Elon Musk – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Sun, 04 Oct 2026 10:34:20 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.3 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Elon Musk – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 USA låter vapenleverantörer peka ut framtidens krig https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-vapenleverantorer-peka-ut-framtidens-krig/ Sun, 04 Oct 2026 10:17:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=242078 USA:s försvarsminister Pete Hegseth låter Elon Musk, Palmer Luckey och Newt Gingrich kartlägga framtidens krig i projektet Project Meridian. Syftet med projektet är att säkra framtida amerikansk militär dominans. Pete Hegseth presenterade satsningen på onsdagen, tillsammans med fem andra initiativ. Musk, Luckey och Gingrich ska tillsammans med övriga deltagare undersöka framtidens slagfält och föreslå vilka vapen och vilken teknik USA behöver utveckla. Krigsdepartementet skriver att målet är "absolut teknisk dominans", och studien uppges omfatta krigföring från underjordiska miljöer till rymden kring månen, inte bara dagens slagfält. Ambitionerna i Hegseths tal sträckte sig ännu längre: framtidens slagfält för barn och barnbarn, från under markytan till bortom månen.

Diger deltagarlista

Aktörerna i Project Meridian omfattar också Oracles tidigare vd Safra Catz, Palantirs medgrundare Joe Lonsdale och den pensionerade generalen James Rainey. Musks SpaceX och Luckeys Anduril har omfattande kontrakt med försvarsdepartementet. Bolagen säljer redan den teknik som deras företrädare nu ska bidra till att bedöma. Nuvarande och tidigare försvarstjänstemän varnar emellertid för intressekonflikter, och Politico rapporterade under fredagen om farhågor att bolagen kan få fördelar genom företrädarnas insyn och inflytande. Pentagon svarar att MITRE ansvarar för analysen och rekommendationerna samt ska tillämpa skydd mot intressekonflikter. Anduril lovar att följa höga etiska krav när sådana konflikter uppstår. Valet av utomstående motiverade Hegseth med att Pentagon inte ensamt bör bedöma framtidens krig. Myndighetens granskning av sig själv medför risker, varnade han.

Pete Hegseth: USA får inte ta sitt övertag för givet

Project Meridian är en studie och inte ett slutgiltigt beslut att köpa vapen. Studien ska föreslå vilka vapen och vilken teknik USA behöver utveckla, testa och ta i bruk. Försvarsministern skriver i sitt memorandum att snabba framsteg inom artificiell intelligens, självgående system, robotteknik och bioteknik kommer att förändra krigföringen samt att USA inte får ta sitt militära övertag för givet. Forskningsorganisationen MITRE bekräftade under fredagen att den leder genomförandet av studien. Studien ska kartlägga framtida krigföring, hitta luckor i USA:s militära förmåga och föreslå konkreta åtgärder. Pete Hegseth betonade i talet att uppdraget inte gäller ny strategi eller politik. Projektgruppen ska lämna slutsatser och rekommendationer till Hegseth inom 120 dagar, senast den 28 januari 2027. Departementet betonar att slutrapporten ska offentliggöras men med en hemligstämplad bilaga.]]> Donald Trump och AI-jättar skrev under avtal om att granska sig själva https://nyadagbladet.se/utrikes/donald-trump-ai-jattar-granska-sig-sjalva/ Thu, 01 Oct 2026 08:18:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=242049 Donald Trump och cheferna för USA:s största AI-bolag skrev under tisdagen på ett avtal om att granska sina egna system. Trump kallar avtalet moraliskt bindande men påpekar att det är frivilligt och att man i dagsläget inte avser inrätta en ny tillsynsmyndighet. Elon Musk från xAI, Mark Zuckerberg från Meta, Sundar Pichai från Google och Jensen Huang från Nvidia samlades i tisdags i Vita huset. Dario Amodei från Anthropic och Greg Brockman, president för OpenAI, deltog också i mötet. Musk, som en tid stått på kant med Trump, var därmed tillbaka i Vita huset. Presidenten och bolagscheferna undertecknade i samband med mötet avtalet White House Accord on Super Intelligence. Bolagen lovar fyra lager av kontroller. Egna spärrar mot dataintrång, biologiska risker och kemiska hot ingår, liksom en intern granskningsgrupp. Oberoende revisorer och en styrelsekommitté ska granska rapporterna. Bolagen ska också mötas regelbundet om gemensamma regler. — Vi kom överens om ett antal saker, bland annat gemensam övervakning, särskilda styrelsekommittéer och att helt enkelt rätta varandras läxor, betonade Elon Musk. Avtalets sista stycke öppnar för lagstiftning längre fram: "Med tiden kan det vara rimligt att kodifiera dessa steg i lagar eller förordningar". Donald Trump sade att det finns en övertygelse om att branschen ska reglera sig själv i stor utsträckning och liknade dokumentet vid nästan en konstitution. Han svarade nej på frågan om det krävs mer än kärlek till fosterlandet för att skydda människor mot AI. Talmannen Mike Johnson beskrev åtagandena som frivilliga. Vicepresident JD Vance avvisade uttryckligen en statlig tillsyn i stil med läkemedelsmyndigheten eller luftfartsmyndigheten. — Lösningen på en del av AI-riskerna är att ni tar risken på allvar, inte att ni kommer till staten för att få en regleringsregim som kan göra saken värre, sade Vance. Vicepresidenten framhöll att konsumentmyndigheten och justitiedepartementet redan kan ställa utvecklare till svars för produkter som skadar konsumenter.

