<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>chat control &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/chat-control/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 02 Sep 2026 10:49:08 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>chat control &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>”Saker vi inte talar om i Sverige”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/saker-vi-inte-talar-om-i-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Sep 2026 10:47:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Andreas Sidkvist]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[DCA-avtalet]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Partiet MoD]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[yttrandefrihet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239179</guid>

					<description><![CDATA[Det är mycket prat om valfläsk. Partierna bjuder över varandra med några hundralappar hit och ett avdrag dit.

Samtidigt är några av de största besluten om Sveriges framtid redan fattade.

Sverige har gått med i Nato. Amerikansk militär har fått tillgång till svenska militära områden. Hundratals miljarder satsas på krig och upprustning. Grundlagsskyddade friheter har begränsats och EU bygger ut kontrollen över vår digitala offentlighet.

Men var är den stora valdebatten?

Mindre partier som ifrågasätter färdriktningen släpps knappt fram i de stora medierna.

Du får välja färg på bilen, men motorn och destinationen är redan bestämda.

Här är sex riktiga valfrågor.
<h3>1. 128 miljarder till Ukraina</h3>
Sveriges militära stöd till Ukraina uppgår till omkring 128 miljarder kronor. Med civilt stöd cirka 157 miljarder.<sup><a href="#kalla-1">[1]</a></sup>

Samtidigt visade Gallup 2025 att 69 procent av ukrainarna ville se ett förhandlat slut på kriget så snart som möjligt. Bara 24 procent ville fortsätta till seger.<sup><a href="#kalla-2">[2]</a></sup>

Varför är svenska politikers svar fortfarande fler vapen och mer pengar?

Man kan fördöma Rysslands invasion och samtidigt vilja få slut på dödandet.

Fredsförhandlingar är inte kapitulation. Diplomati är inte förräderi.
<h3>2. Den nya krigsekonomin</h3>
Sveriges militära försvarsanslag är 175 miljarder kronor 2026, 18 procent mer än 2025. Ukrainastödet ligger utanför.<sup><a href="#kalla-3">[3]</a></sup>

Regeringen siktar på 3,5 procent av BNP till försvaret 2030 och Nato-länderna har åtagit sig att nå totalt 5 procent 2035, inklusive bredare försvars- och säkerhetsutgifter.<sup><a href="#kalla-4">[4]</a></sup>

Fem procent av en BNP på 7 000 miljarder skulle motsvara 350 miljarder om året.

Varifrån ska pengarna komma? Skatter? Statsskuld? Nedskärningar?

När några miljarder satsas på vården är det en stor reform. När tiotals miljarder går till försvaret är det en självklarhet.

Det är också valfläsk. Fast åt vapenindustrin.
<h3>3. Amerikansk militär på svensk mark</h3>
Genom DCA-avtalet har USA fått tillgång till 17 svenska militära anläggningar och områden.<sup><a href="#kalla-5">[5]</a></sup>

Delar kan dessutom upplåtas för amerikanska styrkors ensamma tillgång.<sup><a href="#kalla-5">[5]</a></sup><sup><a href="#kalla-6">[6]</a></sup>

Det är en historisk förändring.

Militära allianser innebär inte bara att någon lovar att försvara dig. Du blir också en del av deras militära infrastruktur och konflikter.

Varför är detta inte en av valets största frågor?
<h3>4. Från alliansfrihet till Nato</h3>
I mars 2022 varnade Magdalena Andersson för att ett svenskt Natomedlemskap kunde destabilisera vårt närområde.<sup><a href="#kalla-7">[7]</a></sup>

Sedan vände Socialdemokraterna.

Ingen folkomröstning hölls. 2024 blev Sverige medlem och mer än 200 år av militär alliansfrihet var över.

Har Sverige blivit säkrare, eller har vi gjort oss strategiskt viktigare i en konfrontation mellan Nato och kärnvapenmakten Ryssland?

Den frågan borde åtminstone diskuteras.
<h3>5. Pandemin är över. Var är granskningen?</h3>
Under pandemin infördes extraordinära begränsningar. Vaccinationsbevis infördes och människor utsattes för hårt tryck att vaccinera sig.

De som ifrågasatte risker eller virusets ursprung avfärdades ofta som antivaxxare och konspirationsteoretiker.

Sedan kopplades Astra Zenecas vaccin till mycket sällsynta fall av ovanliga blodproppar i kombination med låga nivåer av blodplättar.<sup><a href="#kalla-8">[8]</a></sup> Myokardit och perikardit identifierades som biverkningar som kan förekomma i mycket sällsynta fall efter vaccination med mRNA-vaccinerna Comirnaty och Spikevax.<sup><a href="#kalla-9">[9]</a></sup>

År 2025 bedömde CIA att ett laboratorierelaterat ursprung för covid-19 var mer sannolikt än ett naturligt ursprung, men myndigheten betonade att bedömningen gjordes med låg tilltro och att båda scenarierna var möjliga.<sup><a href="#kalla-10">[10]</a></sup>

Varför har Sverige inte genomfört en kompromisslös granskning av pandemipolitiken?

Det handlar inte om att vara för eller mot vaccin.

Det handlar om vad som händer med demokratin när människor förväntas lyda och de som ifrågasätter makten blir problemet.
<h3>6. Yttrandefriheten naggas sönder</h3>
Sedan 2023 gäller lagen om utlandsspioneri. Riksdagen skriver själv att den innebär begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.<sup><a href="#kalla-11">[11]</a></sup>

2025 placerade EU den schweiziske före detta översten Jacques Baud på sin sanktionslista, bland annat med hänvisning till prorysk propaganda och informationsmanipulering.<sup><a href="#kalla-12">[12]</a></sup>

Oavsett vad man tycker om Baud är principfrågan viktig:

Hur långt ska politiska institutioner få gå för att bestraffa människor för information och analyser de anser gynnar en främmande makt?

Samtidigt reglerar Digital Services Act hur de största plattformarna ska hantera bland annat systemrisker för samhällsdebatt och val.<sup><a href="#kalla-13">[13]</a></sup> Parallellt fortsätter EU-arbetet med det som brukar kallas Chat Control.<sup><a href="#kalla-14">[14]</a></sup>

Goda syften räcker inte. Vi måste fråga vilken infrastruktur för övervakning och kontroll som byggs.
<h3>Det är detta valet borde handla om</h3>
Sverige har övergett alliansfriheten. Amerikansk militär har fått tillgång till svenska militära områden. 128 miljarder har satsats på militärt Ukrainastöd. Försvarsutgifterna rusar. Grundlagsskyddade friheter har begränsats och EU:s digitala makt växer.

