digitalisering – Nya Dagbladet

Italiensk studie: Sociala medier kopplas till sämre skolresultat

Jan Sundstedt — Thu, 13 Aug 2026 07:35:37 +0000

Sociala medier kan få konsekvenser långt in i skolvardagen. En italiensk långtidsstudie visar att elever som väntade till minst 14 års ålder med eget konto presterade bättre i matematik och italienska. Studien, som publicerats i Nature Human Behaviour, har genomförts av forskare vid universitetet Milano-Bicocca och bygger på uppgifter från 5 227 elever i norra Italien. Forskarna har kopplat en enkät om elevernas digitala vanor till standardiserade provresultat från flera år i skolan. Elever som öppnade sitt första konto på sociala medier i årskurs 6, 7 eller 8 jämfördes med elever som väntade till årskurs 9 eller senare. För att minska risken att andra skillnader mellan grupperna förklarar resultaten matchade forskarna bland annat elevernas tidigare skolprestationer, familjesituation och föräldrarnas utbildningsnivå. Vid prov i 13–14-årsåldern presterade de som öppnat konto vid 11–12 års ålder sämre i matematik och italienska än de som väntat. När eleverna prövades igen vid 15–16 års ålder kvarstod skillnaden i italienska och hade ökat i matematik. Forskarna uppskattar att resultatskillnaden motsvarar omkring ett halvårs undervisning. [caption id="attachment_221206" align="alignnone" width="640"] Foto: iStock/Yuliia Kaveshnikova[/caption]

Frekvent användning av smartphones en riskfaktor

Studien fann däremot ingen motsvarande negativ effekt i engelska, som eleverna läste som främmande språk. En möjlig förklaring som forskarna lyfter är att sociala medier kan ge en viss oplanerad exponering för engelska. Det är inte bara tidpunkten för det första kontot på sociala medier som tycks spela roll. Enligt studien var frekvent användning av smarttelefonen vid centrala tidpunkter under dagen en möjlig förmedlande faktor bakom en betydande del av sambandet. Materialet omfattar ungdomar i den italienska regionen Lombardiet, och studien kan inte avgöra vilken enskild funktion i plattformarna som förklarar skillnaden. Forskarna pekar bland annat på att uppmärksamhet kan tas från läxläsning, sömn och fysisk aktivitet. Resultaten ger ändå stöd för att en tidigare introduktion till sociala medier och den ständiga tillgängligheten via telefonen kan få konsekvenser som når in i skolvardagen.

Säg hej till Lumo – AI:n som inte snokar

Markus Andersson — Wed, 01 Jul 2026 22:27:04 +0000

De flesta AI-assistenter vill att du loggar in, lämnar spår och hoppas på det bästa. Protons Lumo 2.0 går åt andra hållet: en privat AI-assistent som kan testas gratis utan konto – och som nu fått bildgenerering, minne, starkare webbsökning och ett mer kapabelt resonemangsläge.

Det gör lanseringen ovanligt välkommen. I ett AI-landskap där användare ofta betalar med sina frågor, dokument och beteendemönster erbjuder Proton ett alternativ där chattar enligt bolaget inte loggas, inte används för modellträning och skyddas med nollåtkomstkryptering. Även Proton själv ska därmed inte kunna läsa sparad historik.

Proton, känt för bland annat Proton Mail, Proton VPN och Proton Drive, beskriver Lumo 2.0 som den största uppdateringen sedan tjänsten först lanserades. Enligt bolaget har över tio miljoner personer börjat använda Lumo sedan starten.

AI som inte gör dina frågor till handelsvara

Den viktigaste skillnaden jämfört med många andra AI-assistenter är inte en enskild funktion, utan själva datamodellen. Proton uppger att Lumo inte sparar serverloggar över konversationer, inte delar data med annonsörer eller andra tredje parter och inte tränar sina modeller på användarnas frågor.

