<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>bostad &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/bostad/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 12 Aug 2026 05:22:00 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>bostad &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Norska studenter går tusenlappar back varje månad</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norska-studenter-gar-tusenlappar-back-varje-manad/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 12 Aug 2026 05:22:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[bostad]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[studenter]]></category>
		<category><![CDATA[utbildning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236971</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trots höjt studiestöd går många norska studenter back varje månad. De stigande boendekostnaderna gör det allt svårare att klara vardagsutgifterna på studiestödet.</strong>

En ny rapport från Samfunnsøkonomisk Analyse, framtagen på uppdrag av Akademikerne, bygger på hyresstatistik och SIFO:s referensbudget. Den visar att en student som delar en tvårumslägenhet med en annan student saknar omkring 1 900 norska kronor i månaden för att få en stram budget att gå ihop. I Oslo och Bærum är underskottet nära 3 500 kronor, <a href="https://www.document.no/2026/08/10/rapport-studenter-gar-tusenlapper-i-minus-hver-maned/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar NTB</a>.

År 2025 täckte studiestödet 85 procent av budgeten i landet som helhet och 77 procent i Oslo och Bærum. År 2002 var motsvarande andelar 94 respektive 87 procent.

Bakom försämringen ligger framför allt stigande hyror. Mellan 2002 och 2025 ökade studiestödet med i genomsnitt 3,2 procent per år, medan boendekostnaderna enligt rapporten steg med mellan 5,0 och 5,9 procent om året.

Från höstterminen höjs det norska studiestödet till drygt 170 000 kronor per år. Akademikerne och Norsk studentorganisasjon vill att stödet i stället höjs till omkring 200 000 kronor.

— <em>Studiestödet måste höjas så att det faktiskt går att vara heltidsstudent – inte bara för dem som får hjälp hemifrån eller orkar arbeta 150 procent</em>, säger Akademikernes ordförande Lise Lyngsnes Randeberg.

Enligt rapporten skulle den högre nivån täcka 98 procent av en stram studentbudget i landet som helhet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Finlands ekonomi växer snabbast på fem år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/finlands-ekonomi-vaxer-snabbast-pa-fem-ar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Jul 2026 04:59:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[arbetslöshet]]></category>
		<category><![CDATA[bostad]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234667</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Finlands ekonomi väntas växa i den snabbaste takten på fem år, men återhämtningen bromsas av hög arbetslöshet, konkurser och fortsatt osäkerhet i omvärlden.</strong>

Det framgår av en ny prognos från Hypo, Finlands hypoteksförening, som även refereras av <a href="https://yle.fi/a/74-20234496" target="_blank" rel="noopener nofollow">Yle</a>. Enligt prognosen växer Finlands BNP med 1,5 procent i år och 1,7 procent nästa år.

Hypo pekar på att hushållens och företagens förtroende har stärkts och nu ligger på den högsta nivån sedan 2022. Samtidigt håller krig, handelskonflikter och ränteosäkerhet tillbaka återhämtningen.

— <em>Osäkerheten har inte försvunnit: den stigande arbetslösheten och det stora antalet konkurser skuggar utsikterna för både hushåll och företag</em>, säger Hypos chefsekonom Juho Keskinen i ett <a href="https://www.sttinfo.fi/tiedote/72172883/talous-kasvaa-tana-vuonna-eniten-viiteen-vuoteen?lang=fi" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.
<h3>Arbetslösheten biter sig fast</h3>
Enligt Keskinen väntas arbetslösheten i Finland i genomsnitt ligga på 10,8 procent i år och sjunka till 10 procent nästa år. Hypo beskriver nivån som den högsta sedan slutet av 1990-talet.

Köpkraften stärks för dem som har arbete, men unga har fått svårare att komma in på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsperioderna har också blivit längre och deltidsarbete beskrivs som det nya normala.

