e-kronan – Nya Dagbladet

USA:s senat förbjuder CBDC – 84-6 i historisk omröstning mot digital centralbanksvaluta

Redaktionen — Tue, 03 Mar 2026 12:48:05 +0000

USA:s senat röstade den 2 mars 2026 med 84 röster mot 6 för att förbjuda Federal Reserve från att skapa en digital centralbanksvaluta, CBDC. Förbudet bakades strategiskt in i en bostadspolitisk lag och gäller till slutet av 2030 – ett tydligt blocköverskridande ställningstagande mot statlig kontroll över digitala pengar. Omröstningen skedde inom ramen för lagen "21st Century ROAD to Housing Act" – en bostadspolitisk reform som vid sidan om CBDC-förbudet även innehåller åtgärder för ökat bostadsutbud, begränsningar för institutionella köpare av enfamiljshus samt program för överkomliga boendekostnader. Lagtexten är tydlig: Federal Reserve och dess distriktsbanker får inte utfärda eller skapa en digital centralbanksvaluta, eller någon digital tillgång som i allt väsentligt liknar en sådan – vare sig direkt eller indirekt via finansinstitut eller mellanhänder. Förbudet är tidsbegränsat till 2031, men signalerar en stark politisk vilja att hålla Federal Reserve borta från digital valutautgivning. Att föra in CBDC-förbudet i en bostadslag – snarare än i kryptospecifik lagstiftning – är strategiskt anmärkningsvärt. Det tyder på att lagstiftarna velat säkra brett stöd genom att koppla frågan till bostadspolitik, ett ämne med bredare förankring hos väljarna. Vita huset har klargjort att presidentens rådgivare rekommenderar undertecknande om lagen presenteras i sin nuvarande form, rapporterar Yahoo News/Semafor. Den republikanske kongressmannen Tom Emmer från Minnesota, en av de ledande rösterna mot CBDC i USA, motiverade beslutet: — President Trump känner till detta och en av hans första presidentorder var att förbjuda den federala regeringen att någonsin skapa en CBDC. Nu måste vi lagstifta om det, sade Emmer.

Europa rör sig i motsatt riktning

Medan USA nu lagstiftar mot CBDC rör sig Europa i rakt motsatt riktning. Europeiska centralbanken (ECB) avslutade sin förberedande fas i oktober 2025 och planerar att lansera den digitala euron 2029 – med möjlighet till pilottester från 2027. I Sverige avvaktar Riksbanken ECB:s beslut om e-kronan. Något bindande beslut om ett eventuellt införande har ännu inte fattats, men utredningsarbetet pågår. Kritiker av CBDC-projekt pekar på riskerna med statlig kontroll över medborgarnas ekonomiska transaktioner – bland annat möjligheten att programmera pengar med begränsningar för vilka varor de kan köpas med, eller att frysa enskilda personers tillgångar utan domstolsbeslut. Demokraten Maxine Waters från Kalifornien har tidigare varnat för att ett amerikanskt CBDC-förbud skulle göra landet till det enda i världen som förbjuder forskning om digitala centralbanksvalutor – ett argument som CoinDesk och andra medier noterat i debatten.

Digital centralbanksvaluta: Framtidens verktyg för social kontroll

Isac Boman — Sat, 16 Aug 2025 12:11:03 +0000

Sveriges Riksbank har sedan 2017 bedrivit ett projekt för att implementera den svenska versionen av så kallad digital centralbanksvaluta: e-kronan. Man talar om “ett digitalt komplement till kontanter” och förklarar i en av sina egenpublicerade videor i ämnet hur “deltagare” skickar “tokens” i “nätverk”. I grunden för denna teknologiskt omvälvande lösning återfinns blockkedjetekniken, vilken ofta betraktats som en nyckel till frihet från statlig kontroll. I detta fall riskerar den dock att tjäna rakt motsatt syfte.

Artikeln publicerades ursprungligen den 18 mars 2023.