Det gör tjänsten särskilt relevant för den som vill använda AI till sådant som normalt kan vara känsligt: privata frågor, arbetsmaterial, sammanfattningar av dokument, idéutkast, kod eller planering. I Protons svenska beskrivning av tjänsten betonas att frågorna användaren ställer – om exempelvis arbete, hälsa eller idéer – inte ska kunna användas för riktad reklam eller profilering.

Lumo kan dessutom användas via Tor och med gäståtkomst. Det innebär att den som bara vill testa en AI-assistent snabbt kan göra det utan att skapa ett Proton-konto. För en vardagsanvändare är detta en ovanligt låg tröskel: öppna direktstarten för Lumo, skriv en fråga och börja använda tjänsten.

Nyheterna i Lumo 2.0

Lumo 2.0 bygger enligt Proton på en ny arkitektur och kommer med tydligare skillnad mellan snabbare vardagsanvändning och mer avancerat resonemang. Det nya Fast-läget prioriterar snabba svar, medan Thinking-läget är avsett för mer komplexa uppgifter i flera steg.

En av de största nyheterna är att Lumo nu är multimodal. Användaren kan ladda upp bilder för analys, skapa nya bilder från textbeskrivningar eller skisser och redigera befintliga bilder i samma samtal. Proton uppger att även bildmaterialet omfattas av nollåtkomstkryptering.

Webbsökningen har också byggts ut. När en fråga kräver aktuell information kan Lumo hämta live-resultat från webben och ange källor, vilket gör svaren lättare att kontrollera än när en AI-assistent bara ger ett påstående utan hänvisning.

[caption id="attachment_234395" align="alignnone" width="900"] Lumo 2.0 har fått ett omarbetat gränssnitt och nya AI-funktioner med fokus på integritet. Foto: Proton[/caption]

Därutöver introduceras ett mer avancerat minne, större kontextfönster, projekt och så kallade Custom Lumos – specialanpassade assistenter med egna instruktioner, stil och referensfiler. Tanken är att användaren ska kunna samla relaterade chattar, filer och arbetsinstruktioner i krypterade arbetsytor.

Så testar du Lumo utan att skapa konto

För den som vill prova Lumo är det enklaste alternativet att använda det kostnadsfria läget. Proton uppger att kärnfunktionerna ingår gratis för vardagligt privat bruk, medan betalda abonnemang ger fler meddelanden, obegränsade chattar, projekt, mer avancerad bildgenerering och prioriterad tillgång till de snabbaste modellerna.

Öppna direktstarten för Lumo för att börja utan konto, eller läs mer på Protons svenska Lumo-sida.
Välj gäståtkomst om du vill testa utan konto, eller logga in med Proton-konto om du vill spara historik.
Ställ en fråga, be om en sammanfattning, ladda upp en bild eller testa webbsökningen.
Använd Ghost mode om du är inloggad men vill att en enskild konversation ska försvinna när den stängs.

För den som redan använder Proton Drive kan Lumo också kopplas till filer och mappar därifrån, vilket gör tjänsten mer användbar för längre arbetsflöden. För företag lanseras även Lumo Professional med central administration och samarbetsfunktioner.

AI utan övervakning som normalmodell

Det guidande värdet med Lumo ligger i att tjänsten gör det enkelt att prova AI utan att först lämna ifrån sig mer data än nödvändigt. Att en kostnadsfri version inte ens kräver inloggning är särskilt välkommet i ett område där många annars vänjer användare vid att varje fråga, varje dokument och varje idé måste passera genom konton och datainsamlande plattformar.

Proton beskriver Lumo som europeiskt byggd och baserad på öppen källkod, med infrastruktur som ska hålla användardata borta från amerikansk jurisdiktion och kommersiella annonsmodeller. Bolaget framhåller också att koden är öppen för granskning, vilket ger användare och utvecklare möjlighet att kontrollera säkerhetsmodellen.

Lumo 2.0 är därmed inte bara ännu en AI-lansering med fler funktioner. Den visar att avancerade AI-verktyg kan göras tillgängliga för vanliga användare utan att integritet måste behandlas som en lyxprodukt.

