<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>diesel &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/diesel/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 16 Jun 2026 05:02:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>diesel &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Varannan svensk vill sänka drivmedelsskatten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/majoritet-vill-sanka-skatten-pa-bensin-och-diesel/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Jun 2026 05:02:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bensin]]></category>
		<category><![CDATA[diesel]]></category>
		<category><![CDATA[drivmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Indikator Opinion]]></category>
		<category><![CDATA[landsbygden]]></category>
		<category><![CDATA[skatt]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges Radio]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233395</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fler svenskar är positiva än negativa till sänkta drivmedelsskatter. Stödet är starkast på landsbygden och bland Tidöpartiernas väljare, visar en ny opinionsmätning.</strong>

Undersökningen har gjorts av Indikator Opinion på uppdrag av P4. Enligt mätningen anser 52 procent av de tillfrågade att förslaget är mycket eller ganska bra. 29 procent tycker att det är dåligt eller ganska dåligt, medan 18 procent svarar varken eller.

Stödet är tydligast utanför städerna. Bland personer som bor på landsbygden är 61 procent positiva till en skattesänkning, rapporterar <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/varannan-svensk-for-sankt-bensinskatt-i-ny-undersokning" target="_blank" rel="noopener nofollow">P4</a>.

Bland Tidöpartiernas väljare (M, KD, L och SD) är stödet ännu högre: 76 procent tycker att förslaget är bra. Hos oppositionens väljare (S, V, MP och C) är bilden den omvända: 51 procent anser att sänkt bensin- och dieselskatt är ett dåligt förslag, medan 27 procent är positiva.

Enligt P4:s sammanställning genomfördes undersökningen mellan den 27 mars och 13 april. Totalt svarade 2 044 personer över 18 år och svarsfrekvensen var 46 procent.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler norska mackar läggs ner</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norska-mackar-laggs-ner/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 25 May 2026 04:51:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[bensin]]></category>
		<category><![CDATA[beredskap]]></category>
		<category><![CDATA[diesel]]></category>
		<category><![CDATA[elbilar]]></category>
		<category><![CDATA[Landsbygd]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231350</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hundratals norska bensinstationer har lagts ned på bara några år. Nu kommer varningar om att utvecklingen kan försvaga drivmedelsberedskapen, särskilt utanför de större städerna.</strong>

Norge har länge lyfts fram som ett föregångsland för elbilar. Men samtidigt som bilparken elektrifieras blir stationsnätet allt glesare.

Enligt <a href="https://www.nettavisen.no/nyheter/430-bensinstasjoner-lagt-ned-siden-2020-bekymret-for-beredskapen/s/5-95-3051602" target="_blank" rel="noopener nofollow">Nettavisen</a> har 430 bensinstationer lagts ned i Norge sedan 2020. En analys från Menon Economics beräknar att landet kan ha omkring 730 bemannade stationer kvar år 2034, jämfört med omkring 1 200 år 2012.
<h3>Oro för beredskapen</h3>
Forsvarets forskningsinstitutt, FFI, har pekat på drivmedelsförsörjningen som en sårbar del av den norska beredskapen. Om avståndet till närmaste station ökar kan det få konsekvenser för både vardag, transporter och krishantering.

— <em>Vi håller på att förlora det bemannade stationsnätet längs norska vägar. Det sker nu, och det går fort</em>, säger Phillip André Charles, näringspolitisk rådgivare på den norska arbetsgivar- och branschorganisationen Virke, till Nettavisen.

Organisationen menar att regelverket gör det svårt för stationerna att konkurrera med livsmedelsbutikerna. Charles beskriver situationen som att det inte handlar om konkurrens, utan om ”avveckling genom regelverk”.

Även Senterpartiets Geir Pollestad varnar för följderna. Han menar att bensinstationer på landsbygden måste ses som en del av infrastrukturen.

— <em>Stortinget har bestämt att drivmedelsberedskapen ska stärkas. Då behöver vi också bensinstationer som ser till att det finns drivmedelslager där folk bor</em>, säger han.

Den norska regeringen tonar dock ner oron. Statssekreterare Ragnhild Sjoner Syrstad uppger att Norge har god tillgång till drivmedel över hela landet och ”robusta system” för försörjning.

Enligt Statistisk sentralbyrå <a href="https://www.ssb.no/transport-og-reiseliv/landtransport/statistikk/bilparken" target="_blank" rel="noopener nofollow">fanns</a> det vid utgången av 2025 omkring 945 000 elbilar i Norge – men också 950 000 dieselbilar och 678 000 bensinbilar.