Samtidigt visar <a href="https://stat.fi/en/publication/cmfaz4f4j2kyt07ussnjzj4ee" target="_blank" rel="noopener nofollow">Statistikcentralens</a> preliminära uppgifter att Finlands EU-harmoniserade inflation sjönk något i juni, från 2,8 till 2,7 procent.

De största prisökningarna noterades inom utbildningstjänster, som steg med 11,5 procent på årsbasis, följt av transporter med 6,4 procent. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker ökade med omkring en procent.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Höns flyttar in hos hyresgäster i Göteborg</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/hons-flyttar-in-hos-hyresgaster-goteborg/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Apr 2026 12:36:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bostad]]></category>
		<category><![CDATA[höns]]></category>
		<category><![CDATA[hyresgäster]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226792</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tre nya hönshus ska byggas i göteborgsområdena Tynnered, Änggården och Kungsladugård. Initiativet drivs av det kommunala bostadsbolaget Familjebostäder efter önskemål från de boende.</strong>

Till sommaren flyttar cirka 30 höns in i hus som är byggda som miniatyrer av områdets egen arkitektur. Ansvaret roterar mellan sju hyresgäster per område – den som sköter hönorna får behålla äggen.

Syftet är att minska matsvinn, skapa ekologiska kretslopp och stärka gemenskapen. Liknande projekt i Stockholm har tidigare lett till minskad skadegörelse och högre trivsel på gårdarna.

Enligt Familjebostäder är nyckeln att initiativet kommer från de boende själva, annars håller engagemanget inte i längden, <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/honshus-pa-garden-hyresgasterna-far-plocka-agg" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar SR</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen sänker kontantinsatsen – experter varnar: &#8221;Ansvarslöst&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/sankt-kontantinsats-bostadsmarknaden-experter-varnar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 17 Mar 2026 10:50:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bolån]]></category>
		<category><![CDATA[bostad]]></category>
		<category><![CDATA[bostäder]]></category>
		<category><![CDATA[regeringen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224485</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den 1 april träder regeringens nya upplättade låneregler i kraft, som ska hjälpa unga att betala mer för att köpa bostäder av framför allt den så kallade babyboomer-generationen. Men kritiker menar att lagen är ansvarslös och ifrågasätter värdet av politiskt ökad skuldsättning bland unga.</strong>

Från och med 1 april 2026 höjs bolånetaket så att köpare kan låna upp till 90 procent av bostadens värde, vilket innebär att kontantinsatsen sänks till tio procent. Samtidigt avskaffas det skärpta amorteringskravet och taket för tilläggslån på befintliga bostäder sänks till 80 procent.

Flera experter varnar för att politiken är ansvarslös. En av kritikerna är Swedbanks privatekonom Arturo Arques.

– <em>Min åsikt är att det hade varit bättre att behålla de gamla reglerna. Ur ett privatekonomiskt perspektiv är det inte bra att ta ännu mer lån för att köpa en bostad</em>, säger han.

Han varnar för att högre lån gör hushåll mer känsliga om bostadspriserna faller. Samtidigt kan den nya ordningen göra att köpare lånar mer redan vid köpet för framtida lyxkonsumtion, eftersom möjligheten att ta billiga lån senare, med bostaden som säkerhet, begränsas.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bostadspriserna steg blygsamt i maj</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bostadspriserna-steg-blygsamt-i-maj/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bostadspriserna-steg-blygsamt-i-maj/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 06 Jun 2024 05:12:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bostad]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=182228</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Bostadspriserna i Sverige fortsätter att öka för femte månaden i rad, enligt den statliga bolånebanken SBAB:s bostadssajt Booli, men under maj steg priserna mindre än väntat – endast 0,4 procent.</strong>

Lägenhetspriserna sjönk främst i de södra och norra delarna av landet, samtidigt som de ökade mest i mellersta Sverige. Villapriserna sjönk mest i mellersta och norra Sverige och ökade mest i Göteborg.

Generellt steg dock priset på villor med 0,4 procent och på lägenheter med 0,5 procent.

