euro – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 06 May 2026 11:49:14 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg euro – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Eurokrisen visar faran med EU:s centralmakt https://nyadagbladet.se/kronikor/eurokrisen-eu-centralmakt/ Wed, 06 May 2026 14:48:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229486 Genom den gemensamma valutan kom ett antal länders individuella problem tillsammans att skapa en kris för euron. Förutom Spanien drabbades till exempel Italien och Grekland hårt. Långivarna var ofta stora banker i Tyskland och Frankrike, vilka då också hotades med konkurs ifall deras internationella lån inte betalades tillbaka. Det skulle ha kastat de två mäktigaste länderna i EU in i bankkriser, vilket troligen hade medfört många år av ekonomisk nedgång eller stagnation. EU ingrep därför genom lösningar som fick de drabbade sydeuropeiska länderna att inte lämna euron utan i stället, genom nya lån från Europeiska centralbanken, under lång tid betala tillbaka sina mycket stora skulder till bankerna. Så skedde också för ett land som Grekland, vars kris inte främst orsakats av den privata sektorn utan av statens höga upplåning. Denna hade länge varit hög, och i krisen förlorade långivarna förtroendet för Grekland som stat, troligen beroende på dess konstanta höga budgetunderskott. Landet hade en uppenbart dålig styrning av de offentliga finanserna, vilket medfört stora lån från främst tyska och franska banker. EU:s lösning för att undvika en grekisk statsbankrutt var en överenskommelse där Europeiska centralbanken under ett antal år gav lån, vilka till cirka 90 procent utnyttjades för att betala tillbaka de utländska banklånen. Någon nämnvärd hjälp för landets dåliga ekonomi gav detta inte. Resultatet blev många år av först nedgång och därefter obetydlig tillväxt med hårda villkor för befolkningen. Ungdomsarbetslösheten var därvid kanske ett av de allvarligaste problemen, eftersom ungdomar som är klara med sin utbildning påverkas mycket negativt när de under lång tid inte kan få arbete. Och när sådana problem lättade något hade Grekland fortfarande en mycket hög skuldsättning med dess tillhörande risker. Genom den gemensamma valutan kom ett antal länders individuella problem tillsammans att skapa en kris för euron. Samtidigt innebar den gemensamma valutan att länder hindrades från motåtgärder som tidigare alltid varit möjliga. Nu var ett land helt enkelt tvunget att stoppa sociala reformer, sänka lönerna, avskeda anställda och svälta sig ur krisen. En annan lösning kunde därför ha varit att Grekland lämnade euron och återgick till en egen valuta, som sattes till ett värde som möjliggjorde ökad export. Denna metod utgör ett mindre uppenbart sätt att momentant skära ned alla löner och genomföra en lösning i ett slag utan att dra ut på den plågsamma processen under ett årtionde. Landet kunde då snabbt få igång tillväxten, vilket minskat arbetslösheten. Om Greklands skuldsättning under alla förhållanden varit för hög skulle man ha inlett med en statsbankrutt och gentemot långivarna förhandlat ner sin skuldbörda till en nivå som var möjlig att amortera utan att genomföra ett nationellt självmord. Det är det sätt som dessa problem tidigare skötts på. Man tog en omedelbar standardsänkning och kunde sedan arbeta vidare och växa på normalt sätt. Genom euron och policyn att stötta denna hindrades sådana åtgärder. Därmed följde en lång och plågsam ekonomisk kräftgång för att skydda Tyskland och Frankrike, vars banker varit inkompetenta och lånat ut alltför mycket till finansiellt inkompetenta låntagare i södra Europa.

Vad önskar EU göra?

