delfiner – Nya Dagbladet

Delfiner fångar fisk med snäckskal – kalven följer efter

Emil Fjellstedt — Wed, 02 Sep 2026 05:21:21 +0000

Flasknosdelfiner utanför Australiens östkust har filmats när de lyfter stora snäckskal ur vattnet för att komma åt fisk som gömt sig inuti. När en kalv kort därpå tog upp samma skal som sin mor fick forskarna en ovanlig inblick i hur jaktsättet kan föras vidare.

Forskare vid University of the Sunshine Coast dokumenterade två sådana händelser i Great Sandy Marine Park utanför Hervey Bay under 2025. Observationerna, som omfattade tre indopacifiska flasknosdelfiner, är de första publicerade beläggen för beteendet på Australiens östkust, enligt en studie i tidskriften Marine Mammal Science.

Jaktsättet kallas på engelska för shelling. Delfinen för in nosen i öppningen på ett stort tomt snäckskal, lyfter det till vattenytan och vinklar eller skakar skalet för att få ut fisken. Forskarna betraktar skalet som ett redskap eftersom delfinen måste hitta, hantera och använda det på ett särskilt sätt.

Den mest uppmärksammade observationen gjordes den 1 oktober 2025. En vuxen hona lyfte ett skal med en fisk inuti. Fisken tog sig ut, varpå delfinen släppte skalet och satte efter den. Tre minuter senare kom hennes kalv upp med samma skal och höll det på motsvarande sätt. Kalven slog även skalet mot vattenytan, tappade det och plockade upp det igen. Det gick däremot inte att avgöra om någon av delfinerna fick tag på fisken.

https://www.youtube.com/watch?v=cBfe5sSqm1c

Filmen visar kalven när den hanterar snäckskalet. Video: University of the Sunshine Coast/The Conversation.

Kan ha lärts på flera sätt

Att kalven använde skalet strax efter modern är förenligt med att beteendet kan läras från mor till unge. Forskarna betonar samtidigt att underlaget är mycket litet och inte räcker för att slå fast hur inlärningen går till. Observationen omfattar bara en mor och hennes kalv.

En studie från 2020 av delfiner i Shark Bay på Australiens västkust pekade i stället på att skalfisket framför allt spreds mellan delfiner som umgicks med varandra, alltså även utanför relationen mellan mor och unge. De nya bilderna från Queensland antyder att jakttekniken kan spridas på mer än ett sätt.

Det innebär dock inte att beteendet är nytt i området. Efter forskarnas observationer hittades fotografier från turistbåtar som visar delfiner med snäckskal i samma del av Hervey Bay redan 2013 och 2019. Beteendet kan ha förbisetts eftersom det är ovanligt, varar kort tid och området tidigare har undersökts i begränsad omfattning.

Populationerna i Hervey Bay och Shark Bay befinner sig på varsin sida av Australien. Forskarna bedömer därför att delfinerna kan ha utvecklat samma redskapsanvändning oberoende av varandra, men även den frågan kräver fler observationer.

— Våra filmer ger de första möjliga beläggen för social överföring från mor till unge, där avkomman lär sig ett beteende genom att observera sin mor, säger studiens huvudförfattare Alexis Levengood i universitetets forskningsnyhet.

Forskargruppen vill nu undersöka hur vanligt skalfisket är och om det ska betraktas som en specialiserad jaktstrategi. Fler observationer behövs också för att avgöra vilken roll mödrar, jämnåriga delfiner och självständig problemlösning spelar när tekniken sprids.

