Elon Musk – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 08 Jul 2026 19:04:40 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Elon Musk – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 xAI släpper Grok 4.5 för kodning och AI-agenter https://nyadagbladet.se/teknik/xai-slapper-grok-45-kodning-ai-agenter/ Wed, 08 Jul 2026 19:04:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234875 xAI har släppt Grok 4.5, en ny modell som särskilt riktas mot kodning, AI-agenter och tekniskt utvecklingsarbete. Modellen finns nu i xAI:s API och används som standardmodell i Grok Build. xAI presenterade Grok 4.5 på onsdagen som bolagets första modell tränad specifikt för kodning och självständigt agerande AI-system. Lanseringen kommer samtidigt som konkurrensen mellan de stora AI-bolagen snabbt flyttar från vanliga chattbotar till modeller som kan arbeta i kodbaser, använda verktyg och utföra mer omfattande uppgifter i terminalmiljö. Enligt xAI är Grok 4.5 tillgänglig direkt via bolagets API under modellnamnet grok-4.5. Den används också som standardmodell i Grok Build, xAI:s verktyg för kodning och byggande via kommandorad och arbetsflöden för AI-agenter.

Tränad för kod och agenter

I den officiella lanseringsinlägget beskriver xAI Grok 4.5 som en modell tränad med Cursor och byggd för att kombinera avancerad intelligens med hög hastighet och kostnadseffektivitet. Cursor är en AI-kodmiljö som används av utvecklare för att arbeta direkt i större kodbaser. Elon Musk uppgav redan i slutet av juni att Grok 4.5 bygger på xAI:s V9-grundmodell med 1,5 biljoner parametrar och att modellen testats i privat beta hos SpaceX och Tesla. Enligt Musk visade tidiga utvärderingar prestanda nära eller möjligen över Claude Opus. xAI:s dokumentation beskriver Grok 4.5 som bolagets flaggskeppsmodell för kod och andra uppgifter, med förmåga att använda verktyg självständigt, konfigurerbart resonemang och ett kontextfönster på 500 000 tokens, det vill säga textenheter som modellen kan hantera i ett sammanhang.

Lägre pris än flera toppmodeller

API-priset anges till 2 dollar per miljon tokens för inmatad text och 6 dollar per miljon tokens för genererad text. Det placerar modellen under flera konkurrerande toppmodeller i rent tokenpris, samtidigt som xAI lyfter fram att modellen använder färre tokens i praktiska koduppgifter. På X uppger Grok-kontot att modellen når 64,7 procent på SWE-Bench Pro och 83,3 procent på Terminal Bench. I ett annat inlägg anges att modellen använder omkring 4,2 gånger färre tokens för utdata än Opus 4.8 max i jämförbara SWE-Bench Pro-uppgifter. Siffrorna är bolagets egen redovisning och bör därför läsas som bolagets egna siffror snarare än oberoende verifierade resultat. De visar samtidigt tydligt var xAI vill positionera modellen: inte främst som en allmän chattmodell, utan som ett arbetsverktyg för utvecklare och AI-agenter.

Tillgänglig för betalande användare

xAI anger i sin produktinformation att Grok 4.5 rullas ut till SuperGrok-användare och via bolagets utvecklarverktyg. Modellen finns även i xAI:s API under modellnamnet grok-4.5. För europeiska användare hänvisar xAI till sitt särskilda integritetstillägg för Europa, som gäller användare i bland annat Sverige och övriga EES. Där beskrivs hur tjänsten hanterar personuppgifter enligt europeiska regler, snarare än att ange någon generell blockering av Grok för svenska användare. xAI anger i dokumentationen att Grok 4.5 har stöd för funktionsanrop, strukturerade svar och konfigurerbart resonemang. Modellen listas även med aliasen grok-4.5-latest och grok-build-latest. Bolaget uppger att fler användare får tillgång successivt i takt med att utrullningen fortsätter. ]]> AI-datacenter i rymden kan bli nästa miljardkapplöpning https://nyadagbladet.se/ekonomi/ai-datacenter-rymden-rymdbaserad-ai/ Wed, 17 Jun 2026 13:34:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233384 AI-boomen slukar el, mark, kylning och kapital. Nu riktas blickarna mot rymden, där solenergin är riklig och datacenter kan byggas i bana runt jorden. Men de ekonomiska hindren är fortfarande enorma. Idén låter först som science fiction: satelliter med AI-chipp, drivna av solen och sammankopplade med optiska länkar, ska göra delar av framtidens maskininlärning utanför jordens atmosfär. Bakgrunden är mer jordnära. AI-industrins hunger efter el och datacenterkapacitet har blivit en flaskhals för både teknikbolag och energisystem. TechCrunch har granskat ekonomin bakom de nya planerna och pekar på den centrala konflikten: rymden erbjuder nästan obegränsad solenergi, men vägen dit kräver raketer, specialbyggda satelliter, avancerad kylning, strålningsskydd och dyr kommunikation tillbaka till jorden. Enligt de beräkningar som tidningen återger skulle ett rymdbaserat datacenter på en gigawatt kosta omkring 42,4 miljarder dollar i dag. Det är nära tre gånger mer än ett jämförbart datacenter på marken. Den stora kostnaden ligger inte bara i uppskjutningen, utan även i själva satelliterna och i all teknik som krävs för att få beräkningskraften att fungera i rymdmiljö.