Digitala betalspärrar stoppar skogspromenader i Nederländerna

Emil Fjellstedt — Sat, 20 Jun 2026 07:15:49 +0000

I Nederländerna möter naturbesökare allt oftare bommar, kortautomater och digitala biljetter även när de bara vill ta en promenad. Kritiker varnar för att tillgången till skogar och naturreservat håller på att bli en fråga om betalningsförmåga och digital kontroll. Nationalparken De Hoge Veluwe tar i år ut en inträdesavgift på 13,85 euro för vuxna och 6,95 euro för barn mellan 6 och 13 år, enligt parkens egna prisuppgifter. Vid parkens entréer accepteras endast kortbetalning. För en familj med två vuxna och två barn landar bara inträdet på 41,60 euro, drygt 460 kronor. Om man tar bilen in i parken eller betalar för parkering utanför entrén stiger kostnaden ytterligare. Nya Tider rapporterar att även mindre naturområden har avgifter och spärrar. Vid Pan van Persijn i Katwijk krävs entréavgift enligt besökssajter, och i flera naturreservat har biljetter, parkeringsavgifter och fysiska barriärer blivit en del av naturbesöket.

Naturen blir en lyxvara

Frågan har väckt lokal kritik i Nederländerna. I regiontidningen De Gelderlander har invånare beskrivit hur naturen förvandlas till en kommersiell lyxvara. En insändarskribent varnade för att De Hoge Veluwe riskerar att bli "en park för de rika". Ella de Hullu, ordförande för den ideella miljö- och kulturarvsstiftelsen Veluwse Bekenstichting, har kritiserat de stora naturorganisationernas kontroll över mark och tillträde. — De gör anspråk på ensamrätt. Om vi accepterar det här kommer det att skapa problem även i andra områden, säger hon enligt Nya Tider. Parkens egen förklaring är att området drivs av en självständig stiftelse med begränsat offentligt stöd. De Hoge Veluwe uppger att endast 12 procent av intäkterna kommer från subventioner och att entréavgifterna finansierar skötsel, naturvård och drift. [caption id="attachment_218234" align="alignnone" width="640"] Genrebild. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet.[/caption]

Digitaliserad naturförvaltning

Men debatten handlar om mer än biljettpriser. När kontanter ersätts av kortbetalningar, appar och QR-koder blir tillträdet till naturen beroende av digital infrastruktur. För äldre, barnfamiljer och turister utan rätt betalmedel – eller för personer som vill undvika digital registrering – kan tröskeln bli högre. Forskare pekar också på att digital teknik förändrar skogsförvaltningen globalt. I artikeln A horizon scan of global issues on forests and livelihoods for 2026, publicerad i Forest Policy and Economics, skriver forskarna att AI, satellituppkoppling och digital teknik kan förbättra skogsskyddet men också öka risken för övervakning och utestängning. För nederländska naturbesökare blir konflikten konkret vid grinden: vem ska ha rätt att röra sig i skogen, och på vilka villkor?

Riksdagen säger ja till statlig e-legitimation

Jan Sundstedt — Wed, 17 Jun 2026 15:49:50 +0000

Riksdagen har beslutat att införa en statlig e-legitimation från december 2026. Beslutet beskrivs som ett sätt att säkra samhällets tillgång till digital identifiering – men får särskild tyngd i ett Sverige där BankID i praktiken blivit nyckeln till banker, myndigheter, betalningar och digital samhällsservice. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering. Lagen börjar gälla den 1 december 2026 och ska göra det möjligt för staten att erbjuda en egen e-legitimation till svenska medborgare, folkbokförda utlänningar och personer med så kallat immunitetsnummer. Beslutet fattades med acklamation efter att trafikutskottet ställt sig bakom regeringens proposition. Enligt riksdagen är syftet att säkra samhällets tillgång till elektronisk identifiering och uppfylla EU:s krav på området. På pappret kan beslutet låta tekniskt. I praktiken rör det en av de mest grundläggande frågorna i det digitaliserade Sverige: vem som ska kontrollera nyckeln till medborgarnas vardag.