Delfiner på Kolmården svalde batterier

Redaktionen — Tue, 07 Oct 2025 11:03:04 +0000

Två delfiner på Kolmården råkade få i sig batterier av misstag. Delfinariet stängdes ner, men nu uppges delfinerna vara undersökta och må bra. Det var i samband med en rutinbehandling av en delfin som man råkade tappa en inhalator i golvet. Den gick sedan i delar, varpå vissa delar föll i bassängen där delfinerna håller till. — Just nu så håller vi delfinariet stängt för att dels behöver vi ju undersöka delfinerna, hålla dem under uppsikt och även undersöka bassängen, sade Annika Trosellius, Kolmårdens presstalespersonen, under lördagen till skattefinansierade SR. Det visade sig att två delfiner fått i sig varsitt mindre batteri från den tappade inhalatorn. Efter det kunde man snabbt få ut batterierna och efter hälsoundersökningar konstatera att delfinerna mådde bra. Samtliga visar ett normalt beteende, äter och simmar vanligt. Under söndagen var delfinariet åter öppet och delfinerna utförde sina föreställningar. Händelsen hör inte till vanligheten, menar Trosellius, och nu ska djurparken se över sina rutiner och sin hantering av utrustning för att något liknande inte ska kunna hända.

Dödsfall tidigare i år

I våras avled en av parkens delfiner, som hette Pärla. Det var först oklart vad dödsorsaken var, men i slutet av september konstaterade Statens veterinärmedicinska anstalt att Pärla avled till följd av en streptokocker-infektion som utvecklades till blodförgiftning, något som SR rapporterade om. I många år har man lyft problematiken kring att hålla just delfiner i fångenskap. Delfiner, som är högintelligenta och sociala djur, påverkas ofta negativt både fysiskt och psykiskt av att hållas på djurparker – vilket har gjort att vissa länder, som exempelvis Storbritannien och Frankrike, implementerat starka lagar kring delfinhållning. Under 2022 meddelade Kolmården att man kommer att påbörja en avveckling av delfinariet, i syfte att satsa mer på utrotningshotade arter. Däremot meddelade man så sent som 2024 att man inte kommit vidare i avvecklingen på grund av att man inte vet vart man ska placera de delfiner som idag hålls.

Delfiner kvar på Kolmården

Sofie — Fri, 26 Apr 2024 09:44:58 +0000

Kolmården har fortfarande kvar sin delfinverksamhet i parken, trots att man beslutade att avveckla delfinariet för två år sedan. Anledningen ska vara att man fortfarande inte vet vart delfinerna ska flytta. Det var för två år sedan som djurparken tog beslutet att börja avveckla delfinariet, något som grundade sig i ett tidigare beslut att satsa mer på utrotningshotade arter. "Delfinerna betyder mycket för Kolmården och att avsluta delfinhållningen har inte varit ett lätt beslut att fatta. Men i en situation där bevarandearbetet blir allt viktigare, och flasknosdelfin inte längre är en hotad art, är vi övertygade om att beslutet är rätt", förklarar Kolmården själva. Under tiden för avvecklingen är dock delfinverksamheten öppen som vanligt och lockar fortfarande mycket besökare och turister. Anledningen till att verksamheten fortfarande är igång är att man ännu inte hittat ett nytt hem för de delfiner som är kvar i parken. Det är ett projekt som kan tror fortfarande kan ta lång tid år eftersom man betonar att man vill prioritera att "säkerställa att delfinerna får det bra", uppger Kolmården. "Till dess kommer våra delfinskötare och veterinärer fortsatt att ge delfinerna den goda omsorg och vård som de får idag. Och till dess kommer våra gäster också fortsatt kunna besöka delfinariet och föreställningarna HOPE och En dag i delfinariet."

Fasas ut även i andra länder

I Storbritannien har man sedan 30 år tillbaka tagit beslutet att fasa ut delfiner från djurparker. Idag är reglerna så pass hårda att det är svårt för akvarium att hålla delfiner i enlighet med gällande lagar. Även Frankrike och Schweiz har implementerat lagar mot att hålla delfiner och valar. Delfiner är högintelligenta, sociala djur och påverkas i regel både fysiskt och psykiskt dåligt av att hållas i fångenskap och det är inte ovanligt att man ger exempelvis antidepressiv medicin och magsårsmedicin till delfiner på akvarium. Enligt skattefinansierade SVT ska även ett 60-tal av Kolmårdens delfiner avlidit i förtid sedan delfinariet öppnade, uppger statskanalen.

