastning. Den brittiska läkarorganisationen BMA <a href="https://www.bma.org.uk/advice-and-support/nhs-delivery-and-workforce/workforce/medical-staffing-in-the-nhs" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att vården fortfarande har många vakanta tjänster.

Enligt Health Foundation riskerar försämrad folkhälsa att öka trycket på sjukvården ytterligare, eftersom fler människor kan behöva vård och stöd tidigare i livet.

The Guardian <a href="https://www.theguardian.com/society/2026/apr/27/people-in-uk-spend-fewer-years-in-good-health-than-a-decade-ago-study-finds" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att Storbritannien nu ligger i bottenskiktet bland jämförbara höginkomstländer när det gäller friska år. Bara USA placerar sig sämre.
<h3>”Ett kritiskt skede”</h3>
Health Foundation beskriver läget som kritiskt för Storbritannien. Organisationen varnar för att försämrad hälsa kan få stora följder för arbetsliv, ekonomi och vårdsystem.

— <em>Resultaten visar en skarp sanning: Storbritanniens hälsa går bakåt</em>, säger Dr Jennifer Dixon, vd för Health Foundation, enligt <a href="https://www.theguardian.com/society/2026/apr/27/people-in-uk-spend-fewer-years-in-good-health-than-a-decade-ago-study-finds" target="_blank" rel="noopener nofollow">The Guardian</a>.

Analysen betonar att hälsosam livslängd inte är detsamma som förväntad livslängd. Den totala livslängden har inte minskat i samma utsträckning. Försämringen gäller i stället hur många år människor väntas leva utan större hälsoproblem.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Friska prover ingen garanti för barn med fetma</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/barn-obesitas-normala-prover-skyddar-inte/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 27 Mar 2026 05:45:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Karolinska institutet]]></category>
		<category><![CDATA[övervikt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225741</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny studie från Karolinska Institutet visar att barn med obesitas löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av allvarliga sjukdomar som vuxna – även om de har normala blodvärden vid en undersökning.</strong>

Studien, <a href="https://doi.org/10.1001/jamapediatrics.2026.0343" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerad</a> i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics den 23 mars 2026, följde drygt 7 200 svenska barn mellan 7 och 17 år som hade påbörjat obesitasbehandling – och följde upp dem till 30 års ålder.

Barnen delades in i två grupper: de med metabolt hälsosam obesitas – det vill säga normala blod- och levervärden samt normalt blodtryck – och de med obesitas som redan visade påverkade riskmarkörer. Resultaten jämfördes med jämnåriga utan fetma.
<h3>Kraftigt förhöjd sjukdomsrisk</h3>
Siffrorna är talande. Vid 30 års ålder hade 9 procent av dem med normala provresultat som barn fått typ 2-diabetes – jämfört med 0,5 procent i kontrollgruppen. Bland dem med redan påverkade värden var siffran hela 17 procent. Högt blodtryck drabbade 11 respektive 18 procent av dem med obesitas, mot 4 procent bland jämnåriga utan fetma.

— <em>Det har funnits en diskussion om att barn med normala blod- och levervärden och normalt blodtryck kanske inte behöver behandling för sin obesitas. Vår studie visar att detta antagande inte stämmer</em>, <a href="https://nyheter.ki.se/barn-med-obesitas-riskerar-sjukdom-trots-normala-varden" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Claude Marcus, professor vid Karolinska Institutet.

Studien visar också att ett framgångsrikt behandlingssvar under barndomen minskar risken för sjukdom senare i livet – med lika stor effekt oavsett om barnet hade påverkade riskmarkörer eller inte. Det tyder på att tidig insats gör skillnad, men att den måste erbjudas alla.

— <em>Våra resultat tyder på att alla barn med obesitas har behov av behandling, även om de förefaller helt friska vid undersökning</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Över 220 miljoner barn riskerar fetma år 2040</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/over-220-miljoner-barn-riskerar-fetma-ar-2040/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 04 Mar 2026 07:23:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[barnfetma]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223143</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Utan kraftfulla åtgärder kommer mer än 220 miljoner barn att ha fetma år 2040. Det varnar World Obesity Federation i en ny rapport.</strong>

I dag har cirka 180 miljoner barn världen över fetma. Men enligt World Obesity Federations senaste rapport kommer antalet barn med fetma att öka till 227 miljoner år 2040. Samtidigt beräknas totalt över en halv miljard barn i åldern 5–19 år vara överviktiga.

Rapporten visar att minst 120 miljoner skolbarn då kommer att ha tidiga tecken på kronisk sjukdom orsakad av högt BMI.

Johanna Ralston, vd för World Obesity Federation, säger att ökningen visar att sjukdomen inte tas på allvar.