AI kräver allt mer fysisk infrastruktur

De senaste årens AI-kapplöpning har gjort datacenter till en av teknikvärldens viktigaste maktfrågor. Tillgång till grafikprocessorer, elnät, vattenkylning, mark och tillstånd påverkar nu vilka bolag som kan träna och driva de största modellerna. Rymdbaserad AI framställs därför som ett sätt att runda flera av jordens begränsningar. Solpaneler i rätt omloppsbana kan få betydligt mer kontinuerligt solljus än paneler på marken. Google skriver i sin presentation av Project Suncatcher att solpaneler i lämplig bana kan vara upp till åtta gånger mer produktiva än på jorden. Google vill undersöka om satelliter utrustade med bolagets TPU-chipp kan kopplas samman med optiska länkar genom fri rymd och på sikt användas som en distribuerad AI-infrastruktur. Tillsammans med Planet planerar bolaget två prototypsatelliter som ska skjutas upp i början av 2027. Syftet är att testa både hårdvaran i rymdmiljö och möjligheten att få två farkoster att arbeta ihop med hög bandbredd.

SpaceX tänker i betydligt större skala

SpaceX har samtidigt lämnat in planer till den amerikanska telekommyndigheten FCC om ett mycket större system. Data Center Dynamics rapporterar att det handlar om upp till en miljon satelliter som på sikt skulle kunna fungera som ett orbitalt AI-datacentersystem. Bolagets logik är tydlig: om Starship kan pressa uppskjutningskostnaderna tillräckligt långt, och om satelliterna kan massproduceras billigt nog, kan rymden bli en plats där datacenter får direkt tillgång till solenergi och strålningskylning. SpaceX beskriver i ansökan orbitala datacenter som ett sätt att möta den snabbt växande efterfrågan på AI-beräkningar. Problemet är att varje led i kedjan måste fungera samtidigt. Uppskjutningarna måste bli dramatiskt billigare, satelliterna måste hålla kostnaden nere, kylsystemen måste hantera enorm värme, optiska länkar måste uppnå bandbredd i klass med datacenter på marken och hårdvaran måste klara strålning och rymdskrot.

Träning på jorden, användning i rymden?

En viktig skiljelinje gäller vilken sorts AI-arbete som faktiskt kan flyttas. Att träna stora modeller kräver extremt tät kommunikation mellan många chip. Små fördröjningar, begränsad bandbredd eller avbrott kan snabbt göra systemet ineffektivt. Flera aktörer ser därför framför sig att rymden i första hand används för inferens – alltså när färdigtränade modeller körs för att svara på frågor, tolka data eller styra tjänster. Sådana beräkningsuppgifter är lättare att dela upp än själva träningen. För AI-bolagen är drivkraften ändå stark. Om kapaciteten på jorden blir för dyr eller politiskt svår att bygga ut kan infrastruktur i rymden bli ett komplement för de största aktörerna. Resultatet blir detsamma oavsett om beräkningen sker i Texas, Finland eller 500 kilometer över jordytan.

Kalkylen avgör om visionen lyfter

Rymddatacenter löser inte automatiskt AI-industrins energiproblem. De flyttar delar av problemet till en ännu mer kapitalintensiv miljö, där varje kilo hårdvara måste skjutas upp och varje tekniskt fel blir dyrt att åtgärda. Samtidigt visar planerna hur snabbt AI-ekonomin förändrar synen på infrastruktur. Datacenter är inte längre bara serverhallar i utkanten av städer. De har blivit strategiska anläggningar, kopplade till energipolitik, rymdindustri, nationell konkurrenskraft och kontrollen över framtidens beräkningskraft. Huruvida rymdbaserad AI blir verklighet avgörs därför inte bara av raketerna. Den avgörande frågan är om rymden kan bli billigare än jorden innan jordens datacenterkapplöpning själv hinner spränga sina ekonomiska och politiska gränser.]]> SpaceX köper Cursor i AI-affär värd 60 miljarder dollar https://nyadagbladet.se/teknik/spacex-koper-cursor-ai-affar/ Tue, 16 Jun 2026 22:18:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233457 SpaceX tar ett stort steg in i utvecklarverktygens värld. Bolaget uppger att det utnyttjar sin köpoption för att förvärva Cursor i en aktieaffär värd 60 miljarder dollar – och placerar därmed ett av AI-kodningens hetaste verktyg direkt i Elon Musks snabbt växande AI-sfär.

Nyheten kom först via SpaceX eget inlägg på X på tisdagen. Kort därefter bekräftade Cursor att bolaget går samman med SpaceX och utlovade "betydande förbättringar" i produkten.

Affären är inte bara ännu ett förvärv i AI-branschen. Den handlar om en mer långtgående vertikal integration: datacenter och beräkningskraft, stora språkmodeller, realtidsdata, distribution till programmerare – och själva verktyget där koden skrivs.