Utöver dessa tillkommer lastbilar, traktorer, arbetsmaskiner och beredskapsfordon, där diesel och andra flytande drivmedel fortfarande är avgörande.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>LRF: Sverige på väg mot matkris</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/lrf-sverige-pa-vag-mot-matkris/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 26 Apr 2026 10:43:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diesel]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[lantbruk]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[LRF]]></category>
		<category><![CDATA[Matkris]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228599</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) varnar för att svenskt lantbruk befinner sig i ett akut läge och kräver omedelbara krisåtgärder från regeringen. Enligt organisationens beräkningar har kostnaderna stigit med 1,8 miljarder kronor på bara några veckor.</strong>

Den förvärrade konflikten i Mellanöstern har lett till snabbt stigande priser på diesel och gödsel, vilket slår hårt mot svenska bönder. LRF <a href="https://www.lrf.se/aktuella-fragor/lrf-kraver-akut-kompensationspaket-till-lantbruket/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pekar</a> på att lönsamheten redan tidigare har varit mycket svag efter flera år med höga kostnader och små marginaler.

Särskilt utsatta är växtodlingen och trädgårdsnäringen, där utgifterna för drivmedel, gödsel och bevattning är avgörande för att produktionen ska kunna fortsätta. Spannmålspriser och priser på trädgårdsprodukter har inte stigit i samma takt som kostnaderna, vilket ytterligare försämrar ekonomin för producenterna.
<h3>Torka hotar skördarna</h3>
Utöver de stigande kostnaderna pekar LRF på rekordlåga grundvattennivåer i delar av landet, främst i södra Sverige. Kombinationen av högre insatskostnader och vattenbrist skapar ett mycket svårt läge för svenska lantbrukare.

Organisationen varnar för att uteblivna åtgärder kan leda till minskad svensk livsmedelsproduktion, ökat importberoende och högre matpriser i butik.
<h3>Kräver krispaket</h3>
För att mildra effekterna kräver LRF två snabba besked från regeringen – ett akut kompensationsstöd för de ökade kostnaderna och förlängd nedsättning av dieselskatten efter årsskiftet.

LRF framhåller att elektrifieringen är ett långsiktigt mål, men fungerande alternativ till dieseldrivna maskiner saknas fortfarande i stora delar av jordbruket. Organisationen konstaterar att stödåtgärder diskuteras inom EU och anser att den svenska regeringen nu måste agera snabbt för att säkra den inhemska matproduktionen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Norska bilister tankar billigare från 1 april</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norska-bilister-tankar-billigare-1-april-skatten-slopas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Apr 2026 04:54:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[bensin]]></category>
		<category><![CDATA[diesel]]></category>
		<category><![CDATA[drivmedel]]></category>
		<category><![CDATA[energi]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[skatt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226276</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norges regering sätter tillfälligt vägbruksavgiften på bensin och diesel till noll. Från och med den 1 april blir det märkbart billigare att tanka – både bensin och diesel.</strong>

Beslutet innebär att veibruksavgiften – den norska punktskatten på drivmedel – sätts till noll från den 1 april till den 1 september 2026. För bilister betyder det att bensinpriset sjunker med 4,41 kronor per liter och dieselpriset med 2,85 kronor per liter, inklusive moms.

Regeringen <a href="https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/oppfolging-av-stortingets-vedtak-om-reduksjon-i-avgifter-pa-drivstoff/id3155277/" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelar</a> att beslutet är en följd av Stortingets krav på sänkta drivmedelsskatter. Åtgärden beräknas kosta den norska staten 6,7 miljarder norska kronor och är tidsbegränsad till fem månader.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Dieselpriser hotar åkerierna – branschföreträdare varnar för konkursvåg</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/dieselpris-akeri-konkurs-transportbranschen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 10 Mar 2026 10:24:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diesel]]></category>
		<category><![CDATA[drivmedel]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[konkurs]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges Åkeriföretag]]></category>
		<category><![CDATA[transport]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223813</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Oron i Mellanöstern driver upp dieselpriserna kraftigt, och representanter för transportbranschen varnar nu för att konkurser kan bli följden om prisuppgången håller i sig.</strong>

De stigande bränslepriserna sätter åkerierna under allt hårdare press. Problemet är tidsgapet: transportföretagen måste betala bränsleräkningarna innan de hinner fakturera sina kunder och få betalt. Möjligheten att klara likviditeten beror i hög grad på bränslebolagens vilja att erbjuda utökade krediter.

