dinosaurier – Nya Dagbladet

T-rex såld för 50 miljoner dollar – slog auktionsrekord

Redaktionen — Wed, 15 Jul 2026 09:37:38 +0000

Ett 67 miljoner år gammalt skelett av Tyrannosaurus rex har sålts för drygt 50 miljoner dollar i New York. Affären sätter nytt rekord för dinosauriefossil – och väcker oro för att vetenskapligt ovärderliga fynd blir miljardärernas statussymboler. Auktionshuset Sotheby’s klubbade T. rex-skelettet ”Gus” för 43 miljoner dollar. När avgifter och omkostnader räknas in blev slutsumman 50 130 000 dollar. Priset är det högsta som hittills har betalats för ett dinosauriefossil på auktion. Det tidigare rekordet sattes 2024, då ett stegosaurusfossil såldes för 44,6 miljoner dollar.

Ett ovanligt komplett skelett

Gus är ett av de mest kompletta T. rex-skelett som har hittats. Det består av 183 fossila ben och är omkring 61 procent komplett räknat efter antalet ben. Räknat efter benmassan är mellan 75 och 80 procent av skelettet bevarat. Exemplaret hittades 2021 på privat mark i Harding County i South Dakota och kommer från den fossilrika Hell Creek-formationen. Även utgrävningen genomfördes privat. Enligt Sotheby’s beskrivning har kraniet ovanligt många bevarade delar, och benen bär spår av både bett och läkta skador. Tyrannosaurus rex levde under slutet av kritaperioden, för omkring 72–66 miljoner år sedan. Gus har fått sitt namn efter Gary ”Gus” Licking, på vars mark fossilet hittades.

Forskare varnar för fossilmarknaden

Rekordpriset har samtidigt blåst liv i kritiken mot den växande privata handeln med dinosauriefossil. Paleontologer befarar att museer och universitet inte längre kan konkurrera när priserna drivs upp av världens rikaste samlare. Richard Butler, professor i paleontologi vid University of Birmingham, säger till The Guardian att fossil som hamnar utanför etablerade museisamlingar i praktiken kan gå förlorade för forskningen. — Fossil har köpts och sålts i hundratals år, men priserna är i allt högre grad högre än vad museer har råd att betala, vilket är en stor förlust för vetenskapen, säger Butler. Den privatägda stegosaurusen som satte det förra rekordet har lånats ut till American Museum of Natural History. Det är ännu inte känt vem som köpte Gus eller om skelettet kommer att göras tillgängligt för forskare och allmänhet.

Antarktis första dinosauriefossil identifierat

Emil Fjellstedt — Wed, 01 Jul 2026 11:15:10 +0000

Ett benfragment som hittades på Antarktis för över 40 år sedan har nu identifierats. Fyndet beskrivs som det första dinosauriefossilet som någonsin samlats in på kontinenten. Fossilet hittades 1985 under en expedition med British Antarctic Survey till James Ross Island, vid Antarktiska halvön. Det antogs först komma från en marin reptil, men en ny analys visar att benet i själva verket tillhörde en sauropod – den grupp långhalsade växtätare som rymmer några av de största landdjur som någonsin funnits. Natural History Museum i London uppger att det rör sig om en ryggkota från svansen. Formen och storleken gör att forskarna placerar djuret bland titanosaursläktingarna, en undergrupp av sauropoder som levde under kritaperioden. Just detta djur var sannolikt betydligt mindre än de största kända jättarna och uppskattas ha varit omkring sex till sju meter långt. — Tro det eller ej, men detta är den första biten dinosaurie som någonsin upptäckts på Antarktis. Den förbisågs eftersom jag tror att den felidentifierades under hårda fältförhållanden, men det är en sauropod och bara det andra sauropodbenet från hela kontinenten, säger paleontologen Paul Barrett vid Natural History Museum. Forskarna kan inte avgöra om fossilet kom från en ung individ eller från en mindre fullvuxen form. Benet är för fragmentariskt för att artbestämmas, men tillräckligt tydligt för att visa att även denna dinosauriegrupp fanns i Antarktis ekosystem. [caption id="attachment_234349" align="alignnone" width="1170"] Fossilet är en svanskota från en titanosaurisk sauropod, fotograferad från två vinklar. Foto: Barrett et al. 2026[/caption] — Det kommer mycket exakt från en del av yngre krita som kallas campan, och från den allra nedersta delen av campan, förklarar Barrett. Han framhåller att dateringen är ovanligt precis eftersom kotan hittades i marina bergarter tillsammans med ammoniter.