I en färsk anmälan till amerikanska SEC framgår att SpaceX den 16 juni ingick ett fusionsavtal med Anysphere, bolaget bakom Cursor, och ett helägt dotterbolag kallat X67 Inc.

Miljardaffär genom köpoption

Enligt anmälan ska Cursor bli ett helägt dotterbolag till SpaceX. Köpeskillingen bygger på ett indikerat värde på 60 miljarder dollar, motsvarande drygt 620 miljarder kronor, och betalas med SpaceX-aktier.

Transaktionen väntas slutföras under tredje kvartalet 2026, förutsatt att sedvanliga villkor och myndighetsgodkännanden uppfylls.

Bakgrunden är ett tidigare optionsavtal. SpaceX sägs redan i april ha säkrat rätten att köpa Anysphere eller i stället betala en mycket stor avgift för samarbetet. Nu väljer bolaget alltså förvärvsvägen.

Utvecklarverktyget blir AI-front

Cursor har på kort tid blivit ett av de mest omtalade verktygen för AI-assisterad programmering. Produkten används som en kodmiljö där utvecklare kan skriva, ändra, granska och navigera i koden med hjälp av AI-agenter.

SpaceX skriver i sitt inlägg att målet med förvärvet är att bygga "världens mest användbara AI-modeller". Bolaget uppger även att SpaceXAI under de senaste månaderna har tränat en modell tillsammans med Cursor.

Den modellen ska enligt SpaceX släppas både i Cursor och i Grok Build, en formulering som antyder att Musk-sfärens AI-satsning inte bara riktas mot chattbotar, utan mot praktiska arbetsflöden där AI skriver och förändrar mjukvara.

Cursor svarade med att företaget ser fram emot att gå samman med SpaceX för att driva utvecklingen av "användbar AI" vidare.

Techjättarnas nästa slagfält

Förvärvet placerar SpaceX i direkt konkurrens med aktörer som OpenAI, Anthropic, Google och Microsoft – men med en annan sorts paket. Där konkurrenterna ofta säljer modeller, API:er eller molntjänster försöker SpaceX knyta ihop infrastruktur, modellträning, datadistribution via X och ett konkret produktskikt för utvecklare.

Just därför kan affären få betydelse långt utanför kretsen av programmerare. Den som kontrollerar utvecklarens arbetsmiljö får också möjlighet att styra vilka AI-modeller som används, vilka arbetsflöden som blir standard och hur snabbt AI-agenter flyttas från experiment till normal mjukvaruproduktion.

Samtidigt finns risker. AI-kodning har redan väckt frågor om felaktiga ändringar, säkerhetsbrister, beroende av stängda plattformar och ansvar när automatiserade agenter gör ingrepp i affärskritiska system. Ju mer sådana verktyg byggs in i själva infrastrukturen, desto viktigare blir frågan om kontroll, insyn och mänsklig överblick.

Genom köpet skickar SpaceX ett tydligt besked: nästa stora AI-strid handlar inte bara om vem som har den smartaste modellen – utan om vem som äger platsen där arbetet faktiskt utförs.

]]> Musk blir världens första biljonär https://nyadagbladet.se/ekonomi/musk-blir-varldens-forsta-biljonar/ Fri, 12 Jun 2026 15:24:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233169 Elon Musk blir världens första biljonär i och med SpaceX historiska börsnotering, enligt Reuters beräkningar. Rymdbolagets rekordaffär lyfter hans förmögenhet till nivåer ingen annan privatperson tidigare nått. SpaceX börsdebut gör Elon Musk till världens första biljonär. Nyhetsbyrån Reuters skriver att Musks ägarandel i rymd- och satellitbolaget värderas till omkring 866 miljarder dollar efter noteringen. Bolaget uppges ta in 75 miljarder dollar i börsintroduktionen, vilket beskrivs som rekordnivåer. Före noteringen uppskattade Forbes Musks förmögenhet till omkring 780 miljarder dollar. Reuters beräknar nu att den samlade förmögenheten passerar 1,1 biljoner dollar när SpaceX börjar handlas, inräknat aktier som tillfaller honom över tid.