— <em>I det korta perspektivet blir det tufft för åkerierna som kan få svårt att betala bränsleräkningen innan de har hunnit kompensera sig gentemot de som köper transporter</em>, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges åkeriföretag, till <a href="https://www.di.se/nyheter/varnar-for-konkursvag-efter-attackerna/" target="_blank" rel="noopener nofollow">DI</a>.

Långberg skräder inte orden när han bedömer läget:

— <em>Jag tror att det kommer att bli konkurser</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU backar från förbud mot bensinbilar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-backar-fran-forbud-mot-bensinbilar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 17 Dec 2025 09:46:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bensin]]></category>
		<category><![CDATA[bilar]]></category>
		<category><![CDATA[diesel]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[EU-parlamentet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=218606</guid>

					<description><![CDATA[<strong>EU-kommissionen vill skrota det planerade totalförbudet mot nya bensinbilar efter 2035. I stället föreslås krav på 90 procent lägre utsläpp.</strong>

Det var under 2023 som EU-parlamentet <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/klart-nya-bensinbilar-forbjuds-inom-eu/" target="_blank" rel="nofollow noopener">röstade</a> igenom att inga nya diesel- eller bensinbilar skulle få säljas i EU från 2035.

Nu vill kommissionen i stället låta tillverkarna nå målet genom 90-procentiga utsläppsminskningar från avgasrören.

De resterande tio procenten kan kompenseras genom användning av miljövänligare stål tillverkat inom EU, eller genom e-bränslen och biobränslen.

Beskedet kom på tisdagen efter hård kritik från bilproducerande länder som Tyskland, Italien och Tjeckien.

Förslaget innehåller även sänkta utsläppsmål för skåpbilar till 2030 och stöd till EU:s batteritillverkare med drygt 15 miljarder kronor i räntefria lån.

— <em> Jag är säker på att det här paketet öppnar en ny era för den europeiska bilindustrin</em>, säger industrikommissionären Stéphane Séjourné på en presskonferens i Strasbourg, enligt <a href="https://tt.omni.se/eu-vander-inget-stopp-for-nya-bensinbilar/a/16klpG" target="_blank" rel="nofollow noopener">TT</a>.

Förslaget ska nu behandlas av EU-parlamentet och ministerrådet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Elbilar rasar i värde – diesel håller emot bättre än väntat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/elbilar-rasar-i-varde-diesel-haller-emot-battre-an-vantat/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 30 May 2025 08:15:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[diesel]]></category>
		<category><![CDATA[elbilar]]></category>
		<category><![CDATA[Tesla]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=207015</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Dieselbilar har länge pekats ut som förlorare i omställningen till eldrift, men en ny undersökning visar att de i själva verket behåller värdet bättre än elbilar. </strong>

<strong>Under en treårsperiod minskade värdet på vissa dieselmodeller med så lite som 71 000 kronor – att jämföra med elbilar där förlusten i vissa fall uppgick till hela 381 000 kronor.</strong>

Studien, som genomförts av Carup, omfattar fem dieselbilar och fem elbilar, alla cirka tre år gamla och med en körsträcka på under 10 000 mil, och resultatet visar tydliga skillnader i värdeminskning mellan de två drivlinorna.

Bland dieselbilarna presterade Audi A6 Avant och Skoda Kodiaq bäst, med en värdeminskning på under 20 procent. Volvo V60 Momentum tappade mest bland dieslarna – 33 procent – men även det var bättre än de flesta elbilar i jämförelsen. Ursprungligt nypris för modellen låg på 409 000 kronor.

Enligt <a href="https://carup.se/galna-dieselklippet-vinst-pa-310-000-kr-mot-elbil/" target="_blank" rel="nofollow noopener">undersökningen</a> är efterfrågan på begagnade dieselbilar fortsatt stark trots högre skatter och miljöavgifter, som påverkat negativt i flera år, vilket bland annat förklaras av ett begränsat utbud av nyare dieselmodeller.

Bland elbilarna var det Tesla Model Y som stod för det största raset. Bilen, som hade ett nypris på nära 720 000 kronor, har tappat mer än hälften av sitt värde på tre år. Även Kia E-Niro, Volkswagen ID.4 och Volvo XC40 Recharge noterade ett värdetapp på runt 50 procent. Den största förlusten i kronor återfinns hos Tesla – hela 381 000 kronor – även om en tidigare klimatbonus på 70 000 kronor mildrade tappet något.

