demens – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 04 Sep 2026 05:09:56 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg demens – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Minnesproblem kopplas till långsammare rening i hjärnan https://nyadagbladet.se/halsa/minnesproblem-langsammare-rening-hjarnan/ Fri, 04 Sep 2026 05:09:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239324 Hos personer med mild kognitiv svikt tog det betydligt längre tid för ett spårämne att lämna hjärnvätskan än hos friska. Forskarna vill nu ta reda på om den långsammare transporten kan ha betydelse för demenssjukdomar. Pilotstudien genomfördes vid minneskliniken på Oslo universitetssjukhus inom REACT MCI, ett norskt forskningsprojekt som undersöker om träning av arbetsminnet kan bromsa försämringen hos personer med mild kognitiv svikt. Det är ett tillstånd där minnet eller andra tankeförmågor har försämrats mer än normalt för åldern utan att personen har utvecklat demens. I pilotstudien ingick 27 deltagare med mild kognitiv svikt. De fick ett spårämne i vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen. Med upprepade blodprover följde forskarna sedan hur snabbt ämnet fördes ut och jämförde resultatet med en frisk kontrollgrupp. Könsfördelningen och deltagarnas åldrar har inte redovisats i de uppgifter som hittills offentliggjorts. — Det tog två och en halv gånger så lång tid att utsöndra spårämnet hos dem som hade mild kognitiv svikt, sade professor Anne-Brita Knapskog enligt Forskning.no.

Mätte spårämne – inte alzheimerproteiner

Hjärn- och ryggmärgsvätskan har länge setts främst som ett skydd för hjärnan. Forskningen har samtidigt visat att vätskan deltar i transporten av ämnen genom och ut ur hjärnan, bland annat längs utrymmen kring blodkärlen. Detta brukar beskrivas som det glymfatiska systemet eller, mer vardagligt, hjärnans reningssystem. I en publicerad metodstudie från samma norska forskarlag visades att transporten från hjärnvätska till blod kan uppskattas genom att följa kontrastämnen som har förts in via ryggvätskan. Studien visade också stora skillnader mellan individer. Vid Alzheimers sjukdom kan proteinerna beta-amyloid och tau samlas i hjärnan. I pilotstudien följde forskarna bara det tillförda spårämnet. De mätte alltså inte om dessa alzheimerkopplade proteiner fördes bort långsammare. Resultatet visar därför inte att den långsammare transporten orsakar minnesproblemen eller Alzheimers sjukdom. Eftersom resultaten ännu är opublicerade går det inte heller att granska kontrollgruppens storlek, den statistiska osäkerheten eller hur väl grupperna var jämförbara.

Sömnen undersöks som möjlig faktor

Forskarna vill nu förstå vad som påverkar vätsketransporten. I en tidigare studie på människor av samma forskargrupp var långvarigt sämre sömnkvalitet förknippad med en förändrad ansamling av spårämne i flera delar av hjärnan. Det var ett observerat samband och visar inte i sig att dålig sömn är orsaken. En separat studie på hanmöss visade att blodkärlens rörelser förändrades mellan olika sömnstadier. Datormodeller tydde på att rörelserna kan hjälpa vätska och lösta ämnen att transporteras längs kärlen. Mekanismen är dock inte bevisad på samma sätt hos människor. Den norska forskargruppen har nu inlett en ny undersökning av patienter med Alzheimer för att se om vätsketransporten kan ha betydelse för hur beta-amyloid och tau hanteras. Mild kognitiv svikt innebär en förhöjd risk att senare utveckla Alzheimer, men alla drabbade gör inte det och vissa återfår normal kognitiv funktion. Pilotresultatet är därför än så länge ett forskningsspår – inte ett nytt diagnostiskt test eller belägg för en behandling. — På längre sikt hoppas vi ta reda på om sådana mätningar kan säga något om risken att utveckla demens, säger Susanne Hernes, som leder REACT MCI-studien.]]> Så kan medelåldern påverka demens https://nyadagbladet.se/vetenskap/sa-kan-medelaldern-paverka-demens/ Tue, 11 Aug 2026 06:15:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236876 En amerikansk långtidsstudie visar att hälsan i medelåldern kan få avgörande betydelse för hur länge människor lever utan demens. I studien skilde det nära 13 år i beräknad tid utan demens. Forskarna analyserade 12 409 deltagare i ARIC-studien – en omfattande amerikansk befolkningsstudie som sedan 1980-talet har följt deltagare över lång tid. Vid undersökningens start var deltagarna i genomsnitt 56 år gamla och ingen hade demens. Därefter följdes de i genomsnitt 26 år. Forskarna undersökte främst tre riskfaktorer som är vanliga i medelåldern: högt blodtryck, typ 2-diabetes och rökning. Under uppföljningen utvecklade 3 008 personer demens, medan 5 238 avled utan att ha fått diagnosen. Resultaten, som har publicerats i tidskriften Neurology, visar att de tre riskfaktorerna i medelåldern kan påverka hur länge människor lever utan demens.

