barnfattigdom – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 12 Jan 2026 11:59:06 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg barnfattigdom – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Barnfattigdomen ökar i Skärholmen https://nyadagbladet.se/inrikes/barnfattigdomen-okar-i-skarholmen/ Mon, 12 Jan 2026 11:59:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219602 I Skärholmen lever vart fjärde barn i en familj med låg inkomststandard, visar en rapport från Rädda Barnen. Personal inom Svenska kyrkan och Stadsmissionen vittnar om barn som saknar egna skor och tvingas tacka nej till födelsedagskalas. Barnfattigdomen har ökat kraftigt de senaste åren, menar Lillemor Lindahl, diakon i Svenska kyrkan i Skärholmen. Matpriserna har stigit dramatiskt samtidigt som bostadsbidrag, barnbidrag och a-kassa inte höjts i takt med kostnadsutvecklingen. — Folk prioriterar att betala hyra och el, så det enda de kan dra in på är mat och kläder till barnen, säger Lindahl till Mitt i Stockholm. Enligt rapporten lever 25,9 procent av barnen i Skärholmen i familjer med låg inkomststandard – vilket är mer än dubbelt så högt som Stockholmssnittet på 11,1 procent. Barn saknar egna skor, tvingas dela gymnastikskor med syskon och kan inte delta i fritidsaktiviteter eller gå på kalas. På Stadsmissionens mötesplats i Vårberg ser man samma mönster. — Det är en enorm oro för barn att inte riktigt veta om familjen kommer att kunna betala det de behöver, säger enhetschef Jonna Alfvegren. Totalt beräknas 276 000 barn i Sverige leva i fattigdom, enligt rapporten. Rädda Barnen kräver nu att riksnormen för försörjningsstöd justeras och att barn- och bostadsbidragen höjs för att följa kostnadsutvecklingen.]]> Vart åttonde barn i Sverige lever i fattigdom https://nyadagbladet.se/ekonomi/vart-attonde-barn-i-sverige-lever-i-fattigdom/ Sat, 29 Nov 2025 07:36:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217537 Allt fler barn i Sverige lever i fattigdom. Nya beräkningar från Rädda Barnen visar att 276 000 barn lever i ekonomisk utsatthet – 100 000 fler än vad tidigare mått har indikerat. Under det senaste året har ytterligare 16 000 barn tillkommit. Organisationen har tagit fram ett nytt sätt att mäta barnfattigdom. Till skillnad från det tidigare måttet, som byggde på riksnormen för försörjningsstöd, utgår den nya beräkningen från Konsumentverkets uppgifter om hushållens baskonsumtion. — Utvecklingen går åt helt fel håll, säger Samira Abutaleb Rosenlundh, sakkunnig på Rädda Barnen, till skattefinansierade SVT. Enligt Rädda Barnen har riksnormen urholkats kraftigt under de senaste decennierna, eftersom den endast justerats utifrån konsumentprisindex. Det har lett till att den inte längre speglar hushållens faktiska kostnader, särskilt efter de senaste årens prisökningar. När organisationen i stället utgår från Konsumentverkets beräkningar framträder en betydligt mörkare bild. Resultatet visar att vart åttonde barn i Sverige lever i ett hushåll som inte har råd att täcka sina grundläggande behov. Rapporten bygger på inkomststatistik från Statistiska centralbyrån och omfattar hushåll med barn i åldrarna 0–17 år.]]