Att som i EU bygga en gemensam valuta därför att man ideologiskt velat åstadkomma en snabbare integration inom den ekonomiska unionen, ge centrum ökad makt och skapa enhetlighet i ett antal avseenden, kräver en likhet i förutsättningarna som europeiska nationer inte har i dag. Men EU-kommissionen drev alltför snabbt fram reformen och skapade därigenom ett stort problem som praktiskt sett orsakade ekonomisk kris i ett flertal länder. Sedan tillämpade EU metoden att utnyttja just det skapade problemet för att försöka ge centrala EU ännu mera makt, trots att man just visat att man inte är kapabel att klokt välja bra policies. EU-anhängarna säger ju att för att lösa de problem som en gemensam valuta leder till bör en federal europeisk stat bildas. Vad innebär då det? Det betyder att man i grunden har en gemensam EU-budget för alla medlemsstater, inklusive att länderna förlorar sin självständiga beskattningsrätt till EU, samt att EU övertar alla nationers skulder och hanterar dem. Men en sådan ”lösning” av Sydeuropas ekonomiska problem innebär bland annat att norra Europas nationer i stort ska ta över och betala södra Europas problem, det vill säga alla deras skulder överstigande en viss normal nivå av BNP. Det är vad en federal EU-stat medför i skuldfrågan: man gömmer Sydeuropas problem i en gemensam pott, vilket innebär att Nordeuropa till betydande del får ta ansvaret att betala av den skuldbörda som i dag åstadkommer problem för Sydeuropa. Och vad som sedan händer i framtiden vet ingen; kanske repeteras beteendet? Men att etablera en federal EU-stat för att lösa ett skuldproblem är – förutom ett stort övergrepp mot norra Europa – ett misstag av annan art. Ett problem för vissa sydliga stater används för att avsluta storheten i Europas historiska utveckling, som bygger på självständiga – och numera konsekvent demokratiska – nationalstater. Den nationella självständigheten och den demokratiska nationalismen har en utvecklingskraft som är betydligt större än vad som finns i en federal europeisk union. Ett federalt Europa med dagens skillnader mellan staterna vore ett tragiskt misstag. De flesta medborgare kommer därigenom att förlora så mycket mer än de får. Deras förlust av viktiga delar av sitt medborgarskap – till exempel möjligheten att påverka sitt lands politik – är oersättlig. Federalism i Europa innebär eliminering av nationernas självbestämmande och, praktiskt sett, eliminering av demokratin i de allra flesta av Europas stater.1 Svagheterna beskrivna i noten bryter mot individens rättighet att som medborgare i en stat delta i val gällande denna, som avgör just den statens styrning.2
Ett federalt Europa med dagens skillnader mellan staterna vore ett tragiskt misstag.
Ett sådant val, som medför sådan styrning i ett individuellt land, sker inte i en europeisk federal stat, vilket är ett brott. Att Sverige annat än eventuellt någon gång skulle kunna påverka EU:s styrning är en illusion. Federalism betyder också att den – fortfarande alltför begränsade – friheten i våra egna nationer inte får utvecklas och nå den höjd den kommer att ha kraft att nå. Alla nationella försök att utifrån sina förutsättningar skapa ett bättre samhälle släcks ner och förintas genom en gemenskap som är kollektivistisk, steril och byråkratisk.