Stor skillnad mellan grupperna

Deltagarna delades in efter hur många av riskfaktorerna de hade i medelåldern. De som saknade samtliga tre beräknades i genomsnitt ha 30,1 år kvar utan demens. Med en riskfaktor sjönk tiden till 26,3 år, med två till 21,0 år och med alla tre till drygt 17 år. Mellan deltagarna utan riskfaktorer och dem med samtliga tre skilde det alltså nästan 13 år i beräknad tid utan demens. Det är under åren mellan 45 och 65 som flera av riskfaktorerna ofta etableras. Enligt forskarna kan de under lång tid påverka blodkärlen och därmed också hjärnans åldrande. — Våra resultat talar för att människor behöver förebygga dessa faktorer i medelåldern som en strategi för att bevara hjärnhälsan i mer än ett decennium, säger Josef Coresh vid NYU Langone Health till The Guardian.

Inte ett bevis för att demens kan förebyggas

Resultatet visar ett samband och kan inte i sig slå fast att en förändring av en enskild riskfaktor ger ett visst antal extra år utan demens. Högt blodtryck, diabetes och rökning är dessutom kopplade till andra sjukdomar och till risken att dö tidigare, något som påverkar beräkningen av demensfri överlevnad. Men forskarnas slutsats är att riskfaktorer som ofta uppkommer i medelåldern bör upptäckas och hanteras tidigt. — Förhoppningsvis kan resultaten uppmuntra människor att sluta röka och följa sin kärlhälsa noga från 45 års ålder, säger Coresh.]]> Mindre socker tidigt i livet kopplas till lägre demensrisk https://nyadagbladet.se/halsa/mindre-socker-tidigt-i-livet-kopplas-till-lagre-demensrisk/ Sat, 01 Aug 2026 09:46:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236210 Personer som exponerades för mindre socker under graviditeten och sina första levnadsår hade i en brittisk observationsstudie lägre risk att senare diagnostiseras med demens. Forskarna betonar att resultaten visar ett samband, inte att sockerrestriktion i sig förebygger sjukdomen. Studien bygger på en så kallad naturlig experimentmiljö: den brittiska sockerransoneringen under och efter andra världskriget. När ransoneringen upphörde 1953 ökade sockertillgången snabbt. Forskarna jämförde därför personer födda före och efter förändringen. I materialet ingick 64 737 personer. De som hade exponerats för ransonering redan före födseln och fram till ett års ålder hade, efter justering för bland annat ålder, kön, högt blodtryck och diabetes, 21 procent lägre demensrisk än personer födda efter ransoneringens slut. För gruppen som exponerats fram till två års ålder var den lägre risken 23 procent.

