biologisk mångfald – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 15 Jul 2026 06:58:19 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg biologisk mångfald – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Igelkotten föreslås bli fridlyst – artskyddslistan kortas https://nyadagbladet.se/miljo/igelkotten-foreslas-bli-fridlyst-artskyddslistan-kortas/ Wed, 15 Jul 2026 07:29:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235182 Igelkotten och ålen föreslås bli fridlysta när regeringen och Sverigedemokraterna gör om reglerna för artskydd. Samtidigt ska antalet arter på den nationella listan minska från omkring 300 till cirka 230. Det blir första gången som igelkotten tas upp i artskyddsförordningen. Även örtlav, raggtaggsvamp och fjärilen trolldruvemätare finns bland arterna som ska få skydd, enligt uppgifter som SVT presenterade efter regeringens pressträff. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) hänvisar till att igelkottens villkor har försämrats påtagligt under de senaste 15 åren och att det finns tecken på att beståndet nästan har halverats.

Flera växter tas bort från listan

Blåsippa, gullviva och murgröna hör till de arter som föreslås förlora sin fridlysning. Den vilda orkidén knärot ska flyttas till en ny skyddskategori. Knärot ska fortfarande vara förbjuden att plocka, men förekomsten av växten ska inte ensam behöva stoppa skogsbruk om verksamheten inte har som syfte att skada den. Regeringen vill samtidigt införa generella undantag för jord- och skogsbruk. En ny möjlighet till dispens ska gälla samhällsviktiga intressen, däribland energiproduktion och försvar.

Ska skilja mellan olika hot

Förslaget bygger på en lista som Naturvårdsverket har tagit fram på regeringens uppdrag. En utgångspunkt är att tydligare skilja mellan arter som hotas av plockning och arter vars livsmiljö förändras. Regeringen uppger även att förändringen ska stärka markägarnas äganderätt. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 november.]]> Sjuka myror väljer bladlöss som medicin https://nyadagbladet.se/halsa/sjuka-myror-bladloss-medicin/ Wed, 01 Jul 2026 06:20:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234309 Finsk forskning om myrors självmedicinering visar hur sjuka insekter kan ändra sitt ätbeteende och söka sig till ämnen i naturen som hjälper dem att stå emot infektioner. Resultaten väcker frågor om hur biologisk mångfald påverkar djurs naturliga försvar – och om sådana beteenden kan ge ledtrådar till framtida läkemedel. Vid Tvärminne zoologiska station i Hangö studerar man myror i syfte att förstå hur djur själva kan använda ämnen i naturen för att hantera sjukdom – och om sådana beteenden kan ge ledtrådar till nya medicinska substanser. Myrorna samlas in på våren och placeras i små plastaskar med bo, mat och vatten. I försöken smittar forskarna dem med svampen Beauveria bassiana och följer sedan hur de sjuka myrorna rör sig och väljer föda. När forskarna erbjöd mat med olika koncentrationer av krossade bladlöss började de infekterade myrorna i högre grad välja den bladlusberikade maten, medan friska myror inte visade samma intresse. Forskaren Jason Rissanen och hans kollegor har kunnat visa att bladlöss innehåller mycket väteperoxid. Ämnet kan hjälpa myrorna att bekämpa svampinfektionen och bli friska, samtidigt som det i för höga doser kan vara skadligt. Därför tyder resultaten på att djurens eget val av föda kan spela större roll vid sjukdom än man tidigare förstått. — Vi tror och har vissa bevis för att deras smaksinne förändras när de är sjuka, och det kanske räcker till för att de ska förstå att äta bittra ämnen som kan fungera som medicin, säger han till Yle.