En fundamental skillnad mellan e-kronor och de nuvarande pengarna på våra vanliga bankkonton är att de förstnämnda i likhet med kontanter ges ut direkt av Riksbanken – inte av privata affärsbanker. Det låter till en början ganska lovande mot bakgrund av de kommersiella bankernas oförtjänta privilegium att driva en verksamhet där man själva skapar pengar ur tomma intet, som man sedan lånar ut mot ränta. Problemet är dock att den moderna digitala infrastruktur som ligger till grund för e-kronan ger den som administrerar systemet avsevärt mycket mer långtgående kontroll över användarens transaktioner än vad som är möjligt idag. Riksbanken förklarar hur e-kronor exempelvis kan laddas på ett kort som ett vanligt betalkort, men i praktiken kommer de nya pengarna med stor sannolikhet i första hand att finnas på en mobilapp. Staten kommer med detta system, via Riksbanken, att ges full insyn i medborgarnas transaktionshistorik och kommer dessutom att kunna införa kriterier som begränsar möjligheterna för individer att fritt handla med varor och tjänster – i realtid. I augusti 2016 släppte World Economic Forum, i samarbete med globala redovisningssgiganten Deloitte, rapporten “A Blueprint for Digital Identity – The Role of Financial Institutions in Building Digital Identity”. Av titeln framgår att det egentligen inte är pengar som är centralt i sammanhanget, utan snarare “digital identitet”. Läser man vidare deklareras det att vi med hjälp av modern teknik kan och bör förenkla vardagen, där frånvaron av en centraliserad digital identitet utgör en "flaskhals" för att göra detta - inte bara för finansbranchen utan för samhället som helhet. Ett ytterligare exempel kunde vara att köpa alkohol på systembolaget utan att legitimera sig, eftersom systemet vid betalningsögonblicket erhåller omedelbar kännedom om kundens ålder och därmed godkänner eller nekar köpet automatiskt - utan någon mänsklig inblandning i form av en sedvanlig legitimationskontroll. Andra tänkbara exempel kan vara låneansökningar, påskrivning av avtal som exempelvis hyreskontrakt, onlineköp, resor och så vidare. Allt vi behöver göra för att åtnjuta vad man menar är en åtråvärd bekvämlighet är att koppla vår individuella identitet till en digital dito - direkt kopplad till och kontrollerad av vår centralbank och andra statliga myndigheter. Det råder dock inga tvivel om att detta också är ett potentiellt maktmedel av sällan skådat slag. Riksbanken skulle exempelvis kunna införa restriktioner kring hur mycket drivmedel en enskild medborgare tillåts köpa under en given tidsperiod, exempelvis med hänvisning till klimatpolitiska motiv. Under en pandemi skulle staten kunna bestämma hur långt ifrån ditt hem du tillåts handla med varor och tjänster och har du inte tagit dina obligatoriska injektioner, ja då kanske du inte får handla något alls.

Med tanke på vilken fundamental roll pengar spelar i vår vardag är det närmast fantasin som sätter gränser för vilka kontrollmekanismer som med detta skulle kunna införas.

I och med centralbankernas framträdande roll i sammanhanget är det knappast förvånande att den internationella regleringsbanken för världens centralbanker, Bank for International Settlements i Schweiz (BIS), är en av de viktigaste initiativtagarna till utvecklingen kring CBDC och digital identitet. https://www.youtube.com/watch?v=DUHnC4DQS1M Systemet har beskrivits av en brittisk medborgarjournalist i målande termer i sammanställningen ovan. Riksbanken skriver att e-kroneprojektet sedan 2020 gått in i en mer praktisk fas och att man tillsammans med den Dublinbaserade globala teknikjätten Accenture påbörjat utvecklingen av en möjlig teknisk plattform för e-kronan. John Velissarios, Accentures VD och expert på kryptografi, förkunnade i maj 2021 också att vi bara är ”några få år ifrån en fullskalig lansering av digital centralbanksvaluta på flera marknader". I nuläget ser det ut som att antingen Sverige eller Ryssland kan bli först i Europa med att implementera systemet, och är vid sidan av Ukraina de två länder som hunnit med pilottester. Jamaica återfinns bland andra mindre önationer i det karibiska havet som redan infört systemet rent tekniskt i nuläget. Den kommunistiska världen öster om Kalla krigets järnridå kunde under lång tid stå oöverträffad som exempel på hur långt det totalitära kontrollsamhället kan dras, men under 2000-talet har även den moderna kapitalistiska världen antagit en allt mer tydligt motsvarande skepnad. Massövervakningssamhället, som infördes i kölvattnen av 11 september 2001, har följts upp av coronapolitikens tidevarv, som visade att något tidigare så självklart som grundlagsskyddade medborgerliga rättigheter, även i ett land som Sverige, i praktiken inte är så mycket mer än tomma papperskonstruktioner. Den digitala centralbanksvalutan är ett nytt sjumilakliv i samma riktning – som snart kan få covidpassens apartheid-system att framstå som förhållandevis frihetligt i sammanhanget. Isac Boman