Studien bygger på ransoneringsperioden

Forskarna såg också att demensdiagnos i genomsnitt ställdes 2,6 år senare bland dem med lägre sockertillgång tidigt i livet. I en mindre grupp med hjärnavbildning fanns även skillnader i mått på grå substans och förändringar i vit substans. Resultaten, som publicerats i tidskriften Neurology, kan enligt American Academy of Neurology inte slå fast ett orsakssamband. Studien är observationsbaserad och utgår från historiska förhållanden, vilket innebär att andra skillnader mellan grupperna kan ha påverkat resultaten. — Våra resultat talar för att begränsat socker under livets tidigaste skeden kan ha långvariga fördelar för hjärnhälsan, säger studieförfattaren Jiazhen Zheng i ett uttalande från akademin.]]> Fetma kopplas till alzheimer https://nyadagbladet.se/halsa/fetma-kopplas-till-alzheimer/ Fri, 03 Jul 2026 05:23:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234491 Fetma och särskilt bukfetma i medelåldern kan hänga samman med senare alzheimerförändringar i hjärnan, enligt en ny norsk studie. Sambandet kan få betydelse för hur demenssjukdomar förebyggs. Antalet personer som insjuknar i demens väntas öka kraftigt i takt med att befolkningen blir äldre. I Norge har Nasjonalt senter for aldring og helse tidigare beräknat att så många som 56 000 personer per år kan utveckla demenssjukdomar år 2050. Mot den bakgrunden lyfter norska forskare fram en riskfaktor som ofta hamnar i skymundan: fetma i medelåldern, och framför allt fett runt magen. Studien bygger på material från HUNT, Helseundersøkelsen i Nord-Trøndelag, där invånare har följts i återkommande hälsoundersökningar under flera decennier. Resultaten, som publicerats i tidskriften Neurology, visar att fetma i medelåldern kan hänga samman med senare alzheimerförändringar i hjärnan. Forskarna har följt nästan 9 000 norrmän över tid och jämfört tidigare uppgifter om vikt, BMI och magmått med hälsodata senare i livet. När deltagarna var 70 år eller äldre tog forskarna blodprov och gjorde kognitiva bedömningar. På så sätt kunde de undersöka om personer med fetma i medelåldern oftare hade tecken på alzheimerförändringar eller demens många år senare.

Bukfetma pekas ut

Enligt postdoktorn Ekaterina Zotcheva, som lett studien, var sambandet särskilt tydligt för fett runt magen. — Vi fann att fetma, särskilt fett runt magen i medelåldern, hänger samman med högre risk för Alzheimers sjukdom senare, säger hon till NRK. Hon säger också att bukfett kan bidra till inflammation och andra störningar i kroppen som kan påverka hjärnan negativt. Forskarna betonar samtidigt att studien handlar om risk på gruppnivå, inte om att fetma ensamt avgör om en person får demens.

Viktnedgång kan komplicera bilden

Bilden blir mer svårtolkad när vikten mäts sent i livet, eftersom begynnande demenssjukdom i sig kan leda till viktnedgång. — Om man mäter vikt eller fetma 20 år innan man får demens ser man att fetma ökar risken för demens, men när man mäter många år senare, precis före en demensdiagnos, minskar fetma risken, säger demensforskaren Geir Selbæk, professor och forskningschef vid Nasjonalt senter for aldring og helse och medförfattare till studien, till NRK. Forskarna menar att åtgärder som minskar bukfetma i befolkningen kan få betydelse för arbetet med att förebygga demenssjukdomar i framtiden.]]> Vanliga läkemedel kopplas till demensrisk https://nyadagbladet.se/halsa/vanliga-lakemedel-demensrisk/ Tue, 26 May 2026 11:18:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231542 Äldre kan vara mer känsliga för läkemedel som påverkar hjärnan. Nu pekar flera studier på samband mellan vanliga läkemedelsgrupper och kognitiv svikt – men forskarna varnar för enkla slutsatser. Läkemedel som påverkar nervsystemet kan få större konsekvenser hos äldre patienter än hos yngre. Samtidigt är forskningen svårtolkad: den visar ofta samband, men kan inte alltid avgöra om läkemedlet i sig ligger bakom risken eller om sambandet speglar sjukdomen som behandlas. Socialstyrelsen anger att vissa läkemedel bör undvikas hos äldre om det inte finns särskilda skäl. Myndigheten betonar också att behandlingar bör följas upp och omprövas regelbundet.