Delfiner talar ”bebisspråk” med sina ungar

Sofie — Sat, 29 Jul 2023 06:37:54 +0000

En ny studie visar att delfiner använder andra läten än vanligt när de kommunicerar med sina ungar. I likhet med människor använder de sig av ett högre tonläge och längre intervall när de talar med de allra minsta. Delfiner har ett unikt sätt att kommunicera med sina så kallade visslingar. Tidigare forskning har visat att de har individuella signaturläten som nästan kan likställas med egna namn. Forskaren och marinbiologen Laela Sayigh, även medförfattare till studien, menar att de använder signaturlätena för att signalera för andra delfiner att "jag är här". – De använder dessa visslingar för att hålla reda på varandra. De säger med jämna mellanrum: "Jag är här, jag är här", säger Laela. I den nya studien, som publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences, spelade forskare in ljud från 19 flasknosdelfiner (Tursiops truncatus) i Florida, USA. Alla delfiner var honor och man spelade in dem både när de var med sina ungar och ensamma eller med andra vuxna delfiner. I över trettio år placerade man ut mikrofoner på samma delfinhonor vid olika tillfällen i deras liv. Där kunde man se att honorna använder sig av andra ljud när de kommunicerar med sina ungar än när de kommunicerar med vuxna delfiner. De använder ett slags "bebisspråk" med sina unga, som kan jämföras med hur vi människor talar till barn och särskilt till bebisar. När honan riktar signalen till sina ungar är visslingen högre och tonhöjdsintervallen större än i vanliga fall. – Det gällde för varenda en av mammorna i studien, samtliga 19, säger medförfattaren Peter Tyack. Forskarna fokuserade på delfinernas signaturläten, alltså de läten delfinerna ger ifrån sig för att signalera att de är i närheten, något man tror kan handla om att delfinen i fråga vill att ungen ska förstå att hon kommunicerar med just den och inte med andra delfiner. Däremot vet man inte om delfinerna använder sig av bebisspråk vid andra tillfällen, som exempelvis när ungarna ska lära sig att kommunicera. – Det vore logiskt om det fanns liknande anpassningar hos flasknosdelfiner – en långlivad, mycket akustisk art, där ungarna måste lära sig att uttala många ljud för att kommunicera, säger medförfattaren och beteendeekologen Frants Jensen. Exakt varför människor och vissa djurarter, använder sig av så kallat bebisspråk är oklart. Däremot tror man att det kan bero på att det kan hjälpa barnen eller ungarna att lära sig att uttala nya ljud. Det finns också forskning som pekar på att särskilt barn kan vara mer uppmärksamma på tal med större tonhöjdsomfång.

”Gör delfinerna en tjänst och skippa djurparkerna”