– <em>Villapriserna brukar stiga mycket mer under maj än vad de har gjort. Däremot steg lägenhetspriserna lite mer, det är lite förvånande, många föreningar står inför höjningar av avgifterna, många har bundna lån som löper ut nu</em>, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Under året har priser för bostäder ökat med 5,9 procent. Den ökning man förväntade för hela året har redan skett, och nu förväntas istället en nedgång i priserna. Totalt förväntas prisökningarna landa på omkring fyra eller fem procent.

– <em>Ja, bortsett från möjligen augusti kan man vänta sig en ganska dämpad marknad under hösten</em>, säger Boije.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bostadspriserna-steg-blygsamt-i-maj/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Största hyreshöjningen på 30 år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/storsta-hyreshojningen-pa-30-ar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/storsta-hyreshojningen-pa-30-ar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 10 Oct 2023 08:22:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bostad]]></category>
		<category><![CDATA[hyresrätt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=162459</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under 2023 har hyrorna i hyresrätter höjts med 4,1 procent, vilket är den största höjningen på nästan 30 år. Hyreshöjningen avviker markant från det senaste decenniet då höjningarna som mest varit 2,2 procent.</strong>

Årets hyreshöjning är den största sedan 1994, visar ny <a href="https://www.scb.se/pressmeddelande/storsta-hyreshojningen-sedan-1994/" target="_blank" rel="nofollow noopener">statistik</a> från SCB.

– <em>De tio senaste åren hade hyresförändringarna legat på mellan 0,8 och 2,2 procent</em>, säger Åsa Törlén som arbetar med hyresstatistik på SCB.

I genomsnitt ligger månadshyran för en trerumslägenhet 8 095 kronor. En tvårumslägenhet har en hyra på i genomsnitt 6 621 kronor. En lägenhet på ett rum kostar 4 810 kronor per månad. Lägenheter med fyra eller fler rum har en genomsnittlig månadshyra på 10 360 kronor. Däremot varierar hyrorna i landet där storstäderna har högre hyresnivå än mindre städer.

– <em>Exempelvis får ett hushåll i en kommun med färre än 75 000 invånare betala cirka 1 600 kronor mindre i hyra per månad för en trea än ett hushåll i Stockholm</em>, säger Törlén.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/storsta-hyreshojningen-pa-30-ar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler privatägda lägenheter än kommunala</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-privatagda-lagenheter-an-kommunala/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-privatagda-lagenheter-an-kommunala/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 18 Jul 2023 08:33:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bostad]]></category>
		<category><![CDATA[hyresrätt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=154888</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Privata hyresvärdar äger nu fler lägenheter i flerbostadshus än allmännyttan, en privatiseringstrend som förväntas fortsätta under kommande år – samtidigt som både privata och kommunala bostadsbolag förväntas få det mycket tufft framöver.
</strong>

<em>– De senaste 10–15 åren har det vuxit fram ett stort antal privata bolag, som både har köpt och byggt lägenheter. Att hyresrätten växer är positivt för Sverige, det är en populär och attraktiv boendeform, det finns 1,9 miljoner hyresrätter i Sverige</em>, säger Anders Nordstrand, vd för Sveriges allmännytta till <a href="https://www.dn.se/sverige/privata-hyresvardar-har-gatt-om-allmannyttan/" target="_blank" rel="noopener">Dagens Nyheter</a>.

Även om kommunala bolag har fler lägenheter än tidigare så har privata värdar ökat sina bestånd betydligt snabbare och under senare år gått om allmännyttan, enligt en <a href="https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2023/uppfoljning-allmannyttan-20202021/" target="_blank" rel="noopener">rapport</a> från Boverket.

<em>– Jag är inte förvånad, vi märker att det sker en del försäljningar från kommunala bolag, men det sker nästan inga ombildningar till bostadsrätter</em>, säger Nordstrand.

