evolution – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 26 Aug 2026 04:59:59 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg evolution – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Kroppen har en egen karta över kittlighet https://nyadagbladet.se/vetenskap/kroppen-egen-karta-kittlighet/ Wed, 26 Aug 2026 04:59:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238499 Armhålorna, magen och fotsulorna hör till kroppens mest kittliga områden. En ny studie visar att samma mönster återkommer hos unga vuxna från tre olika kulturer – och ger nytt stöd åt en idé som Charles Darwin lanserade redan på 1800-talet. De flesta känner igen reaktionen: ett finger mot fotsulan eller sidan av magen kan utlösa både skratt och en omedelbar vilja att komma undan. Men varför vissa kroppsdelar reagerar så starkt har länge varit något av en gåta. För att komma närmare svaret lät forskarna 448 personer mellan 18 och 30 år beskriva sina erfarenheter av kittling. Deltagarna hade kinesisk, nederländsk eller grekisk kulturell bakgrund och fick färglägga kroppskartor för att visa var de var mest kittliga. Resultatet var förvånansvärt samstämmigt. Halsen, armhålorna, magen och fotsulorna återkom som särskilt känsliga områden i alla tre grupperna. — Det som förvånade oss var inte bara att samma områden var kittliga, utan också hur starkt detta kroppsliga mönster återkom mellan kulturer och till och med mellan individer. Detta tyder på att kittlighet har en igenkännbar kroppslig organisation, säger Konstantina Kilteni, forskare vid Karolinska institutet och Radboud Universiteit, i ett pressmeddelande.

Kittlighet har ett eget kroppsmönster

Deltagarna fick också markera var på kroppen de var känsliga för vanlig beröring, smärta och njutning. När forskarna jämförde kartorna gick kittligheten att skilja från de andra upplevelserna. Armhålorna, sidorna av bålen och fotsulorna var särskilt viktiga för mönstret. När deltagarna beskrev kittling från en intim partner tillkom även ljumskarna och insidan av låren. Forskarna använde maskininlärning för att kontrollera om mönstret höll även när modellen testades på deltagare som inte ingått i träningen. Det gjorde det. Resultatet talar för att kittlighet inte bara är en starkare form av vanlig beröringskänslighet, utan en egen kroppslig upplevelse.

Darwins gamla idé fick stöd

I studien, som publicerats i Nature Human Behaviour, prövades fem olika förklaringar. Forskarna undersökte bland annat om kittlighet kunde kopplas till tunn hud, många känselnerver, kroppens mest sårbara områden eller platser som förknippas med njutning. Ingen av dessa förklaringar räckte på egen hand. Starkast stöd fick i stället Darwins tanke att kroppsdelar som sällan berörs tenderar att vara mer kittliga. En möjlig förklaring är att oväntad kontakt framkallar en kraftigare reaktion. Sambandet kan också förstärka sig självt: ett område kanske berörs mer sällan eftersom det är kittligt, samtidigt som den glesa beröringen gör det ännu känsligare. Forskarna bedömer därför att kittlighet sannolikt formas av flera saker samtidigt – kroppens känselsystem, tidigare beröring och det sociala sammanhanget.