Musk-premie

SpaceX har vuxit från raketuppstickare till en central aktör inom satellitinternet, uppskjutningar och rymdinfrastruktur. Värderingen bygger dock inte bara på dagens intäkter, utan också på investerarnas förväntningar om framtida tekniska genombrott. Analytiker beskriver det som en tydlig ”Musk-premie”. Matt Kennedy vid IPO-inriktade Renaissance Capital säger till Reuters att SpaceX, likt Tesla, i hög grad är en satsning på Elon Musk som person. Samtidigt väcker Musks växande inflytande frågor om maktkoncentration och bolagsstyrning. Hans imperium omfattar i dag bland annat Tesla, SpaceX, X, Neuralink och The Boring Company, samtidigt som hans politiska utspel ofta får globalt genomslag. Noteringen befäster ändå Musks särställning i det globala näringslivet. Ingen annan miljardär har tidigare varit i närheten av biljonnivån, och avståndet till världens näst rikaste personer är fortsatt mycket stort.]]> SpaceX gör världens största börsnotering https://nyadagbladet.se/ekonomi/spacex-gor-varldens-storsta-borsnotering/ Thu, 11 Jun 2026 22:50:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233105 SpaceX har formellt prissatt sin börsnotering till 135 dollar per aktie. Emissionen innebär att Elon Musks rymd- och AI-bolag tar in 75 miljarder dollar – den största börsnoteringen hittills. SpaceX säljer 555,6 miljoner aktier till garanterna inför noteringen på Nasdaq, där aktien väntas börja handlas på fredagen under tickern SPCX. Den officiella prissättningen bekräftar tidigare uppgifter om en rekordstor transaktion. Med ett emissionsbelopp på 75 miljarder dollar passerar SpaceX med bred marginal Saudi Aramcos notering 2019, då det saudiska oljebolaget tog in 24,9 miljarder dollar. CNBC har tidigare uppgett att noteringen värderar SpaceX till omkring 1,77 biljoner dollar, givet de villkor som bolaget har lagt fram. Efterfrågan beskrivs som stark. Garanterna har enligt TechCrunch möjlighet att sälja ytterligare 83,3 miljoner aktier, vilket vid introduktionspriset skulle kunna ge omkring 11 miljarder dollar till. TechCrunch pekar också på att en syntetisk kryptomarknad på Hyperliquid inför debuten prissatte exponering mot SpaceX till 167 dollar per aktie. Det skulle motsvara förväntningar om en tydlig uppgång när handeln inleds, även om sådana marknader inte är någon säker indikator för den faktiska börsutvecklingen. Noteringen befäster SpaceX som ett av världens högst värderade teknikbolag. Samtidigt väntas investerare granska hur bolaget ska motivera värderingen över tid, bland annat genom Starlink, återanvändbara raketer och de stora AI- och rymdinfrastruktursatsningar som kopplats till Musks bolagssfär. Reuters rapporterade tidigare att upplägget är ovanligt eftersom SpaceX valde ett fast pris inför investerarpresentationerna, i stället för den traditionella modellen med ett prisintervall och efterföljande orderbok. Nyhetsbyrån har också uppgett att noteringen är tänkt som en primär emission, där kapitalet går till bolaget snarare än till säljande ägare. Vid den aktuella värderingen skulle Musks ägarandel kunna föra honom närmare att bli den första personen med en förmögenhet över en biljon dollar. CNBC har samtidigt rapporterat att Musk behåller mer än 82 procent av rösträtten efter erbjudandet.]]> Tesla får grönt ljus i Danmark – men inte för full självkörning https://nyadagbladet.se/teknik/tesla-fsd-danmark-inte-full-sjalvkorning/ Wed, 10 Jun 2026 04:00:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232871 Danmark blir fjärde europeiska land att godkänna Teslas FSD Supervised. Beskedet innebär inte att bilarna får köras helt förarlöst, utan att Teslas självkörande funktioner tillåts under fortsatt mänsklig övervakning.

Tesla Europe meddelade på tisdagen att FSD Supervised nu har godkänts i Danmark och att utrullningen väntas inledas inom kort. Elon Musk kommenterade kort därefter beskedet på X.

Godkännandet innebär att Danmark ansluter sig till Nederländerna, Litauen och Estland som de europeiska länder där Teslas FSD Supervised hittills har fått grönt ljus. Enligt Electrek bygger den danska prövningen på det nederländska typgodkännandet och Teslas tekniska dokumentation.

Det nederländska RDW utfärdade i april ett provisoriskt godkännande efter mer än ett och ett halvt års tester på testbana och allmän väg.

FSD står för "Full Self-Driving", men den europeiska prövningen handlar i praktiken om vad bilen får göra på allmän väg – inte bara om vad tekniken klarar. Teslas system kan hantera många körmoment, men godkännandet avser ett förarövervakat läge där människan bakom ratten fortfarande ansvarar för körningen.

Självkörande funktioner – men inte förarlöst ansvar

Skillnaden är central. I vardagligt tal kan bilen beskrivas som självkörande när den själv styr, bromsar, accelererar och navigerar genom trafikmiljöer. I regulatorisk mening är den däremot inte godkänd som en förarlös eller helt autonom bil.

RDW beskriver FSD Supervised som ett förarstyrt assistanssystem. Föraren ska hålla uppsikt, vara beredd att ta över och förbli ansvarig. Systemet får alltså avlasta körningen, men inte ersätta föraren.

Det är därför formuleringen "inte självkörning" lätt blir missvisande om den läses tekniskt. Frågan är snarare vilken nivå av självkörande funktioner som tillåts – och under vilka villkor. I Europas nuvarande godkännanden är svaret att bilen får köra själv i flera moment, men bara medan en människa övervakar.

Tesla Europe har publicerat ett klipp där FSD Supervised visas i dansk trafik, med körning i stadsmiljö, på landsväg och motorväg samt i rondeller, regn och mörker.

Nordisk skepsis kvarstår

Danmarks besked kommer trots att flera europeiska och nordiska invändningar tidigare har lyfts. Reuters rapporterade i maj att regulatorer ställt frågor om bland annat hastighetsöverträdelser, vinterväglag, is, älgar och andra nordiska vägförhållanden samt risken för att förare använder mobilen när bilen upplevs sköta körningen.