Nytt namn, samma lag

Donald Trump undertecknade några timmar senare ett dekret som hör till samma satsning. Vita huset publicerade texten, som anger att myndigheterna inom den verkställande makten ska använda Super Intelligence och SI i stället för artificiell intelligens och AI. Namnbytet gäller officiell korrespondens, webbplatser, rapporter och styrdokument så långt lagen tillåter. Myndigheterna behöver inte skriva om äldre regler, kontrakt och historiska dokument. Begreppen behåller enligt rapporter samma juridiska innebörd som tidigare. Super Intelligence betyder det som lagen redan definierar som artificiell intelligens. Presidentens vetenskapsrådgivare har 60 dagar på sig att föreslå en eventuellt reviderad lagtext. Demokraten Mark Warner, vice ordförande i senatens underrättelseutskott, gick till angrepp i ett pressmeddelande: "Bolagen som bygger de mest kraftfulla AI-systemen varnar oss för att tekniken utvecklas snabbare än våra skyddsåtgärder. Presidentens svar? Att döpa om den och säga åt bolagen som utvecklar den att reglera sig själva". En republikansk invändning i senaten stoppade samma dag Warners eget lagförslag om AI-risker.]]> Så kan morgondagens bilresa se ut: styr företaget utan att hålla i ratten https://nyadagbladet.se/teknik/tesla-kopplar-grok-till-forarens-inkorg/ Sat, 26 Sep 2026 09:40:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241281 Han lutar sig tillbaka, lägger händerna bakom nacken och låter bilen ta vägen. I en ny video från AI-entreprenören Alex Finn ser morgondagens bilresa ut som ett kontor i rörelse: Cybertrucken navigerar, och Grok får sköta inkorgen. Det är en glimt av en vardag som kan bli vanlig för allt fler. Om den är bra eller dålig är en annan fråga, och den besvaras inte här. Finn sitter i förarsätet utan att röra ratten. I ena stunden gestikulerar han mot skärmen, i nästa vilar han med fötterna framåt medan bilen följer vägen. Poängen i klippet är enkel. Resan till jobbet, eller till affären, behöver inte längre vara en stund då händerna måste vara upptagna av körningen. Under tisdagen meddelade Tesla att Grok i bilen nu kan kopplas till förarens inkorg, kalender och filer. Elon Musk skrev att ”Grok @Bot now in your Tesla”. Bolaget beskriver det som en handsfree-funktion: man ber assistenten om något, och den kan läsa, sammanfatta och svara medan man kör eller använder FSD. [caption id="attachment_241284" align="alignnone" width="640"]Alex Finn sitter i en Tesla med händerna bakom nacken och fötterna framåt. Händerna bakom nacken, ratten orörd. Skärmdump: @AlexFinn/X[/caption] De tyngre uppdragen, de som Tesla kallar Grok @bot, kräver enligt bolaget abonnemanget SuperGrok Heavy. Samma slags agent går också att använda utanför bilen, i mobilen eller vid datorn. Enklare röstkommandon ingår i den vanliga Grok-funktionen i bilen. Det är alltså inte en fri agent för alla förare, utan en betald nivå ovanpå den assistent som redan sitter i skärmen. I klippet ser det ut som om föraren kan luta sig tillbaka helt. Tesla själva beskriver FSD som övervakat. Föraren ska fortfarande ha uppsikt, och ansvaret lämnar inte förarsätet. Skillnaden mot en vanlig pendling är ändå tydlig i bild: ratten sköter sig, och uppmärksamheten kan ligga på något annat. [caption id="attachment_241285" align="alignnone" width="640"]Alex Finn gestikulerar i förarsätet medan ratten är fri. Han pratar med assistenten i stället för att hålla i ratten. Skärmdump: @AlexFinn/X[/caption] Finn är AI-entreprenör och driver YouTube-kanalen Alex Finn, med omkring 237 000 prenumeranter, där han visar hur nya AI-verktyg används i praktiken. Den som vill hänga med i den sortens experiment hittar fler där. Kanalen ligger ofta tidigt på sådant som just har släppts, och klippet är ett exempel på den blicken. Det som visas är inte en färdig bild av allas vardag. Det är en tidig version, i en dyr bil, med ett abonnemang som de flesta ännu inte har. Men riktningen är lätt att se. Bilen blir en plats där man kan ta anteckningar, gå igenom mejlen eller styra en bit av arbetsdagen utan att hålla i ratten.