Gåtan är inte löst

Studien bygger på en nätbaserad enkät och självrapporterade kroppskartor. Forskarna kittlade alltså inte deltagarna i ett laboratorium. Gruppen bestod dessutom enbart av unga vuxna från tre kulturella bakgrunder, vilket gör att resultaten inte utan vidare kan överföras till alla åldrar och kulturer. Inte heller avsikt och samtycke undersöktes. Det är en viktig begränsning eftersom samma beröring kan uppfattas som lekfull i ett sammanhang och påträngande i ett annat. Liknande kittlingsbeteenden och skrattliknande läten har observerats hos människoapor. Det är förenligt med att reaktionen kan ha mycket gamla evolutionära rötter, men studien visar varken att kittlighet är medfödd eller vilken funktion den i så fall fyller. — Vi vet fortfarande inte exakt vilken funktion kittlighet har, men likheterna stöder tanken att den är en evolutionärt bevarad egenskap, säger Konstantina Kilteni.]]> 100 miljoner år gammal insekt förbryllar forskare https://nyadagbladet.se/vetenskap/100-miljoner-ar-gammal-insekt-forbryllar-forskare/ Wed, 27 May 2026 10:32:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231703 En liten insekt har legat fångad i bärnsten sedan dinosauriernas tid. När forskare nu undersökte fyndet upptäckte de något som aldrig tidigare observerats hos en fossil insekt. Fossilet kommer från Kachin-regionen i Myanmar och är omkring 100 miljoner år gammalt. En forskargrupp vid Ludwig-Maximilians-Universität i München har beskrivit arten i tidskriften Insects. Den nyupptäckta insekten har fått namnet Carcinonepa libererrantes och tillhör skinnbaggarna, Heteroptera. Det som förbryllar forskarna är frambenen: de avslutas med stora klolika gripverktyg, så kallade chelae, som påminner mer om klorna hos krabbor, humrar och räkor än om benen hos vanliga insekter. — Tidigare kände man bara till sådana klor hos tre insektsgrupper. Fossilet är därmed det fjärde kända exemplet på att sådana strukturer har utvecklats oberoende av varandra inom insektsvärlden, säger Carolin Haug, zoolog vid Ludwig-Maximilians-Universität München. Forskarna använde mikrodatortomografi för att undersöka fossilet i detalj. De jämförde även klorna med över 2 000 gripstrukturer hos både nutida och utdöda djur. Resultatet var tydligt: den lilla insekten hade en typ av klo som skiljer sig markant från vad man normalt ser hos insekter.

Unikt fynd kastar ljus över evolutionen

Vissa insekter har framben som är anpassade för att gripa tag i byten, men de fungerar oftast mer som en fällkniv. Äkta klor med två motstående delar är mycket ovanliga. Enligt Carolin Haug visar fyndet hur evolutionen kan frambringa liknande lösningar hos vitt skilda djurgrupper. Forskarna tror att Carcinonepa libererrantes kan ha levt i en kustnära skogsmiljö under kritaperioden. De kraftiga klorna användes sannolikt för att gripa små bytesdjur, exempelvis andra insekter. — Vi kan föreställa oss att den levde i en skog under kritaperioden, troligen nära kusten, säger Haug. Namnet rymmer också en oväntad populärkulturell referens. Artnamnet libererrantes är enligt forskarna en latinisering av namnet på K-popgruppen Stray Kids. Förklaringen är att fossilets klor påminner om gruppens karakteristiska handpose. Bärnsten från Myanmar har under senare år gett forskare en rad välbevarade fossil från kritaperioden. De små djuren i bärnstenen fungerar som tidskapslar från en värld som annars sällan lämnar så detaljerade spår efter sig.]]> Så olika såg hundar ut redan på stenåldern https://nyadagbladet.se/vetenskap/sa-olika-sag-hundar-ut-redan-pa-stenaldern/ Sat, 14 Mar 2026 07:16:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=224140 Hundar har funnits i alla möjliga former och storlekar i tusentals år – långt innan moderna hundraser blev till. Nu visar ny forskning att mångfalden bland hundar började ta form redan för 11 000 år sedan, och att en del av dessa tidiga raser inte längre existerar. De flesta tänker troligen att hundrasernas stora variation är ett modernt påfund – resultatet av systematisk avel under 1800- och 1900-talen. Men en internationell forskargrupp med omkring 40 lärosäten, däribland University of Exeter, franska CNRS och Biologiska museet vid Lunds universitet, har nu visat att det inte stämmer. Genom att jämföra 643 kranier från vargar och tidiga tamhundar med avancerad 3D-teknik har de kunnat visa att hundar redan för 11 000 år sedan kunde se väldigt olika ut.