Självmedicinering vanligare än man trott

Forskningen knyter an till ett bredare fält där biologer studerar hur djur väljer föda när de blir sjuka. Självmedicinering har tidigare uppmärksammats hos bland annat schimpanser, men resultaten från myrförsök visar att även betydligt mindre djur kan reglera sitt beteende på ett sätt som minskar sjukdomens effekter. Det gör fynden särskilt intressanta för förståelsen av ekosystem. Bladlöss betraktas ofta som skadedjur i trädgårdar och odlingar, men i ett större biologiskt sammanhang kan de vara en del av andra arters försvar mot sjukdom. Om sådana samband försvagas genom minskad biologisk mångfald kan även djurens tillgång till naturliga skyddsmekanismer påverkas. — Om vi förlorar mångfalden i naturen så påverkar det myrorna som inte hittar läkemedel. Det kan gälla också andra djur, säger Rissanen till Yle.

Kan peka mot nya ämnen i naturen

Forskarna framhåller att resultaten inte innebär att bladlöss i sig är en framtida medicin för människor. Däremot kan djurs sjukdomsbeteenden ge ledtrådar om ämnen i naturen som kan få medicinsk nytta. Historiskt har människan flera gånger upptäckt verksamma substanser genom att studera växter, djur och traditionell användning av naturliga material. Tidigare fynd har också visat att myror kan amputera infekterade ben och behandla infekterade sår, vilket stärker bilden av avancerade försvarsbeteenden hos sociala insekter. Laboratoriet i Hangö är en av få platser i världen där myrors självmedicinering studeras på detta sätt. Liknande forskning bedrivs även i bland annat USA och Frankrike.]]> Rapsfält kan vara en oväntad fristad för bin https://nyadagbladet.se/miljo/rapsfalt-ovantad-fristad-for-bin/ Wed, 24 Jun 2026 12:22:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233866 Rapsfält kan spela en större roll för den biologiska mångfalden än vad man tidigare trott. En europeisk studie visar att vilda bin och jordlöpare förekom lika ofta – eller oftare – i rapsfält som i permanenta gräsmarker. Forskare vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har jämfört 86 ängs- och betesmarker med närliggande rapsfält i Sverige, Tyskland, Schweiz, Rumänien och Bulgarien. I studien, som publicerats i Nature Communications, undersöktes växter, dagfjärilar, vilda bin och jordlöpare. Växter och fjärilar var betydligt vanligare i gräsmarkerna, medan rapsfälten hade minst lika många vilda bin och jordlöpare. Forskarna fann också att arterna i de två miljöerna delvis skilde sig åt. I genomsnitt var endast 42 procent av de observerade arterna gemensamma för gräsmarkerna och rapsfälten. Resultaten tyder enligt forskarna på att odlingsmark inte bara är en sämre kopia av gräsmarker, utan också kan erbjuda egna livsmiljöer. Forskarna drar därför en tvådelad slutsats. Permanenta ängs- och betesmarker behöver fortsätta att skyddas, men också jordbrukslandskapets odlade delar kan spela en roll, förutsatt att de sköts på ett sätt som gynnar fler arter. ”Miljöer utanför odlingsmarken behöver därför kompletteras med en biologisk mångfaldsvänlig skötsel av grödor för att stödja arter i och anpassade till odlingsfält”, skriver forskarna i studien.]]> Älg och rådjur kan öka mångfalden i skogen https://nyadagbladet.se/miljo/alg-och-hjort-kan-oka-mangfalden-i-skogen/ Thu, 04 Jun 2026 05:54:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232365 Måttligt bete i unga produktionsskogar kan ge fler växt- och insektsarter möjlighet att etablera sig. Men för hårt betestryck kan få motsatt effekt, visar en ny avhandling från SLU. Klövvilt betraktas ofta som ett problem för skogsbruket eftersom djuren kan skada unga träd. Men doktoranden Joseph Anderson vid Sveriges lantbruksuniversitet visar att betet också kan gynna den biologiska mångfalden, om trycket är lagom stort. I avhandlingen har han undersökt hur älg, kronhjort, dovhjort och rådjur påverkar unga produktionsskogar. Data som har samlats in under