Antarktis var grönare under kritaperioden

Fyndet ger en ovanlig inblick i ett Antarktis som såg helt annorlunda ut än dagens isklädda kontinent. För omkring 70 miljoner år sedan var området en del av ett sydligt landskap med tempererade skogar, där ormbunkar, barrträd och andra växter bredde ut sig. Under denna period satt Antarktis fortfarande ihop med den sydliga delen av Sydamerika. Trots kontinentens läge långt söderut fanns där ett rikt ekosystem med flera sorters dinosaurier, däribland växtätare, pansardinosaurier och tvåbenta rovdjur. Fossil av sauropoder är däremot mycket sällsynta i Antarktis. Enligt forskarna är det nyidentifierade benet bara det andra kroppsfossilet från en sauropod som är känt från kontinenten – men det första dinosaurieben som faktiskt samlades in där.

Kan kasta ljus över dinosauriernas spridning

Fyndet kan bidra till förståelsen av hur sauropoder spreds mellan de sydliga landmassorna under kritaperioden. Antarktis kan ha fungerat som en viktig länk mellan Sydamerika, Australien och andra delar av det gamla superkontinentlandskapet Gondwana. Benfragmentet visar också hur äldre museisamlingar kan få ny betydelse när de granskas på nytt. Ett fossil som länge betraktades som obemärkt och felplacerat visar sig nu vara en av de viktigaste dinosaurieledtrådarna från jordens sydligaste kontinent.

Forntida ödla med bencancer funnen i 99 miljoner år gammal bärnsten

Redaktionen — Sat, 28 Feb 2026 10:15:41 +0000

BEIJING (Xinhua). Paleontologer har för första gången dokumenterat en bentumör hos ett ryggradsdjur bevarat i bärnsten – ett 99 miljoner år gammalt ödleskelett från Myanmar (f.d. Burma) som ger en unik inblick i sjukdomars forntida ursprung. Det internationella forskarteamet, lett av Xing Lida från China University of Geosciences i Peking och med deltagare från USA och Kanada, publicerade sina fynd i tidskriften Palaeoentomology. Exemplaret är hämtat från en gruvplats i Kachinstaten i Myanmar och härstammar från mellersta kritaperioden, då regionen utgjorde ett tropiskt skogsekosystem. Det delvisa ödleskelettet klassificeras under underordningen Anguimorpha.

Tumör identifierad med micro-CT

Forskarna drogs till en abnormitet i ödlans tå. Med hjälp av micro-CT (mikrodatortomografi), en teknik som kan tränga igenom bärnstenen och skapa tredimensionella rekonstruktioner av det fossiliserade benet, identifierades oregelbunden erosion vid den yttre delen av den första falangen på fjärde tån. Skanningarna avslöjade en tydlig förändring med expanderad benvävnad och flera små, cystliknande håligheter – ett mönster förenligt med en icke-sklerotisk, destruktiv process. Teamet jämförde skadan med över 30 patologiska tillstånd, däribland frakturer, infektioner och andra tumörtyper. Slutsatsen blev att ödlan hade lidit av en jättecellstumör (GCT), en typ av bencancer som vanligtvis uppträder nära lederna hos moderna djur, inklusive däggdjur.