Kontantupproret: ”Det får vara slut med den digitala räkmackan för bankerna”

Sofie — Wed, 05 Apr 2023 07:40:04 +0000

I en utredning utförd av Anna Kinberg Batra kom man fram till att Sverige inte är redo för e-kronan, det vill säga en digital centralbanksvaluta, något som kan tolkas som att man delvis värnar om kontantanvändningen. Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, menar dock att utredningen inte sätter ner foten ordentligt gällande bevarandet av kontanterna och att Kinberg Batra har gått de privata bankernas ärenden. "I utredningen finns i princip inget som stärker kontanternas ställning i samhället. Det är främst bankernas perspektiv och den smarta tekniken som lyfts fram och tanken att det är ett beställningsjobb från Svenska Bankföreningen ligger tyvärr nära till hands", skriver Eriksson i en debattartikel i Schibstedtidningen SvD. Han poängterar att det enda konkreta förslaget gällande kontanter är att det föreslås att apoteken ska acceptera kontant betalning vid köp av receptbelagda mediciner, trots att till och med Riksbanken tidigare yrkat på en lagstiftning gällande köp av livsnödvändiga varor med kontanter tas detta inte upp i utredningen. "De allvarliga problemen med digitalt utanförskap, samhällets beredskap och människors integritet beskrivs visserligen utförligt i utredningen, men sedan föreslås i praktiken ingenting", skriver han. Istället argumenterar man för att kontanterna ska bort och tar bland annat upp att färre handlar med kontanter, att det kostar mer pengar och att det är en viktig del för att bekämpa penningtvätt och terrorism. "Brottsaspekten ska vi naturligtvis inte blunda för. Men samtidigt vet ju både Kinberg Batra och bankerna att betydligt mer omfattande kriminalitet sker inom den digitala världen". Vidare tas inte frågan om den osäkra banksektorn upp, menar Eriksson. Exempelvis hur kunderna ska få ut sina pengar om en bank går i konkurs eftersom det bland annat inte skulle gå att ta ut dem om kontanter försvann helt. "Förfoganderätten över pengarna övergår till banken. Faktum är att bankrusningar, alltså när många människor vill ta ut sina pengar på en gång, är det stora skräckscenariot för våra banker. Det nämner inte utredningen alls". Kontantupproret vill att det ska finnas en lagstiftning likt den i Norge och Danmark, det vill säga att alla butiker är skyldiga att acceptera kontanter som betalning. "Det får vara slut med den digitala räkmackan för bankerna. Alla människor ska ha möjlighet att hantera sin ekonomi som de själva vill".

Utredning säger nej till e-krona

Sofie — Tue, 04 Apr 2023 06:59:47 +0000

Det blir ingen digital centralbanksvaluta, eller e-krona i Sverige - åtminstone inte än. I en utredning har man kommit fram till att det inte finns tillräckliga samhällsbehov i dagsläget. Man ber dock Riksbanken att fortsätta utvärdera frågan och återkomma nästa år. Sverige har under många år fasat ut användningen av kontanter i samhället och sedan Swish kom har det minskat ytterligare. Sveriges riksbank har även sedan 2017 drivit projektet e-kronan som man menar skulle bli “ett digitalt komplement till kontanter”. Skillnaden skulle vara att dessa "e-kronor" skulle ges ut från Riksbanken istället för från de privata affärsbankerna. Kort sagt ett system som ger staten insyn i medborgarnas transaktioner, något som Nya Dagbladet tar upp i en analys. Regeringen startade en utredning under 2020 gällande den digitala centralbanksvalutan för att undersöka bland annat prestanda, säkerhet och användarvänlighet. Utredningen har skett i samarbete med Handelsbanken. Nu har man kommit fram till att behoven inte anses vara tillräckliga för att lansera den digitala valutan. – Jag ser inte att det finns tillräckliga samhällsbehov av en ny e-krona idag. Det finns argument för men viktiga frågor behöver besvaras inte minst när det gäller den finansiella stabiliteten, säger utredaren Anna Kinberg Batra enligt Computer Sweden. Bland annat menar man att sedlar och mynt kommer att fortsätta användas men också att det i allmänhet finns ett stort förtroende för de privata aktörerna, som exempelvis Swish, som betallösningar. E-kronan skulle kunna bidra till mer effektiva betalningssätt, men man anser inte att det finns ett behov av detta i nuläget. Samtidigt anser man att det fortfarande finns alltför många som "saknar tillgång till både digitala och kontanta betalningar" och att staten därför behöver ta ett större ansvar för att alla ska kunna göra betalningar. Vidare behöver staten vidta ytterligare åtgärder för att göra digitala system mindre sårbara. Samtidigt pekar man på att den svenska ekonomin är tätt sammankopplad med euron och att det under året väntas komma ett nytt lagförslag om en digital euro inom EU, vilket kan bidra till att en sådan digital valuta kan komma att användas och stärka eurons ställning i Sverige. Utredningen bedömer att Riksbanken bör fortsätta utvärdera nyttan av e-kronan och återkomma med en ny bedömning under nästa år.