Kamerorna fanns där före assistenten

Samma bilar har samtidigt fått kritik som inte har med Grokboten att göra. Reuters rapporterade 2023 att grupper av Tesla-anställda mellan 2019 och 2022 delade kameraklipp från kundbilar i interna chattar. Enligt tidigare anställda syntes bland annat garage, privata tomter och situationer som ägarna knappast hade tänkt sig som utbildningsmaterial. Sju av dem sade att arbetsverktyget kunde visa var inspelningen var gjord, vilket i praktiken kunde avslöja var en ägare bodde. Tesla har uppgett att kamerainspelningar förblir anonyma och inte kopplas till föraren eller bilen. Bolaget svarade inte på Reuters detaljerade frågor. Kritiken gäller alltså hur och var man kör, och vad bilens kameror fångar, inte den nya mejlfunktionen och inte Grokbot som verktyg i mobilen. Röststyrningen i bilen förutsätter dessutom att bilen hör det som sägs till assistenten. Den som sitter och pratar jobb i kupén sitter i samma kupé som redan har kameror, mikrofon och en historik av insamlade kördata. Olika människor kommer att värdera bilens kameror olika. För en del är röststyrningen en arbetsro som tidigare inte fanns på väg till jobbet. För andra är kamerorna ett lager av insyn i en stund som brukade vara privat. Det ska inte blandas ihop med Grokbot i sig. Den som använder agenten i mobilen, på promenaden eller vid datorn hemma gör inte användningen publik per automatik.]]> SpaceXAI släpper Grok 4.7 – bättre kod till oförändrat pris https://nyadagbladet.se/teknik/spacexai-slapper-grok-47/ Mon, 21 Sep 2026 18:45:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241160 AI-bolaget SpaceXAI (tidigare xAI) släppte under måndagen Grok 4.7, som bolaget kallar sin mest kapabla modell för kodning och kunskapsarbete. Den kostar lika mycket och svarar lika snabbt som föregångaren Grok 4.6, finns direkt i Cursor, Grok Build och Grok API – och alla siffror som ska visa förbättringen kommer från bolaget självt.

Det konkreta i släppet är inte ett nytt prisläge utan ett nytt innehåll bakom samma prislapp. Enligt bolaget bygger Grok 4.7 på en ny och större basmodell än 4.6, har tränats med en längre förstärkningsinlärningsomgång på en svårare uppgiftsmix med tyngdpunkt på problem som tar många timmar, och har blivit bättre på att kontrollera sitt eget arbete och hantera långa kontexter. Modellen är också tränad att förstå bolagets egen agentmiljö, Grok Bot-harnesset, direkt.

I API:et heter modellen grok-4.7 och kostar 2 dollar per miljon inmatade tokens och 6 dollar per miljon utmatade – exakt samma nivå som Grok 4.6 High. Kontextfönstret ligger på 500 000 tokens och kunskapsbrytningen är maj 2026. Den som vill ha mer fart kan välja en snabbvariant med dubbel utdatahastighet till dubbla priset.

Vinsterna finns – men inte överallt

Bolaget redovisar en tabell med sju mätserier. Tre av dem är tydliga steg framåt. På EEBench får Grok 4.7 resultatet 64,0 mot 53,0 för 4.6. På Harvey Legal Agent, som mäter juridiskt agentarbete, redovisas 19,6 mot 15,8 för föregångaren och 2,5 respektive 6,7 för de två konkurrentmodeller bolaget jämför med. Mest dramatisk är skillnaden på Terminal-Bench 4.0, där 4.7 landar på 38,0 mot 4.6:s 20,3 – nästan en fördubbling på ett halvår.

Men tabellen visar också var modellen inte leder. På samma Terminal-Bench 4.0 ligger konkurrenten Fable 5.1 på 57,9, alltså långt över Grok 4.7. På CursorBench 4.0 får Grok 4.7 46,3 mot Fables 51,8, och på HealthBench Professional 56,7 mot 62,1. I bolagets egen Elo-mätning på GDPval hamnar Grok 4.7 xHigh på 1 695 – över Grok 4.6 High på 1 605 och GPT-6 Astra Max på 1 542, men under Fable 5.1 Max på 1 735.

Bolagets eget säljargument är därför inte topplaceringen utan prisförhållandet: samma resultatnivå för 2 och 6 dollar per miljon tokens, där jämförelsemodellerna i tabellen ligger på 4/20 respektive 10/50 dollar. Inget av resultaten är oberoende verifierat, och samtliga tal i tabellen är uppmätta och publicerade av SpaceXAI självt.