BankID dominerar marknaden

I dag domineras den svenska e-legitimationsmarknaden nästan helt av BankID. Enligt BankID:s egen statistik hade tjänsten 8,7 miljoner unika användare 2025 och användes 7,9 miljarder gånger under året. Bland registrerade svenska medborgare i åldern 18–67 år uppges 99,9 procent ha BankID. Riksbanken konstaterar i sin betalningsrapport för 2025 att BankID dominerar marknaden med över 8,5 miljoner användare och är ”i särklass” den mest använda e-legitimationen i Sverige. Riksbanken framhåller också att BankID är den enda e-legitimation som kan användas för att identifiera sig hos betaltjänstleverantörer och godkänna betalningar. Det innebär att BankID inte längre bara är en inloggningslösning för bankkunder. Tjänsten fungerar i praktiken som en digital identitetshandling för stora delar av samhället: bankärenden, deklaration, vårdportaler, digital post, myndighetskontakter, företagstjänster, abonnemang och privata avtal. När den fungerar märks den knappt. När den spärras eller saknas kan konsekvenserna däremot bli omfattande. Nya Dagbladet har tidigare berättat om företagaren Michael Fridebäck, som beskrev hur spärrade bankkonton och BankID gjorde honom ”helt avskärmad”. Han uppgav att han inte kunde ta emot lön, betala räkningar, läsa myndighetspost, sköta företagets ekonomi eller öppna nytt konto. Fallet illustrerar den centrala problematiken: även om BankID är privatägt och utfärdas via banker, har det fått en samhällsbärande funktion som ofta liknar offentlig infrastruktur.

Kan stärka beredskapen

Riksbanken har argumenterat för att en statlig e-legitimation kan stärka motståndskraften i betalningssystemet. Myndigheten pekar särskilt på risken med att samhället blir beroende av en enda dominerande lösning. En statlig e-legitimation kan enligt Riksbanken bli viktig för personer som saknar bankkonto och därför inte kan få BankID. Den kan också stärka samhällets beredskap vid kriser eller höjd beredskap, exempelvis om BankID inte skulle fungera. Frågan är därför inte bara om staten ska erbjuda ännu ett digitalt ID. Den mer avgörande frågan är om Sverige ska ha ett offentligt alternativ när digital identifiering blivit en förutsättning för att delta fullt ut i samhället. Samtidigt löser inte beslutet automatiskt de problem som vuxit fram kring BankID:s dominans. En statlig e-legitimation får verklig betydelse först om banker, myndigheter, regioner, kommuner och privata aktörer faktiskt accepterar den brett. Om den statliga lösningen främst blir ett formellt komplement, medan BankID fortsätter att vara den praktiska nyckeln till betalningar och tjänster, förändras maktbalansen bara marginellt.

EU-krav bakom reformen

Regeringen hänvisar även till EU:s regelverk om elektronisk identifiering. Medlemsstaterna ska kunna erbjuda lösningar som uppfyller höga säkerhetskrav och som kan användas i den europeiska digitala identitetsmiljön. Den svenska statliga e-legitimationen ska enligt propositionen kunna ges till personer som fyllt nio år eller fyller nio under det aktuella kalenderåret. Den ska alltså inte bara vara en lösning för vuxna bankkunder, utan en bredare statlig identitetstjänst. Digg beskriver e-legitimering som den process där en person identifierar sig digitalt för att få tillgång till en tjänst, lämna uppgifter eller skriva under handlingar. Myndigheten har också ett nationellt samordningsansvar för e-legitimering i Sverige. Det kan på sikt förändra den svenska modellen, där banker och privata aktörer länge haft en central roll i att tillhandahålla den digitala identiteten. Men det återstår att se om reformen blir ett verkligt alternativ eller bara ett nytt lager i ett redan starkt digitaliserat samhälle. För medborgaren är den avgörande frågan enkel: kommer den nya e-legitimationen att ge en faktisk väg in i samhällets digitala system – även för den som saknar BankID, stängs ute av banken eller hamnar i konflikt med privata aktörer? Om svaret blir ja kan beslutet bli betydelsefullt. Om svaret blir nej riskerar staten att införa en ny digital identitet utan att rubba den privata dominans som gjort BankID till en samhällsnyckel.