[caption id="attachment_207017" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Vardeminskning-bilar.jpg"><img class="wp-image-207017 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Vardeminskning-bilar-640x316.jpg" alt="" width="640" height="316" /></a> Elbilarnas värdeminskning var betydligt större än dieselbilarnas. Illustration: Nya Dagbladet[/caption]
<h3>Diesel populärt – trots högre driftkostnader</h3>
Skillnaden i värdeutveckling tros bero på att dieselbilar har en mer etablerad andrahandsmarknad, medan osäkerhet kring elbilars långsiktiga batteriprestanda och teknik fortfarande präglar köpbeteendet.

Samtidigt innebär dieselägande högre löpande kostnader. Bränslepriser och fordonsskatt gör att driftkostnaden för en dieselbil ofta överstiger den för en elbil, något många köpare väger in när de fattar beslut om vilken bil de ska införskaffa.

”<em>Vår jämförelse visar att dieselbilar trots allt inte är de förlorare många trott. De har stått emot värdeminskningarna betydligt bättre än elbilarna. Däremot har föraren fått betala betydligt mer för drivmedel och fordonsskatt under tre år jämfört med elbilar. Vem som blir vinnare de närmaste tre åren för den som köper en begagnad bil återstår att se. För tre år sedan trodde inte många på dieselbilen</em>”, noterar Carup avslutningsvis.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kraftigt höjda drivmedelspriser &#8211; oavsett vilket parti som vinner valet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/kraftigt-hojda-drivmedelspriser-oavsett-vilket-parti-som-vinner-valet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 19 May 2025 14:11:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bensin]]></category>
		<category><![CDATA[diesel]]></category>
		<category><![CDATA[utsläpp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206208</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenskarna kan räkna med att bensin- och dieselpriserna höjs markant från 2027 – oavsett vilken regeringskonstellation det blir i Sverige.</strong>

<strong>Anledningen är EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2, som tvingar bränslebolag att betala för koldioxidutsläpp – en kostnad som direkt slår mot konsumenterna.</strong>

Oavsett valresultat 2026 kommer svenska bilister att mötas av höjda drivmedelspriser. Bakom höjningen står EU:s utsläppshandelssystem ETS 2, som Sveriges riksdag redan har antagit. Systemet, som träder i kraft 2027, kräver att företag som säljer fossila bränslen köper utsläppsrätter för varje ton koldioxid de släpper ut. Kostnaden förväntas hamna på omkring 2,50 kronor extra per liter baserat på dagens priser för utsläppsrätter.

Utsläppsrätterna handlas redan på förmarknaden, där priset i maj låg på 74 euro per ton koldioxid. Enligt John Hassler, professor i nationalekonomi och tidigare regeringens klimatutredare, är detta en realistisk framtidsprognos:

<em>– Det här får man nog säga är den bästa gissningen av vad de här utsläppsrätterna kommer att kosta i framtiden</em>, säger han till statstelevisionen <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/dyrare-bensin-och-diesel-att-vanta-oavsett-regering" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.
<h3>EU tillåter inte skattesänkningar</h3>
Sverige utmärker sig i europeisk jämförelse som ett av de länder där bränslepriserna för tillfället är som lägst, delvis till följd av regeringens skattesänkningar på drivmedel.

Även här är det dock EU som bestämmer i slutändan, och enligt John Hassler ligger Sverige redan nära den lägsta skattenivå som Bryssel tillåter för bensin och diesel, vilket försvårar framtida prisjusteringar när det nya utsläppshandelssystemet, ETS 2, införs.

<em>– Vi kan inte kompensera för detta genom att sänka skatten på bensin och diesel, kanske någon 50-öring, men inte mer än så</em>, säger han.
<h3>Miljarder till statskassan</h3>
Samtidigt innebär ETS 2 stora intäkter för statsapparaten – uppskattat till 10 miljarder kronor årligen – genom att EU delar ut intäkterna från utsläppsrätterna till medlemsländerna. Hassler tycker att pengarna borde kunna användas för att mildra effekterna för svenska hushåll.