Slutsats

Enhetlighet i ett samhälle, såvida det inte gäller konsekvenser av författningen i ett land, är en svaghet och inte något värt att nå, såvida ordningen inte växt fram spontant och okontrollerat. Om den är följden av arbetet från en liten globalistisk elit är ordningen förkastlig. Visst har de individuella europeiska nationerna begått misstag i sitt samhällsbyggande under efterkrigstiden, men detta kommer – om vår frihet får bestå – att justeras, och bättre vägar och utveckling kommer att finnas. Varför skulle någon i mindre och medelstora europeiska länder vilja bli vasallstater och överlämna den politiska makten i Europa till Tyskland, EU-kommissionen och Frankrike? Detta är ju i stort vad federalism i Europa leder till. Dessa två länder inklusive kommissionen har historiskt aldrig permanent varit några goda företrädare för politisk frihet och föredömlig samhällsutveckling. Att se deras traditioner, tänkande och val av politik vägleda alla andra nationer i vår region vore både ett politiskt och andligt nederlag. Historiskt sett skulle det troligen komma att ses som en enorm, monumental, historisk förvillelse. USA har visat en villighet att stödja och samarbeta med Europas frihetliga högerpartier. USA:s nya nationella säkerhetsstrategi, NSS, varnar just Europa för EU, eftersom organisationen enligt dokumentet undergräver ”political liberty and sovereignty” och leder till förlusten av ”national identities”. Man pekar på vikten av ”genuine democracy”. Och EU har redan visat många tecken på att utvecklas till en auktoritär organisation, till exempel genom dess censur och försöken att införa Chat Control 2. Det är varningar att ta på allvar från en stat som skapade och under ett kvarts millennium bevarat demokratin.   Dan Ahlmark
Referenser: 1 EU visar vägen till ett motbjudande Europa – Nya Dagbladet 2 Libertarianismens grunder – Contra, avsnitt IV, punkt 11 bland individuella rättigheter. 3 2025 National Security Strategy – The White House.]]> M är öppen för att införa euron https://nyadagbladet.se/inrikes/m-ar-oppen-for-att-infora-euron/ Wed, 28 Jan 2026 11:36:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=220536 Elisabeth Svantesson (M) säger att om hon står kvar som finansminister efter valet vill hon starta en utredning om att införa euronn i Sverige. Hon menar att det säkerhetspolitiska läget är en av anledningarna. År 2003 röstade 55,9 procent av svenskarna nej till euron, samtidigt som 42 procent röstade ja. Under riksdagsdebatten på tisdagen diskuterade man återigen om möjligheterna att införa euron som valuta i stället för svenska kronan. Svantesson sade att hon ville tillsätta en ny utredning gällande saken och att hon kommer att satsa på det om hon blir kvar som finansminister efter valet i höst. Hon pekar på att mycket har hänt sedan 2003 och särskilt det säkerhetspolitiska läget. — Jag vill ta initiativ tidigt till en djup analys av fördelar och nackdelar – också med tanke på det säkerhetspolitiska läget vi befinner oss i, säger hon, enligt skattefinansierade SVT. Vidare menar hon att Moderaterna är för att införa euro. Det folkliga stödet är dock svagt bland svenskarna. Endast 32 procent ville införa euron som valuta, enligt en undersökning av SCB från 2025. Bland partierna drivs frågan av Liberalerna, medan Centerpartiet och Kristdemokraterna står bakom en utredning i frågan. Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är emot att införa euro.]]> Liberalerna vill att valet handlar om euron: ”Välkomnar ett starkare EU” https://nyadagbladet.se/ekonomi/liberalerna-vill-att-valet-handlar-om-euron-valkomnar-ett-starkare-eu/ Sun, 10 Aug 2025 10:59:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=211037 Liberalerna vill att Sverige överlämnar sin inhemska valuta och istället inför euron – och att detta blir en av huvudfrågorna i riksdagsvalet nästa år. Det skriver EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L) i en debattartikel, där hon hävdar att Sverige har förlorat inflytande och konkurrenskraft genom att stå utanför valutasamarbetet. ”Att Sverige fortsätter att avstå från euron försvagar vår röst i EU. När Europeiska centralbanken fattar avgörande beslut sitter Sverige bokstavligen på läktaren”, hävdar liberalen i Stampenägda GP. Hon framhåller att Sverige, till skillnad från grannlandet Danmark, varken har euron eller en fast växelkurs kopplad till den europeiska valutan. Istället driver Riksbanken en självständig penningpolitik som, enligt Karlsbro, ändå påverkas mest av beslut från eurozonen. Sedan folkomröstningen 2003, där svenskarna röstade nej till euron, har EU-samarbetet fördjupats och antalet medlemsländer i eurozonen ökat. Sverige är idag ett av få länder som står utanför, tillsammans med bland annat Polen och Ungern.

Kritisk mot V och SD

EU-parlamentarikern pekar på att Liberalerna välkomnat Bulgariens beslut att gå med i euron och röstade ja när Europaparlamentet tog ställning i juli. ”Vi välkomnar ett starkare EU, och fler länder i valutasamarbetet. Att varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet kunde rösta för bekräftar hur hårt EU-motståndet bitit sig fast i dessa partier”, deklarerar Karlsbro och fortsätter: ”Det är talande att det är Europas ytterkanter som motsätter sig ett djupare EU-samarbete”. Inför EU-valet 2024 valde alla svenska riksdagspartier utom Liberalerna att undvika frågan om euron. Socialdemokraten Helene Fritzon kallade den ”ingen EU-fråga”, en hållning Karlsbro förkastar. ”Att byta krona mot euro innebär trygghet, stabilitet och starkare samarbete. Men framförallt ger det Sverige inflytande i EU, fullt ut”, skriver hon.