Vissa äldre allergiläkemedel pekas ut

Det tydligaste forskningsläget gäller läkemedel med så kallad antikolinerg effekt. De påverkar ett signalsystem i hjärnan som har betydelse för minne, uppmärksamhet och inlärning. Hit hör bland annat första generationens antihistaminer mot allergi eller sömnbesvär, men även vissa antidepressiva läkemedel med antikolinerg effekt, läkemedel mot överaktiv blåsa och vissa läkemedel mot illamående. En omfattande brittisk studie i JAMA Internal Medicine, baserad på närmare 59 000 demensfall, visade att hög användning av starkt antikolinerga läkemedel var kopplad till ökad demensrisk. Forskarna skrev att resultaten ”understryker vikten av att minska exponeringen för antikolinerga läkemedel hos medelålders och äldre personer”.

Lugnande medel ger blandade svar

Bensodiazepiner används bland annat mot ångest och sömnproblem. Läkemedlen kan leda till beroende, dagtrötthet och minnespåverkan. Hos äldre ökar dessutom risken för fallolyckor och förvirring. En studie i BMJ från 2014 visade ett samband mellan bensodiazepiner och ökad risk för Alzheimers sjukdom, särskilt vid längre användning. Forskarna skrev att ”omotiverad långtidsanvändning av dessa läkemedel bör betraktas som ett folkhälsoproblem”. Samtidigt är bilden inte enkel. Ångest och sömnproblem kan vara både orsaken till att läkemedlen skrivs ut och tidiga tecken på demenssjukdom. Nyare analyser har därför ifrågasatt om läkemedlen i sig förklarar sambandet.

Antipsykotiska läkemedel kräver försiktighet

Antipsykotiska läkemedel kan vara nödvändiga vid svåra psykiska sjukdomar, som schizofreni och psykos. Men även dessa läkemedel förekommer i forskningen om minne, tänkande och demensrisk. Studier har kopplat antipsykotika till kognitiv försämring och högre demensrisk i vissa grupper. Forskare har också efterlyst bättre kunskap om hur antipsykotika kan bidra till kognitiv påverkan och hur riskerna kan minskas. Varningarna gäller särskilt slentrianmässig användning för att dämpa oro eller beteendemässiga symtom hos personer med demens.

Magsyrahämmare mest omstridda

Protonpumpshämmare används mot sura uppstötningar och magsår. Här är forskningen mest motstridig. Vissa stora studier visar ett samband mellan långvarig användning och ökad demensrisk, medan andra inte har sett samma mönster. En studie publicerad i Neurology kopplade långvarig användning till ökad risk, medan en klinisk prövning där äldre personer fick pantoprazol eller placebo inte såg någon ökad demensrisk under tre års uppföljning. Magsyrahämmare bör därför betraktas som omdiskuterade, snarare än som läkemedel med en bevisad riskhöjning.