Nio av tio företag ser AI minska behovet av personal

Emil Fjellstedt — Fri, 15 May 2026 12:22:50 +0000

Svenska företag har snabbt fått en mer pessimistisk syn på AI:s effekt på jobben. En ny Novus-undersökning visar att 91 procent av bolagen tror att tekniken kommer att minska antalet anställda inom fem år. För bara ett år sedan var motsvarande andel 16 procent, rapporterar Dagens industri. Skiftet pekar på en dramatisk förändring i hur näringslivet ser på artificiell intelligens: från ett verktyg som främst effektiviserar arbetsuppgifter till en teknik som kan ersätta hela roller. Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Svea Bank och bygger på intervjuer med 500 företag med minst tio anställda i olika branscher. Endast en mycket liten andel av företagen tror att AI kommer att öka behovet av personal. — Vi ser ett tydligt skifte i hur företag ser på AI:s roll på arbetsplatsen. Tidigare handlade det främst om att effektivisera enskilda arbetsuppgifter. Nu tyder resultaten på att många tror att hela yrkesroller kan ersättas, säger Emma Balod Lindgren, expert på digitalisering och konsumtion på Svea Bank, till DI. Novus-undersökningen genomfördes i oktober 2025. Resultaten visar att många svenska företag nu räknar med att AI kommer att påverka bemanningen direkt under de närmaste åren.

Krångliga e-tjänster stoppar svenskar från att boka läkartid

Redaktionen — Tue, 30 Sep 2025 05:04:16 +0000

Var tionde svensk anser att de digitala vårdtjänsterna försvårar tidsbokning, visar en rapport från Internetstiftelsen. Nästan var fjärde person har dessutom helt avstått från att boka läkarbesök eftersom e-tjänsterna upplevs som alldeles för svåra att använda. Det är både äldre och yngre som anser att de digitala vårdtjänsterna inte fungerar som de ska. Personer i pensionsåldern, oftast kvinnor, tycker att tekniken känns för svår och att det i sig gör dem otrygga, visar rapporten "Svenskarna och internet 2025". Bland äldre svenskar är det vanligt att man avstått från att boka ett läkarbesök flera gånger, eftersom tekniken varit för svår. Yngre blir istället ofta frustrerade på tekniken på grund av att den känns "buggig och ofärdig". Även de med funktionsnedsättning samt de födda utanför Sverige är särskilt drabbade och har svårare att boka tid online. Sammanlagt uppger 23 procent av svenskarna att man avstått från att boka ett läkarbesök via e-tjänsterna eftersom tekniken är för svår. — För mig är det en väldigt hög siffra, att nästan en av fyra svenskar säger att 'nej men då struntar jag i det', säger Måns Jonasson vid Internetstiftelsen till TT. Bland annat är det vanligt att man tycker det är svårt att veta vilken vårdkategori man ska välja, särskilt för de som inte vet vad deras symptom beror på. Andra uttrycker att det kan vara svårt att uttrycka sig i skrift eller att de digitala vårdtjänsterna saknar fler heltäckande svarsalternativ. Många svenskar uppger också att de är rädda att hamna fel och bli "runtskickade". — För mig tyder det på att man har designat tjänster som ska spara pengar, men då kanske man bortser från att en stor andel patienter inte fått kontakt med vården i den utsträckning de vill, säger Jonasson.