minst tio år i olika delar av Sverige visar att artrikedomen bland kärlväxter var störst där betestrycket var medelhögt. — En miljö är mest artrik där det finns lagom stora störningar. Till exempel gynnas vissa arter efter en skogsbrand. Klövviltets betande är en störning i mindre skala och jag ville ta reda på om den främjar artrikedomen, säger Joseph Anderson i ett pressmeddelande från SLU. När älg och hjort betar tunnas vegetationen ut, vilket släpper in mer ljus nära marken och skapar mer variation. Det kan ge utrymme för fler växter och insekter. I vissa fall gynnades även skalbaggar när vegetationen blev glesare. Men högt eller koncentrerat betestryck kan få motsatt effekt. Då kan klövviltet hämma tillväxten av viktiga lövträd, exempelvis ek, som många arter är beroende av. Joseph Anderson anser därför att förvaltningen inte bara bör fokusera på antalet djur, utan även på balansen mellan skogsproduktion, föryngring och biologisk mångfald.]]> Blomrika vägkanter kan bli dödsfällor för humlor https://nyadagbladet.se/miljo/blomrika-vagkanter-humlor-trafik/ Wed, 03 Jun 2026 04:43:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232260 Blommande vägkanter kan ge viktig föda åt humlor och andra pollinerare. Men en ny studie från Lunds universitet visar att nyttan snabbt minskar när trafiken ökar. Forskarna bakom studien har undersökt 60 vägkanter i Skåne och jämfört förekomsten av levande humlor, döda humlor och humlebon längs vägar med olika trafikintensitet. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation, visar att lågtrafikerade vägar har störst potential att gynna humlor. Vid högre trafikflöden ökar däremot dödligheten kraftigt. Forskarna hittade fler döda humlor längs mer trafikerade vägar, samtidigt som antalet levande humlor minskade. — Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar, säger Sofia Blomqvist, doktorand vid Lunds universitet. Studien visar också att humlebon var ovanliga längs offentliga vägar. De bon som hittades fanns främst vid privata vägkanter utan trafik eller vid vägar med mycket lågt trafikflöde. För att hitta bona använde forskarna bland annat specialtränade hundar. Samtidigt kan vägkanter fortfarande spela en viktig roll i naturvården, särskilt där trafiken är låg. Mindre klippning kan göra att fler växter hinner blomma och sätta frö, vilket ger mer föda åt pollinerande insekter. — Vissa sådana vägar är privata så markägare, allmänheten och vägföreningar har stora möjligheter att anpassa skötseln för att gynna den lokala floran och humlor. Många skulle säkert vara villiga att minska på klippningen för att hjälpa humlorna, säger Sofia Blomqvist. Forskarna betonar dock att blomrika vägkanter inte kan ersätta traditionella naturmiljöer som naturbetesmarker och slåtterängar. Däremot kan de bli ett värdefullt komplement – om insatserna riktas mot rätt vägkanter.]]> ”Hyggesfritt kan fördubbla koldioxidbindningen och tredubbla vinsten” https://nyadagbladet.se/debatt/hyggesfritt-koldioxidbindning-vinst/ Wed, 20 May 2026 09:10:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230814 utredningen Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk, öppnar enligt skribenten för total rovdrift från skogsindustrin, utan miljöhänsyn. SCA har blivit så ökänt för sitt skogsbruk att stora köpare vägrar ta emot dess produkter, trots att det marknadsförs som miljöcertifierat. Kyrkan, som är en stor skogsägare, presenterade en skogsbruksutredning som föreslog att en femtedel av skogen skulle skyddas, en tredjedel brukas hyggesfritt och resten skötas med miljöhänsyn. Förslaget röstades ner av anhängarna till dagens plantageskogsbruk förra året. För två år sedan utraderades all Mats Hagners forskning vid SLU, som om han aldrig hade funnits eller verkat som professor i skogsskötsel. Han var då 90 år gammal och hade under lång tid fått utstå förföljelse. Provområdena för att jämföra olika typer av skogsbruk var redan igenlagda.