Samtidigt har danska bedömare enligt samma rapport noterat att Teslas bilar presterat väl i komplex rusningstrafik i Köpenhamn. Den dubbla bilden förklarar varför frågan nu rör sig framåt utan att vara avgjord.

EU-processen är inte avslutad

För ett bredare erkännande i EU krävs fortsatt behandling på europeisk nivå. Ett gemensamt beslut skulle behöva förankras i EU:s fordonsprocess och få stöd av en kvalificerad majoritet.

Nationella godkännanden kan samtidigt gå snabbare och skapa ett tryck på övriga länder. Om fler medlemsstater följer efter kan Teslas system få praktiskt fotfäste innan den politiska debatten om ansvar, tillsyn och konsumentskydd är färdig.

För Sverige gör det danska beskedet frågan mer konkret. Teslas FSD Supervised är fortfarande inte full självkörning i regulatorisk mening, men Europas gräns för vad bilar får göra på egen hand flyttar sig steg för steg norrut.

]]> Teslas system för självkörning rullas ut i Europa https://nyadagbladet.se/teknik/tesla-fsd-europa-litauen/ Wed, 20 May 2026 20:11:55 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230959 Teslas förarstöd Full Self-Driving (Supervised) har godkänts i Litauen, efter att Nederländerna nyligen blev först ut i Europa. Flera EU-länder står nu på tur när bolaget försöker lansera sin mest omstridda mjukvara på den europeiska marknaden.

Litauen blir det andra europeiska landet där Tesla lanserar Full Self-Driving (Supervised), förkortat FSD, rapporterar TechCrunch. Beskedet kommer samtidigt som Elon Musk försöker profilera Tesla som ett AI- och robotikbolag, snarare än enbart en biltillverkare.

Systemet är trots namnet inte helt självkörande. Tesla beskriver versionen som ”övervakad”, vilket innebär att föraren fortfarande måste hålla uppsikt och vara beredd att ta över. Mjukvaran kan däremot hantera moment som styrning, filbyten och parkering.

Den nederländska myndigheten RDW godkände systemet förra månaden. TechCrunch skriver att myndighetens process också kan få betydelse för andra EU-länder, eftersom nationella myndigheter kan erkänna den nederländska certifieringen.

Tesla Europe meddelade utrullningen i Litauen i ett inlägg på X.

Grekland och Belgien pekas ut

Fler länder kan följa efter. Greklands transportdepartement meddelade på onsdagen att ett kommande lagförslag väntas ge klartecken för FSD, enligt Reuters. Enligt TechCrunch väntas även Belgien godkänna systemet, genom ett förfarande som liknar det nederländska.

Utrullningen i Europa har gått långsammare än i USA, där regelverket hittills har gett Tesla större frihet att lansera och uppdatera förarstödet. Utanför Europa finns FSD enligt TechCrunch även i bland annat Australien, Kanada, Kina, Mexiko, Nya Zeeland, Puerto Rico, Sydkorea och USA.

Miljonmål för antal användare i Musks ersättningspaket

För Tesla är FSD också en central del av bolagets affärsmodell. Musk har ett ersättningspaket där ett av målen är 10 miljoner aktiva FSD-abonnemang senast 2035. I samband med kvartalsrapporten i april uppgav Tesla att bolaget hade nära 1,3 miljoner betalande FSD-kunder globalt.

FSD lanserades först som betaversion 2020 och har sedan dess uppdaterats löpande. Tidigare kunde Teslaägare köpa funktionen som ett engångstillval, men i januari meddelade Musk att systemet framöver enbart erbjuds som månadsabonnemang. I USA är priset i nuläget 99 dollar i månaden.

Den mer avancerade versionen FSD Unsupervised, där bilen kör utan krav på mänsklig övervakning, är däremot inte tillgänglig för vanliga Teslaägare. Enligt TechCrunch används den i en mindre robotaxiflotta i Texas, medan Teslas humanoida robot Optimus massproduceras ännu inte och säljs inte heller till konsumenter.

]]> Musk förlorar mot OpenAI – men lovar att överklaga https://nyadagbladet.se/it-overvakning/musk-forlorar-openai-overklaga/ Tue, 19 May 2026 19:37:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230785 En federal domstol i Kalifornien har avvisat Elon Musks uppmärksammade stämning mot Sam Altman, Greg Brockman och OpenAI. Juryn fann att Musk väntat för länge med att driva sina krav – men techmiljardären hävdar att sakfrågan fortfarande är olöst och lovar att överklaga. Beslutet är en viktig delseger för OpenAI i ljuset av bolagets pågående omvandling från ideellt AI-projekt till kommersiell maktfaktor. Samtidigt flyttar konflikten vidare till nästa rättsliga nivå, om Musk gör verklighet av sitt besked om överklagande. RT rapporterar, med hänvisning till flera medier, att juryn på måndagen slog fast att Musk väntat för länge med att väcka talan. Juryn hade en rådgivande roll, men domaren Yvonne Gonzalez Rogers fastställde därefter utslaget som domstolens beslut och avvisade kraven. Musk anklagade Altman, OpenAI-medgrundaren Greg Brockman och andra ledande personer för att olagligt ha berikat sig själva genom att frångå bolagets ursprungliga ideella syfte. Enligt stämningen hade Musk investerat 38 miljoner dollar i projektet och krävde skadestånd på 150 miljarder dollar samt att OpenAI:s nuvarande ledning skulle avsättas.