Svenskar vill ha fysiska fjällkartor

Redaktionen — Wed, 13 Aug 2025 04:57:28 +0000

Efterfrågan på tryckta kartor i svenska fjällen är fortsatt mycket hög även trots den ökade digitaliseringen, enligt Naturvårdsverket. Samtidigt ökar också andelen ovana fjällvandrare som antas ha lägre kunskap vad gäller kartläsning. Under sommaren genomförde Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd en undersökning riktad till fjällens destinationsbolag och STF:s fjällanläggningar, där man ställde frågor om bland annat besöksutveckling samt hur stor efterfrågan var på tryckta kartor. Bland destinationsbolagen finns bland annat Kiruna, Arjeplog, Åre, Funäsfjällen, Vemdalen och Sälen, samt STF:s fjällstationer i Abisko, Kebnekaise, Saltoluokta, Sylarna, Helags och Grövelsjön. Åtta av tio anläggningar svarade att det är ”stor eller viss efterfrågan” på tryckta fjällkartor i deras del av fjällen, och endast en av tio att det är ”enstaka” som efterfrågar fjällkartor. Idag är det vanligt att svenskar använder mobilen till allt i takt med att digitaliseringen ökar, men det gäller inte alls på samma sätt när man kommer upp i fjällen, berättar Per-Olov Wikberg, samordnare vid Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd. — Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Vi är vana vid att lösa de flesta problem med mobilen och genom appar. Fjällen är dock en annorlunda miljö eftersom det ofta saknas mobiltäckning om man lämnar samhällen och större vägar och ger sig ut på längre turer. Därför krävs förberedelse och träning inför en vistelse, inte minst för ovana besökare. Det är positivt att de tryckta fjällkartorna fortsätter att efterfrågas. Att de finns och att de är viktiga tillsammans med kunskap kring hur man läser och använder kartor behöver även ovana besökare ha kunskap om, säger han i ett pressmeddelande. Vidare i undersökningen svarar också sju av tio anläggningar att man sett en ökning på ovana besökare de senaste fem åren. Detta är en besöksgrupp som kan antas ha lägre kunskap om användning av fjällkartor än mer vana fjällvandrare. Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd uppmanar alla fjällbesökare att lära sig läsa fysiska kartor samt att antingen skaffa en tryckt karta eller ladda ner en digital inför en fjällvandring. — En tryckt eller en nedladdad karta till mobilen kan upplevas som en trygghet vid en fjällvandring särskilt när det inte är någon mobiltäckning. Men det krävs även att man kan läsa kartor och att man tränar på att använda kartor tillsammans med en kompass inför fjällbesöket. Vi uppmanar därför alla nya fjällbesökare att skaffa tryckta kartor eller att ladda ned digitala kartor inför en vandring och att träna på att använda dem tillsammans med kompassen, säger Wikberg.

Lidl utmanar teknikjättar med egen molntjänst för europeisk digital frihet

Jan Sundstedt — Sun, 27 Jul 2025 09:29:24 +0000

Budgetkedjan Lidl tar ett oväntat kliv in i teknikvärlden och lanserar molntjänsten StackIT – ett försök att utmana Amazon och Microsoft samt stärka Europas digitala självständighet. Satsningen markerar Lidls ambition att minska det europeiska beroendet av utländska teknikföretag. Lidl, främst känd för sina matbutiker och verksamma i samtliga EU-länder, har genom moderbolaget Schwarz Group – ett av världens största privatägda företag – aviserat planer på att bli en aktör inom teknologiområdet. Satsningen ses som ett sätt att säkra teknologisk suveränitet. Istället för att förlita sig på amerikanska molntjänster som AWS och Azure, väljer koncernen att bygga en egen digital infrastruktur via dotterbolaget Schwarz Digits. Molntjänsten StackIT ska enligt uppgifter utvecklas som ett GDPR-kompatibelt alternativ - med en förhoppning om att locka europeiska företag med konkurrenskraftiga priser. Satsningen på StackIT ses som en del av en bredare europeisk rörelse för att minska beroendet av amerikanska teknikjättar.