Ändå handlar valrörelsen om några hundralappar hit och dit.

De verkliga frågorna är större:

Krig eller fred.

Alliansfrihet eller stormaktsberoende.

Öppen debatt eller åsiktskorridor.

Medicinskt självbestämmande eller statlig lydnad.

Privatliv eller digital övervakning.

Det handlar om vilket samhälle våra barn ska leva i.

Bilen rullar redan mot sin destination. Frågan är om du någonsin fick vara med och välja den.

&#160;

<em>Andreas Sidkvist, vice partiledare och riksdagskandidat för MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU öppnar på nytt för skanning av privata meddelanden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/eu-oppnar-pa-nytt-for-skanning-av-privata-meddelanden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jul 2026 13:10:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[ePrivacy]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Europaparlamentet]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[Internet]]></category>
		<category><![CDATA[massövervakning]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234928</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Europaparlamentet har banat väg för att återinföra den tillfälliga EU-regel som låter nätplattformar skanna privata meddelanden efter övergreppsmaterial mot barn. Kritiker beskriver förfarandet som ett bakvägsbeslut om massövervakning, medan förespråkarna framhåller barnskyddet.</strong>

Omröstningen den 9 juli gäller den tillfälliga ePrivacy-derogationen, ofta kallad Chat Control 1.0. Den ger leverantörer av vissa kommunikationstjänster möjlighet att frivilligt upptäcka, rapportera och ta bort material som rör sexuella övergrepp mot barn.

Den aktuella processen gäller en förlängning eller återinförande av <a href="https://oeil.europarl.europa.eu/oeil/en/procedure-file?reference=2025/0429(COD)" target="_blank" rel="noopener nofollow">Regulation (EU) 2021/1232</a>, som tidigare löpte ut i april 2026. Enligt Europaparlamentets ärendesida handlar förslaget om en tillfällig avvikelse från delar av ePrivacy-reglerna för att bekämpa övergrepp mot barn på nätet.

Rådet enades i början av juli om sin position. Enligt rådets pressmeddelande är syftet att återinföra ett interimistiskt system där företag kan fortsätta med frivillig detektering, rapportering och borttagning av sådant material till 2028.
<h3>Omstridd procedur</h3>
Det kontroversiella är inte bara innehållet, utan också hur beslutet drivits fram. <a href="https://www.euronews.com/my-europe/2026/07/07/eu-to-extend-temporary-message-scanning-regime-to-detect-child-sexual-abuse-online" target="_blank" rel="noopener nofollow">Euronews</a> beskriver hur frågan återupplivades genom ett ovanligt förfarande sedan parlamentet i mars avvisat en tidigare förlängning.

Enligt integritetskampanjen Fight Chat Control röstade parlamentet den 7 juli med 331 röster mot 303 för att snabbspåra ärendet. Därmed kunde frågan gå vidare utan normal behandling i ansvarigt utskott.

Vid torsdagens avgörande omröstning uppges 314 ledamöter ha röstat emot och 276 för. Kritiker framhåller att det ändå inte räckte för att stoppa rådets position, eftersom det krävdes absolut majoritet – 361 röster – för att avslå eller ändra texten.
<h3>Frivilligt – men långtgående</h3>
Chat Control 1.0 ska skiljas från den mer långtgående Chat Control 2.0, som gäller en permanent reglering och där frågan om obligatorisk skanning och krypterade tjänster fortfarande är central.

Den tillfälliga 1.0-regeln gör inte skanning obligatorisk. Den har i praktiken framför allt använts av större, okrypterade tjänster för att leta efter känt övergreppsmaterial, ofta genom hashmatchning mot databaser.

Kritiker menar ändå att systemet öppnar dörren för generell kontroll av privat kommunikation. Den tidigare EU-parlamentarikern <a href="https://www.patrick-breyer.de/en/posts/chat-control/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Patrick Breyer</a>, en av de mest profilerade motståndarna, beskriver upplägget som ett steg mot automatiserad realtidsövervakning av meddelanden och chattar.

Förespråkarna hävdar att undantaget behövs för att plattformar inte ska tvingas sluta rapportera övergreppsmaterial medan EU förhandlar om den permanenta lagstiftningen. Kritikerna invänder att även frivillig skanning kan skapa ett tryck mot allt bredare granskning av oskyldiga användares kommunikation.