Osignerad — Wed, 18 May 2022 10:53:49 +0000

Precis som många andra barn älskade jag delfiner. Det var de som fick mig att längta efter sommarutflykterna till Kolmården. Jag minns hur jag applåderade glatt när jag såg dem hoppa högt i luften och hur jag skrattade när de skvätte på mig. Jag minns också att jag studerade deras tränare noga och tänkte, "en dag ska jag bli precis som hon". Att bli delfintränare var min högsta barndomsdröm, men jag hade ingen aning om vad som låg bakom den ”glada” fasad som så många marina djurparker världen över visar upp för sina besökare. Idag vet jag bättre, och därför välkomnar jag nyheten att Kolmårdens delfinshower ska läggas ned. Marina djurparker säljer in bilden av djur som älskar sina bassänger, sina tränare och att göra konster. Men sanningen är att djuren aldrig kan leva ut sina naturliga behov i fångenskap, inte på långa vägar ens med de bästa av intentioner. Oavsett om delfiner fångas i det vilda eller föds i fångenskap är de vilda djur och kan simma omfattande sträckor (nästan 100 km om dagen), dyka till mer än 450 meters djup och ha komplexa relationer inom ett stort socialt nätverk. I fångenskap är även de ”största” bassängerna blott en hundratusendel av deras naturliga habitat, och upplevs som fängelseceller för dessa skarpsinniga och högt utvecklade varelser. De vet att de inte hör hemma där. Att vara fängslad knäcker till slut djuren, som tar till självskadebeteenden som att gnissla tänderna eller banka huvudet mot bassängkanten. Det kan till och med leda till självmordsförsök. Det mest kända fallet är Kathy, en av delfinerna som spelade Flipper i den ikoniska tv-serien. Hennes tränare Richard O’Barry såg henne sluta andas och är övertygad om att hennes död var ett självmord. Händelsen förändrade hans syn på delfinshower, och han har sedan dess ägnat många år åt att arbeta för att befria delfiner från fångenskap. Att slopa delfinshowerna har fördelar även på andra håll, då det förhindrar att tränare och besökare skadas. Den marina djurparken SeaWorld i USA har hamnat i blåsväder ett antal gånger när de vilda djuren, drivna till galenskap av sin karga existens, bet barnen som matade dem. Djurparken avfärdade händelserna som ett ”oregerligt” djurs avvikande beteende, men har sedan slutat låta gästerna mata delfinerna. Besökarna får dock fortfarande klappa dem. Kolmården har gjort det enda rätta, men världen över fängslas delfiner av djurparker som SeaWorld, som tvingar djuren att utföra konster för turister. Merparten av de besökare som betalar för de här föreställningarna är helt omedvetna om den stora skada de finansierar, precis som jag var för länge sedan. Men idag har vi, som tur är, oändliga möjligheter till underhållning som inte involverar att skada eller utnyttja djur. När du planerar årets sommarsemester, gör delfinerna en tjänst och skippa marina djurparker och andra platser som tjänar på fängslade vilda djur. Sascha Camilli

Djurrättsaktivister rasar över färöisk delfinslakt

Markus Andersson — Wed, 15 Sep 2021 04:31:40 +0000

Den årliga färöiska jakten på vitsidingar slog rekord och vattnet färgades rött när nästan 1500 delfiner dödades. Nu rasar djurrättsaktivister och kräver att den hårt kritiserade traditionen avskaffas omedelbart. Jakten på och dödandet av ”vandrande” valar kallas på Färöarna för grindadráp och har varit föremål för massiv kritik under de senaste åren. I helgen var det dags igen och de lokala valfångarna riktade in sig på en stor grupp vitsidingar som vallades in med motorbåtar mot stranden där andra valjägare väntade med harpuner, spjut och andra vapen och verktyg och slog och högg ihjäl djuren. Enligt lokala medier dödades sammanlagt 1428 delfiner under jakten och bilder samt filmklipp från jakten har fått stor spridning och orsakat en större kritikstorm på internet. I vissa videoklipp syns stora högar av slaktade djur på stränderna.

A massacre.
An estimated ONE THOUSAND white-sided dolphins cruelly slaughtered in the Faroe Islands last night. Read more here https://t.co/yc2Gkx3am3 📷 Palli Asbjornsson Justesen pic.twitter.com/J7UvTVY2bi — Blue Planet Society (@Seasaver) September 13, 2021

Kritikerna menar att jakten inte bara är onödig utan också innebär ett enormt lidande för djuren och är att betrakta som en extrem form av djurplågeri. Noterbart är att Färöarna är det enda territorium i Europa där denna typ av jakt fortfarande tillåts. Detta av historiska och kulturella skäl och jakten har varit en återkommande tradition sedan 1500-talet. Djurrättsaktivister kräver nu ett globalt förbud av valjakten och vädjar till både EU och danska myndigheter att så snabbt som möjligt införa nya lagar för att förhindra grindadráp. Man pekar särskilt på att det är direkt ”omöjligt” för Färöarnas 53 000 invånare att konsumera denna mängd delfinkött – och att det handlar om ren nöjesjakt.