Stadsbyggarspelet som demo

Som konkret exempel visar bolaget hur de två modellversionerna får samma uppgift: att bygga ett öppet stadsbyggarspel. Grok 4.7 visas först, Grok 4.6 därefter. Det är precis den sorts uppgift som den längre träningen sägs vara riktad mot – ett flertimmarsjobb där modellen måste hålla ihop kod, struktur och egna kontroller över lång tid utan att en människa styr varje steg.

Demon är vald av bolaget och säger inget om hur modellen beter sig på en riktig kodbas hos en riktig kund. Men den illustrerar riktningen i hela branschen: konkurrensen har flyttat från snabba svar till agenter som jobbar vidare på egen hand i timmar. Det är där leverantörerna nu pressar varandra, och det är också där felen blir dyra, eftersom en modell som arbetar länge utan tillsyn hinner göra mycket innan någon upptäcker att den var på fel spår.

Säkerhetslagret och de siffror som inte är hundra

SpaceXAI beskriver Grok 4.7 som utrustad med bolagets bäst kalibrerade skyddslager hittills – ett helt nytt så kallat safeguard-stack, som enligt bolaget är starkast på vägran och motstånd mot jailbreak. Två tal anges. På HackerBench v0.3 släpps 3,3 procent av riskabla prompter med dubbel användning igenom. På LatchBios biosäkerhetsmätning redovisas 62,4 procent.

Med andra ord: drygt tre av hundra riskabla förfrågningar passerar ändå, och biosäkerhetsresultatet ligger en bra bit under full träff. Bolaget har dessutom bjudit in utvalda cybersäkerhetspartners till slutna red team-övningar för försvarsforskning. Vilka partnerna är framgår inte, och de publicerade talen är bolagets egna mätningar på bolagets egna testmängder.

Var modellen finns – och vad som händer nu

Tillgängligheten är det som avgör hur snabbt släppet får praktisk betydelse. Grok 4.7 finns från dag ett i Cursor och Grok Build samt i Grok API, och därutöver via tredjeparts kodmiljöer, modellroutrar och molntjänster. Den som redan kör grok-4.6 i produktion byter i praktiken modellnamn utan att röra budgeten.

Takten är värd att notera. I juli släpptes Grok 4.5 med samma prislapp, 2 och 6 dollar per miljon tokens, och samma kontextfönster på 500 000 tokens. Sedan dess har bolaget bytt namn, passerat 4.6 och nu 4.7 – utan att röra priset en enda gång. Prislistan har blivit branschens fasta punkt medan modellerna under den byts ut i månadstakt.

Vad kunden faktiskt får för de oförändrade 2 och 6 dollarna avgörs därför inte av tabellen utan av hur den nya modellen sköter sig i timslånga agentkörningar hos företag som låter den arbeta i egna system. Den prövningen börjar nu, och den görs av andra än bolaget självt.

]]> xAI släpper Grok 4.5 för kodning och AI-agenter https://nyadagbladet.se/teknik/xai-slapper-grok-45-kodning-ai-agenter/ Wed, 08 Jul 2026 19:04:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234875 xAI har släppt Grok 4.5, en ny modell som särskilt riktas mot kodning, AI-agenter och tekniskt utvecklingsarbete. Modellen finns nu i xAI:s API och används som standardmodell i Grok Build. xAI presenterade Grok 4.5 på onsdagen som bolagets första modell tränad specifikt för kodning och självständigt agerande AI-system. Lanseringen kommer samtidigt som konkurrensen mellan de stora AI-bolagen snabbt flyttar från vanliga chattbotar till modeller som kan arbeta i kodbaser, använda verktyg och utföra mer omfattande uppgifter i terminalmiljö. Enligt xAI är Grok 4.5 tillgänglig direkt via bolagets API under modellnamnet grok-4.5. Den används också som standardmodell i Grok Build, xAI:s verktyg för kodning och byggande via kommandorad och arbetsflöden för AI-agenter.

Tränad för kod och agenter

I den officiella lanseringsinlägget beskriver xAI Grok 4.5 som en modell tränad med Cursor och byggd för att kombinera avancerad intelligens med hög hastighet och kostnadseffektivitet. Cursor är en AI-kodmiljö som används av utvecklare för att arbeta direkt i större kodbaser. Elon Musk uppgav redan i slutet av juni att Grok 4.5 bygger på xAI:s V9-grundmodell med 1,5 biljoner parametrar och att modellen testats i privat beta hos SpaceX och Tesla. Enligt Musk visade tidiga utvärderingar prestanda nära eller möjligen över Claude Opus. xAI:s dokumentation beskriver Grok 4.5 som bolagets flaggskeppsmodell för kod och andra uppgifter, med förmåga att använda verktyg självständigt, konfigurerbart resonemang och ett kontextfönster på 500 000 tokens, det vill säga textenheter som modellen kan hantera i ett sammanhang.