Förlorade hundtyper som aldrig kommer tillbaka

Maria Mostadius, intendent vid Biologiska museet vid Lunds universitet, bidrog med elva kranier från museets och Historiska museets samlingar. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science. — Det fascinerande är att redan de allra första domesticerade hundarna uppvisade former som vi inte ser hos dagens raser. Hundar är en spegel av vår historia – deras utveckling har formats av migrationer, miljöförändringar och samhällsutveckling, säger Mostadius. Enligt forskarna hänger variationen ihop med att hundar tidigt fick olika uppgifter hos människan – allt från jakt och vallning till vakt och sällskap. Över tid ledde det till att hundar utvecklade tydligt skilda kroppsformer beroende på vad de användes till. Tidiga, varierade hundformer har hittats på flera håll i världen – i Europa, Amerika och Asien – vilket tyder på att hundar snabbt började skilja sig från vargarna efter domesticeringen. Bland de kranier forskarna studerat finns former som inte har någon motsvarighet bland dagens hundraser. Dessa tidiga hundtyper dog ut och med dem försvann genetiska linjer som inte går att få tillbaka. En stor lucka i forskningen är perioden 25 000–11 000 år sedan. Det var troligen då människan först började tämja vargen, men det saknas fortfarande tillräckligt med fynd från Central- och Sydvästasien för att ge en fullständig bild. — Det hade så klart varit häftigt att hitta urhunden! Att förstå hundarnas tidiga mångfald är också att förstå oss själva – våra samhällen, våra miljöer och vårt långa samspel med djur. Hundarnas historia är i hög grad vår egen historia, säger Mostadius.]]> Kvinnors bäcken har blivit smalare https://nyadagbladet.se/vetenskap/kvinnors-backen-har-blivit-smalare/ Sun, 03 Aug 2025 13:25:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=209839 Under det senaste seklet har kvinnors bäcken krympt, visar en studie som granskat kvinnor i tre olika länder. Forskare ser möjliga förklaringar i en evolutionär utveckling, där ökad användning av barnmorskor och kejsarsnitt kan ha spelat en roll. I studien har man granskat totalt 8 866 kvinnor i Australien, Polen och Mexiko mellan 1880 och 1980. Där har forskare från Universitetet i Łódź i Polen och universitetet i Adelaide i Australien tittat på kvinnors kroppar och hur dessa har förändrats under den tidsperioden. Under denna sekelperiod kom man fram till att kvinnors bäcken i alla tre länderna hade krympt i genomsnitt med 4,5 centimeter. Samtidigt hade längden på kvinnorna i snitt ökat med 10 centimeter. Axelbredden hade inte förändrats noterbart. Studien är fortfarande en så kallad preprint, som innebär att den inte är granskad av andra forskare ännu, men den väcker ändå stort intresse. – Detta är fantastiska data, säger forskaren Lia Betti vid University College London till The New Scientist.

Svårare förlossningar

Med smalare bäcken kan vaginala förlossningar bli mer komplicerade, samtidigt kan det också minska kvinnors risk för besvär i bäckenbotten efter förlossningen. I alla tre länder är cirka 40 procent av alla födslar assisterade, det vill säga att man använder kejsarsnitt, tång eller sugklocka vid födslar. Forskarna tror att ett minskat bäcken delvis kan vara en evolutionär utveckling eftersom bäckenbredd är ärftlig. Tidigare kunde för trånga förlossningskanaler vara livshotande för både mor och barn. Men idag löses många svåra förlossningar kirurgiskt eller på andra vis. På så sätt förs genetiska varianter vidare som tidigare kunde ha lett till dödliga komplikationer för mor och barn. Det är också mer fördelaktigt för människor att ha mindre bäcken för att lättare kunna gå på två ben, men samtidigt blir det ett dilemma eftersom människor föder barn med mycket stora huvuden jämfört med andra arter. Forskaren Philipp Mitteroecker vid Wiens universitet i Österrike har studerat kvinnors bäcken i en studie från 2024, där man också pekar på att smalare bäcken för kvinnor har mer fördelar än att endast kunna gå lättare på två ben. Är bäckenet bredare blir belastningen större och trycket på bäckenbotten ökar. Risken för bland annat urinläckage och det som kallas framfall blir därmed större.