Digitala e-kronor lanseras sannolikt i Sverige av Riksbanken

Osignerad — Tue, 12 Mar 2019 19:38:05 +0000

Svenska Riksbanken blir den första centralbanken i världen som ska testa digitala e-kronor, men det handlar inte alls om en kryptovaluta. I dag presenterar Riksbankens en ny rapport om e-kronan som en del ett utvecklingsprojekt. E-kronasystemet ska fungera stabilt vid allvarliga krissituationer i Sverige. Privata aktörer kan inte ta hela ansvaret för att betalningar fungerar. En stor skillnad med e-kronor (elektroniska kronor) är att med dessa kan du göra betalningar omedelbart och dygnet runt. Projektet föreslår att Riksbanken:

Ska utforma en teknisk lösning för en E-krona.
Testa vilka lösningar som kan realiseras.
Tar fram förslag på lagändringar som behövs för att tydliggöra Riksbankens mandat och en e-kronas legala ställning.
Utreda ekonomiska aspekterna av en tillämpad e-krona i Sverige.

– Det är viktigt att uppdatera de pengar Riksbanken ger ut till ett format som passar den moderna ekonomin. Därför kommer vi att utveckla en pilotversion av en digital centralbankspeng – en E-krona, sade Riksbankschefen Stefan Ingves hösten 2018 på konferensen DI Framtidens betalningar. Allt färre använder kontanter Riksbanken har i 350 år gett ut pengar till allmänheten, men eftersom kontantanvändandet minskat väsentligt kan det bli problematiskt att betala med kontanter, resonerar Riksbanken. Därför behövs ett komplement till kontanter. E-kronor beskrivs som stabilare och säkrare än kryptovalutor Riksbanken beskriver E-kronor som svenska kronor som kan hållas på ett konto hos Riksbanken (kontobaserad) eller som kan lagras lokalt på ett betalkort eller i en smartphone-app i mobilen (värdebaserad). En värdebaserad e-krona är redan förenlig med riksbankslagen, men en kontobaserad E-krona innebär dock att lagen måste förändras.

"I dag utförs redan många betalningar digitalt men Riksbanken menar att det finns en risk med att dessa betalningstjänster drivs i privat regi, exempelvis Swish", skriver banken SevenDay.

Tanken är att e-kronasystemet bli ett parallellt och oberoende system till det betalsystem som idag erbjuds av den privata sektorn. Det minskar, enligt Riksbanken, sårbarheten jämfört med att bara ha ett system, förklarar SevenDay. ”Att inte agera på utvecklingen och helt överlämna betalningsmarknaden till privata aktörer, medför att allmänheten i förlängningen blir helt beroende av privata betalningslösningar, vilket kan göra det svårare för Riksbanken att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende”, skriver Riksbanken i sin rapport. E-kronan är inte en kryptovaluta eftersom e-kronor ska ha samma värde som fysiska sedlar och mynt. Kryptovalutor som kan ha svårt att behålla ett stabilt värde är dock inte valutor utan finansiella tillgångar. Kryptovalutor har inte heller någon ansvarig officiell utgivare. Text: NewsVoice Källa: Riksbanken