Lägre pris än flera toppmodeller

API-priset anges till 2 dollar per miljon tokens för inmatad text och 6 dollar per miljon tokens för genererad text. Det placerar modellen under flera konkurrerande toppmodeller i rent tokenpris, samtidigt som xAI lyfter fram att modellen använder färre tokens i praktiska koduppgifter. På X uppger Grok-kontot att modellen når 64,7 procent på SWE-Bench Pro och 83,3 procent på Terminal Bench. I ett annat inlägg anges att modellen använder omkring 4,2 gånger färre tokens för utdata än Opus 4.8 max i jämförbara SWE-Bench Pro-uppgifter. Siffrorna är bolagets egen redovisning och bör därför läsas som bolagets egna siffror snarare än oberoende verifierade resultat. De visar samtidigt tydligt var xAI vill positionera modellen: inte främst som en allmän chattmodell, utan som ett arbetsverktyg för utvecklare och AI-agenter.

Tillgänglig för betalande användare

xAI anger i sin produktinformation att Grok 4.5 rullas ut till SuperGrok-användare och via bolagets utvecklarverktyg. Modellen finns även i xAI:s API under modellnamnet grok-4.5. För europeiska användare hänvisar xAI till sitt särskilda integritetstillägg för Europa, som gäller användare i bland annat Sverige och övriga EES. Där beskrivs hur tjänsten hanterar personuppgifter enligt europeiska regler, snarare än att ange någon generell blockering av Grok för svenska användare. xAI anger i dokumentationen att Grok 4.5 har stöd för funktionsanrop, strukturerade svar och konfigurerbart resonemang. Modellen listas även med aliasen grok-4.5-latest och grok-build-latest. Bolaget uppger att fler användare får tillgång successivt i takt med att utrullningen fortsätter. ]]> AI-datacenter i rymden kan bli nästa miljardkapplöpning https://nyadagbladet.se/ekonomi/ai-datacenter-rymden-rymdbaserad-ai/ Wed, 17 Jun 2026 13:34:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233384 AI-boomen slukar el, mark, kylning och kapital. Nu riktas blickarna mot rymden, där solenergin är riklig och datacenter kan byggas i bana runt jorden. Men de ekonomiska hindren är fortfarande enorma. Idén låter först som science fiction: satelliter med AI-chipp, drivna av solen och sammankopplade med optiska länkar, ska göra delar av framtidens maskininlärning utanför jordens atmosfär. Bakgrunden är mer jordnära. AI-industrins hunger efter el och datacenterkapacitet har blivit en flaskhals för både teknikbolag och energisystem. TechCrunch har granskat ekonomin bakom de nya planerna och pekar på den centrala konflikten: rymden erbjuder nästan obegränsad solenergi, men vägen dit kräver raketer, specialbyggda satelliter, avancerad kylning, strålningsskydd och dyr kommunikation tillbaka till jorden. Enligt de beräkningar som tidningen återger skulle ett rymdbaserat datacenter på en gigawatt kosta omkring 42,4 miljarder dollar i dag. Det är nära tre gånger mer än ett jämförbart datacenter på marken. Den stora kostnaden ligger inte bara i uppskjutningen, utan även i själva satelliterna och i all teknik som krävs för att få beräkningskraften att fungera i rymdmiljö.

AI kräver allt mer fysisk infrastruktur

De senaste årens AI-kapplöpning har gjort datacenter till en av teknikvärldens viktigaste maktfrågor. Tillgång till grafikprocessorer, elnät, vattenkylning, mark och tillstånd påverkar nu vilka bolag som kan träna och driva de största modellerna. Rymdbaserad AI framställs därför som ett sätt att runda flera av jordens begränsningar. Solpaneler i rätt omloppsbana kan få betydligt mer kontinuerligt solljus än paneler på marken. Google skriver i sin presentation av Project Suncatcher att solpaneler i lämplig bana kan vara upp till åtta gånger mer produktiva än på jorden. Google vill undersöka om satelliter utrustade med bolagets TPU-chipp kan kopplas samman med optiska länkar genom fri rymd och på sikt användas som en distribuerad AI-infrastruktur. Tillsammans med Planet planerar bolaget två prototypsatelliter som ska skjutas upp i början av 2027. Syftet är att testa både hårdvaran i rymdmiljö och möjligheten att få två farkoster att arbeta ihop med hög bandbredd.

SpaceX tänker i betydligt större skala

SpaceX har samtidigt lämnat in planer till den amerikanska telekommyndigheten FCC om ett mycket större system. Data Center Dynamics rapporterar att det handlar om upp till en miljon satelliter som på sikt skulle kunna fungera som ett orbitalt AI-datacentersystem. Bolagets logik är tydlig: om Starship kan pressa uppskjutningskostnaderna tillräckligt långt, och om satelliterna kan massproduceras billigt nog, kan rymden bli en plats där datacenter får direkt tillgång till solenergi och strålningskylning. SpaceX beskriver i ansökan orbitala datacenter som ett sätt att möta den snabbt växande efterfrågan på AI-beräkningar. Problemet är att varje led i kedjan måste fungera samtidigt. Uppskjutningarna måste bli dramatiskt billigare, satelliterna måste hålla kostnaden nere, kylsystemen måste hantera enorm värme, optiska länkar måste uppnå bandbredd i klass med datacenter på marken och hårdvaran måste klara strålning och rymdskrot.