Sluta inte på egen hand

Forskningsläget innebär inte att patienter bör avbryta behandling på egen hand. Flera preparat kan vara viktiga. Rådgör alltid med läkare innan en läkemedelsbehandling ändras eller avslutas. Däremot kan äldre patienter och anhöriga be vården om en läkemedelsgenomgång, särskilt vid minnesproblem, fallolyckor, trötthet eller förvirring. Ofta utgör inte ett enskilt läkemedel risken, utan långvarig användning, höga doser eller kombinationen av flera olika läkemedel. En regelbunden genomgång kan därför minska onödiga risker utan att viktig behandling tas bort.]]> Kaffe och te kan minska risken för demens https://nyadagbladet.se/halsa/kaffe-och-te-kan-minska-risken-for-demens/ Wed, 04 Mar 2026 10:53:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=223166 Människor som dricker kaffe och te regelbundet har lägre risk att utveckla demens. Det visar en amerikansk långtidsstudie där över 130 000 personer följts i upp till 43 år. Forskare från Harvard University har undersökt hur konsumtion av kaffe och te påverkar risken för kognitiv försämring och demens. Studien, som publicerats i Nature, omfattade två stora grupper: 86 606 sjuksköterskor och 45 215 manliga anställda inom hälso- och sjukvården, totalt 131 821 deltagare. Deltagarna rapporterade sina dryckesvanor vartannat till vart fjärde år genom enkäter. Under studietiden utvecklade 11 000 personer demens.

Tydligast effekt av koffeinhaltigt kaffe

Resultaten visar att de som drack 2–3 koppar koffeinhaltigt kaffe dagligen hade cirka 18 procent lägre risk att få demens jämfört med dem som inte drack kaffe. För te var motsvarande siffra cirka 16 procent lägre risk för dem som drack 1–2 koppar per dag. Forskarna såg däremot ingen skyddande effekt av koffeinfritt kaffe. Studien tog hänsyn till genetiska riskfaktorer för Alzheimers sjukdom, bland annat den så kallade APOE4-genen som ökar risken för att utveckla sjukdomen. Sjuksköterskorna i studien genomgick också neuropsykologiska tester som visade ett långsiktigt positivt samband mellan kaffe- och tedrickande och kognitiv funktion.

Inte bara koffein

Resultaten tyder på att koffein kan ha en skyddande effekt mot kognitiv försämring. Men både kaffe och te innehåller många andra ämnen, bland annat polyfenoler och antioxidanter, vilka kan minska inflammation i hjärnan och ha positiva effekter på hjärt-kärlsystemet. Forskarna betonar att det är viktigt att notera att kaffe och te inte passar alla. Personer med exempelvis sömnproblem, ångest eller som inte tål koffein bör vara försiktiga.]]> Fettrik ost och grädde förknippas med lägre demensrisk https://nyadagbladet.se/halsa/fettrik-ost-och-gradde-forknippas-med-lagre-demensrisk/ Wed, 14 Jan 2026 15:48:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219763 Konsumtion av fettrik ost och grädde kopplas till en lägre risk att utveckla demens, visar en stor svensk studie. Resultaten utmanar delar av de traditionella kostråden kring fett och hälsa. Forskare vid Lunds universitet har undersökt om det finns något samband mellan mejeriprodukter och demens genom att följa 27 670 personer i genomsnitt under 25 år. Deltagarna var i snitt 58 år när studien inleddes, och under uppföljningstiden utvecklade 3 208 av dem demens. Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Neurology, visar att de som dagligen konsumerade omkring 50 gram fet ost – ungefär fem skivor hårdost – löpte 13 procent lägre risk att drabbas av demens än de som åt mindre mängder. Även konsumtion av fettrik grädde var förknippad med 16 procent lägre risk. Den tydligaste effekten sågs för vaskulär demens, där risken var 29 procent lägre hos dem som åt mer fetthaltig ost. — Sambanden tyder på en koppling mellan kärlhälsa och hjärnhälsa, säger Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, till Forskning.se.