Hyggesfritt alternativ

I början av sin karriär var han lika präglad av kalhyggesbruket, men en elev fick honom på andra tankar och han utarbetade en metod för hyggesfritt som kallades Naturbruk. Det gällde att låta ett träd i varje trädgrupp dominera och bli stort, och att göra en kalkyl och bestämma vad man ville uppnå. Avverkningen blev 25 procent dyrare, men träden var grövre och man slapp markberedning och nyplantering. Hans slutsats var att vinsten kunde tredubblas och koldioxidbindningen fördubblas om man enbart avverkade mogna träd.
Vinsten kunde tredubblas och koldioxidbindningen fördubblas om man enbart avverkade mogna träd.
Det skulle skapa fler arbetstillfällen i glesbygden, förutsatt att råvaran inte fraktas direkt till industrin vid kusten. Industrin klarar sig med klent, snabbväxande virke, som kan produceras billigare i utlandet, medan dagens skogsbruk ger stor brist på grovt kvistfritt kvalitetsvirke. Att virket blir kvistfritt beror på att skogen i ett kontinuitetsskogsbruk står tätt under hela växtperioden, till skillnad från i planteringsskogen där det dröjer innan beståndet tätnar. Det ger också hög koldioxidbindning och ingen risk för stormfällning i hyggeskanterna. Skogen får en rik biologisk mångfald och blir lavrik, vilket gynnar rennäringen. Det ger en vacker och lättframkomlig skog som är attraktiv för turismen.

Regeringens linje

Kalhyggesbruket kom sent, på femtiotalet, men har helt förändrat skogens utseende. Det finns nästan ingen hyggesfri skog kvar – skog där man gallrar med trettioårsintervall och låter träden nå en ålder av minst 90 år. Nu vill regeringen göra förstörelsen total. Man struntar i att EU vill att nettoupptaget i svensk skog ska öka kraftigt för klimatets skull. I stället kommer det att minska.   Hans Sternlycke]]> Tusenårseken vägrar ge upp – sista levande grenen har slagit ut igen https://nyadagbladet.se/miljo/kvilleken-rumskullaeken-levande-gren/ Mon, 18 May 2026 05:05:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230502 Kvilleken utanför Rumskulla har överlevt århundraden av svensk historia och räknas som landets grövsta och sannolikt äldsta ek. Det finns fortfarande liv i trädjätten, meddelar Länsstyrelsen i Kalmar län – trots att bara en gren återstår. Trädet var gammalt redan när Sverige präglades av minnet av digerdöden, kungamaktens skiften och kyrkans grepp om landsbygden. Eken har i århundraden betraktats som helig, men den har också använts som redskapsbod och blivit ett av landets mest kända träd. Nu fortsätter den tusenåriga eken att kämpa – genom en enda levande gren. Mitt i det historiska odlingslandskapet i Kvill naturreservat står Kvilleken, även kallad Rumskullaeken. Med sin väldiga, ihåliga stam och en omkrets på omkring 14 meter i brösthöjd är den Sveriges grövsta ek, och sannolikt även landets äldsta. Trädet förklarades som naturminne 1928, men dess historia är betydligt äldre än så. Enligt Länsstyrelsen i Kalmar län beskrevs eken redan 1772 av häradsfogden Magnus Gabriel Craelius. Han noterade att trädet då redan var ihåligt och att människor kunde stå inne i stammen. Genom seklerna har synen på den väldiga eken skiftat. Förr betraktades den som helig, och enligt länsstyrelsen ska människor ha offrat under dess krona. Senare kom den ihåliga stammen att användas mer praktiskt – som förvaringsplats för redskap. År 2014 beräknades ekens ålder till 850 år, med en felmarginal på 100 år åt båda håll. En äldre undersökning från 1930-talet uppskattade åldern till omkring 950 år. Kvilleken kan därmed vara över tusen år gammal.