Träning på jorden, användning i rymden?

En viktig skiljelinje gäller vilken sorts AI-arbete som faktiskt kan flyttas. Att träna stora modeller kräver extremt tät kommunikation mellan många chip. Små fördröjningar, begränsad bandbredd eller avbrott kan snabbt göra systemet ineffektivt. Flera aktörer ser därför framför sig att rymden i första hand används för inferens – alltså när färdigtränade modeller körs för att svara på frågor, tolka data eller styra tjänster. Sådana beräkningsuppgifter är lättare att dela upp än själva träningen. För AI-bolagen är drivkraften ändå stark. Om kapaciteten på jorden blir för dyr eller politiskt svår att bygga ut kan infrastruktur i rymden bli ett komplement för de största aktörerna. Resultatet blir detsamma oavsett om beräkningen sker i Texas, Finland eller 500 kilometer över jordytan.

Kalkylen avgör om visionen lyfter

Rymddatacenter löser inte automatiskt AI-industrins energiproblem. De flyttar delar av problemet till en ännu mer kapitalintensiv miljö, där varje kilo hårdvara måste skjutas upp och varje tekniskt fel blir dyrt att åtgärda. Samtidigt visar planerna hur snabbt AI-ekonomin förändrar synen på infrastruktur. Datacenter är inte längre bara serverhallar i utkanten av städer. De har blivit strategiska anläggningar, kopplade till energipolitik, rymdindustri, nationell konkurrenskraft och kontrollen över framtidens beräkningskraft. Huruvida rymdbaserad AI blir verklighet avgörs därför inte bara av raketerna. Den avgörande frågan är om rymden kan bli billigare än jorden innan jordens datacenterkapplöpning själv hinner spränga sina ekonomiska och politiska gränser.]]> SpaceX köper Cursor i AI-affär värd 60 miljarder dollar https://nyadagbladet.se/teknik/spacex-koper-cursor-ai-affar/ Tue, 16 Jun 2026 22:18:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233457 SpaceX tar ett stort steg in i utvecklarverktygens värld. Bolaget uppger att det utnyttjar sin köpoption för att förvärva Cursor i en aktieaffär värd 60 miljarder dollar – och placerar därmed ett av AI-kodningens hetaste verktyg direkt i Elon Musks snabbt växande AI-sfär.

Nyheten kom först via SpaceX eget inlägg på X på tisdagen. Kort därefter bekräftade Cursor att bolaget går samman med SpaceX och utlovade "betydande förbättringar" i produkten.

Affären är inte bara ännu ett förvärv i AI-branschen. Den handlar om en mer långtgående vertikal integration: datacenter och beräkningskraft, stora språkmodeller, realtidsdata, distribution till programmerare – och själva verktyget där koden skrivs.

I en färsk anmälan till amerikanska SEC framgår att SpaceX den 16 juni ingick ett fusionsavtal med Anysphere, bolaget bakom Cursor, och ett helägt dotterbolag kallat X67 Inc.

Miljardaffär genom köpoption

Enligt anmälan ska Cursor bli ett helägt dotterbolag till SpaceX. Köpeskillingen bygger på ett indikerat värde på 60 miljarder dollar, motsvarande drygt 620 miljarder kronor, och betalas med SpaceX-aktier.

Transaktionen väntas slutföras under tredje kvartalet 2026, förutsatt att sedvanliga villkor och myndighetsgodkännanden uppfylls.

Bakgrunden är ett tidigare optionsavtal. SpaceX sägs redan i april ha säkrat rätten att köpa Anysphere eller i stället betala en mycket stor avgift för samarbetet. Nu väljer bolaget alltså förvärvsvägen.

Utvecklarverktyget blir AI-front

Cursor har på kort tid blivit ett av de mest omtalade verktygen för AI-assisterad programmering. Produkten används som en kodmiljö där utvecklare kan skriva, ändra, granska och navigera i koden med hjälp av AI-agenter.

SpaceX skriver i sitt inlägg att målet med förvärvet är att bygga "världens mest användbara AI-modeller". Bolaget uppger även att SpaceXAI under de senaste månaderna har tränat en modell tillsammans med Cursor.

Den modellen ska enligt SpaceX släppas både i Cursor och i Grok Build, en formulering som antyder att Musk-sfärens AI-satsning inte bara riktas mot chattbotar, utan mot praktiska arbetsflöden där AI skriver och förändrar mjukvara.