Sjukdomen kan vara 100 miljoner år gammal

Även om tumörer tidigare identifierats i dinosaurieskelett är detta första gången ett sådant tillstånd dokumenterats hos ett ryggradsdjur bevarat i bärnsten. Fyndet fyller en lucka i paleopatologins historia och ger direkta bevis för förståelsen av sjukdomar hos forntida djur. Att den antika tumörens patologiska särdrag liknar dem som ses i dag antyder att sjukdomens förlopp kan vara djupt konservativt – redan etablerat för nästan 100 miljoner år sedan. — Varje bit bärnsten är en tidskapsel av jordens historia, och spår av sjukdomar är en unik fotnot i evolutionens berättelse, sade Xing Lida. — Den här blicken in i en ödlas hälsa för 100 miljoner år sedan öppnar ett nytt fönster mot förståelsen av livets evolution.

Minidinosaurie upptäckt i Argentina

Emil Fjellstedt — Thu, 26 Feb 2026 09:57:19 +0000

Ett nästan komplett skelett av en dinosaurie som väger mindre än ett kilo har upptäckts i Argentina. Fyndet visar att tidigare teorier om varför dessa djur blev så små troligen är felaktiga. Det 95 miljoner år gamla fossilet av Alnashetri cerropoliciensis hittades vid La Buitrera i norra Patagonien 2014. Enligt en studie som publiceras i tidskriften Nature tillhör dinosaurien familjen alvarezsaurider och kan vara den minsta kända dinosaurien från Sydamerika. Den tvåbenta dinosaurien vägde bara omkring 700 gram som vuxen – ungefär som ett mjölkpaket eller mindre än en liten höna. — Exemplaret är verkligen mycket litet, mindre än en höna, säger Peter Makovicky vid University of Minnesota, som var med i forskargruppen.

Första fyndet var ofullständigt

Det första exemplaret av Alnashetri upptäcktes 2012, men bestod bara av ofullständiga benbitar från bakbenen. Med det nya, kompletta skelettet kunde forskarna få full förståelse för hur arten såg ut och utvecklades. Det nya fossilet har mycket långa, smala bakben och överraskande långa framben med tre välutvecklade fingrar. Analys av benen visade att dinosaurien var vuxen och minst fyra år gammal.

Åt inte bara myror

Tidigare trodde paleontologer att alla små alvarezsaurer hade mycket korta, kraftiga framben och små tänder. Forskare trodde att de utvecklade dessa drag när kroppen krympte, eftersom djuren bara åt myror och termiter. Men Alnashetri passar inte in i den bilden. Varken tänderna eller frambenen är förminskade. Det tyder på att den hade ett mer varierat kosthåll än bara myror. — Alnashetri är mycket liten men i övrigt byggd som en mer typisk teropod – med tanke på dess lilla storlek åt den förmodligen en hel del ryggradslösa djur, men hade troligen ett bredare spektrum av byten, säger Makovicky. Det innebär att forskare fortfarande inte helt förstår varför dessa dinosaurier blev så små. — Vi står kvar med bara en vag uppfattning om att alvarezsaurer var framgångsrika med att inta nischerna för mycket små rovdjur, säger Makovicky.

Rekordlångt dinosauriespår grävs fram i England

Redaktionen — Thu, 16 Oct 2025 07:47:37 +0000

Brittiska forskare har grävt fram ett 220 meter långt dinosauriespår och bevis för att ett tiotals individer rörde sig som en flock. Det är det längsta fotspåret som någonsin hittats från en dinosaurie i Europa.

Det var förra året som forskare hittade en ny paleontologisk fyndplats full av fotspår efter dinosaurier. Vid platsen, som ligger vid Dewars Farm quarry nära Bicester i Oxfordshire i England, hittade man fotspår efter bland annat den nio meter långa köttätaren Megalosaurus.

I år återvände forskare från University of Birmingham och Oxford University Museum of Natural History till "Jurassic Highway", som platsen kallas, för att undersöka den ytterligare. Då upptäckte man hundratals nya fotspår från sauropoder, i folkmun kallade "långhalsar".