Den unika barnmorskan

Mitteroecker pekar också på utvecklingen av barnmorskor, det vill säga det unika i att kvinnor i hundratusentals år har fått hjälp av andra under förlossningen. Detta kan också ha bidragit till att försvaga det naturliga evolutionära trycket på att ge kvinnor bredare bäcken. – Kejsarsnitt är på ett sätt en extrem form av detta, säger Mitteroecker till The New Scientist. Samtidigt är Betti skeptisk till att assisterade förlossningar och särskilt kejsarsnitt – samt ärftlighet och evolution – ensamma kan förklara den tilltagande förträngningen av kvinnors bäcken. Hon påpekar att människor också har blivit betydligt längre under samma period. Men denna ökade längd beror troligen i stor utsträckning på bättre kost – inte genetiska förändringar. – När näringstillförseln är knapp prioriterar kroppen vissa organ – som hjärnan – på bekostnad av andra. Nu när vi har god tillgång på näring kan kroppen ha börjat fördela resurserna annorlunda. Det ger oss nya kroppsliga proportioner, säger hon.]]> Fossilfynd i Turkiet utmanar rådande evolutionsteori https://nyadagbladet.se/vetenskap/fossilfynd-i-turkiet-utmanar-radande-evolutionsteori/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/fossilfynd-i-turkiet-utmanar-radande-evolutionsteori/#respond Sun, 10 Sep 2023 06:32:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=158821 Arkeologer i Turkiet har upptäckt fossiler av en ny tidig hominid, vilket utmanar den etablerade uppfattningen att apor och människor enbart utvecklades i Afrika. Fynden tyder istället på att dessa arter kan ha haft sitt ursprung i Europa och östra Medelhavsområdet innan de spreds till Afrika. I Turkiet, nära staden Çankırı, har arkeologer hittat nya fossiler av en art från tidiga hominider, det vill säga den grupp som omfattar afrikanska apor (schimpanser, bonobos och gorillor), människor och deras fossila förfäder. Fynden, som är gjorda av forskare vid University of Toronto, Ankara University, Ege University och Pamukkale University i Turkiet samt Naturalis Biodiversity Center i Nederländerna, publicerades i den vetenskapliga tidskriften Communications Biology. Fyndet pekar mot att hominider också utvecklades och levde i miljontals år i Europa, säger Professor David Begun vid University of Toronto. – Våra resultat tyder vidare på att homininderna inte bara utvecklades i västra och centrala Europa, utan att de tillbringade över fem miljoner år med att utvecklas där och sprida sig till östra Medelhavsområdet innan de slutligen spreds till Afrika, säger han enligt Arkeo News.

Stor som en schimpanshane

Den nya identifierade arten kallar man för Anadoluvius turkae som man hittat en välbevarad del av ett kranium från. Apan ska ha varit i ungefär samma storlek som en stor schimpanshane på omkring 50 till 60 kilo, möjligen även något större. Troligen levde den i en miljö med torr skog och en stor del av tiden på marken. Studien indikerar att Anadoluvius turkea hör till den evolutionära linjen som ledde fram till schimpanser, bonobos, gorillor och människor. Trots att dagens afrikanska apor och de första människorna endast är dokumenterade i Afrika, menar forskarna bakom studien att ursprunget för dessa arter kan ha varit i Europa och östra Medelhavsområdet.