Cursor svarade med att företaget ser fram emot att gå samman med SpaceX för att driva utvecklingen av "användbar AI" vidare.

Techjättarnas nästa slagfält

Förvärvet placerar SpaceX i direkt konkurrens med aktörer som OpenAI, Anthropic, Google och Microsoft – men med en annan sorts paket. Där konkurrenterna ofta säljer modeller, API:er eller molntjänster försöker SpaceX knyta ihop infrastruktur, modellträning, datadistribution via X och ett konkret produktskikt för utvecklare.

Just därför kan affären få betydelse långt utanför kretsen av programmerare. Den som kontrollerar utvecklarens arbetsmiljö får också möjlighet att styra vilka AI-modeller som används, vilka arbetsflöden som blir standard och hur snabbt AI-agenter flyttas från experiment till normal mjukvaruproduktion.

Samtidigt finns risker. AI-kodning har redan väckt frågor om felaktiga ändringar, säkerhetsbrister, beroende av stängda plattformar och ansvar när automatiserade agenter gör ingrepp i affärskritiska system. Ju mer sådana verktyg byggs in i själva infrastrukturen, desto viktigare blir frågan om kontroll, insyn och mänsklig överblick.

Genom köpet skickar SpaceX ett tydligt besked: nästa stora AI-strid handlar inte bara om vem som har den smartaste modellen – utan om vem som äger platsen där arbetet faktiskt utförs.

]]> Musk blir världens första biljonär https://nyadagbladet.se/ekonomi/musk-blir-varldens-forsta-biljonar/ Fri, 12 Jun 2026 15:24:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233169 Elon Musk blir världens första biljonär i och med SpaceX historiska börsnotering, enligt Reuters beräkningar. Rymdbolagets rekordaffär lyfter hans förmögenhet till nivåer ingen annan privatperson tidigare nått. SpaceX börsdebut gör Elon Musk till världens första biljonär. Nyhetsbyrån Reuters skriver att Musks ägarandel i rymd- och satellitbolaget värderas till omkring 866 miljarder dollar efter noteringen. Bolaget uppges ta in 75 miljarder dollar i börsintroduktionen, vilket beskrivs som rekordnivåer. Före noteringen uppskattade Forbes Musks förmögenhet till omkring 780 miljarder dollar. Reuters beräknar nu att den samlade förmögenheten passerar 1,1 biljoner dollar när SpaceX börjar handlas, inräknat aktier som tillfaller honom över tid.

Musk-premie

SpaceX har vuxit från raketuppstickare till en central aktör inom satellitinternet, uppskjutningar och rymdinfrastruktur. Värderingen bygger dock inte bara på dagens intäkter, utan också på investerarnas förväntningar om framtida tekniska genombrott. Analytiker beskriver det som en tydlig ”Musk-premie”. Matt Kennedy vid IPO-inriktade Renaissance Capital säger till Reuters att SpaceX, likt Tesla, i hög grad är en satsning på Elon Musk som person. Samtidigt väcker Musks växande inflytande frågor om maktkoncentration och bolagsstyrning. Hans imperium omfattar i dag bland annat Tesla, SpaceX, X, Neuralink och The Boring Company, samtidigt som hans politiska utspel ofta får globalt genomslag. Noteringen befäster ändå Musks särställning i det globala näringslivet. Ingen annan miljardär har tidigare varit i närheten av biljonnivån, och avståndet till världens näst rikaste personer är fortsatt mycket stort.]]> SpaceX gör världens största börsnotering https://nyadagbladet.se/ekonomi/spacex-gor-varldens-storsta-borsnotering/ Thu, 11 Jun 2026 22:50:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233105 SpaceX har formellt prissatt sin börsnotering till 135 dollar per aktie. Emissionen innebär att Elon Musks rymd- och AI-bolag tar in 75 miljarder dollar – den största börsnoteringen hittills. SpaceX säljer 555,6 miljoner aktier till garanterna inför noteringen på Nasdaq, där aktien väntas börja handlas på fredagen under tickern SPCX. Den officiella prissättningen bekräftar tidigare uppgifter om en rekordstor transaktion. Med ett emissionsbelopp på 75 miljarder dollar passerar SpaceX med bred marginal Saudi Aramcos notering 2019, då det saudiska oljebolaget tog in 24,9 miljarder dollar. CNBC har tidigare uppgett att noteringen värderar SpaceX till omkring 1,77 biljoner dollar, givet de villkor som bolaget har lagt fram. Efterfrågan beskrivs som stark. Garanterna har enligt TechCrunch möjlighet att sälja ytterligare 83,3 miljoner aktier, vilket vid introduktionspriset skulle kunna ge omkring 11 miljarder dollar till. TechCrunch pekar också på att en syntetisk kryptomarknad på Hyperliquid inför debuten prissatte exponering mot SpaceX till 167 dollar per aktie. Det skulle motsvara förväntningar om en tydlig uppgång när handeln inleds, även om sådana marknader inte är någon säker indikator för den faktiska börsutvecklingen. Noteringen befäster SpaceX som ett av världens högst värderade teknikbolag. Samtidigt väntas investerare granska hur bolaget ska motivera värderingen över tid, bland annat genom Starlink, återanvändbara raketer och de stora AI- och rymdinfrastruktursatsningar som kopplats till Musks bolagssfär. Reuters rapporterade tidigare att upplägget är ovanligt eftersom SpaceX valde ett fast pris inför investerarpresentationerna, i stället för den traditionella modellen med ett prisintervall och efterföljande orderbok. Nyhetsbyrån har också uppgett att noteringen är tänkt som en primär emission, där kapitalet går till bolaget snarare än till säljande ägare. Vid den aktuella värderingen skulle Musks ägarandel kunna föra honom närmare att bli den första personen med en förmögenhet över en biljon dollar. CNBC har samtidigt rapporterat att Musk behåller mer än 82 procent av rösträtten efter erbjudandet.]]> Tesla får grönt ljus i Danmark – men inte för full självkörning https://nyadagbladet.se/teknik/tesla-fsd-danmark-inte-full-sjalvkorning/ Wed, 10 Jun 2026 04:00:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232871 Danmark blir fjärde europeiska land att godkänna Teslas FSD Supervised. Beskedet innebär inte att bilarna får köras helt förarlöst, utan att Teslas självkörande funktioner tillåts under fortsatt mänsklig övervakning.