Striden om OpenAI:s ursprung

OpenAI grundades 2015 med löftet att utveckla avancerad artificiell intelligens till nytta för hela mänskligheten. Den ideella profilen var central när projektet lanserades – inte minst eftersom bolaget framställdes som en motvikt till den maktkoncentration som de stora Silicon Valley-aktörerna representerade. Sedan dess har OpenAI byggt nära finansiella och tekniska band till Microsoft och blivit en av AI-industrins mest inflytelserika aktörer. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur rättegången blottlade maktspelet bakom bolagets förvandling från ideell organisation till kommersiell AI-jätte. Företrädare för OpenAI har invänt att Musk själv tidigt ville ha en annan struktur för bolaget. Enligt Reuters, som citeras av RT, hävdade OpenAI:s ombud att Musk i praktiken ville kontrollera bolaget och att han redan 2017 fick besked om att OpenAI behövde finansiering som krävde en vinstdrivande modell. Altman uppges under rättegången ha vittnat om att Musk vid ett tillfälle krävde 90 procents ägarandel i OpenAI och föreslog att bolaget skulle slås samman med Tesla. OpenAI:s styrelseordförande Bret Taylor hänvisade även till ett formellt uppköpserbjudande från ett konsortium lett av Musks AI-bolag xAI i februari 2025.

”Bara en juridisk formalitet”

Efter utslaget gick Musk till förnyat angrepp mot OpenAI-ledningen. I ett inlägg på X skrev han att domaren och juryn enligt hans mening aldrig prövade sakfrågan, utan endast om talan väckts inom föreskriven tid. "Ingen som har följt fallet i detalj kan tvivla på att Altman och Brockman faktiskt berikade sig själva genom att plundra en ideell organisation. Den enda frågan är NÄR de gjorde det", skrev Musk. Han uppgav också att han kommer att överklaga till den federala appellationsdomstolen Ninth Circuit och beskrev utslaget som ett farligt prejudikat för att "plundra välgörenhetsorganisationer". OpenAI har därmed undanröjt ett juridiskt hinder i ett kritiskt skede, men den större konflikten om bolagets ursprungliga löften är knappast avslutad. Frågan är nu om Musk lyckas flytta striden från att handla om preskription till kärnan i sin anklagelse: vem som egentligen har kontrollen över det projekt som en gång presenterades som en motvikt till maktkoncentration inom AI-sektorn.]]> Anthropic hyr Musks Colossus 1 – får över 220 000 GPU:er https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-spacexai-colossus-1/ Thu, 07 May 2026 07:13:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229540 Anthropic hyr in sig hos en av sina mest oväntade konkurrenter. Bolaget bakom Claude ska använda hela beräkningskapaciteten i SpaceXAI:s Colossus 1 i Memphis – mer än 300 megawatt och över 220 000 Nvidia-GPU:er.

AI-branschens mest akuta flaskhals är inte längre bara modellerna, utan tillgången till el, chip och datacenter. Det blev tydligt på onsdagen när Anthropic meddelade att bolaget tecknat ett avtal med SpaceX om att använda all kapacitet i Colossus 1, det datacenter i Memphis som byggdes av xAI för Elon Musks AI-satsning Grok.

xAI bekräftar samtidigt att SpaceXAI ska ge Anthropic tillgång till Colossus 1, som beskrivs som en av världens största och snabbast uppförda AI-superdatorer. Enligt bolagen omfattar kapaciteten över 220 000 Nvidia-GPU:er, däribland H100, H200 och de nyare GB200-acceleratorerna.

Affären är anmärkningsvärd eftersom Anthropic och xAI konkurrerar direkt med varandra på marknaden för avancerade AI-modeller. Claude ställs mot Grok, OpenAI:s modeller, Googles Gemini och andra system – samtidigt som utvecklingen kräver allt större fysiska resurser.

Claude får högre gränser

För Anthropic handlar avtalet om omedelbar kapacitet. Bolaget skriver att kapaciteten från Colossus 1 ska vara tillgänglig ”inom månaden” och direkt förbättra tillgången för betalande Claude Pro- och Claude Max-kunder.

Samtidigt höjer Anthropic gränserna för sina tjänster. Claude Code får dubblerade femtimmarsgränser för Pro-, Max-, Team- och vissa Enterprise-konton. Bolaget tar även bort reduceringen av gränser under rusningstid för Pro och Max, samt höjer API-gränserna för Claude Opus-modeller.

Anthropics medgrundare och compute-chef Tom Brown skrev på X att bolaget ”under de kommande dagarna” kommer att skala upp Claude-inferens på Colossus och tackade SpaceX för samarbetet.

Musk: Träningen har flyttats till Colossus 2

Den naturliga frågan är varför Musk skulle hyra ut ett sådant kluster till en konkurrent. Musk själv gav sin förklaring på X: efter att ha träffat ledande personer från Anthropic förra veckan var han imponerad av deras arbete med att göra Claude ”bra för mänskligheten”.