"Hoppas Sverige följer efter"

Liberalerna är det parti i riksdagen som mest envist driver en EU-ivrande linje, och inget annat parti har lagt lika stor politisk energi på eurofrågan. Samtidigt är opinionen fortsatt sval, och frågan har inte varit politiskt prioriterad av övriga partier på över 20 år. Karlsbro avslutar med att påstå att Sverige, genom att behålla sin egen valuta nu har blivit omsprunget av Bulgarien – EU:s fattigaste medlemsland. ”Vi gratulerar bulgarerna – och hoppas att Sverige snart följer efter”, heter det. I skattefinansierade SVT:s senaste väljarbarometer uppgav endast 2,4 procent av de svarande att de tänker rösta på Liberalerna nästa val - vilket skulle innebära att partiet åker ur riksdagen.]]> Trots svag krona – svenskarna nobbar euron https://nyadagbladet.se/ekonomi/trots-svag-krona-svenskarna-nobbar-euron/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/trots-svag-krona-svenskarna-nobbar-euron/#respond Tue, 21 May 2024 14:11:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=181176 Lobbyister och EU-förespråkare har lyft fram den svaga kronkursen som huvudargument för att Sverige bör införa euron som valuta. En undersökning visar dock att majoriteten svenskar är emot valutabyte – medan endast en fjärdedel vill se euron i Sverige. Det är TV4:s Nyheterna och Verian (tidigare Sifo) som frågat 1050 svenskar om deras hållning i frågan. Det framkom där att skåningar och göteborgare är mest positivt inställda till att byta valuta – medan norrlänningar är allra mest skeptiska till euron. I Göteborg och Malmö vill 35 respektive 32 procent av invånarna se ett valutabyte – medan stödet i norra Sverige är under 20 procent. – Det är ingen ny trend utan vi har generellt sett det under en lång tid att södra och västra Sverige är mer positiva till euron. Ena anledningen kan vara att man där har närmare till kontinenten, till Tyskland och Danmark. Danmark har en egen valuta men den är knuten till euron, säger Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian. Varför svenskarna är fortsatt negativt inställda till euron är oklart, men Söderpalm spekulerar i att det handlar om att frågan inte är ”aktuell i debatten”, att kronkursen återhämtat sig något och att partierna fokuserar på andra frågor inför EU-valet.

"Tycker bäst om svensk valuta"