> Rädda Barnen: Vart åttonde barn i Sverige lever i fattigdom https://nyadagbladet.se/inrikes/radda-barnen-vart-attonde-barn-i-sverige-lever-i-fattigdom/ Wed, 22 Oct 2025 10:45:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215591 Vart åttonde barn i Sverige lever i dag i fattigdom och antalet ökar i takt med stigande levnadskostnader, visar en ny rapport från Rädda Barnen. Enligt färska siffror från barnrättsorganisationen Rädda Barnen lever omkring 276 000 barn i Sverige i fattigdom, vilket motsvarar nästan 13 procent av alla barn i landet. Det framgår av rapporten "Barnfattigdom i Sverige 2025" som presenterades under veckan. Rapporten bygger på det nya måttet från Konsumentverkets beräkningar av familjers grundläggande behov och inkluderar antalet barn i hushåll som får försörjningsstöd. Syftet är att bättre spegla verkligheten för barn i ekonomiskt utsatta hushåll. — Utvecklingen har gjort det svårt för barnfamiljer som redan saknade eller hade små marginaler för att få vardagen att gå ihop. Rädda Barnen har märkt av en ökad utsatthet bland barnfamiljer vi träffar i våra verksamheter, säger organisationens generalsekreterare Åsa Regnér i ett pressmeddelande. [caption id="attachment_207233" align="alignnone" width="640"] Genrebild. Foto: Pixabay[/caption]

Stigande levnadskostnader och sjunkande reallöner

Rädda Barnen lyfter i rapporten flera faktorer som förklarar den ökande ekonomiska utsattheten bland barnfamiljer. Bland de främsta orsakerna finns kraftigt stigande levnadskostnader, inte minst för mat och boende, men även arbetslöshet och sjunkande reallöner. Dessutom synliggör rapporten tydliga skillnader mellan olika grupper i samhället. Barn som lever med ensamstående föräldrar eller i hushåll med utrikes födda föräldrar löper en markant högre risk att drabbas av fattigdom. Organisationen efterlyser flera nationella reformer för att vända utvecklingen. Bland förslagen finns sedan tidigare höjt barn- och bostadsbidrag, samt ett försörjningsstöd som är indexerat efter faktiska kostnader och inte bara refererar till generella nivåer. – Försörjningsstödet måste täcka mat, hyra och barns grundläggande behov, och därför behöver det anpassas till de ekonomiska förändringarna och barnfamiljers verkliga kostnader, argumenterar Åsa Regnér.]]> Fler finska barn upplever matbrist och ekonomisk stress https://nyadagbladet.se/norden/fler-finska-barn-upplever-matbrist-och-ekonomisk-stress/ https://nyadagbladet.se/norden/fler-finska-barn-upplever-matbrist-och-ekonomisk-stress/#respond Wed, 01 Nov 2023 11:10:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=164439 Allt fler finska barn från låginkomstfamiljer upplever brist på mat i hemmet, visar en ny rapport från Rädda Barnen. Samtidigt upplever 80 procent av fattiga barn en ekonomisk stress. Rapporten, "Barnets röst 2023", gjordes under våren 2023 där 1725 unga från hela Finland svarade på en enkät som skickades ut genom Rädda Barnen. Majoriteten av de som svarade var flickor och de flesta i åldern 13-15 år, men även yngre barn svarade. 14 procent av barnen ansåg att man tillhörde en familj med låg inkomst. I rapporten kunde man se att 14 procent barn i låginkomsttagarfamiljer upplever att man inte har tillräckligt med mat i hemmet. Den siffran låg på nio procent när rapporten gjordes förra året. Bland alla barn som svarade upplevde två procent att man inte hade tillräckligt med mat hemma, en siffra som legat stadigt sedan förra året. – I fjol kunde vi inte utgående från enkäten tala om signifikant brist på mat i familjerna, men i år är antalet barn som vittnar om matbrist uppseendeväckande. Det väcker oro för hur stor kris det är på gång i låginkomsttagarfamiljernas vardag i Finland just nu, säger barnfattigdomsexpert Johanna Vinberg från Rädda Barnen, till finska statskanalen Yle.