Hominider har troligen ursprung i Europa

Arten, tillsammans med andra fossila apor man hittat i bland annat Grekland och Bulgarien, bildar tillsammans en grupp som i åtskilliga detaljer ligger närmast de tidigast kända hominiderna och människor. Anadoluvius är det bäst bevarade exemplar man hittat inom denna grupp, vilket också ger det starkaste beviset hittills på att gruppen har sitt ursprung i Europa och att de senare spreds till Afrika. – Dessa fynd står i kontrast till den sedan länge rådande uppfattningen att afrikanska apor och människor utvecklades uteslutande i Afrika. Medan lämningarna efter tidiga hominider är rikligt förekommande i Europa och Anatolien, saknas de helt i Afrika tills den första hominiden dök upp där för cirka sju miljoner år sedan, säger Begun. Begun poängterar dock att det inte är bevis för att så är fallet, utan att det behövs mer bevis genom att "hitta fler fossiler från Europa och Afrika" för att därmed "fastställa ett definitivt samband".]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/fossilfynd-i-turkiet-utmanar-radande-evolutionsteori/feed/ 0 Svensk biolog får Nobelpris https://nyadagbladet.se/vetenskap/svensk-biolog-far-nobelpris/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/svensk-biolog-far-nobelpris/#comments Mon, 03 Oct 2022 10:46:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=133449 Svante Pääbo tilldelas 2022 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina ”upptäckter rörande utdöda homininers arvmassa och människans evolution”. ”Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: Kartläggning av arvsmassan från neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor”, skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande. Pääbo har bland annat gjort flera viktiga vetenskapliga fynd vad gäller korsningar mellan Homo Sapiens och andra utdöda homininer för tiotusentals år sedan och hur genflödet från de arkaiska människoarterna påverkar oss än idag. ”Genflödet från utdöda människoformer som lämnat spår hos nu levande människor utanför Afrika har visats ha fysiologisk betydelse, bland annat för människors försvar mot infektioner”, skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande. ”Hans kartläggning av arvsmassa från utdöda neandertalare och denisova har gett oss helt nya förutsättningar för att förstå den genetiska grunden för vad som gör oss alla unikt mänskliga”, står det vidare att läsa. Pääbo och hans forskargrupp har bland annat kartlagt hela arvsmassan hos en man som levde i västra Sibirien för cirka 45 000 år sedan och han har tidigare prisats för detta. – Han var överväldigad, mållös och väldigt glad när jag ringde för att berätta nyheten. Han frågade om han fick berätta för sin fru och jag sa att det var okej, berättar Nobelkommitténs sekreterare Thomas Perlmann under ceremonin.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/svensk-biolog-far-nobelpris/feed/ 1 Pornografi kan förstöra sexliv och relationer – så reparerar du det https://nyadagbladet.se/analys/pornografi-kan-forstora-sexlivet-i-relationer-sa-reparerar-du-det/ https://nyadagbladet.se/analys/pornografi-kan-forstora-sexlivet-i-relationer-sa-reparerar-du-det/#comments Wed, 29 Dec 2021 09:15:32 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=2586 Pornografi kan utsätta vår hjärna för en överstimulans som evolutionen inte anpassat oss för. Mängden sexuella impulser och element som pornografi kan leverera överskrider flerfaldigt de sexuella upplevelser och impulser som en människa historiskt sett normalt får uppleva under en hel livstid. Eftersom den sexuella reaktionen och lusten primärt sker i hjärnan kan pornografi lura kroppens sexuella funktion som egentligen bara har till uppgift att föra släktet vidare. Pornografi kan inte bara stimulera hjärnans behov av sexuell tillfredsställelse, utan också inverka negativt på den normala sexuella relationen med en partner. Hjärnans reaktion vid överstimulans eller onormalt hög tillgång på något vi behöver är delvis likvärdig för t.ex. mat och sex. En onormalt hög tillgång på feta och söta livsmedel kan skapa ett beroende i kroppen och även minska vår uppskattning av mindre feta och söta