Inte alla mejeriprodukter är likvärdiga

Tidigare kostråd har rekommenderat att begränsa ostintaget för att minska demensrisken. Den nya studien pekar dock i motsatt riktning. Forskarna påpekar att studien är observationell och att fler undersökningar krävs för att bekräfta resultaten. — Men även om mer fetrik ost och grädde har samband med minskad risk för demens, visade andra mejeriprodukter och fettsnåla alternativ inte samma effekt. Alla mejeriprodukter är alltså inte likvärdiga när det gäller hjärnhälsan, säger Sonestedt.]]> Så kan musik hålla hjärnan frisk https://nyadagbladet.se/halsa/sa-kan-musik-halla-hjarnan-frisk/ Sat, 10 Jan 2026 09:47:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219335 Musik kan minska risken för demens, visar en australisk studie. Att lyssna på musik och spela ett instrument kan ge stora fördelar, menar forskare. I studien, som är publicerad i International Journal of Geriatric Psychiatry, har forskare vid Monash University tittat på de kognitiva fördelarna med musik. Totalt deltog 10 893 personer som var 70 år eller äldre och studien pågick i tre års tid. Studiens främsta syfte var att se om det fanns några samband mellan musik och att minska risken för demens. Ingen av deltagarna led av demens vid början av studien.

Lyssna på musik dagligen

Resultaten visar att deltagare som alltid lyssnade på musik hade 39 procent lägre risk att utveckla demens jämfört med dem som aldrig gjorde det. Risken för kognitiv nedsättning var också 17 procent lägre i den musiklyssnande gruppen. Att spela ett instrument var associerat med 35 procent lägre demensrisk. Intressant nog var riskminskningen något lägre, 33 procent, för dem som både spelade instrument och lyssnade på musik – däremot minskade risken för kognitiv nedsättning med 22 procent i den gruppen. Resultaten av studien tyder på att musikaktiviteter kan vara en tillgänglig strategi för att upprätthålla kognitiv hälsa hos äldre vuxna, även om studieförfattarna inte kan fastställa ett orsakssamband.

Behövs strategier mot demens

Professor Joanne Ryan menar att eftersom det för närvarande inte finns något botemedel mot demens är det avgörande att identifiera strategier som kan hjälpa till att förebygga eller fördröja sjukdomens uppkomst. — Bevis tyder på att hjärnans åldrande inte enbart beror på ålder och genetik, utan också kan påverkas av ens egna val av miljö och livsstil. Vår studie tyder på att livsstilsbaserade interventioner, såsom att lyssna på och/eller spela musik, kan främja kognitiv hälsa, säger hon i ett pressmeddelande.]]> Bra kondition kan förebygga demens https://nyadagbladet.se/halsa/bra-kondition-kan-forebygga-demens/ https://nyadagbladet.se/halsa/bra-kondition-kan-forebygga-demens/#respond Tue, 27 May 2025 04:53:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=195339 Personer i riskzonen för demens kan minska risken genom att förbättra sin kondition, enligt en studie från Karolinska Institutet. Studien visar att risken kan reduceras med upp till 35 procent. I studien, publicerad i British Journal of Sports Medicine, använde forskare data från 61 214 demensfria personer, hämtade från databasen UK Biobank. Deltagarna, som var mellan 39 och 70 år gamla, följdes under en period på 12 år. Vid inskrivningen genomförde deltagarna ett sex minuter långt cykeltest för att mäta konditionen, och neurologiska tester gjordes för att uppskatta deras kognitiva funktion. Forskarna undersökte också genetisk benägenhet för demens. Under den 12-åriga uppföljningsperioden diagnostiserades totalt 553 personer med demens, vilket motsvarar 0,9 procent. Resultaten visar att bättre kondition är kopplad till minskad demensrisk och förbättrad kognitiv funktion. Enligt Weili Xu, professor i geriatrisk epidemiologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, kan god kondition minska risken för alla former av demens med upp till 35 procent. – Våra fynd tyder på att bibehållen god kondition kan vara en strategi för att förebygga demens, även bland personer med hög genetisk benägenhet, säger hon i ett pressmeddelande. Forskarna betonar samtidigt att det rör sig om en så kallad observationsstudie, och därför går det inte att fastställa orsak och verkan. Antalet demensfall kan också ha underskattats, tillägger man, eftersom deltagarna i UK Biobank generellt är friskare än den allmänna befolkningen.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/bra-kondition-kan-forebygga-demens/feed/ 0 Japansk kost skyddar hjärnan – men bara hos kvinnor https://nyadagbladet.se/halsa/japansk-kost-skyddar-hjarnan-men-bara-hos-kvinnor/ https://nyadagbladet.se/halsa/japansk-kost-skyddar-hjarnan-men-bara-hos-kvinnor/#respond Sun, 22 Sep 2024 06:11:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=178384 En ny studie visar att traditionell japansk kost kan minska risken för demens jämfört med västerländsk kost. Däremot uppmättes fördelarna endast hos kvinnor. I en studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrition Journal, jämfördes kostvanorna hos 1 636 japanska medborgare i åldrarna 40 till 89 år. Deltagarna ombads att skriftligt och med bilder rapportera vad de åt och drack, där 589 följde en traditionell japansk kost, 697 åt en typisk västerländsk kost och 350 följde en växtbaserad kost med inslag av mejeriprodukter. En typisk japansk kost består ofta av fisk, skaldjur och ris. Den traditionella japanska kosten är dock mer specifik och inkluderar även sjögräs, grönt te, miso (fermenterad sojabönspasta), inlagd gurka, sojabönor, sojabönsgroddar och svamp. Dessutom kännetecknas den av ett lågt intag av rött kött. Forskarna samlade även in information om andra livsstilsvanor och hälsofaktorer, som genetisk risk för demens, rökvanor, fysisk aktivitet och förekomst av andra hälsoproblem. Forskarna analyserade även utvecklingen av hjärnatrofi, så kallad hjärnkrympning, som innebär förlust av nervceller, under en tvåårsperiod. Åldersrelaterad hjärnatrofi är en vanlig indikator på kognitiv nedgång och demens, och mättes i studien med hjälp av magnetkameraundersökningar.