Föräldrar äter mindre

Rapporten belyser även att vissa familjer är beroende av livsmedelshjälp, och att en del föräldrar minskar sitt egna matintag för sina barns skull. Detta resulterar i strama matbudgetar som kompromissar med måltidens variation och kvalitet. Utöver matbesparingar görs nedskärningar också på nödvändigheter som vinterkläder, hygienprodukter och till och med värme och vatten. 90 procent av barnen i fattiga familjer upplever att hushållet i stort hade svårt att klara av utgifterna. Vidare uppgav 30 procent av barnen att de varit tvungna att ge upp en betald hobby eftersom familjen inte längre har råd. Ytterligare en fjärdedel uppger att de inte kan delta i sociala aktiviteter med sina vänner på grund av ekonomin. "Barn känner sig ojämlika med sina vänner eftersom de inte kan delta i samma saker och familjens ekonomiska problem kan orsaka skam", står i rapporten.

Barn blir ekonomiskt stressade

Barn från låginkomstfamiljer upplever också mer negativa känslor jämfört med andra respondenter där man också är mer benägna att se sina föräldrars stress. 64 procent barn i familjer med låga inkomster upplever sin psykiska hälsa som dålig, jämfört med 39 procent i de andra inkomstgrupperna. 80 procent fattiga barn uppger att de lider av stress på grund av ekonomin. "Det är dags att lyssna på barnen och göra förändringar i samhället som stöder familjer och barn". Tidigare i år släppte även finska Institutet för hälsa och välfärd (THL) en rapport som visade att ungefär en femtedel av finländarna inte har råd med basbehov som mat och hälsovård. Rapporten visade att den ekonomiska utsattheten i landet var mest utbredd i åldersgruppen 20 till 39 år.]]> https://nyadagbladet.se/norden/fler-finska-barn-upplever-matbrist-och-ekonomisk-stress/feed/ 0 Barnen drabbas hårdast av coronapolitiken https://nyadagbladet.se/ekonomi/barnen-drabbas-hardast-av-coronapolitiken/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/barnen-drabbas-hardast-av-coronapolitiken/#comments Thu, 28 Jan 2021 11:38:01 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=94329 Den hårda coronarepressionen bedöms leda till allvarliga konsekvenser för barn och yngre generationer under lång tid fram över. Forskare pekar bland annat på ökad fattigdom, stress och sjukdomar under lång tid framöver - som en följd av nedstängningspolitiken. Anne Sjögren är docent i nationalekonomi och är redaktör för en rapport där flera forskare sammanställt resultaten ”om barns situation under kriser från fosterstadiet till arbetslivet”. De gör slutsatsen att de omfattande coronarestriktionerna kommer att påverka barnen inte bara nu - utan under hela uppväxten. – Om man ska sammanfatta slutsatserna så kan man säga att konsekvenserna av pandemin slår ojämlikt. Det ökar på de sociala skillnaderna mellan barn och ungdomar med olika förutsättningar, säger hon till TT. Inledningsvis påverkas barn av stress, sjukdomar och rädsla i mammans mage – något som gör att deras förutsättningar kan bli sämre redan från födseln. – Vi ser inte detta ännu, det är för tidigt. Men det finns en stor forskning som visar att krisen skulle kunna få negativa effekter för barn som föds nu. Därtill påverkas barnen av föräldrarnas ekonomiska och sociala situation - vilken av allt att döma kommer att försämras kraftigt när arbetslösheten ökar som den har gjort i coronarepressionens kölvatten. Under den så kallade coronapandemin har frånvaron också ökat i skolan, lärare har varit sjuka och undervisning har skett via distans – något som leder till att barnen lär sig mindre och i förlängningen också förmodas påverka deras inkomstmöjligheter när de blir vuxna. – På individnivå blir det knappt märkbart, men för hela elevpopulationen landar det på cirka 10 miljarder kronor, säger Sjögren. Man noterar också att fler unga just nu söker till högre utbildningar