— <em>Det är inte rätt att döma en generation till fetma och de kroniska och potentiellt dödliga icke-smittsamma sjukdomar som ofta följer med</em>, <a href="https://www.theguardian.com/society/2026/mar/04/more-than-220m-children-will-be-obese-by-2040-without-drastic-action-report-warns?utm_source=sdrn%3Avg%3Aarticle%3AbOg2gB" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> hon till The Guardian.
<h3>Storbritannien bland de värst drabbade</h3>
I USA har 27 miljoner barn mellan 5 och 19 år högt BMI, vilket innebär att två av fem amerikanska barn är överviktiga eller feta. Endast Kina (62 miljoner) och Indien (41 miljoner) har fler drabbade barn.

Storbritannien har cirka 3,8 miljoner barn med högt BMI, en rekordnivå. Det gör landet till ett av de sämst presterande i Europa, med ungefär dubbelt så många överviktiga och feta barn som Frankrike och Italien.

Enligt rapporten förväntas 370 000 brittiska barn mellan 5 och 19 år ha tecken på hjärt-kärlsjukdom år 2040, och 271 000 beräknas visa tecken på högt blodtryck.
<h3>Kräver politisk vilja</h3>
Rapporten pekar på stora regionala skillnader. De tio länder där mer än hälften av skolbarnen är överviktiga eller feta ligger alla i västra Stilla havsregionen eller Amerika. Den snabbaste tillväxten av fetma sker främst i låg- och medelinkomstländer.

Organisationen efterlyser åtgärder för att skapa hälsosammare miljöer, bland annat sockerskatter, begränsningar av skräpmatsreklam och policystrategier för att hjälpa barn att leva mer aktiva liv.

Dr Kremlin Wickramasinghe, regional rådgivare för nutrition och fetma vid WHO Europa, säger att barnfetma är ett "miljömisslyckande". Han kräver obligatoriska marknadsföringsbegränsningar.

— <em>Majoriteten av regeringarna – inklusive många i Europa – tillåter livsmedelsindustrin att rikta sig mot barn utan begränsningar. Det vi behöver är politisk vilja att agera och stå emot industrins inflytande</em>, säger han.

Den brittiska regeringen meddelar att man begränsar skräpmatsreklam på tv före 21.00 och helt online – en åtgärd som förväntas ta bort upp till 7,2 miljarder kalorier per år från barns kost.

Bland de nordiska länderna har Island högst andel barn med fetma. Tidigare i år <a href="https://nyadagbladet.se/norden/island-hogst-i-norden-for-barnfetma-nu-ska-det-andras/" target="_blank" rel="noopener">presenterade</a> landet flera förslag för att motverka övervikt hos barn, bland annat ökade insatser inom förebyggande arbete och att behandla fetma som andra kroniska sjukdomar.

I Sverige <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/overvikt-och-obesitas/overvikt-och-obesitas-i-befolkningen/overvikt-och-obesitas-hos-barn-6-10-ar/" target="_blank" rel="nofollow noopener">hade</a> nästan vart fjärde barn i åldern 6–9 år övervikt eller fetma läsåret 2021/2022, enligt officiell statistik – en siffra som fortsätter att öka, enligt <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/overvikt-och-obesitas/overvikt-och-obesitas-i-befolkningen/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Folkhälsomyndigheten</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fetman ökar i Finland – experter föreslår hälsoskatt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/fetman-okar-i-finland-experter-foreslar-halsoskatt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 18 Jan 2026 09:21:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[hälsoskatt]]></category>
		<category><![CDATA[övervikt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219917</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nästan var tredje finländare lider av fetma och andelen väntas öka kraftigt. Nu efterlyser experter en bred hälsoskatt på ohälsosam mat och begränsningar av reklam riktad till barn.</strong>

Andelen finländare med fetma förväntas stiga från dagens knappt 30 procent till 40 procent år 2035, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Samtidigt har andelen med svår fetma mer än fördubblats sedan millennieskiftet.

Pia Pajunen, specialistläkare vid Folkpensionsanstalten och docent i folkhälsovetenskap, efterlyser ett nationellt program för att bekämpa utvecklingen.

— <em>Vi behöver både förebyggande åtgärder och bättre vård, och de utesluter inte varandra</em>, säger hon till finska statskanalen <a href="https://yle.fi/a/7-10090974" target="_blank" rel="nofollow noopener">Yle</a>.