Europaparlamentets officiella röstlistor väntas ge den slutliga bilden av hur ledamöterna röstade. Men oavsett partilinjerna står det klart att Chat Control åter är tillbaka på EU:s bord – i väntan på den ännu större striden om den permanenta regleringen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU-parlamentet stoppar Chat Control 1.0 – röstar nej till massövervakning av privata meddelanden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/eu-parlamentet-stoppar-chat-control-massovervakning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 27 Mar 2026 09:56:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[CSAM]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Europaparlamentet]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225827</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Dina privata meddelanden är inte längre ett mål för obligatorisk massövervakning. EU-parlamentet röstade under torsdagen nej till Chat Control 1.0 – det lagförslag som skulle ha tillåtit teknikföretag att genomsöka hundratals miljoner européers chattkonversationer och e-post.</strong></p>
<p>Omröstningen var dramatisk. Bara 15 dagar tidigare hade parlamentet redan avvisat förslaget – men EPP-gruppen, den konservativa och kristdemokratiska gruppen som dominerar parlamentet, forcerade igenom en ny omröstning på begäran av EU-rådet. </p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">You did it! &#x1f973;<br /><br />European Parliament just decided that Chat Control 1.0 must stop.<br /><br />This means on April 6, 2026, Gmail, LinkedIn, Microsoft &#38; Google will no longer be able to scan your private chats and emails for alleged child abuse images.<br /><br />This is a huge win for privacy! &#x1f389;</p>
— Tuta (@TutaPrivacy) <a href="https://twitter.com/TutaPrivacy/status/2037136515306832089">March 26, 2026</a></blockquote>
<!-- /wp:html -->
<p>Resultatet blev detsamma. En bred demokratisk majoritet röstade nej till den så kallade ”indiscriminate scanning” – den generella genomsökning av privat kommunikation som förespråkarna kallade ett barnskyddsverktyg, men som i praktiken innebär massövervakning i ny förpackning.</p>
<h3>Vad är Chat Control 1.0?</h3>
<p>Chat Control 1.0 bygger på ett undantag i ePrivacy-direktivet som har gällt sedan 2021 och som löper ut den 3 april 2026. Undantaget tillåter tjänster som Microsoft, Google och LinkedIn att frivilligt scanna privata meddelanden med hjälp av hash-matching – en teknik som jämför digitala fingeravtryck mot en databas med känt bildmaterial av sexuella övergrepp mot barn (CSAM).</p>
<p>Teknikjättarna har aktivt lobbat för att förlänga undantaget. I ett gemensamt uttalande den 19 mars hävdade Microsoft och Google att ett upphörande av ePrivacy-undantaget skulle lämna europeiska barn med sämre skydd än tidigare.</p>
<p>CEPIS, en europeisk organisation för informations- och kommunikationsvetare, landade på motsatt ståndpunkt och uppmanade EU att respektera parlamentets demokratiska beslut.</p>
<p>Integritetsförespråkare som Tuta – det krypterade e-postföretaget tidigare känt som Tutanota – har länge varnat för att Chat Control normaliserar övervakningsinfrastruktur och riskerar att undergräva end-to-end-kryptering. Krav på obligatorisk scanning innebär i praktiken en bakdörr in i krypterad kommunikation.</p>
<h3>Parlamentet håller fast</h3>
<p>Patrick Breyer, tidigare europaparlamentariker för det tyska Piratpartiet och en av de mest aktiva Chat Control-motståndarna, beskrev utfallet som en historisk seger för den digitala integriteten i Europa.</p>
<p>— <em>Den breda demokratiska majoriteten i parlamentet vill inte ha 'indiscriminate scanning'. Att föreslå en ny omröstning bara för att rådet kräver det är att spotta parlamentet och medborgarna i ansiktet</em>, konstaterade den tjeckiska MEP:n Markéta Gregorová under debatten.</p>
<p>Frågan är dock inte avgjord. EU-rådet, som representerar medlemsstaternas regeringar, driver fortfarande på för ett Chat Control-mandat. Nästa slag i striden om européernas digitala kommunikation lär inte dröja länge.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mullvad VPN förbjöds på brittisk TV — sen förbjöds även reklamen för den förbjudna reklamen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/mullvad-vpn-forbjods-brittisk-tv-overvakning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 22 Feb 2026 21:03:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[internetcensur]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[massövervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Mullvad]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[VPN]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222307</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det svenska VPN-företaget Mullvads reklamfilm "And Then?" förbjöds av den brittiska TV-myndigheten Clearcast. När Mullvad försökte kritisera förbudet genom en utomhuskampanj i Londons tunnelbana stoppades även den av Transport for London — med motiveringen att man inte kan uppmuntra människor att ta del av en förbjuden TV-reklam. Händelsen belyser den brittiska statens allt mer auktoritära hållning till integritet och yttrandefrihet.</strong>

Mullvad VPN, det Göteborgsbaserade företaget som <a href="https://mullvad.net/sv/why-mullvad-vpn" target="_blank" rel="noopener">anses vara en av marknadens mest integritetsfokuserade VPN-tjänster</a>, lanserade i november 2025 reklamfilmen "And Then?" — en kortfilm regisserad av Jonas Åkerlund som kritiserar massövervakning och det EU-förslag som kallas Chat Control. Filmen har visats som TV-reklam i bland annat Tyskland och Sverige utan problem. Men i Storbritannien stoppades kampanjen helt.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">The United Kingdom is escalating its censorship and mass surveillance. When Mullvad tried to criticise this with the TV ad "And Then?", it was banned on British television. <a href="https://t.co/qJG0tt7U41">pic.twitter.com/qJG0tt7U41</a></p>
— Mullvad.net (@mullvadnet) <a href="https://twitter.com/mullvadnet/status/2024183800691884228?ref_src=twsrc%5Etfw">February 18, 2026</a></blockquote>
<h3>Clearcast stoppade TV-reklamen</h3>
Clearcast, den organisation som ansvarar för att förhandsgodkänna all TV-reklam i Storbritannien, avvisade Mullvads reklamfilm. Bland argumenten <a href="https://mullvad.net/en/and-then/uk" target="_blank" rel="noopener">angavs</a> att "det övergripande konceptet saknar tydlighet", att det var "oklart varför vissa exempel ingår" och att "omnämnande av ämnen som pedofiler, våldtäktsmän och mördare riskerar att orsaka allvarlig anstöt och kan antyda att VPN-tjänsten underlättar kriminell verksamhet".

Mullvad har <a href="https://mullvad.net/en/and-then/uk" target="_blank" rel="noopener">beskrivit</a> Clearcast-beslutet som "djupt oroande, kafkaeskt och orwellianskt" och påpekat att filmen handlar om att kritisera just den typ av massövervakning som den brittiska staten inför — och att man hindras från att göra det på vaga grunder.
<h3>Förbjöd reklamen för den förbjudna reklamen</h3>
När Mullvad istället försökte nå ut genom en utomhuskampanj i Londons tunnelbana — med budskapet att TV-reklamen förbjudits — stoppades även den av Transport for London. Argumentet var tydligt: man kan inte uppmuntra människor att ta del av en förbjuden TV-reklam.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Mullvad was banned on British TV. And then? And then this underground ad got banned by the government body Transport For London.</p>
The argument was clear: you cannot encourage people to engage with a banned TV commercial. <a href="https://t.co/DgmGsYv0VX">pic.twitter.com/DgmGsYv0VX</a>

— Mullvad.net (@mullvadnet) <a href="https://twitter.com/mullvadnet/status/2024861607042625825?ref_src=twsrc%5Etfw">February 20, 2026</a></blockquote>
Ytterligare en annons stoppades av City of London, vilket Mullvad <a href="https://x.com/mullvadnet/status/2025226726804963375" target="_blank" rel="noopener">kommenterade</a> torrt med att fråga komikern Ricky Gervais om tips. Trots motståndet meddelade företaget den 22 februari att man genomför en stor "And Then?"-kampanj i Storbritannien.
<h3>Brittisk övervakning eskalerar</h3>
Mullvads kampanj riktar ljuset mot en bredare utveckling i Storbritannien. Under det senaste året har den brittiska regeringen bland annat <a href="https://www.theguardian.com/technology/2025/feb/07/uk-confronts-apple-with-demand-for-cloud-backdoor-to-users-encrypted-data" target="_blank" rel="noopener">krävt</a> att Apple installerar bakdörrar i sin end-to-end-krypterade molntjänst iCloud — ett krav som fick Apple att helt stänga av funktionen för brittiska användare snarare än att kompromissa med säkerheten.