You know who's taking a big bet on Europe ?
Lidl. Lidl has taken on the mission to build European sovereignty with full force. Why a retailer is taking on Microsoft and Amazon - and what this means for Europe's future. A thread pic.twitter.com/KY9PQW5bRT — Ave Europa (@AveEuropae) July 25, 2025

Amazon och Microsoft härskar

Amazon och Microsoft dominerar i dagsläget utbudet av molntjänster med enorma resurser, medan Schwarz Groups investeringar fortfarande ligger på en klart lägre nivå. Europeiska aktörer kontrollerar idag endast omkring 15 procent av den regionala molnmarknaden, enligt Synergy Research Group, samtidigt som Amazon, Microsoft och Google kontrollerar omkring 70 procent. Lidls unika position som Europas största återförsäljare är dock något som bolaget hoppas kunna utgöra en plattform för att påverka marknaden. Om StackIT kan kombinera Lidls räckvidd med EU-initiativ och verktyg, samt locka företag som söker GDPR-säkrade och kostnadseffektiva lösningar, kan molnsatsningen bli en katalysator för mer digital frihet inom Europa. Utmaningen är fortfarande enorm, men även en symbolisk framgång skulle skicka en kraftfull signal om att Europa menar allvar med sin teknologiska självständighet.

USA:s storbanker på väg in i kryptovärlden

Jan Sundstedt — Fri, 21 Feb 2025 06:15:40 +0000

Flera av USA:s största storbanker förbereder sig nu för att storsatsa på kryptomarknaden. Enligt uppgifter är banker som Bank of America och JP Morgan Chase i färd med att erbjuda sina kunder möjligheter att investera i kryptovalutor och andra digitala tillgångar. Om uppgifterna stämmer markerar förändringen ett betydande skifte för finansvärlden, där traditionella aktörer i allt högre grad börjat omfamna en marknad som de senaste åren vuxit oerhört snabbt. Bankjätten JP Morgan Chase har redan lanserat sin egen plattform Kinexys för att hantera kryptotillgångar, medan Bank of New York Mellon erbjuder förvaringstjänster för digitala tillgångar, rapporterar bland andra Realtid. Förändringen kommer efter år av skepticism från de stora bankerna, som man i hög grad motarbetat. Nu ser många av dessa institutioner en möjlighet att möta efterfrågan från både investerare och företag och bli en del av den snabbt växande digitala finansmarknaden. – Om reglerna kommer på plats och gör det till något man faktiskt kan göra affärer med, kommer banksystemet att gå in hårt på transaktionssidan, säger Bank of Americas vd Brian Moynihan till amerikanska CNBC.

Institutional investors are betting big on #tokenization & #RWAs.
See for yourself Blackrock – already introduced BUIDL – a tokenized money fund on Ethereum. JP Morgan – launched Kinexys, a tokenization and wholesale payments platform. Goldman Sachs – actively developing… pic.twitter.com/LrSsDoJb4W — WEB3ECO (@Web3Eco) February 17, 2025

Trumps kryptovänliga agenda

Kryptovalutamarknaden är i dagsläget en marknad där kritiker ser en osäkerhet präglad av volatilitet, det vill säga stora svängningar. Trots detta ger bankernas inträde på marknaden en indikation på att dessa mer och mer tror på kryptovalutors långsiktiga roll i det finansiella systemet. USA:s regering och finansiella myndigheter har ännu inte en enhetlig strategi för att reglera kryptomarknaden, vilket skapar osäkerhet kring hur marknaden kommer att utvecklas. Förändringen går dock i en något kryptovänligare riktning under nye presidenten Donald Trump. Trump undertecknade nyligen ett dekret som initierade skapandet av en arbetsgrupp för att undersöka kryptovänliga policies – däribland förslaget om att etablera ett nationellt bitcoinlager. – Biden-administrationen var klart emot att tillåta krypto att påverka banksystemet, punkt. Med republikanerna är den frågan löst, säger juridikprofessor J.W. Verret.