livsmedel. Vi blir avtrubbade. Samma sak kan hända med sexuell tillfredsställelse. Pornografi kan störa och avtrubba vår normala sexuella relation med vår partner. Hjärnan kan på kort tid få andra måttstockar och preferenser för sexuell stimulans genom pornografi. Pornografins ofta successivt avtrubbande inverkan gör oss okänsligare för sexuella intryck i det verkliga livet. En sådan utveckling kan ha en mycket negativ inverkan på människors relationer. Den ena partnern kan känna skuld över att inte kunna tillfredsställa sin partner och kan ifrågasätta sin egen attraktion samtidigt som den andra partnern, som påverkats av pornografi, kan känna skuld över att den andra partnern inte längre kan tillfredsställa honom eller henne. Pornografin kan ha skapat orealistiska preferenser som inte kan eller bör upplevas i det verkliga livet. Även om ett långvarigt sådant problem uppstått är det dock inte omöjligt att komma ifrån. En metod är att göra en "omstart" av hjärnans sexuella preferenser genom att göra ett långvarigt uppehåll ifrån sexuella upplevelser. Ett program om detta ämne visades i The Dr. OZ Show där omstartsmetoden förklarades mer ingående. Observera engelskt tal. Klicka på denna länk eller på bilden nedan för att se programmet. [caption id="attachment_2589" align="alignnone" width="450"]Pornografins inverkan i våra sexuella relationer diskuterades i The Dr. OZ Show Pornografins inverkan på våra sexuella relationer diskuterades i The Dr. OZ Show[/caption] Utöver dessa problem så kan givetvis pornografi ha många andra negativa effekter på människan men många kan uppleva det som att det har en övervägande positiv effekt för dem. Artikelns syfte är varken att tabubelägga något eller moralisera utan har primärt berört pornografins inverkan på hjärnan och dess effekt på vårt sexualliv i våra relationer. Ytterligare information och analyser om hur pornografi påverkar våra hjärnor och vårt liv finns att läsa på denna sajt som sammanställt mycket fakta: http://www.yourbrainonporn.com/.]]> https://nyadagbladet.se/analys/pornografi-kan-forstora-sexlivet-i-relationer-sa-reparerar-du-det/feed/ 13 “Frihet medför ansvar“ https://nyadagbladet.se/insandare/frihet-medfor-ansvar/ https://nyadagbladet.se/insandare/frihet-medfor-ansvar/#comments Sat, 06 Nov 2021 08:26:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=110719 Utvecklingen är en fortlöpande process som innebär att individen går från okunnighet och oförståelse till allt mer insikt, förståelse och därmed större inflytande över sin egen utveckling. Större inflytande över sin egen utveckling innebär även större frihet. Utvecklingen går från lägre natur till högre natur. Utvecklingen i kosmos är ingen slump, den sker inte på måfå. Evolutionen och hela tillvaron styrs av oföränderliga lagar – en kunskap som behöver belysas för att vi ska komma bort från det kaos som vi människor skapar. Våra mänskliga lagar är ofullkomliga och därmed föränderliga. Men ju högre vår mänskliga kollektiva medvetenhet utvecklas desto bättre stämmer våra mänskliga lagar ihop med kosmos oföränderliga lagar. Det är dessa lagar som driver fram hela evolutionen; alltså är de oföränderliga lagarna underlag för vår mänskliga utveckling. Människor befinner sig i olika utvecklingsstadier med sina olika nivåer av medvetenhet och det innebär att vi har olika syn på händelser och tyckande om hur det borde vara. För att bli självmedveten måste var och en erövra det egna jaget. I vår strävan har varje individ rätt att utvecklas fritt inom ramen för allas lika rätt till detsamma. Det är en universell lag. Människors fria vilja uppstår när vi når insikt, kunskap och omdömesförmåga. Innan dess är vi involverade i gissning, spekulation, tro och dogmer. Frihet medför ansvar; det är lag. Det finns gränser för frihet och de regleras av de oföränderliga lagarna. Vi behöver förstå att frihet är lag och lag är frihet. Alltså: de oföränderliga lagarna erbjuder oss frihet och om vi följer dessa lagar uppstår frihet. Frihet innebär förmåga att våga vara sig själv, att våga känna, tänka och handla på sitt eget sätt inom ramen för vad de oföränderliga lagarna tillåter. Vara ofri innebär destruktiva motiv, tankar, känslor, ord