Genom Online Safety Act, som trädde i kraft 2025, har censur av politiskt material <a href="https://www.theguardian.com/commentisfree/2025/aug/09/uk-online-safety-act-internet-censorship-world-following-suit" target="_blank" rel="noopener">redan införts</a> och Wikipedias tillgänglighet <a href="https://www.theguardian.com/society/2025/aug/11/wikipedia-can-challenge-online-safety-act-strictest-rules-high-court" target="_blank" rel="noopener">hotats</a>. I februari 2026 <a href="https://www.gov.uk/government/news/pm-no-platform-gets-a-free-pass-government-takes-action-to-keep-children-safe-online" target="_blank" rel="noopener">aviserade</a> regeringen dessutom planer på att snabbspåra lagstiftning som kräver identitetsverifiering för VPN-användning — ett förslag som House of Lords redan <a href="https://reclaimthenet.org/uk-house-of-lords-votes-to-extend-age-verification-to-vpns" target="_blank" rel="noopener">röstat</a> för.

Investigatory Powers Act, ibland kallad "Snooper's Charter", <a href="https://www.techradar.com/vpn/vpn-privacy-security/the-online-safety-act-isnt-just-about-age-verification-end-to-end-encryption-is-also-at-risk" target="_blank" rel="noopener">kräver nu</a> att teknikföretag som erbjuder meddelandetjänster måste be om regeringens godkännande innan de släpper nya säkerhetsfunktioner. Dessutom förbereds lagändringar som kan innebära obligatorisk skanning av alla meddelanden — även i krypterade tjänster.
<h3>Svensk motkraft</h3>
Mullvad VPN grundades i Göteborg och har profilerat sig som en av de mest kompromisslösa aktörerna på integritetsfronten. Företaget kräver ingen e-postadress vid registrering, accepterar betalning med kontanter och har en strikt policy att aldrig logga användardata. När svensk polis genomförde en razzia mot företagets kontor 2023 lämnade de <a href="https://mullvad.net/sv/blog/2023/4/20/mullvad-vpn-was-subject-to-a-search-warrant-customer-data-not-compromised" target="_blank" rel="noopener">utan att få ut någon kunddata</a> — helt enkelt för att det inte fanns någon att hämta.

Att just detta företag nu förbjuds från att köpa reklamutrymme i ett land som alltmer begränsar medborgarnas digitala rättigheter säger mycket om situationen. Med kampanjen "And Then?" — och det faktum att den förbjuds — understryker Mullvad sin poäng om massövervakning och censur bättre än någon reklamfilm hade kunnat göra.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU-länderna eniga om Chat Control – öppnar för överstatlig massövervakning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/eu-landerna-eniga-om-chat-control-oppnar-for-overstatlig-massovervakning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Nov 2025 16:58:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[CSAM]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[massövervakning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217445</guid>

					<description><![CDATA[<strong>EU-ländernas regeringar har enats om sin position i den kontroversiella Chat Control-lagstiftningen. Förslaget, som officiellt syftar till att bekämpa sexuella övergrepp mot barn, öppnar enligt kritiker för omfattande övervakning av alla medborgares digitala kommunikation. Sverige har sagt ja genom regeringen och Socialdemokraterna, medan Sverigedemokraterna avvisar förslaget.</strong>

EU-ambassadörerna godkände på onsdagen ett kompromissförslag till den så kallade CSAM-förordningen (Child Sexual Abuse Material), ursprungligen framtagen av den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson. Beslutet banar väg för slutförhandlingar med EU-parlamentet om en permanent ram för digital övervakning, skriver <a href="https://samnytt.se/klartecken-for-overstatlig-massovervakning-chat-control-gar-vidare">Samnytt</a>.

Det nya förhandlingsmandatet innebär att de mest kontroversiella delarna av kommissionens ursprungsförslag tas bort. Tvingande "detektionsorder" som skulle ge myndigheter rätt att kräva att teknikföretag skannar medborgares chattar, mejl och meddelanden – även i krypterade tjänster – stryks ur texten.

I stället skärps plattformarnas skyldigheter att göra riskbedömningar och vidta "riskreducerande åtgärder". Frivillig skanning av meddelanden lyfts fram som ett möjligt verktyg. Samtidigt föreslås en ny EU-myndighet, ett särskilt CSAM-center, som ska samordna lagens genomförande.
<h3>Från obligatorisk till "frivillig" övervakning</h3>
Att de obligatoriska detektionsorderna försvinner presenteras av EU-företrädare som en balanserad kompromiss. Kritiker menar dock att förändringen är mer kosmetisk än reell.

Det nya rådsförslaget betonar att kryptering ska skyddas, men räknar samtidigt upp meddelandeskanning som en möjlig riskreducerande åtgärd. Om ett företag bedöms ha för höga risker kan pressen från tillsynsmyndigheter i praktiken göra den frivilliga skanningen till ett krav.

Förslaget öppnar också för omfattande ålderskontroller. För att avgöra vilka användare som är barn kan system införas där alla måste identifiera sig med id-handling eller biometriska metoder för att använda e-post, chattappar och andra kommunikationstjänster.
<h3>Varningar för totalitär övervakningsmodell</h3>
Kritiken har varit massiv från integritetsexperter, forskare och rättighetsorganisationer. I sin ursprungliga form skulle förslaget enligt kritikerna innebära att alla EU-medborgare får sin kommunikation övervakad – varje telefonsamtal, videosamtal, sms, meddelande i appar, mejl och filer i molntjänster skulle kunna filtreras i realtid.

Chat Control har jämförts med övervakningssystem i totalitära stater. Kritiker varnar för ändamålsglidning: när infrastrukturen väl finns på plats kan filtren snabbt ställas om mot annat innehåll, exempelvis politiska åsikter eller journalistiska källor.
<h3>AI-filter med massiva falsklarm</h3>
Med AI ska misstänkt sexuellt innehåll eller grooming upptäckas. Men tekniken fungerar redan idag bristfälligt på sociala medier, där algoritmer flaggar ironiska kommentarer, historiska bilder eller harmlöst material.

När tekniken testats på kända övergreppsbilder har upp till 80–90 procent av träffarna varit falsklarm. Resultatet blir att tusentals människor riskerar att pekas ut som misstänkta för ett av de mest avskydda brotten, för att sedan tvingas bevisa sin oskuld medan deras mest privata bilder och konversationer granskas.
<h3>Sverige säger ja – SD avviker</h3>
Regeringen – Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – samt Socialdemokraterna har sagt ja till förslaget. När den svenska linjen skulle fastställas hösten 2024 röstade dessa partier gemensamt för ett klartecken, trots att samarbetspartiet Sverigedemokraterna avvisade förslaget.