Idag är 53 procent svenskar emot att införa euron som svensk valuta – och bara 24 procent för. När samma fråga ställdes i höstas var 47 procent emot valutabyte och 27 procent för. – Jag tycker bäst om svensk valuta, jag vill inte ha euron. Det blir för jobbigt, säger Grete Jönsson. Terttu Yli-Viikari Svensson, är av motsatt uppfattning och säger till kanalen att hon gärna sett ett valutabyte. – Jag är lite partisk för att jag är finne. Men det finns i Finland och det fungerar jättebra för mig.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/trots-svag-krona-svenskarna-nobbar-euron/feed/ 0 Svenskarna säger fortsatt nej till euron https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskarna-sager-fortsatt-nej-till-euron/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskarna-sager-fortsatt-nej-till-euron/#comments Thu, 09 Dec 2021 09:13:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=113287 Det svenska folket vill ha kvar sin nationella valuta och bara var femte svensk skulle rösta ”ja” till att införa euron om det var folkomröstning idag. SCB:s senaste partisympatiundersökning visar att motståndet mot att införa euron fortfarande är mycket stort i Sverige. 63,5 procent av väljarna uppger att de skulle rösta ”nej” till euron om det var folkomröstning i dag – detta att jämföra med enbart 20,6 procent som är för ett valutabyte. 15,8 procent uppger att de inte vet hur de skulle rösta. Stödet för euron är på samma låga nivåer som vid undersökningen i maj 2021 och någon statistiskt säkerställd förändring kan inte ses. [caption id="attachment_113293" align="alignnone" width="640"] Foto: faksimil/SCB[/caption]   Vad gäller medlemskapet i EU så är svenskarna enligt undersökningen mer positiva – 57,5 procent anser att de "i huvudsak” är för Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och andelen som i huvudsak är emot är 15,9 procent. Mer än en fjärdedel (26,7 procent) uppger att de inte har någon bestämd uppfattning i frågan. Undersökningen genomfördes i november 2021 och 4319 av 9190 slumpvis utvalda personer valde att delta antingen via telefonintervjuer eller webbenkät. 2003 genomfördes en folkomröstning om införandet av euron i Sverige. Nej-sidan segrade då med 55,91 procent av rösterna mot 42,02 procent för euro-förespråkarna. Av de politiska partierna är det idag framför allt Liberalerna som mest aktivt lobbar för ett införande av euron och att den svenska kronan ska överges, partiet hävdar bland annat att Sverige riskerar att ”hamna utanför” det europeiska samarbetet om den överstatliga valutan inte införs så snart som möjligt.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskarna-sager-fortsatt-nej-till-euron/feed/ 1 Liberalerna vill att Sverige inför euron som valuta https://nyadagbladet.se/ekonomi/liberalerna-vill-att-sverige-infor-euron-som-valuta/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/liberalerna-vill-att-sverige-infor-euron-som-valuta/#respond Tue, 06 Mar 2018 10:34:55 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=47860 Nu går Liberalernas partiledare Jan Björklund ut och säger att man vill se att Sverige inför euron som valuta senast 2022. Det är i en debattartikel i Aftonbladet som Jan Björklund propagerar för att Sverige ska införa euron för att "fördjupa EU-samarbetet". "Ingen annan enskild fråga avgör i så hög grad Sveriges ställning i det europeiska samarbetet. Det är i eurokretsen som alla viktiga ekonomisk-politiska beslut fattas. Euromotståndarnas huvudargument är att vi förlorar möjligheten att föra en självständig penning- och valutapolitik om vi går med i eurosamarbetet. Invändningen är riktig. Det är bara det att ett litet land som Sverige även utanför euron har en mycket begränsad självständighet", skriver Björklund. Debattartikeln är en del av Liberalernas så kallade "EU-agenda 2022". Utöver att Sverige ska införa euron vill partiet också att Sverige senast 2022 ska ingå i eurozonens bankunion och den europeiska åklagarmyndigheten. "Att Sverige står utanför eurozonens bankunion bidrog till Nordeas beslut att flytta sin centrala verksamhet till Finland. Banksamarbetets syfte är att reglera och kontrollera att stora banker bedrivs på ett seriöst sätt som garanterar långsiktig stabilitet", skriver Björklund. NyD kunde redan 2013 rapportera att Liberalernas (som då hette Folkpartiet) Birgitta Ohlsson ut och ville att Sverige skulle införa euron.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/liberalerna-vill-att-sverige-infor-euron-som-valuta/feed/ 0 Svenskt Näringsliv vill att Sverige inför euron som valuta https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskt-naringsliv-vill-att-sverige-infor-euron/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskt-naringsliv-vill-att-sverige-infor-euron/#comments Tue, 04 Feb 2014 16:02:26 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=16030 Jens Spendrup, som också är styrelseordförande i familjebryggeriet Spendrups, skriver i en debattartikel på DI.se att politikerna måste inse att ett konkurrenskraftigt näringsliv är avgörande för att deras vallöften ska kunna förverkligas. Dessutom måste Sveriges invandringspolitik bli ännu liberalare. ”De isolationistiska tendenserna i många andra euro-peiska länder är oroväckande. Nästa regering måste stå upp för öppenheten. Svenska företag behöver kunna anställa vilka de önskar, utan politiska pekpinnar om medarbetarnas etnicitet.” Spendrup fortsätter i debattartikeln med att påstå att skatterna för höginkomsttagarna måste sänkas, så att den bästa kompetensen kan attraheras. Avslutningsvis skriver Spendrup att den regering som väljs i samband med valet i september borde lägga upp en strategi för att, när förutsättninar finns, ansluta sig till euron.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskt-naringsliv-vill-att-sverige-infor-euron/feed/ 3