Pajunen vill att Finland överväger att begränsa marknadsföringen av snabbmat riktad till barn och unga, i stil med de regler som Storbritannien införde i januari i år. Där förbjöds reklam för ohälsosam mat och dryck på tv före klockan 21, och på nätet förbjöds den helt.
<h3>Vill se bred hälsoskatt</h3>
Mika Salminen, generaldirektör på Institutet för hälsa och välfärd (THL), menar att energin vi får i oss via maten har mycket större betydelse än hur mycket vi rör på oss. Han förespråkar därför en hälsoskatt baserad på sockerhalt, salthalt, energiinnehåll och mättade fetter.

Grönsaker och frukt skulle få nollskatt, medan starkt processerade produkter skulle beskattas hårdast.

Den finska regeringen planerade att höja skatten på godis och choklad från 14 till 25,5 procent, men backade förra året efter <a href="https://nyadagbladet.se/norden/finland-drar-tillbaka-sockerskatt/" target="_blank" rel="noopener">kritik</a> från livsmedelsindustrin, bland annat från godisföretaget Fazer. THL var kritiskt till reträtten och menade att skatten behövdes för att förbättra folkhälsan.

Salminen menar att systemet skulle ge livsmedelsindustrin drivkraft att utveckla hälsosammare produkter och att Finland kunde bli föregångare eftersom inget land ännu infört en sådan bred hälsoskatt.

— <em>Det här är på många sätt en win-win-win-situation om man skulle kunna införa det här</em>, säger Salminen.
<h3>Industrin skeptisk</h3>
Marleena Tanhuanpää, direktör på Livsmedelsindustriförbundet, är kritisk till förslagen. Hon menar att en bred hälsoskatt oundvikligen skulle höja matpriserna utan att nödvändigtvis förändra konsumenternas beteende.

— <em>Konsumenten som tänker köpa kex kommer att köpa kex och väljer inte nödvändigtvis morötter i stället för choklad</em>, säger Tanhuanpää.

Fetmarelaterade sjukdomar beräknas kosta det finska samhället 3,5 miljarder euro årligen. Regeringen har ännu inte tagit ställning till de föreslagna åtgärderna.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ozempic godkänns som fetmamedicin av WHO</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/ozempic-godkanns-som-fetmamedicin-av-who/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 02 Dec 2025 09:44:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[WHO]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217796</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar nu att diabetesmediciner som Ozempic kan användas för fetmabehandling – trots att diabetespatienter redan kämpar för att få tag på sina mediciner. Samtidigt erkänner organisationen att bara en tiondel av dem som behöver behandlingen kommer att få tillgång till den fram till 2030.</strong>

Fetma drabbar allt fler och var kopplad till 3,7 miljoner dödsfall 2024. Typ 2-diabetesmediciner som Ozempic och Wegovy används alltmer för viktminskning utanför sitt ursprungliga syfte, både genom läkarordination och på svarta marknaden. Det har lett till att tillgången på medicinen blivit mer begränsad och att åtskilliga patienter med typ 2-diabetes har fått gå utan.

Läkemedelsverket i Sverige <a href="https://www.lakemedelsvarlden.se/fortsatt-risk-att-diabetiker-drabbas-av-brist-pa-glp-1-receptoragonister/" target="_blank" rel="nofollow noopener">har</a> försökt förmå läkare att inte skriva ut medicinen till patienter utan diabetes, eftersom de som verkligen behöver den riskerar att bli utan – ett problem som inte enbart finns i Sverige.

Trots detta går WHO nu ut med nya rekommendationer och menar att GLP-1-läkemedel kan användas för långtidsbehandling av vuxna med fetma.

— <em>Vår nya vägledning erkänner att fetma är en kronisk sjukdom som kan behandlas med omfattande och livslång vård</em>, säger Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus, WHO:s generaldirektör, i ett <a href="https://www.who.int/news/item/01-12-2025-who-issues-global-guideline-on-the-use-of-glp-1-medicines-in-treating-obesity" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.
<h3>Alla kommer inte få tillgång</h3>
I dag lider över en miljard människor av fetma, och WHO varnar för att den siffran kommer att fördubblas till 2030 om inga åtgärder vidtas. WHO:s rekommendation är villkorlig på grund av flera osäkerhetsfaktorer, och organisationen betonar att medicin måste kombineras med hälsosam kost och fysisk aktivitet.

Det saknas långtidsdata om medicinernas effekter och säkerhet, och det finns inga etablerade metoder för hur behandlingen ska avslutas eller underhållas över tid – något som norska experter <a href="https://nyadagbladet.se/norden/norska-experter-slar-larm-om-bantningsmedicin/" target="_blank" rel="nofollow noopener">varnat</a> för.

WHO betonar också risken för att de som mest behöver behandlingen inte får tillgång till den, vilket skulle förvärra hälsoojämlikheten. Även med förväntad ökad produktion kommer dessa läkemedel endast att nå färre än 10 procent av dem som skulle kunna ha nytta av behandlingen till 2030.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