SD-politikern Adam Marttinen varnade för att förslaget är alltför långtgående, att krypteringen i praktiken bryts och att det öppnar för massövervakning på ett sluttande plan.
<h3>IT-expert: "Politiker har blivit lurade"</h3>
IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka har skarpt kritiserat både EU-kommissionen och stödjande politiker. Han menar att den teknik som beskrivits – där system bara letar efter barnporr utan att "se" annat – inte existerar.

— <em>Den tekniken existerar självfallet inte. Den har aldrig existerat och den kan per definition inte existera</em>, förklarade Nikka.

Han varnade för att Chat Control innebär "insecurity by design", där alla kommunikationsappar tvingas bygga in sårbarheter som kan utnyttjas av fientliga stater eller kriminella aktörer.

Nikka påpekade också att UNICEF:s principer om barns rätt till privat kommunikation bryts av förslaget. Han menar att politiker har blivit lurade av EU-kommissionens kampanjer som tonat ner integritetskonsekvenserna.

FN:s människorättskommissionär har varnat för att övervakning av digital kommunikation är ett främsta verktyg för auktoritära regimer att förfölja oppositionella och religiösa grupper. Att EU nu går före med en modell som enligt kritiker normaliserar massövervakning beskrivs som ett historiskt steg i fel riktning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>GrapheneOS drar sig ur Frankrike efter hot och smutskastning från myndigheterna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/grapheneos-drar-sig-ur-frankrike-efter-hot-och-smutskastning-fran-myndigheterna/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 25 Nov 2025 06:22:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Android]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Google Pixel]]></category>
		<category><![CDATA[GrapheneOS]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[massövervakning]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217336</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den kanadensiska organisationen inriktad på öppen källkod bakom det säkerhetsfokuserade mobilsystemet GrapheneOS meddelar att de avslutar all verksamhet i Frankrike. </strong>

<strong>Bakgrunden är en eskalerande konflikt med franska myndigheter, som enligt GrapheneOS-teamet sprider falska anklagelser i media och hotar med arresteringar och serverbeslag.</strong>

GrapheneOS, ett icke-vinstdrivande projekt som utvecklar ett operativsystem för Android-telefoner med extra fokus på integritet och säkerhet, har de senaste dagarna publicerat en rad inlägg på plattformen X om vad de beskriver som en koordinerad kampanj från franska polisen. Enligt teamet har myndigheterna skickat ut interna meddelanden till landets poliskårer där alla Google Pixel-telefoner med GrapheneOS stämplas som misstänkta. Detta har lett till en våg av artiklar i franska medier, där påståenden om att systemet används för kriminella ändamål upprepas utan faktakontroll eller möjlighet för GrapheneOS att bemöta dem.

"Frankrikes polis sprider upprörande falska och obevisade påståenden om GrapheneOS, som trycks i både statlig och företagsmedia som fakta trots att de inte är det", skriver GrapheneOS i ett <a href="https://x.com/GrapheneOS/status/1992654947494535548">inlägg</a> på X den 23 november. Teamet betonar att de inte fick någon chans att granska eller svara på anklagelserna innan publicering. Istället har de tvingats in i en defensiv position, där de nu planerar att utöva sin rätt till svar i franska medier.
<h3>Hot om ingripanden och krav på eftergifter</h3>
Konflikten har eskalerat till direkta hot, enligt GrapheneOS. I kontakter med franska myndigheter har teamet uppmanats att assistera vid dekryptering av enheter, något som de tekniskt inte kan eller vill göra på grund av systemets design.

"De har ställt flera ganska direkta hot om arresteringar och beslag av servrar, precis som de gjorde med SkyECC och Encrochat", framhåller GrapheneOS i en uppdatering den 25 november. Referensen syftar på tidigare fall där franska myndigheter gripit in mot krypterade kommunikationsnätverk.

Myndigheterna kräver i praktiken att GrapheneOS slutar distribuera fungerande disk-kryptering, annars riskerar projektet rättsliga åtgärder. Detta liknas vid den kända tvisten mellan Apple och FBI i USA, men med en twist: Googles hårdvara i Pixel-telefoner är utformad för att motstå sådana krav, och GrapheneOS bygger vidare på den säkerheten. "De kräver inte samma sak av Google för standard-Pixel trots nästan identisk kryptering, eftersom de är mycket mindre säkra och kan utnyttjas i förväg", förklarar teamet.

GrapheneOS understryker att deras arbete är lagligt i länder som Kanada, Tyskland, USA och Nederländerna. Frankrike driver dock på för lagar som tvingar fram bakdörrar i kryptering, en politik som ännu inte är implementerad men som polisen agerar som om den redan gäller.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">France's government and law enforcement agencies are the ones violating the rights of France's citizens and campaigning against privacy. They're trying to roll back human rights across the EU with efforts like Chat Control. Criticizing the French state is supporting the people.</p>
— GrapheneOS (@GrapheneOS) <a href="https://twitter.com/GrapheneOS/status/1992715269467517163?ref_src=twsrc%5Etfw">November 23, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Avveckling av infrastruktur och framtida planer</h3>
Som svar på hoten har GrapheneOS inlett en snabb avveckling av sin närvaro i Frankrike. De lämnar serverleverantören OVH, ett franskt bolag, och migrerar sina 15 servrar – spridda över Kanada, Singapore, Tyskland och USA – till alternativa platser.

"Vi lämnar Frankrike som serverplats och OVH som leverantör innan de gör något", meddelar de i ett <a href="https://x.com/GrapheneOS/status/1993128120979951624">inlägg</a> på tisdagen. Redan nu har tio servrar bytts ut, inklusive de som används för standarduppdateringar. De återstående fem, som hanterar e-post, forum och andra tjänster i Beauharnois, Kanada, planeras flyttas till colocation-servrar i Toronto.

För europeiska användare lovar GrapheneOS bibehållen prestanda genom servrar i Schweiz, Luxemburg och Nederländerna – länder som inte stödjer EU:s kontroversiella "Chat Control"-förslag om massövervakning. "Vi kan erbjuda låg latens och hög genomströmning till användare i Frankrike utan servrar där", försäkrar teamet. De avser även undvika resor till Frankrike, inklusive konferenser, och avråder från att anställda arbetar från landet.

Händelsen väcker frågor om EU:s framtid för open source-projekt inom integritet. GrapheneOS, som finansieras genom donationer och sponsorer, har byggt sitt rykte på öppen källkod och robusta skyddsåtgärder mot exploits (säkerhetsbrister som kan utnyttjas). Nu ser de Frankrike som en "osäker plats för open source-integritetsprojekt".