Största platsen med spår

— Denna plats i Oxfordshire är den största platsen med dinosauriefotspår i Storbritannien, och kan nu sägas vara den största kartlagda platsen med dinosauriefotspår i världen om man tar hänsyn till fynd från 1990-talet på samma yta i närheten, säger Kirsty Edgar, professor vid University of Birmingham, till Sci News.

Sauropoder är en grupp växtätande dinosaurier och var de största djur som någonsin gått på land. Forskarna tror att fotspåren kom från en cetiosaurus, en sauropod som kan bli cirka 20 meter lång.

Totalt upptäckte man fyra olika spår som dinosaurierna gått, daterade till 166 miljoner år gamla. Ett av dessa spår var 220 meter långt – vilket är det längsta fotspåret som man hittat från en dinosaurie i Europa.

— Det mest spännande med denna plats är den enorma storleken och antalet fotavtryck. Vi har nu bevis för att tiotals individer rörde sig genom detta område ungefär samtidigt, kanske som en flock, säger Dr Duncan Murdock vid Oxford University Museum of Natural History i ett pressmeddelande.

Discover how the longest dinosaur trackways in the world were uncovered in the UK
Researchers here at Birmingham, have helped expose yet more footprints belonging to beasts that roamed Britain more than 166 million years ago Read more: https://t.co/puwkflGAsp pic.twitter.com/21gDmEarKU — Uni of Birmingham (@unibirmingham) October 14, 2025

Två meter per sekund

Fotspåren var upp till en meter långa och forskare har analyserat dinosauriernas riktning och tempo, där man beräknat att de kunde röra sig ungefär två meter per sekund. De övriga tre spåren är inte helt exponerade ännu, vilket innebär att de kan visa sig vara ännu längre. Dessutom har man hittat mindre fynd från marina ryggradslösa djur, växtmaterial och en krokodilkäke. Richard Butler, professor vid University of Birmingham, menar att fotspår kan ge viktig information kring hur dinosaurierna levde. — Det mesta av vad vi vet om dinosaurier kommer från deras skelett, men fotavtryck och de sediment som de finns i kan ge värdefull ytterligare information om hur dessa organismer levde och hur deras miljö såg ut för över 166 miljoner år sedan, säger han till Sci News.

Ny dinosaurieart hittad

Sofie — Wed, 05 Jun 2024 08:02:30 +0000

Forskare har hittat en helt ny dinosaurieart i Zimbabwe. Arten är från den sena triasperioden och är den fjärde dinosauriearten som namngetts i det afrikanska landet. Fossilresterna av ett bakben, där både lår-, sken- och fotledsben återfanns, hittades i en sten vid sjön Karibas strandlinje. Arten har fått namnet Musankwa sanyatiensis. Fynden, som publicerats i Acta Palaeontologica Polonica, pekar mot att arten tillhör Sauropodomorpha, en grupp av långhalsade dinosaurier som levde under den sena triasperioden, för cirka 210 miljoner år sedan. Studien genomfördes av forskare från University of the Witwatersrand i Sydafrika, Natural History Museum of Zimbabwe samt även Stony Brook University i New York. – Trots det begränsade fossila materialet har dessa ben unika egenskaper som skiljer dem från andra dinosaurier som levde vid samma tid, säger Dr. Kimberley Chapelle, professor vid Stony Brook University, enligt Phys.org.

"Första av sitt slag"

Musankwa Sanyatiensis är den fjärde dinosauriearten som upptäckts i Zimbabwe och namngivits där. Tidigare fynd från landet inkluderar Syntarsus rhodesiensis 1969, Vulcanodon karibaensis 1972 och Mbiresaurus raathi 2022. Upptäckten belyser också regionens outnyttjade potential för ytterligare paleontologiska upptäckter och forskare hoppas kunna hitta fler viktiga fynd i takt med att fler fossila platser grävs ut. – Baserat på var den befinner sig i dinosauriernas släktträd är Musanwka sanyantiensis den första dinosaurien av sitt slag från Zimbabwe, säger Chapelle. Afrika har en lång historia av dinosaurieupptäckter, och den första dinosaurien på södra halvklotet hittades i Sydafrika bara tre år efter att termen ”dinosaurie” myntades av Sir Richard Owen 1842. De flesta kända dinosauriefossil har dock hittats i bara tio länder, särskilt på norra halvklotet. För två år sedan hittade man även fossiler efter en rovdinosaurie i Skåne, som ska ha varit från triasperioden.