”Ingen utlöste min ondskedetektor”, skrev Musk. Han tillade att han därför var okej med att hyra ut Colossus 1 till Anthropic eftersom SpaceXAI redan hade flyttat träningen till Colossus 2.

Det innebär att Colossus 1, som tidigare förknippades med träningen av Grok, nu snarare tycks användas som extern kapacitet för en stor kund. Flera branschbedömare på X tolkar affären som ett sätt för SpaceXAI att omvandla överkapacitet till intäkter, samtidigt som Colossus 2 används för bolagets egna tyngsta träningskörningar.

Vill bygga datacenter i rymden

Affären slutar inte vid Memphis. Både Anthropic och xAI uppger att Anthropic även uttryckt intresse för att samarbeta med SpaceX kring ”flera gigawatt” orbital AI-kapacitet – i praktiken datacenter i rymden.

xAI skriver att den beräkningskraft som krävs för nästa generations AI-system håller på att växa snabbare än vad markbaserad el, markyta och kylning kan leverera inom relevanta tidsramar. SpaceX lyfts fram som den aktör som genom uppskjutningskapacitet, Starlink-infrastruktur och erfarenhet av satellitkonstellationer kan göra orbital AI-kapacitet till ett ingenjörsprojekt snarare än ett rent forskningskoncept.

Bakgrunden är att SpaceX tidigare i år förvärvade xAI. Reuters rapporterade då att affären värderade SpaceX till omkring en biljon dollar och xAI till 250 miljarder dollar, med en sammanlagd värdering på 1,25 biljoner dollar. Den nya Colossus-affären passar in i den större bilden: SpaceXAI vill inte bara vara en modellutvecklare, utan en vertikalt integrerad AI-infrastrukturaktör.

Oklart pris – men kapaciteten är enorm

De finansiella villkoren har inte offentliggjorts. Varken Anthropic eller xAI anger någon hyresnivå i sina pressmeddelanden.

Skalan ger ändå en bild av storleksordningen. En kapacitet på 300 megawatt motsvarar omkring 2,6 terawattimmar el per år om den används kontinuerligt. Enbart elen skulle vid vanliga industripriser kunna motsvara hundratals miljoner dollar årligen, medan kommersiell GPU-kapacitet på hundratusentals acceleratorer kan värderas i mångmiljardbelopp beroende på utnyttjandegrad och prissättning.

För SpaceXAI kan affären därför vara mer än ett taktiskt slag mot OpenAI. Den kan också visa potentiella investerare att Musk-bolaget kan sälja AI-infrastruktur till externa toppkunder, inte bara använda den för Grok.

Miljöprotester i Memphis

Colossus-projektet har samtidigt mött kritik i Memphis. CNBC rapporterar att xAI:s drift av gasdrivna turbiner vid anläggningen har lett till protester och miljöinvändningar. Data Center Dynamics uppger att NAACP kritiserat Anthropics beslut att använda ett datacenter som enligt organisationen påverkar ett historiskt svart lokalsamhälle.

Affären visar därmed två sidor av AI-racet. För Anthropic är Colossus 1 en snabb lösning på växande kapacitetsproblem. För SpaceXAI är den ett bevis på att bolaget kan bli en leverantör av strategisk AI-infrastruktur. För allmänheten blir frågan större: när artificiell intelligens kräver egna kraftverk, datacenterstäder och till slut kanske satellitbaserade serverhallar, flyttas makten över tekniken till dem som kontrollerar den fysiska infrastrukturen.

]]> Rättegången mot OpenAI sätter AI-jättens maktspel i centrum https://nyadagbladet.se/it-overvakning/rattegangen-mot-openai-ai-maktspel/ Tue, 28 Apr 2026 13:35:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228830 OpenAI grundades som ett ideellt projekt för att utveckla artificiell intelligens till mänsklighetens bästa. I dag är bolaget en av världens högst värderade teknikaktörer – och står inför rätta i Kalifornien efter Elon Musks anklagelser om att Sam Altman, Greg Brockman och Microsoft förvandlat det ursprungliga löftet till ett kommersiellt maktprojekt.

På tisdagen inleddes öppningsanförandena i den federala domstolen i Oakland. Huvudförhandlingen väntas pågå i två till fyra veckor och kretsar kring två frågor som går långt utöver den personliga konflikten mellan Musk och Altman: vad lovade OpenAI när bolaget grundades, och vem kontrollerar i dag den teknik som bolaget en gång sade skulle skyddas från koncentrerad makt?

Musk stämmer Altman, Brockman och Microsoft för brott mot det ideella uppdraget och obehörig berikning. Han vill att OpenAI:s ledning ska hållas ansvarig för bolagets omvandling och har krävt att upp till 134 miljarder dollar i påstått orättmätiga vinster ska föras tillbaka till OpenAI:s ideella del.

Ett ideellt löfte blev en global maktfaktor

OpenAI bildades 2015 med ett uttalat syfte: artificiell generell intelligens skulle utvecklas öppet och säkert, till nytta för hela mänskligheten. Den offentliga bilden var att organisationen skulle fungera som ett motmedel mot just den typ av teknisk maktkoncentration som Silicon Valleys största bolag redan representerade.