[caption id="attachment_154899" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-154899" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/07/Bostader-agande-640x377.jpg" alt="" width="640" height="377" /> Foto: faksimil/Boverket[/caption]

<strong>Magnus Jacobsson som är</strong> enhetschef på Boverket pekar på att ”de finansiella förutsättningarna för bostadsbyggande varit goda under de senaste åren” men att det idag är en betydligt sämre situation och att bostadsbyggandet också förväntas ”minska drastiskt de kommande åren”.

Bostadsrätter är den boendeform i flerbostadshus som ökat allra mest – men enligt Boverket beror detta inte primärt på att kommunala bolag säljer ut lägenhetshus som sedan ombildas till bostadsrätter.

”<em>Ombildningar av allmännyttiga hyresbostäder till bostadsrätter har under de senare åren stadigt minskat och utgjort en blygsam del av försäljningarna</em>”, noterar DN.

En tydlig ökning av ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter har dock ändå kunnat ses – särskilt i Stockholm där en tredjedel av de allmännyttiga bostäder som såldes till privata aktörer ombildades till bostadsrätter under 2021.

<strong>Såväl Boverket som</strong> Sveriges allmännytta tror att privatiseringen av hyresrätter kommer att fortsätta under kommande år. Anders Nordstrand pekar på att vissa regioner är särskilt attraktiva för privata aktörer.

<em>– De privata bolagen är starka på universitetsorter och tillväxtmarknader. Vi finns i många små kommuner, många av de kommunala bolagen har färre än 1 000 lägenheter. De kommer att ha det väldigt jobbigt framöver, med en starkt ökande kostnadsutveckling.</em>

<em>– Väldigt få privata bolag kommer att ha möjlighet att bygga om inte regeringen vidtar åtgärder. Vissa bolag – både kommunala och privata – kommer att behöva sälja för att kunna bygga</em>, tillägger han.

I januari 2023 fanns totalt 5,2 miljoner bostadslägenheter i Sverige. Av dessa var 21 miljoner i småhus, 2,7 miljoner i flerbostadshus, drygt 278 000 i specialbostäder samt knappt 80 000 i ”övriga hus”. Sveriges allmännytta äger idag 26,4 procent av lägenheterna i flerbostadshus.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-privatagda-lagenheter-an-kommunala/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Halv miljon kan tvingas flytta om räntorna fördubblas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/halv-miljon-kan-tvingas-flytta-om-rantorna-fordubblas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/halv-miljon-kan-tvingas-flytta-om-rantorna-fordubblas/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 26 Sep 2022 13:11:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bostad]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=132852</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Endast fyra av tio hushåll skulle klara av en fördubbling av räntan som den är idag, visar en ny mätning från Novus. Så många som en halv miljon svenskar kan också behöva flytta från sina hem om räntekostnaderna fördubblas.</strong>

I takt med att de kraftigt ökade levnadskostnaderna ökar i Sverige har bostadsägares oro fortsatt att öka markant, och bostadspriserna faller samtidigt som boräntorna höjs. Många har redan i nuläget varit tvungna att sälja sina hem, något som Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/villaagarna-fortvivlat-lage-for-svenska-hushall/" target="_blank" rel="noopener">rapporterat</a> om.

Nu visar en ny <a href="https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/svt-novus-var-tredje-svensk-tvingas-dra-ner-pa-konsumtionen-om-rantorna-dubbleras" target="_blank" rel="noopener">mätning</a> från Novus/SVT att en halv miljon kan bli tvungna att flytta från sina hem om räntekostnaderna fördubblas jämfört med idag.

– <em>Sju procent kan låta lite, men det handlar om cirka en halv miljon vuxna svenskar</em>, konstaterar Torbjörn Sjöström vd på Novus.

Fyra av tio hushåll uppger att man skulle ha råd med en fördubbling av räntan i dagsläget. När mätningen gjordes i februari svarade sex av tio att man skulle ha råd med det.