Den sista grenen lever vidare

Länsstyrelsen meddelar att det fortfarande finns liv i trädet. Den enda levande grenen har även i år börjat slå ut. Men läget är skört. Myndigheten skriver att Kvilleken, vars hälsa vacklat sedan 2012, fortsätter att kämpa – men att bladen på den sista grenen blir allt glesare. ”Våren kom tidigt även i år. I normala fall brukar vi inte se något förrän i mitten av maj, men det är faktiskt blad som har börjat spricka fram nu”, skriver länsstyrelsen. Under åren 2014–2017 dog större delen av den berömda eken. Länsstyrelsen försökte rädda trädet genom olika insatser, men trädets tillstånd försämrades snabbt. Orsaken är en kombination av flera påfrestningar. Ett gammalt järnband runt stammen kan ha försvårat näringstransporten mellan kronan och rötterna. Trädet drabbades också hårt av ekvecklare under 2012 och 2013, då fjärilslarver åt av ekbladen. Färre blad innebar mindre energi till rötterna, och delar av rotsystemet har senare dött. Eken har även försvagats av svampsjukdomen mjöldagg. När delar av kronan dog ersattes järnbandet med en skonsammare vajerkonstruktion. Marken kring trädet har också täckts med finfördelad lövvedsflis för att skydda de ytliga rötterna och långsamt tillföra näring.