Tjeckien skattebefriar långsiktigt bitcoininnehav

Jan Sundstedt — Sat, 14 Dec 2024 06:51:18 +0000

Tjeckien inför skattefrihet för bitcoin som innehas längre än tre år. Lagen, som träder i kraft 2025, ska förenkla beskattningen och stärka landets roll på kryptomarknaden. Det tjeckiska parlamentet godkände den 6 december en lag som undantar bitcoin och andra digitala tillgångar från kapitalvinstskatt, förutsatt att de innehas i minst tre år. Lagen antogs med 169 röster och var nästan enhällig. Reformen förväntas förenkla beskattningen av digitala tillgångar och främja långsiktiga investeringar. Premiärminister Petr Fiala beskriver reformen som "en modernisering", och menar att åtgärden förstärker landets position inom kryptovärlden. Han lyfte särskilt fram parlamentsledamotens insatser och förtydligade de nya reglernas innebörd på plattformen X:

Prosadili jsme lepší podmínky pro kryptoměny. Velkou práci na tom udělal náš poslanec @j_havranek, který se tomu 2 roky intenzivně věnoval.
Nově bude platit časový test, který zaručí, že pokud kryptoměny držíte déle než tři roky, jejich prodej nebude zdaněn. Hodnotový test zase… pic.twitter.com/dHFESRvcD3 — Petr Fiala (@P_Fiala) December 6, 2024

"Vi har drivit på för bättre villkor för kryptovalutor. Vår parlamentsledamot Jirka Havánek gjorde ett bra jobb med detta, och har arbetat intensivt med det i 2 år. Det kommer nu att finnas ett tidstest för att säkerställa att om du håller kryptokurser i mer än tre år kommer deras försäljning inte att beskattas. Värdetestet kommer i sin tur att innebära att du inte behöver rapportera transaktioner upp till 100 000 CZK per år i din skattedeklaration".

Reglerna gäller även tidigare innehav

De nya reglerna innebär att privatpersoner slipper kapitalvinstskatt på digitala tillgångar som innehas i minst tre år. Transaktioner under 100 000 CZK (cirka 4 200 USD) per år blir också rapporteringsfria, något som gynnar både småsparare och stora investerare. Lagen får retroaktiv verkan, vilket gör att bitcoin och andra digitala tillgångar som köpts före 2025 kan omfattas av skattefrihet om de säljs enligt de nya reglerna efter att lagen trätt i kraft. Förändringen syftar till att skapa stabilitet och minska kortsiktig spekulation på marknaden. – Vi har tagit ett viktigt steg för att kryptoverksamheter i Tjeckien ska kunna fungera och fortsätta utvecklas, sade en regeringsföreträdare vid en presskonferens.

JUST IN: The Czech Republic has enacted a new law eliminating capital gains tax on Bitcoin held for more than three years and prohibiting banks from discriminating against Bitcoin businesses.
pic.twitter.com/I67xG7JE1M — Bitcoin News (@BitcoinNewsCom) December 6, 2024

EU:s regler för kryptomarknaden

Förutom förändringar för investerare omfattar lagstiftningen även regler för företag inom digitala tillgångar. Banker i Tjeckien får inte längre diskriminera företag som arbetar med bitcoin eller andra kryptovalutor. Reformen ska harmoniseras med EU:s kommande regelverk, Markets in Crypto-Assets (MiCA), som standardiserar regleringen av digitala tillgångar i hela unionen. MiCA träder i kraft inom kort och väntas ytterligare stärka Tjeckiens roll som en ledande aktör på kryptomarknaden. Trots framstegen kvarstår vissa oklarheter i den nya lagen. Det saknas tydliga riktlinjer för hur långsiktigt innehav ska verifieras, och digitala tillgångar saknar en definition i inkomstskattelagen. Skatteexperter varnar för att detta kan leda till tolkningsproblem.