I dag ser bilden annorlunda ut. OpenAI har nära band till Microsoft, värderas till omkring 852 miljarder dollar och förbereder enligt flera uppgifter en börsintroduktion. Därmed har bolaget gått från ideell motvikt till en av de centrala maktspelarna i den globala AI-industrin.

Det är denna förvandling som Musk nu vill få prövad. Enligt honom lockades han att finansiera OpenAI under löften om öppenhet, säkerhet och ett ideellt uppdrag. Stämningsansökan beskriver hur Altman och Brockman ska ha manipulerat honom till att medgrunda ett projekt som senare utvecklades till en kommersiell struktur med mycket stora privata intressen.

OpenAI invänder att Musk själv tidigt ifrågasatte den ideella modellen. I ett mejl från november 2015, som bolaget publicerade i december 2024, skrev Musk att strukturen inte verkade optimal och att ett vanligt aktiebolag med en parallell ideell organisation sannolikt vore bättre.

I ett uppmärksammat inlägg på X den 27 april anklagade Musk Altman och Brockman för att ha ”stulit en välgörenhetsorganisation”. Han hävdade också att den grundläggande frågan är om amerikansk rätt ska tillåta att en ideell organisation ”plundras”, vilket enligt Musk skulle undergräva allt välgörande givande i USA.

Den personliga konflikten kan inte räknas bort

Rättegången handlar om juridik och bolagsstruktur, men personkonflikten mellan Musk och Altman är omöjlig att skilja från sakfrågan. Musk var medgrundare och tidig finansiär. Altman blev den ledare som förde OpenAI från forskningsprojekt till världsledande AI-bolag. När Musk lämnade organisationen 2018 tog OpenAI den väg som han i dag beskriver som ett svek.

OpenAI hävdar att Musk ville ha majoritetsägande, vd-roll och kontroll över bolagets teknik. När styrelsen vägrade, menar bolaget, lämnade han projektet. Enligt OpenAI skulle en sådan kontroll ha stridit mot uppdraget.

Musks sida menar i stället att OpenAI:s senare utveckling bekräftar hans kärninvändning: ett bolag som byggde sitt förtroende på ett ideellt löfte har i praktiken blivit en kommersiell jätte med Microsoft som central intressent.

Juryurvalet visade också hur laddad personfrågan är. Domare Yvonne Gonzalez Rogers varnade Musks advokat för att många i jurypoolen hade starka åsikter om hans klient. Enligt Local News Matters konstaterade hon att det finns många människor som inte tycker om Musk.

Flera tillfrågade jurymedlemmar uttryckte också negativ syn på Musk. Sam Altman väckte däremot inte samma starka reaktioner. Det kan ge OpenAI ett kommunikativt övertag, men det förändrar inte att bolaget har egna frågor att besvara om sin omvandling, sina investerare och sin kontroll över utvecklingen.

OpenAI försvarar sig med Musks egna ord

OpenAI:s försvar bygger på att Musk inte var någon renodlad försvarare av den ideella modellen. Bolaget pekar på mejl och interna diskussioner där Musk själv föreslog kommersiella lösningar och senare ska ha krävt långtgående kontroll.

I sitt offentliga svar skriver OpenAI att Musk inte kan ”stämma sig fram till artificiell generell intelligens” och att han borde konkurrera på marknaden i stället för i domstol. Formuleringen är slagkraftig, men den svarar bara delvis på den principiella frågan. Även om Musk hade egna maktambitioner kvarstår frågan om OpenAI:s nuvarande struktur går att förena med det löfte som bolaget byggde sin legitimitet på.

Fredagen den 24 april avvisade domare Gonzalez Rogers Musks bedrägeriyrkanden, på Musks egen begäran. Målet fortsätter dock på grunderna brott mot det ideella uppdraget och obehörig berikning.

Microsoft är medsvarande i målet och anklagas för att ha medverkat till OpenAI:s kursförändring. Efter omstruktureringen har Microsofts andel av OpenAI uppskattats till omkring 135 miljarder dollar, vilket gör bolagets roll svår att beskriva som perifer.

Frågan om AI-makten

Rättegången i Oakland blir därmed mer än en uppgörelse mellan två profiler i Silicon Valley. Den sätter ljus på en större konflikt om artificiell intelligens: om tekniken utvecklas i mänsklighetens intresse, eller om den steg för steg absorberas av samma kapital- och bolagsstrukturer som redan dominerar den digitala infrastrukturen.

OpenAI har goda skäl att försvara sig mot Musks påståenden. Hans egna mejl visar att han själv inte var främmande för kommersiella lösningar, och hans bolag xAI konkurrerar i dag direkt med OpenAI. Men bolagets ansvar blir inte mindre av att kritikern också har egna intressen.

Tvärtom är det just därför rättegången är viktig. När världens mest inflytelserika AI-bolag växer fram ur ett ideellt löfte men slutar som ett kommersiellt maktcentrum krävs bättre svar än att allt bara handlar om Elon Musks personliga motiv.

]]>