En talesperson för franska inrikesdepartementet har inte kommenterat anklagelserna, men tidigare uttalanden från regeringen pekar på en hårdare linje mot kryptering i kampen mot organiserad brottslighet.
<h3>Svenskt företag fortsätter satsa på GrapheneOS trots konflikten</h3>
Mitt i den pågående konflikten visar det svenska teknikföretaget Teuton Systems fortsatt förtroende för <a href="https://teuton-systems.com/vad-ar-grapheneos/">GrapheneOS</a>. Företaget arbetar uteslutande med systemet i sin integritetssäkra mobil, <a href="https://teuton-systems.com/produkt/matrix-mobilen/">Matrix-mobilen</a>, som är en av de första sådana produkterna på den nordiska marknaden. Teuton Systems betonar att installationen av GrapheneOS sker enbart via den officiella källan och med öppna källkodsverktyg som Aurora Store och F-Droid, för att säkerställa transparens och maximal integritet utan beroende av Google-tjänster.

Matrix-mobilen, baserad på Google Pixel-telefonernas hårdvara, levereras med GrapheneOS förinstallerat och förberedda säkra appar för vardagliga uppgifter, inklusive stöd för BankID och de flesta svenska bankappar. Produkten erbjuder avancerade funktioner som granulär kontroll över appbehörigheter, sensorblockering och automatiska säkerhetsuppdateringar. "GrapheneOS ger användarna full kontroll över sin data i en tid av ökande övervakning, utan att kompromissa med användarvänligheten", framhåller Teuton Systems på sin webbplats.

Företaget, som fokuserar på nordiska användare, understryker systemets oberoende granskning och frånvaro av bakdörrar, vilket gör det till ett pålitligt val för integritetsmedvetna användare.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Justitieutskottet röstar återigen igenom Chat Control 2.0</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/justitieutskottet-rostar-aterigen-igenom-chat-control-2-0/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/justitieutskottet-rostar-aterigen-igenom-chat-control-2-0/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 27 Sep 2024 08:56:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[massövervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges Riksdag]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=189961</guid>

					<description><![CDATA[<strong> EU:s omstridda CSAM-förordning Chat Control 2.0 har återigen fått stöd i Riksdagens justitieutskott efter att ett reviderat förslag presenterats av det ungerska ordförandeskapet. Förslaget, som kritiserats för att öppna upp för en ny nivå av massövervakning, ger myndigheter rätt att övervaka i princip all privat kommunikation.</strong>

<strong>Det är fortfarande oklart om det kommer att godkännas av alla EU:s medlemsstater.</strong>

EU:s ministerråd skulle ha röstat om den omstridda förordningen i somras men valde oväntat att skjuta upp omröstningen.

Nu rapporterar Bonnierägda tabloiden <a href="https://www.dn.se/sverige/gront-ljus-till-chat-control-igen/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Dagens Nyheter</a> att ett reviderat förslag tagits fram av det ungerska ordförandeskapet, och att Riksdagens justitieutskott återigen har röstat för att stödja förslaget.

Förslaget har kritiserats skarpt av såväl IT-experter, politiker som flertalet människorättsorganisationer, som menar att förordningen öppnar för en helt ny nivå av massövervakningssamhälle.

Sedan förslaget först presenterades, år 2022, har det reviderats flera gånger och även <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/chat-control-ater-pa-agendan-i-eu/" target="_blank" rel="noopener">röstats ned</a> av EU-parlamentet. Om den senaste versionen kommer att godkännas är fortfarande oklart.

Det nya förslaget liknar i stor utsträckning det som tidigare lades fram av det belgiska ordförandeskapet, vilket även det fick stöd av justitieutskottet.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv"><a href="https://twitter.com/hashtag/chatcontrol?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#chatcontrol</a> är ett fruktansvärt övergrepp på dom mänskliga rättigheterna. Stoppa detta människorätts och barnkonventions kränkande förslag ! Som strider emot Korrespondenshemligheten, GDPR, datalagrings förbudet och delar av barnkonventionen. Stoppa <a href="https://twitter.com/hashtag/chatcontrol?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#chatcontrol</a> nu ! <a href="https://twitter.com/hashtag/svpol?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#svpol</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/EU?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#EU</a></p>
— mänskligarättigheter (@MrSweden2015) <a href="https://twitter.com/MrSweden2015/status/1839338586371707000?ref_src=twsrc%5Etfw">September 26, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Vågskålen nära tippa över i ministerrådet</h3>
Enligt IT-säkerhetsexperten <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/it-experten-om-chat-control-har-aldrig-handlat-om-barnen/" target="_blank" rel="noopener">Karl Emil Nikka</a> har förslaget knappt förändrats sedan i somras.

– <em>I förslaget har det både lagts till text om att totalsträckskryptering ska vara tillåten och att även totalsträckskrypterade tjänster ska kunna övervakas. De menar på att bilder, videoklipp och länkar ska genomsökas innan de krypteras vilket går emot själva syftet med krypteringen,</em> säger han i en <a href="https://www.sweclockers.com/nyhet/39702-riksdagen-klubbar-aterigen-igenom-chat-control" target="_blank" rel="nofollow noopener">kommentar</a> till Sweclockers.

Riksdagen var inte förpliktad att hålla en omröstning om det reviderade förslaget, då den tidigare versionen klubbats igenom, men justitieutskottet begärde trots det en ny omröstning.

Regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, tillsammans med Socialdemokraterna, röstade för förslaget. Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade emot.

Alla EU:s medlemsstater har ännu inte tagit ställning till det reviderade förslaget, men enligt Karl Emil Nikka ser det nu ut som om förslaget kan gå vidare.

– <em>Den blockerande minoriteten är nära att falla. Det kan räcka med att ett land till svänger i frågan för att förslaget ska gå vidare till trilogförhandlingar,</em> säger Nikka.

Ministerrådet väntas samlas den 10–11 oktober, men det är i nuläget oklart om Chat Control-förslaget kommer att vara på dagordningen för diskussion.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/justitieutskottet-rostar-aterigen-igenom-chat-control-2-0/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Chat Control åter på agendan i EU</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/chat-control-ater-pa-agendan-i-eu/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/chat-control-ater-pa-agendan-i-eu/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 26 Aug 2024 06:32:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Bahnhof]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=187366</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Chat Control röstades ner i Europaparlamentet, men är nu återigen på dagordningen i EU. Förslaget väntas tas upp igen i oktober, där flera länder som tidigare motsatt sig övervakningslagstiftningen nu överväger att ändra ståndpunkt.</strong>

Under juni månads omröstning lyckades en liten men inflytelserik grupp stoppa förslaget med knapp marginal (ja-sidan nådde 63,7 procent av de 65 procent som krävs för kvalificerad majoritet) och Europaparlamentet var tydliga i sitt fördömande av Chat Control.