och handlingar vilka kommer och går som de vill. Fri är den som själv bestämmer motiv för tankar, känslor, ord och handlingar som följer de oföränderliga lagarna. Att befinna sig på en lägre nivå av medvetenhet i förhållande till någon som befinner sig på högre nivå innebär att den lägre nivån inte förmår mer än vad den nivåns medvetenhet tillhandahåller. Och så måste det vara ända till den på lägre nivå kan höja sin medvetenhet till närmast högre nivå. Ha insikt i de olika stadierna i utvecklingen förklarar hur förståelsen fungerar och ökar med varje närmast högre stadier. För varje nytt närmast högre stadium kommer vi få möjlighet att närma oss den fria viljan. Så länge vi styrs av personligheten och dess motiv är vi inte fria. Infria högre och högre stadier i utvecklingen innebär att Jag med jaget på ett bättre sätt kan styra personlighetens emotionella och mentala impulser och deras motiv. Så länge som Jag med jaget inte kontrollerar personlighetens motiv är människan ofri. Fri vilja till att uppnå frihet uppstår då vi följer de oföränderliga lagarna. Ingen kan ge människan frihet den måste man själv finna. Frihet är en upplevelse, en inre uppfattning, som bara finns där. De flesta strävar att medvetet eller omedvetet nå denna frihetsuppfattning. Att verkställa betyder inte att verkställandet måste göras genom att vandra en enda väg som människa; människan har sin fulla rätt att pröva olika vägar. Människan är inte endast en endimensionell varelse. Vi är flerdimensionella varelser som gör mänskliga resor. Dessa mänskliga resor ser olika ut beroende på var människan befinner sig i utvecklingen. Är det Jag med jaget som i varje stunds nu bestämmer vilka känslor och tankar som ska uppstå? Här kommer en enkel övning som ger insikt i personlighetens inflytande. Slappna av och blunda. Sedan försöker du stoppa tanken; göra dig helt tom på tankar. Var nu i detta tillstånd så länge du kan. Förmodar att de flesta klarade stoppa tanken en kort stund, men sedan började tankarna åter komma och gå som de vill. Intalade du dig: stoppa tanken, stoppa tanken så var det också en tanke; tankeinnehållet var inte tomt. Delar av denna text är hämtad ur min bok “Med livet som insats”.   Krister Lind]]> https://nyadagbladet.se/insandare/frihet-medfor-ansvar/feed/ 2 ”Vad är intelligens?” https://nyadagbladet.se/insandare/vad-ar-intelligens/ https://nyadagbladet.se/insandare/vad-ar-intelligens/#comments Sun, 03 Oct 2021 12:23:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=107908 Människor, djur och växter har förmåga att föröka sig. Nu har tekniken genom forskare från Storbritannien och Nederländerna skapat ett system genom artificiell intelligens, AI, där robotar kan föröka sig själva. I en artikel i The Guardian skriver Emma Hart, professor i datavetenskap och forskare som ingår i forskningsprojektet: “Det motsvarar en artificiell evolution”. Forskarna menar att robotar som reproducerar sig själva påminner om evolutionen i naturen. Forskningen har gjort stora framsteg tekniskt sett och visst kan robotar hjälpa oss med vissa saker. Men bara för att forskare uppfinner något behöver det inte till varje pris användas. Forskare visar vad de kan genom att de till exempel försöker ta makten över naturlagarna och evolutionen. Konsekvensen blir att balansen rubbas. Viktigare är att utveckla livsförståelse för att kunna leva rätt. Denna livsåskådning underskattas. Bara för att forskare uppfinner något behöver det inte till varje pris användas. Vi borde förstå att vi inte kan styra utvecklingens naturliga gång; det ligger i evolutionens mening att allt är underkastat universums oföränderliga lagar. Utan förståelse för naturens naturliga gång kommer livet att vara en fortsatt kamp mellan rätt och orätt, mellan onda avsikter och goda avsikter. Därmed förblir livet en strid mellan de som tjänar evolutionen och de som motarbetar den. Det finns ett talesätt som säger “enklast är bäst”. Evolutionen är enkel bara vi låter den få vara enkel, men vi är duktiga på att krångla till det och då anses man vara både lärd och intelligent. Det tycks som att forskare som ingår i olika forskningsprojekt riktar in sig på en alltmer