<em>– Det finns ett bra signalvärde i att använda de här pengarna till exempelvis en klimatbonus till de svenska hushållen. Man kan även tänka sig att de här pengarna går till människor på landsbygden eller andra ställen där det är svårt att hitta alternativ till bilen.</em>

Miljöpartiets språkrör, Amanda Lind, har tidigare deklarerat att oppositionen planerar drivmedelsprishöjningar för att minska utsläpp. Bedömare menar dock att prisuppgången kommer att bli verklighet oavsett vilket parti som då styr Sverige, med hänvisning till att det i hög grad blivit en EU-fråga med begränsad nationell nationell påverkansmöjlighet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nu höjs priserna på bensin och diesel</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nu-hojs-priserna-pa-bensin-och-diesel/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nu-hojs-priserna-pa-bensin-och-diesel/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Jul 2024 12:45:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bensin]]></category>
		<category><![CDATA[diesel]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=184299</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Samtliga stora drivmedelskedjor baserade i Sverige höjer nu priserna på bensin, diesel och biodiesel.</strong>

Vid månadsskiftet sänkte de största mackarna priserna på drivmedel där 95-oktanig bensin, diesel och biodiesel blev 10 öre billigare på bemannade stationer

Några dagar senare så höjs dock priserna igen och bensinen blir 15 öre dyrare på bemannade stationer och kostar nu 18,79 kronor litern. Dieselpriset ökar med 25 öre till 18,74 kr/l och priset på biodiesel höjs med lika mycket till 21,59 kr/l.

Priserna på etanol och fordonsgas lämnas däremot oförändrade, precis som vid prissänkningen för några dagar sedan.

Prishöjningarna uppges vara baserade på världsmarknadspriset på råolja som under tisdagen låg på drygt 87 dollar per fat för första gången sedan april månad, rapporterar skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hojda-priser-pa-bensin-och-diesel-h5wxre" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nu-hojs-priserna-pa-bensin-och-diesel/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SD tar tillbaka vallöfte om sänkta bränslepriser</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/sd-tar-tillbaka-vallofte-om-sankta-branslepriser/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/sd-tar-tillbaka-vallofte-om-sankta-branslepriser/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 04 Nov 2022 09:42:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bensinpris]]></category>
		<category><![CDATA[diesel]]></category>
		<category><![CDATA[Sverigedemokraterna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=136250</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De grovt sänkta bränslepriser som SD utlovade inför valet kan väljarna redan nu mest troligen glömma. Med tvåsiffrig inflationsprocent och världsmarknadspriser man inte kan styra över är det svårt att göra mer, menar nu partiets ekonomisk-politiske talesman Oscar Sjöstedt.</strong>

<strong>– <em>Vi kan styra lite över skattebiten och över reduktionsplikten men inte över världsmarknadspriset</em>, förklarar han.
</strong>

Under valrörelsen menade Sverigedemokraterna att man skulle kräva en sänkning av bränslekostnaderna med 10 kronor per liter diesel och 6,50 kronor per liter bensin. I verkligheten blir sänkningen dock långt ifrån vad man lovade. Resultatet av regeringens och SD:s budget innebär i praktiken en sänkning med omkring 40 öre för diesel, och 14 öre för bensin. Troligtvis blir det inte mer än så, menar nu SD:s ekonomisk-politiske talesman Oscar Sjöstedt, och hänvisar till den höga inflationen - som blivit följden av framförallt den svaga energiförsörjningen i Sverige och som ytterligare eskalerat i och med sanktionerna mot Ryssland.

– <em>I den bästa av världar så hade vi gjort mycket, mycket mer när det kommer till bränsleskatten, men det går inte. Å ena sidan måste man leverera på det man har sagt, å andra sidan så har vi tvåsiffrig inflation. Ingen är betjänt av att den blir högre</em>, säger han <a href="https://www.dn.se/sverige/sd-tvekar-om-bransleloftet-ibland-ar-verkligheten-och-spokar/" target="_blank" rel="noopener">till</a> Bonniertidningen DN.

Sjöstedt menar att även om man kan styra något över skattereduktionen kan man inte kontrollera världsmarknadspriset, och att han därför inte kan svara på om det blir ytterligare sänkningar av bränslepriserna i nuläget.

– <em>Det återstår att se. Vi kan styra lite över skattebiten och över reduktionsplikten men inte över världsmarknadspriset. Även om vi är ett stort parti så har SD inte egen majoritet, så vi kommer inte kunna leverera på hundra procent av vårt partiprogram. Ibland är verkligheten och spökar.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/sd-tar-tillbaka-vallofte-om-sankta-branslepriser/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>9</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