Tesla Europe meddelade på tisdagen att FSD Supervised nu har godkänts i Danmark och att utrullningen väntas inledas inom kort. Elon Musk kommenterade kort därefter beskedet på X.

Godkännandet innebär att Danmark ansluter sig till Nederländerna, Litauen och Estland som de europeiska länder där Teslas FSD Supervised hittills har fått grönt ljus. Enligt Electrek bygger den danska prövningen på det nederländska typgodkännandet och Teslas tekniska dokumentation.

Det nederländska RDW utfärdade i april ett provisoriskt godkännande efter mer än ett och ett halvt års tester på testbana och allmän väg.

FSD står för "Full Self-Driving", men den europeiska prövningen handlar i praktiken om vad bilen får göra på allmän väg – inte bara om vad tekniken klarar. Teslas system kan hantera många körmoment, men godkännandet avser ett förarövervakat läge där människan bakom ratten fortfarande ansvarar för körningen.

Självkörande funktioner – men inte förarlöst ansvar

Skillnaden är central. I vardagligt tal kan bilen beskrivas som självkörande när den själv styr, bromsar, accelererar och navigerar genom trafikmiljöer. I regulatorisk mening är den däremot inte godkänd som en förarlös eller helt autonom bil.

RDW beskriver FSD Supervised som ett förarstyrt assistanssystem. Föraren ska hålla uppsikt, vara beredd att ta över och förbli ansvarig. Systemet får alltså avlasta körningen, men inte ersätta föraren.

Det är därför formuleringen "inte självkörning" lätt blir missvisande om den läses tekniskt. Frågan är snarare vilken nivå av självkörande funktioner som tillåts – och under vilka villkor. I Europas nuvarande godkännanden är svaret att bilen får köra själv i flera moment, men bara medan en människa övervakar.

Tesla Europe har publicerat ett klipp där FSD Supervised visas i dansk trafik, med körning i stadsmiljö, på landsväg och motorväg samt i rondeller, regn och mörker.

Nordisk skepsis kvarstår

Danmarks besked kommer trots att flera europeiska och nordiska invändningar tidigare har lyfts. Reuters rapporterade i maj att regulatorer ställt frågor om bland annat hastighetsöverträdelser, vinterväglag, is, älgar och andra nordiska vägförhållanden samt risken för att förare använder mobilen när bilen upplevs sköta körningen.

Samtidigt har danska bedömare enligt samma rapport noterat att Teslas bilar presterat väl i komplex rusningstrafik i Köpenhamn. Den dubbla bilden förklarar varför frågan nu rör sig framåt utan att vara avgjord.

EU-processen är inte avslutad

För ett bredare erkännande i EU krävs fortsatt behandling på europeisk nivå. Ett gemensamt beslut skulle behöva förankras i EU:s fordonsprocess och få stöd av en kvalificerad majoritet.

Nationella godkännanden kan samtidigt gå snabbare och skapa ett tryck på övriga länder. Om fler medlemsstater följer efter kan Teslas system få praktiskt fotfäste innan den politiska debatten om ansvar, tillsyn och konsumentskydd är färdig.

För Sverige gör det danska beskedet frågan mer konkret. Teslas FSD Supervised är fortfarande inte full självkörning i regulatorisk mening, men Europas gräns för vad bilar får göra på egen hand flyttar sig steg för steg norrut.

]]>