eftersom det inte finns många andra alternativ när det blir allt svårare för unga att få anställning på grund av nedstängningspolitiken. Detta menar Sjögren i förlängningen kan leda till att konkurrensen ökar och att lönerna trycks ner, samt att kvaliteten på utbildningarna sjunker. – Även själva coronapandemin kan påverka, om studenter bara sätts framför en skärm, konstaterar hon vidare. Även de som är på väg ut i yrkeslivet riskerar att drabbas negativt, där Sjögren pekar på att löneutvecklingen påverkas negativt av att man blir färdigutbildad och söker arbete mitt i en lågkonjunktur – om man överhuvudtaget får arbete, och att det kan ta upp till tio år att ”komma ifatt”. Sjögren poängterar att "pandemin" och restriktionerna slår ojämställt och att de som kommer från hem med god och stabil ekonomi kommer att klara sig bättre än de som kommer från fattiga hem. – Det är tydligt. De som har svagare skyddsnät har sämre förutsättningar att landa bra, förklarar hon.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/barnen-drabbas-hardast-av-coronapolitiken/feed/ 1 Mexikos armé kan kallas in i kampen mot hungern https://nyadagbladet.se/utrikes/mexikos-arme-kan-kallas-in-i-kampen-mot-hungern/ https://nyadagbladet.se/utrikes/mexikos-arme-kan-kallas-in-i-kampen-mot-hungern/#respond Tue, 09 Apr 2013 08:04:02 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=3031 Källor inom Mexikos regering säger till IPS att armén har den logistiska kapacitet som krävs för att kunna samla in de socioekonomiska data som behövs i kampanjen. Detta eftersom armén har baser och soldater utplacerade i alla de 400 kommuner som ska ingå i satsningen. Armén består av 210 000 soldater, varav 70 000 är involverade i det krig mot narkotikan som skördat mängder av människoliv på senare år. Kampanjen mot hungern utlystes av Enrique Peña Nieto strax innan han övertog presidentposten i landet i december förra året. Regeringen behöver nu få fram uppgifter om vilka personer som har rätt att få del av de sociala satsningar som ska genomföras. Kampanjen är inriktad mot 7,4 miljoner av de mexikaner som lever i extrem fattigdom och som lider av näringsbrist. Av Mexikos 117 miljoner invånare beräknas minst 52 miljoner leva under fattigdomsgränsen, varav 11,7 i extrem fattigdom. Genom kampanjen vill myndigheterna bland annat bekämpa den akuta undernäringen bland barnen, och verka för att landets småbönder ska kunna öka sin produktion och därigenom sina inkomster. President Peña Nieto planerar också att ändra strategi i kampen mot narkotikamaffiorna i landet. Hans företrädare Felipe Calderón beslutade efter att han tillträtt som president i december 2006 att skicka ut tusentals soldater på landets gator för att bekämpa de kriminella grupperna. Peña Nieto överväger nu istället att satsa på en effektivare poliskår och att stärka de rättsliga institutionerna. Sedan den militära kampanjen inleddes har över 100 000 människor dödats i narkotikarelaterat våld. Mexikos armé har sedan länge anklagats för att kunna begå övergrepp utan att bestraffas. Enligt den statliga människorättskommissionen CNDH begick minst 359 soldater olika former av övergrepp mellan 2006 och 2012. Endast 38 av dessa har dock straffats för sina brott. Under samma period mottog CNDH över 8 000 anmälningar mot soldater. Human Rights Watch, HRW, har slagit fast att de mexikanska säkerhetsstyrkorna genomfört "omfattande människorättsbrott i kampen mot mäktiga organiserade kriminella grupper, däribland mord, försvinnanden och tortyr". Organisationer som IPS talat med vill inte uttala sig officiellt om planerna på att låta armén delta i kampen mot hungern, men företrädare menar att det är olämpligt att låta soldater utföra civilt arbete.   Emilio Godoy/IPS]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/mexikos-arme-kan-kallas-in-i-kampen-mot-hungern/feed/ 0