Ny dinosaurieart upptäckt i Skottland

Sofie — Fri, 09 Feb 2024 11:29:26 +0000

Fossiler av en hittills okänd art flygödlor har upptäckts på en skotsk ö, något som förvånar forskare eftersom liknande fossiler tidigare huvudsakligen kunnat återfinnas i Kina. Arten tros ha levt under Juraperioden för 165 miljoner år sedan. Paleontologer vid brittiska Natural History Museum hittade fossilerna, som bestod av delar av axlar, vingar, ben och ryggben, under en utgrävning 2006 i orten Elgol i Skye i Skottland. Sedan upptäckten har flera år ägnats åt noggranna förberedelser av provet och skanningar av benen, varav vissa fortfarande är inbäddade i sten. Forskarna kallar dinosaurien Ceoptera evansae, från det skotska gaeliska ordet "Ceò", som betyder dimma, och det latinska ordet "ptera", som betyder vinge. Vidare benämner man dinosaurien "evansae", för att hedra professor Susan Evans som bedrivit paleontologisk forskning på den skotska ön under ett flertal år. Fynden, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Vertebrate Paleontology, avslöjar att den hade ett vingspann på 1,6 meter. Flygödlan uppkom troligen under Juraperioden och levde under mellersta Juraperioden, det vill säga för omkring 165 miljoner år sedan. Efter att ha jämfört Ceoptera med andra flygödlor håller man för sannolikt att de tillhör släktet Darwinopterus, en grupp som representerar övergången mellan tidiga flygödlor och senare flygödlor. Tidigare har fossiler av detta släkte mestadels hittats i Kina. Ceoptera evansae är den andra arten som hittats inom släktet.

Flygödlesläktet mer varierat än man trott

Fossiler från flygödlor är generellt begränsade och deras ben är ofta ömtåliga. Eftersom de var flygande tillbringade de inte särskilt mycket tid på marken, speciellt inte nära sjöar och åar, där fossiler som mest bildas. Fynden, menar man, visar på att släktet av flygödlor troligen var mer varierat än man tidigare trott och att arten levde i mer än 25 miljoner år. – Ceoptera hjälper till att begränsa tidpunkten för flera viktiga händelser i utvecklingen av flygande reptiler, säger professor Paul Barrett, meritforskare vid Natural History Museum, till brittiska Independent; han fortsätter: – Att den dök upp i den mellersta jura i Storbritannien var en fullständig överraskning, eftersom de flesta av dess nära släktingar kommer från Kina. Det visar att den avancerade grupp av flygande reptiler som den tillhör dök upp tidigare än vi trodde och snabbt fick en nästan världsomspännande utbredning. Forskarna uttrycker optimism om att detta fynd är början på upptäckten av fler arter av flygödlor, vilket skulle fördjupa kunskapen om dinosauriernas levnadssätt.