En tredjedel av hushållen svarade också att man kommer att behöva dra ner på konsumtionen när räntorna stiger.

I mätningen som pågick mellan 15 och 21 september i år deltog 1012 personer i åldersgruppen 18-79 år.

<hr />

<h3><strong>Det här betyder det när centralbanken höjer styrräntan</strong></h3>
I medierapportering ges ofta intryck av att centralbanker, som exempelvis Riksbanken, fastställer vilka räntenivåerna ska vara i samhället - eller att styrräntan är räntan som bankerna lånar pengar till av centralbanken.

Så är det dock inte. Snarare är styrräntan, motsvarande det som i USA kallas för "target rate", ett mål som banken sätter upp - som man verkställer med vad som kallas öppna marknadsoperationer. Målet gäller att försöka påverka referensräntan - den ränta som affärsbanker är villiga att låna ut pengar till varandra över ett dygn för att täcka in eventuella underskott.

<strong>I praktiken betyder en höjd styrränta</strong> att centralbanken försöker minska penningmängden genom så kallade öppna marknadsoperationer (open market operations) – vilket exempelvis innefattar att centralbanken säljer skuldbrev från staten. När en obligation säljs kommer pengar in till centralbankens valv, och penningmängden i samhällsekonomin sjunker. Omvänt ökar mängden pengar i omlopp om centralbanken köper obligationer eller andra skuldbrev.

Penningpolitik utgående från en höjd styrränta leder kort sagt till mindre tillgängliga betalningsmedel i ekonomin.

Det är mot den bakgrunden centralbanker menar att höjd styrränta minskar inflationstrycket, då man tänker att mindre pengar leder till minskad efterfrågan. Med "inflation" syftar man som regel på allmänna prisökningar, även om den egentliga definitionen av ordet är ökad penningmängd (motsats: deflation).

Den absoluta merparten av alla pengar, kan tilläggas, skapas inte genom centralbanken, utan genom att affärsbanker beviljar lån. Penningpolitikens inverkan från centralbanken är således indirekt. Själva aviseringen om höjd styrränta gör som regel att även affärsbankerna planerar för höjda räntor.

&#160;]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/halv-miljon-kan-tvingas-flytta-om-rantorna-fordubblas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>8</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Unga och äldre kan bo tillsammans</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/unga-och-aldre-kan-bo-tillsammans/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/unga-och-aldre-kan-bo-tillsammans/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 May 2017 10:30:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bostad]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=36618</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Som myndig kan du få en lägenhet på ett äldreboende i din kommun för reducerad hyra eller helt gratis – om du är villig att hjälpa de gamla cirka 30 timmar, föreslår oppositionen i Österåkers kommun.</strong>

Hjälpen kan handla om promenader, att lösa tekniska problem, att laga mat ihop eller att bara samtala. Kommunen har över 4 000 i sin bostadskö och trots att det byggs bostäder tar det flera år att komma över en hyreslägenhet. Däremot kan det finnas lediga platser på äldreboenden.

–<em> Det byggs två nya äldreboenden i kommunen, och jag tror att det kommer att finnas lägenheter och rum över. Det vore fantastiskt om några av dessa kunde gå till de unga, </em>säger 90-åriga Evy Franzén.

<strong>Det är oppositionsrådet</strong> Ann-Christine Furustrand (S) som lagt motionen men även Moderaternas ledare är positiv till förslaget.

<em>– Funderar på hur man kan lösa det rent juridiskt med subventionerat boende mot lättare hjälpinsatser,</em> säger Michaela Fletcher (M)
<strong>
Centerpartiet i Åre kommun </strong>har tidigare föreslagit en liknande lösning, och boendeformen har prövats och utvecklats i både Nederländerna och Finland. I Finland är konkurrensen stor för att komma åt en av dessa lägenheter, och i flera finska städer bor numera unga och äldre under samma tak, rapporterar SVT.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/unga-och-aldre-kan-bo-tillsammans/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