materialistisk världsbild där människan ses som en maskin. Det finns tekniska uppfinningar som hjälper oss framåt i utvecklingen, men som med all forskning hamnar resultatet i händerna både på de som har ond avsikt och de med god avsikt. Allt för ofta hamnar dock kunskapen i händerna på de som har onda avsikter. Redan idag finns det underlag till autonoma vapen; drönare och mördarrobotar etcetera. Autonoma vapen är förprogrammerade av människan för att vapnet själv ska kunna avgöra vem eller vad som ska förintas. Var forskningen stannar, där robotar kan reproducera sig själva och vad kunskapen hamnar i för händer, återstår att se. I en artikel i Nya Dagbladet den 15 september står att läsa om Amazonoligarken Jeff Bezos nya projekt som anknyter till ämnet: “Enligt en rapport i MITT och Review har Jeff Bezos nu hittat ytterligare en ny passion att investera i - nämligen det nya start-up bolaget Alton Labs. /.../ Alton Labs främsta uppgift är just nu att forska i och framställa en såpass avancerad teknik som biologiskt kan programmera om celler till att inte bara bromsa åldrandet, utan även föryngra dem och på detta sätt förlänga människors liv”. Detta är oroväckande. De viktiga frågorna som handlar om livsförståelse för naturens naturliga gång och att det sociala samspelet mellan människor ska utvecklas och fungera får mindre uppmärksamhet. Forska fram autonoma vapen, robotar som kan reproducera sig själva, skicka människor till månen, försöka styra evolutionens naturliga gång - är det verkligen intelligens?   Krister Lind]]> https://nyadagbladet.se/insandare/vad-ar-intelligens/feed/ 2 Forskare: Sydostasiater bär DNA från två olika människoarter https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-sydostasiater-bar-dna-fran-tva-olika-manniskoarter/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-sydostasiater-bar-dna-fran-tva-olika-manniskoarter/#comments Sat, 27 Mar 2021 14:45:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=96502 Sedan tidigare är det känt att alla icke-afrikanska människor har upp till 2 procent DNA från neandertalarna. Ny forskning visar att folkgrupper från Sydostasien därtill har härstamning från Denisovamänniskorna som historiskt ska ha haft en utbredning från Sibirien till sydöstra Asien. Det är forskaren Saima Baig som i sin podcast diskuterar människans ursprung och lyfter fram att alla icke-afrikanska människor har upp till 2 procent DNA från neandertalare. Vissa asiatiska folkgrupper har dessutom DNA från ytterligare en människoart – denisovamänniskorna – och har generellt dessutom mer DNA från denisovamänniskan än från neandertalare. Melanesier och australiska aboriginer har upp till fem procent DNA från denisovamänniskor och urbefolkningen på Papua har en ännu lite högre andel denisova-DNA - omkring sex procent. – Andra moderna asiatiska befolkningar har också en mindre andel denisova-DNA, konstaterar Baig. Forskaren menar att denisovamänniskorna levde utspridda över ett mycket stort område hela vägen från Sibirien till sydöstra Asien och att de kan ha lärt sig att leva på mycket höga höjder – egenskaper som sedan gått i arv och än idag återfinns hos exempelvis tibetaner. – Så vi levde alltså inte bara sida vid sida med neandertalare och denisovamänniskor. Vi parade oss också med dem, de bidrog till vår existerande genpool och till vår evolution, konstaterar hon. De tidiga denisovamänniskorna var i sin tur ytterst sätt uppdelade i tre olika människoarter och 2019 kunde forskare se att folkgrupper från sydöstra Asien av allt att döma har beblandats med alla dessa arter i olika utsträckning. Baig nämner också att omfattande genetiska undersökningar genomfördes i regionen Indonesien-Nya Guinea och att man kunde se att människor från framför allt Papua Nya Guinea bar på hundratals genvarianter från två av denisovamänniskoarterna som ska ha splittrats för omkring 350 000 år sedan. Man noterade också att papuanerna blandat sig med en tredje art denisovamänniska för bara 15 000 år sedan, och att de alltså bär DNA från inte mindre än tre arter av denisovamänniskor. ]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-sydostasiater-bar-dna-fran-tva-olika-manniskoarter/feed/ 5