Nya arter av dinosaurier hittade i Skåne

Sofie — Sat, 22 Oct 2022 06:15:17 +0000

I Skåne har man hittat en ny rovdinosaurie som tros ha varit omkring 10 meter lång. Fyndet är 200 miljoner år gammalt, vilket gör dinosaurien unik eftersom alla tidigare dinosaurier som påträffats från den tiden varit relativt små. Paleontologerna ska även ha upptäck två tidigare okända arter. I skånska Billesholm har en utgrävning i ett lerbrott pågått sedan 2015, där har man hittills gjort cirka 8000 olika fynd i form av fossiler och benbitar från både djur och växter. Det mest ovanliga fyndet är dock från vad man anser vara en hittills okänd dinosaurieart. Dinosaurien levde under tidsperioden trias, med andra ord för omkring 200 miljoner år sedan. Paleontologerna har hittat fotspår som är omkring 70 centimeter breda vilket gör att man antar att kroppen kan ha varit uppemot tio meter lång. Det är nästan lika stort som den kända Tyrannosaurus Rex där man hittat skelett på upp till 13 meter från svans till nos, däremot är den arten betydligt yngre och levde för omkring 65 miljoner år sedan. Det mest intressanta fyndet är dock en underkäke tillhörande den här dinosaurien, vilket visar att det var ett köttätande rovdjur. – Direkt när jag såg det kände jag WOW! Det är nåt stort som sticker ut här! Jag förstod att det var en bit av dinosauriens skalle, berättar paleontologen Grzegorz Niedźwiedzki som gjorde fyndet, för skattefinansierade SVT. Det fanns även dinosaurier i Sverige kring den här tiden, men det man inte visste sedan tidigare var att även så stora köttätande rovdjur levde här vid den tidsperioden. – Först tänkte jag att det här är för gammalt för ett så stort fotavtryck. Det måste vara något fel med dateringen, säger Niedźwiedzki. Men flera fynd från platsen visar att det rör sig om just den tidsperioden, närmare bestämt i slutet av trias, som strax därefter övergick i tidsperioden jura. Alla fynd från tidigare platser kring denna tidsperiod har visat att dinosaurierna vid den tiden var ganska små, men det unika fyndet i Skåne vittnar om att så inte var fallet. Resultaten från utgrävningarna är fortfarande opublicerade, men alltefter forskarna pusslar ihop benbitar kan de konstatera att det handlar om en stor rovdinosaurie som hittills varit okänd. Niedźwiedzki berättar att man även funnit bevis för minst två andra dinosauriearter. – Vi har inga kompletta skelett men massor av ben som är väldig väl bevarade. Minst tre nya arter av dinosaurier som hittills varit okända för vetenskapen. 90 procent av det insamlade benmaterialet hör förmodligen till en individ som var en ganska stor rovdinosaurie, säger han. Alla insamlade fynd har förts till Evolutionsmuseet i Uppsala där forskarna nu kommer att studera dem.

Dinosaurie uppgrävd i Portugal – största i Europa

Sofie — Fri, 09 Sep 2022 08:59:45 +0000

I Portugal har man funnit vad man tror är en brachiosaurid-dinosaurie på en tomt. Dessa jättedjur kunde bli upp till 25 meter långa och om bedömningen är korrekt innebär detta att det är den största dinosaurie som någonsin påträffats i Europa. Det var i mars 2017 som en husägare i staden Pombal i Portugal fann förhistoria skelettrester på sin tomt efter ett påbörjat byggnadsarbete. Forskare kom snabbt till platsen och började gräva på tomten. I år har ett forskningsteam med paleontologer från Spanien och Portugal avslöjat att skelettresterna var från bröstkorg och ryggkotor som troligen tillhört en sauropod-dinosaurie. Sauropoder, även vanligen kallade långhalsar, är de största dinosaurerna och det största djur som någonsin levt på land. De är växtätare och känns igen på sina långa halsar och svansar. De första sauropoderna uppträdde i tidig jura (cirka 200 miljoner år sedan) och dominerade den senare delen av jura (160-145 miljoner år sedan) i landlivet på alla kontinenter. – Det är inte vanligt att hitta alla revben på ett sådant djur, än mindre i denna position, som bibehåller sin ursprungliga anatomiska position. Detta sätt att bevaras är relativt ovanligt i fossilregistret för dinosaurier, särskilt sauropoder, från den portugisiska övre delen av landet, säger Elisabete Malafaia, forskare vid den naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Lissabon (Ciências ULisboa), Portugal till vetenskapssajten Physics. Det förhistoriska skelettet i Pombal tillhör troligen familjen brachiosaurider och kommer från ett fullvuxet djur. Dessa dinosaurier kunde bli 25 meter långa och 12 meter höga. Om estimatet stämmer är denna dinosaurie den största som någonsin påträffats i Europa.