Oklart hur länge den överlever

Länsstyrelsen konstaterar att ingen vet hur länge Kvilleken kommer att leva. Den väldiga stammen står kvar, men livskraften är nu koncentrerad till den sista gröna grenen. Samtidigt utgör även döende och döda ekar viktiga livsmiljöer. Naturvårdsverket framhåller att eken är det trädslag i Sverige som hyser flest arter – över 1 500 – varav mer än 500 är hotade. Grov bark, håligheter, död ved och mulm skapar livsmiljöer som tar sekler att utveckla. Kvilleken är därför mer än bara ett turistmål. Den är ett levande kulturminne, en viktig livsmiljö och en påminnelse om de enorma tidsperspektiv som gamla träd bär på. Människor har kommit och gått, generationer har passerat och landskapet runt Rumskulla har förändrats. Eken står kvar – med endast en grön gren, men fortfarande vid liv.]]> Forskare: Färre mygg väntas i sommar https://nyadagbladet.se/miljo/farre-mygg-vantas-i-sommar/ Fri, 08 May 2026 05:21:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229706 Efter två torra säsonger pekar prognosen mot ännu en sommar med färre mygg än normalt i stora delar av Sverige. Samtidigt får Statens veterinärmedicinska anstalt extra pengar för att bygga upp övervakningen av nya myggarter som kan sprida smitta. Torra vintrar och vårar har hållit tillbaka myggen två somrar i rad. Enligt Anders Lindström, forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, talar den låga markfuktigheten för att utvecklingen fortsätter även under årets säsong, rapporterar skattefinansierade kanalen SVT. — Markfuktigheten i Sverige är extremt låg på många håll. Det gör i sin tur att det blir väldigt lite mygg, säger Lindström till kanalen. SVA-forskaren jämför med 2024, som beskrivs som en tydligare myggsommar. Under 2025 gjorde däremot en torr vinter och vår att det blev lite mygg över stora delar av landet. Nu väntas samma mönster hålla i sig. Myggproblemen 2024 ledde till nya statliga satsningar. Efter kritik mot att anslagen inte räckte beslutade regeringen att skjuta till ytterligare fem miljoner kronor till myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven. I år har SVA dessutom fått ytterligare fem miljoner kronor för att bygga upp en nationell myggövervakning. För många kan beskedet låta välkommet. Lindström påpekar samtidigt att den torra utvecklingen inte bara slår mot stickmyggor utan också mot andra arter som fyller en funktion i ekosystemen. — Jag vet att många tycker det är bra men det finns andra arter, som är viktiga för den biologiska mångfalden, som också påverkas negativt av det här, säger han.]]> Honungsbin kartlägger biologisk mångfald i Göteborg https://nyadagbladet.se/miljo/honungsbin-edna-goteborg/ Fri, 27 Mar 2026 08:17:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=225437 Det göteborgska biodlingsföretaget Stadskupan använder honungsbin som miljöövervakare i stadsmiljön. Genom e-DNA-analys av insamlat pollen kartläggs vilka växtarter som finns i området. Med 28 bikupor utplacerade av Stadskupan i Göteborg, Mölndal och Partille fungerar bina som levande sensorer. Varje bi flyger upp till tre kilometer från kupan och samlar pollen från hundratals blomsterarter längs vägen. Det insamlade pollenet skickas sedan till SWEDNA – ett eDNA-labb vid Göteborgs universitets institution för biologi och miljövetenskap – för analys. — Man kan ta pollen och skicka på e-DNA-analys. Från resultat som kommit ut av det kan vi se vilken nektar och vilket pollen som finns i omgivningarna, säger Malin Goldkuhl, VD för Stadskupan och projektledare för initiativet, till skattfinansierade SR. Biologiskt fingeravtryck Metoden bygger på så kallat eDNA – miljö-DNA – där genetiskt material analyseras direkt från omgivningen utan att enskilda organismer behöver fångas in. Pollen innehåller artspecifikt DNA, och genom sekvensering kan forskare identifiera exakt vilka växtarter bina besökt. Resultatet ger ett biologiskt fingeravtryck av stadsmiljön – vilka blommor och buskar som faktiskt finns i binas aktionsradie. Metoden backas upp av internationell forskning. Studier publicerade i npj Biodiversity och Scientific Reports, samt indexerade på PubMed, har visat att honungsbin är effektiva bärare av eDNA och kan fungera som ett kostnadseffektivt verktyg för biodiversitetsövervakning i urbana miljöer. Utmaningar med metoden Trots potentialen finns utmaningar. Bin flyger inte slumpmässigt – de föredrar vissa blomarter framför andra, vilket kan ge en skev bild av artrikedomen i ett område. Den geografiska upplösningen är också begränsad: eftersom bina täcker en radie på upp till tre kilometer är det svårt att lokalisera exakt var en viss växtart påträffades. Dessutom är metoden säsongsbetonad, då bina bara är aktiva under de varmare månaderna. Projektet är ett av flera initiativ för att öka kunskapen om biologisk mångfald i svenska städer. Resultaten väntas ge värdefull data inför stadsplaneringen i Göteborg, Mölndal och Partille.]]> Rekordmånga arter rödlistas https://nyadagbladet.se/miljo/rodlistan-2025-hotade-arter-skogsbruk-fiske/ Thu, 26 Mar 2026 06:15:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=225674 SLU Artdatabankens nya rödlista visar en dyster trend för den biologiska mångfalden i Sverige. Lax, öring, älg och blåmussla är några av de arter som för första gången hamnar på listan, medan skogsbruket och bottentrålningen pekas ut som de främsta hoten. Totalt har 23 103 arter bedömts i Rödlista 2025. Av dessa klassas 5 217 som rödlistade och 2 373 som direkt hotade – en andel på 23 procent, högre än vid den förra bedömningen. Enligt SLU Artdatabankens bedömning är det moderna skogsbruket och igenväxning av öppna marker de största hoten mot landlevande arter. Bristen på kontinuitetsskog – gammal skog med lång obruten historia – slår hårt mot ett stort antal skogslevande djur och svampar. Invasiva arter och sjukdomar som almsjuka och askskottsjuka är ett växande hot. Det varmare klimatet slår också hårt – särskilt i fjällen, där köldanpassade arter trängs undan. Bland nykomlingarna på listan finns älg, lax, öring, blåmussla, piggvar och iller – arter som länge betraktats som självklara inslag i svensk fauna. Att de nu rödlistas signalerar att problemen sträcker sig långt bortom de mest sällsynta arterna. Det går även sämre för Sveriges ugglor. Tornugglan och fjällugglan klassas nu som nationellt utdöda – det är första gången på 20 år som en svensk häckande fågelart försvinner. Pärlugglan och hornugglan bedöms som starkt hotade.

Havsörn och utter lämnar listan

Det finns också ljuspunkter. Havsörnen och uttern lämnar nu rödlistan, tack vare decenniers naturvårdsarbete. — Åtgärder som inleddes på sextio- och sjuttiotalet har nu till slut lett till att utter kan klassas som Livskraftig (LC), säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för däggdjur på SLU Artdatabanken.]]>