Rumänien, Bulgarien, Polen och Frankrike motsatte sig förslaget i somras, men överväger nu att ändra sina ståndpunkter och istället stödja det nya förslaget. Samtalen kring det kritiserade förslaget väntas tas upp igen vid  Rådet för rättsliga och inrikes frågor (JHA), skriver <a href="https://bahnhof.se/2024/08/22/chat-control-pa-vag-tillbaka-sverige-och-flera-andra-eu-lander-svanger-om-massovervakning/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Bahnhof</a>. Rådet sammanträder åter den 10-11 oktober och man förväntas fatta ett eventuellt nytt beslut den 12-13 december.
<h3>Svenska partier vänder i frågan</h3>
Även svenska partier har svängt i frågan på nationell nivå. Under valrörelsen inför valet 2022 uttryckte framförallt Moderaterna och Liberalerna en oro för inskränkningar av medborgares integritet och frihet. I dag pratar dock justitieminister Gunnar Strömmer (M) om att man ”<em>måste läsa av chattar för att rädda barnen</em>”, alltmedan förslaget har ett brett stöd bland de svenska riksdagspartierna. Det är endast Centerpartiet och Sverigedemokraterna som varit konsekventa i sin kritik mot Chat Control.

Skulle förslaget gå igenom innebär det en massövervakning av alla meddelanden, på alla kommunikationsplattformar, även de med end-to-end-kryptering (som hindrar tredje part från att kunna läsa meddelanden och data), samt även AI-granskning av allt från textmeddelanden till bilder och videor på EU-medborgarnas elektroniska enheter (så kallad client-side-scanning). Bland annat skulle tjänsteleverantörer som WhatsApp och Telegram till exempel behöva installera teknik för att kunna identifiera och rapportera misstänkt innehåll.

För att ett förslag ska gå igenom, och få kvalificerad majoritet i EU:s ministerråd, krävs att minst 55 procent av medlemsländerna (15 av 27) röstar för förslaget, och att dessa i sin tur representerar minst 65 procent av Europas totala befolkning.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/chat-control-ater-pa-agendan-i-eu/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Signal lämnar EU om Chat Control blir verklighet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/signal-lamnar-eu-om-chat-control-blir-verklighet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/signal-lamnar-eu-om-chat-control-blir-verklighet/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Jun 2024 11:23:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[Signal]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=183463</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den integritetsfokuserade meddelandetjänsten Signal kommer lämna EU om EU:s massövervakningsprojekt <em>Chat Control</em> blir verklighet. Det uppger Meredith Whittaker, chef för Signal Foundation.</strong>

"<em>Signal motsätter sig starkt Europas senaste Chat Control-förslag. Låt det inte råda någon tvekan. Vi kommer hellre att lämna EU-marknaden helt än att underminera våra integritetsgarantier. Detta förslag - om det antas och verkställs mot oss - skulle tvinga oss att göra detta val</em>”, skriver hon på Mastodon.

”<em>EU:s nya förslag om chattkontroll och masskanning är samma gamla övervakning i en ny förpackning. Oavsett om man kallar det för en bakdörr, en framdörr eller en uppladdningsmoderering undergräver det kryptering och skapar stora sårbarheter</em>”, fortsätter man.

Enligt <a href="https://swedroid.se/meddelandetjansten-signal-lamnar-eu-om-chat-control-blir-lag/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Swedroid</a> har Whatsapp visserligen inte kommenterat just Chat Control men företagets vd Will Cathcart tidigare apropå en lokal brittisk lag sagt att man hellre blir blockerade i Storbritannien än att inkräkta på krypteringen.

Under gårdagen ställde sig den svenska regeringen och en majoritet av riksdagspartierna bakom massövervakningsdirektivet, men det förväntas ännu dröja innan det kan klubbas igenom på EU-nivå - varför motståndare hoppas att det fortfarande finns möjligheter att stoppa projektet.

”<em>Om lagen går igenom kommer utvecklare av digitala kommunikationstjänster behöva låta meddelanden och allt skickat innehåll skannas innan krypteringen. Med andra ord; massövervakning</em>”, skriver sajten.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/signal-lamnar-eu-om-chat-control-blir-verklighet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen ställer sig bakom EU:s massövervakningsdirektiv</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/regeringen-staller-sig-bakom-eus-massovervakningsdirektiv/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/regeringen-staller-sig-bakom-eus-massovervakningsdirektiv/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Jun 2024 12:01:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[massövervakning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=183383</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De svenska regeringspartierna ställer sig plötsligt bakom EU:s förslagna massövervakningsprojekt "Chat Control" - trots att de ända fram till EU-valet påstod sig vara mycket kritiska till förslagets utformning och oroliga för dess potentiella konsekvenser.</strong>

<strong><em>– Det är helt oacceptabelt. Det här handlar om att införa massövervakning av alla Europas medborgare</em>, varnar Centerpartiets riksdagsledamot Niels Paarup-Petersen.
</strong>

”Chat Control” är kanske det mest kritiserade EU-förslag som lagts fram på senare år och innebär i korthet att myndigheterna ska ha rätt att övervaka samtliga unionens medborgares samtal, chattar, foton och videoklipp – utan att tillstymmelse till någon brottsmisstanke finns.

”<em>Alla skulle vara skyldiga till brott – tills motsatsen bevisas. Syftet? Motverka barnporr och grooming</em>”, <a href="https://emanuelkarlsten.se/regeringen-kuppar-igenom-chat-control-kan-klubbas-i-eu-redan-onsdag/" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> den granskande journalisten Emanuel Karlsten.

EU-parlamentet har efter hård kritik redan avvisat stora delar av förslaget, noterar han, medan ministerrådet som består av representanter från samtliga EU-länders regeringar, ännu inte har tagit offentlig ställning för eller emot förslaget.

Kritikstormen mot Chat Controls totalitära och integritetskränkande karaktär var så hård att Belgien, ordförandeland i ministerrådet, tog fram ett ”kompromissförslag” för att lättare få stöd för massövervakningsdirektivet. I allt väsentligt innebär dock Belgiens ”kompromiss” en nästan lika omfattande massövervakning som i ursprungsförslaget.