Mindre hjärnatrofi hos kvinnor

Studien visade att kvinnor som följde den traditionella japanska kosten upplevde mindre hjärnatrofi under den tvååriga perioden jämfört med kvinnor som åt västerländsk kost. Effekterna av den växtbaserade kosten var däremot mer oklara, troligtvis på grund av det lägre antalet deltagare. Hos män såg man ingen skillnad i hjärnatrofi mellan de som följde den traditionella japanska kosten och de som följde andra dieter. "Det kan finnas några anledningar till detta mönster av resultat. Vissa verkar vara specifika för de biologiska skillnaderna mellan könen. Till exempel verkar vissa näringsämnen – såsom magnesium och de växtöstrogener som finns i fisk, skaldjur, svampar, fullkorn och baljväxter – ha en starkare skyddande effekt på kvinnors hjärnor", skriver forskarna Shu Zhang och Giovanni Sala i The Conversation. Livsstilsfaktorer kan dock också spela en roll i skillnaderna mellan könen. Till exempel var rökning vanligare bland män än kvinnor. Dessutom avvek de manliga deltagarna oftare från den traditionella japanska kosten, genom att konsumera mer nudlar (en källa till raffinerade kolhydrater) och alkoholhaltiga drycker som sake. Båda dessa faktorer kan bidra till ökad hjärnatrofi.

Blå zoner

Fördelarna med den japanska kosten kan också bero på att många livsmedel är rika på vitaminer, polyfenoler, fytokemikalier och omättade fettsyror. Dessa komponenter är kända för sina antioxidanta och antiinflammatoriska egenskaper, vilka, enligt forskarna, bidrar till att hålla hjärnan och dess neuroner i optimalt skick. "Att anamma delar av den traditionella japanska kosten och inkludera livsmedel som fisk, skaldjur, soja, miso, sjögräs och shiitakesvamp kanske inte bara bidrar till att förbättra den kognitiva funktionen utan även den allmänna hälsan", skriver forskarna. I Japan återfinns en av världens så kallade "blå zoner", ett begrepp myntat av Dan Buettner, som beskriver platser där människor lever längst och är som friskast och på Okinawa finns den högsta andelen kvinnliga hundraåringar i världen.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/japansk-kost-skyddar-hjarnan-men-bara-hos-kvinnor/feed/ 0