”<em>Meddelanden ska inte avlyssnas och avkrypteras när de skickas – utan innan de skickas. Genom en scanna innehållet i medborgarens telefon innan det är klart, så kallad client-side-scanning, respekteras rätten till skyddad kommunikation. Medborgaren ska också informeras om att de scannas och det ska vara frivilligt att granskas. Men i praktiken innebär det ingen skillnad: Den som inte vill scannas hindras helt enkelt från att skicka bilder eller videos. Och att scanna innan kryptering, i praktiken samma typ av övervakning</em>”, noterar Karlsten.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Ett skrämmande svek av regeringspartierna, som påstår sig vila på liberal grund. Something does not add up. Frågan om yttrandefrihet, censur och systematisk rätt till intrång i människors privatliv utgör alla kardinalgrund för Swexit. Mycket annat kan tålas och kompromissas om,…</p>
— Johnny Andersson (@johnnyandhel) <a href="https://twitter.com/johnnyandhel/status/1803022202381418844?ref_src=twsrc%5Etfw">June 18, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

”<em>Tidigare har alla tidigare förslag mötts av en blockerande minoritet i ministerrådet. Men den 14 juni hölls det sista ministerrådet under Belgiens ordförandeperiod. Där togs inget beslut, men Frankrike öppnade för en positiv hållning. Den svängningen innebar att det inte längre fanns en blockerande minoritet i ministerrådet. Att en hållning skulle kunna antas</em>”, fortsätter han.
<h3>Ljög för sina väljare</h3>
Plötsligt, efter nio månaders tystnad, väljer också den svenska regeringen och flera av riksdagspartierna att ge sitt stöd till massövervakningsförslaget och justitieminister Gunnar Strömmer (M) <a href="https://omni.se/strommer-om-chat-control-viktiga-steg-har-tagits/a/Gy30zB" target="_blank" rel="nofollow noopener">hävdar</a> att ”<em>viktiga steg har tagits</em>” för att skydda medborgarnas personliga integritet. Endast SD och C motsatte sig förslaget i justitieutskottet.

”<em>Regeringen är därför beredd att ta nästa steg och låta rådet och parlamentet inleda förhandlingar</em>”, deklarerar Strömmer.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Vad händer med vår demokrati?</p>
”Kompromissförslaget” är alltså att även krypterade appar ska allt innehåll scannas. Det kanske låter som en bra lösning men här kommer några invändningar från mig: <a href="https://t.co/NUn1ksNHni">pic.twitter.com/NUn1ksNHni</a>

— Christian Landgren (@Landgren) <a href="https://twitter.com/Landgren/status/1803133554928345491?ref_src=twsrc%5Etfw">June 18, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

”<em>Uppgifterna bekräftas senare och innebär alltså att Miljöpartiet och Vänsterpartiet svängt i frågan. Det innebär också att Moderaterna och Liberalerna gick till val på kritik mot Chat control, men ändå röstade ja till förslaget</em>”, skriver Karlsten.
<h3>Totalitär massövervakning</h3>
Tabloiden Aftonbladets Oisin Cantwell är en av de som är mycket kritisk till förslaget och varnar för vad det förväntas innebära för medborgarna i praktiken.

”<em>Vill du kunna skicka en liten video från stranden i Grekland till farmor hemma i Borås? Det går för sig även om förordningen blir verklighet, men endast om du först har godkänt att staten scannar vissa av dina chattar. Bilder, filmer, länkar, överheten vill kunna se allt möjligt</em>”, <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/gw6wLa/sverige-har-gett-tummen-upp-till-chat-control" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> han och påpekar att det bara tog regeringspartierna veckor att svika sina vallöften om motstånd till Chat control.

”<em>Det är inte bara pedofiler som kan fastna i nätet. Även om det är bild, film och länk om förslaget handlar om, så kan lagen slå brett. Det kan vara en dissident i Orbáns Ungern. En visselblåsare som vill slå larm till pressen om missförhållanden. En klient som behöver kommunicera med sin advokat. Det kan vara vem som helst som vill ha en privat sfär dit staten inte når</em>”, fortsätter han.

Han påpekar också att ingen ännu vet hur ”slutprodukten” kommer att se ut men att ”<em>det verkar som att Europa snart får en övervakning som skulle göra en diktator bubblig av lycka</em>”.
<h3>"Värre än Stasi"</h3>
Centerpartiet motsätter sig förslaget eftersom man menar att ”<em>många individer behöver ha tillgång till krypterade kommunikationstjänster. Till exempel utsatta människor och demokratirörelser</em>” och Journalistförbundet har varnat för att direktivet hotar källskyddet.

<em>– Det är helt oacceptabelt. Det här handlar om att införa massövervakning av alla Europas medborgare. Det är ganska crazy</em>, <a href="https://www.expressen.se/nyheter/sverige/moderaterna-anklagas-for-att-svika-vallofte-om-chat-control/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Niels Paarup-Petersen (C), och pekar på att Moderaterna ljugit för sina väljare.

”<em>Förutom att it-företagen blir skyldiga att övervaka användarna på ett nytt sätt åläggs också medlemsstaterna nya skyldigheter att granska, beslagta, kopiera och utverka kopior av uppgifter som rör en misstänkt överträdelse av förordningen. Vid sidan av de problem som massövervakningen innebär ur integritetssynpunkt väcker det också frågor om hur uppgifter som lämnas till journalister med stöd av källskydd ska hanteras</em>”, <a href="https://www.journalisten.se/nyheter/journalistforbundet-chattkontroll-hotar-kallskyddet/" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert och Erika Wiman Snäll, ordförande Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Med tanke på världshistoriens oräkneliga exempel på maktmissbruk, varför skulle medborgarna lita på statens förmåga att bevara deras hemligheter? Och möjligheten att ha hemligheter är inte bara en fråga om privatliv – för många är det skillnaden mellan yttrandefrihet och tystnad.</p>
— Jonathan Lundberg (@lundbergjd) <a href="https://twitter.com/lundbergjd/status/1803134221625561099?ref_src=twsrc%5Etfw">June 18, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Stefan Axelsson, professor i digital forensik går ännu längre och <a href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/eu-forslaget-chat-control-kritiseras" target="_blank" rel="nofollow noopener">menar</a> att ”<em>inte ens Östtysklands säkerhetspolis Stasi hade övervakning på den här nivån</em>”. Han tror inte heller att det kommer att stoppa pedofiler.

<em>– De pedofiler som man verkligen vill komma åt, de kommunicerar inte på det här viset. De kommunicerar på Darknet och andra liknande ställen.</em>

<em>– Varje form av krypterad kommunikation kommer omöjliggöras med det här. I och med att den här informationen inte är skyddad, eller kan skyddas, eller får skyddas, då är det en hundraprocentig säkerhet att världens underrättelsetjänster kommer få tag på den.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/regeringen-staller-sig-bakom-eus-massovervakningsdirektiv/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
