återvandring – Nya Dagbladet

SD:s kapitulation: Etniska svenskar kan bli minoritet – bara kulturen blir kvar

Markus Andersson — Thu, 03 Sep 2026 17:43:01 +0000

Det avgörande beskedet kom inte när Jimmie Åkesson talade om språk, försörjning eller svenska sociala koder. Det kom när frågan preciserades: Spelar det någon roll om den svenska kulturen och de svenska traditionerna lever vidare, men människorna i Sverige inte längre ser ut som den historiska majoritetsbefolkningen? Åkessons svar var att hudfärg inte spelar någon större roll – ”det spelar faktiskt ingen roll”. Därmed drog han den yttersta konsekvensen av Sverigedemokraternas så kallade öppna svenskhet. Etniska svenskar kan bli en minoritet i sitt eget land, så länge en framtida befolkning säger sig bära svenska normer, värderingar och traditioner. Åkessons besked är ingen randanmärkning i ett annars nationalistiskt resonemang, utan själva slutpunkten för den nationalism som SD har valt och nedgraderats till vad man nu kallar "socialkonservatism".

Kulturen frikopplas från folket

I intervjun hos Riks säger Åkesson först att han håller med om att svenskar inte får bli minoritet i Sverige. Men han tillägger omedelbart att detta ”inte nödvändigtvis” har en etnisk aspekt. Det handlar enligt honom om identitet, värderingar, normer och sociala koder. Partiets officiella linje säger samma sak. I SD:s principprogram definieras nationen genom kultur, språk, identitet och lojalitet – inte genom historisk nationstillhörighet eller genetisk grupptillhörighet. Den som föds in i en annan nation kan enligt partiet aktivt välja att uppgå i den svenska. Att en enskild människa med utländsk bakgrund kan assimileras och bli svensk är inte den avgörande stridsfrågan. Den avgörande frågan är om denna individuella möjlighet innebär att det saknar betydelse vad som händer med det folk som har byggt landet, burit språket och fört kulturen vidare mellan generationerna. SD:s svar är i praktiken ja. Om kulturen kan läras in och identiteten kan väljas, blir folket utbytbart. Svenskheten förvandlas till ett kulturellt kontrakt som vilken tillräckligt anpassad befolkning som helst kan underteckna.

En kultur kan inte frikopplas från det folk som har skapat, burit och överlämnat den mellan generationerna utan att till slut förändras till något annat.

En nationalism utan rätt till kontinuitet

Åkesson har rätt i att kultur, gemensamma normer och lojalitet är nödvändiga för ett fungerande samhälle. Han har också rätt i att medborgarskap och faktisk nationell tillhörighet inte är samma sak. Under intervjun framhåller han att första generationens invandrare ofta har mycket svårt att bli svenska och att verklig assimilering kräver lång tid och kontakt med människor som redan har en svensk identitet. Men detta gör motsägelsen större, inte mindre. Om assimilering är en lång process som kan ta flera generationer, och om stora grupper gör den svårare, kan inte den historiska majoritetsbefolkningens ställning samtidigt avfärdas som irrelevant. Utan en stabil svensk majoritet finns det till slut inte heller någon självklar majoritetskultur att assimileras in i. Än märkligare blir motsägelsen när SD numera uttryckligen vill att brott med motiv kopplade till offrets ”svenska etnicitet” ska kunna bedömas som hatbrott. Partiet erkänner alltså den svenska etniciteten när svenskar utsätts för brott, men avstår från att försvara samma grupps rätt att förbli majoritet i sitt historiska hemland. Dubbelheten gör svenskheten till ett politiskt redskap. Etniciteten finns när den kan användas i ett vallöfte om svenskfientlighet, men löses upp när frågan gäller folkets långsiktiga fortbestånd.

”Folkutbyte” utan folket

Så sent som 2024 skrev Åkesson att det pågår ett folkutbyte och att ett Sverige som människor känner igen håller på att ersättas av något annat. Men även då var han noga med att definiera utbytet kulturellt och inte etniskt. Det skapar en uppenbar begreppsförvirring. Om en befolkning kan ersättas demografiskt utan att folket anses utbytt, så länge efterföljarna tar över vissa normer och högtider, har ordet folk förlorat sin historiska betydelse. Kvar blir ett administrativt och kulturellt medlemskap som staten och politiken kan omdefiniera. Samma linje återkom i Åkessons vårtal 2026, där han förklarade att svenskheten inte sitter i hudfärgen eller någon annan kroppsdel. Nu har han också klargjort vad den formuleringen betyder när den förs hela vägen till den demografiska frågan: Det historiska folket behöver inte bestå som majoritet.

AfS formulerar motsatsen

Som kontrast publicerade Alternativ för Sverige ett kort budskap efter intervjun. Partiet skriver att svenskar ”aldrig någonsin” får acceptera att bli minoritet i sitt eget land och kopplar detta till kravet på ett omfattande återvandringsprogram. Man kan invända mot AfS:s politik, dess genomförbarhet eller dess sätt att formulera frågan. Men någon oklarhet om principen finns inte. Där SD talar om en öppen svenskhet som kan överleva en fullständig demografisk omvandling, säger AfS att ett folk också har rätt till kontinuitet och ett eget historiskt hemland. Skillnaden är inte kosmetisk. Den går till nationalismens kärna. Är nationen endast en uppsättning värderingar och kulturella vanor, eller är den också ett historiskt folk med band mellan döda, levande och ännu ofödda generationer?

SD har gjort sin egen nationalism ofarlig

Sverigedemokraterna vill gärna tala om att Sverige ska förbli Sverige. Partiet kampanjar om återvandring, svenskfientlighet, assimilation och en stramare migrationspolitik. Allt detta kan påverka utvecklingens hastighet och minska de mest omedelbara konflikterna. Men när partiledaren får den principiella frågan om etniska svenskar får bli minoritet finns ingen röd linje. Det finns inget mål om att det svenska folket ska förbli majoritet och ingen vilja att ens definiera vad en sådan kontinuitet skulle innebära. Kapitulationen inför den samhällsomvandling som partiet påstår sig vilja stoppa är därmed fullständig. Man försvarar svenska traditioner, men inte nödvändigtvis de svenskar som har skapat dem. Man försvarar ett kulturellt skal, men avstår från att slå fast att folket inuti det har en självklar rätt till framtiden. SD:s öppna svenskhet gör därmed partiets nationalism fullständigt ofarlig för den ordning som har drivit fram den demografiska förändringen. Så länge framtidens befolkning lär sig språket, följer lagarna och antar en godkänd svensk identitet kan processen fortsätta – och partiet kan ändå hävda att Sverige har förblivit svenskt. För väljare som anser att svenskarna inte bara är bärare av utbytbara normer, utan ett historiskt folk med samma rätt till kontinuitet som andra folk, är beskedet tydligt. Sverigedemokraterna företräder inte längre den självklara principen. På den här punkten kan man inte vara annat än glasklar: Svenskar existerar otvivelaktigt som etnisk grupp och vi européer skall nu och i framtiden utan det minsta ursäktande dominera kontinenten som är vår civilisations vagga och urhem! Markus Andersson

EU stoppar Save Europe Act – vägrar registrera initiativet

Emil Fjellstedt — Thu, 23 Jul 2026 08:52:38 +0000

EU-kommissionen vägrar registrera Save Europe Act som ett europeiskt medborgarinitiativ. Kommissionen anser att förslagets krav på ett moratorium för icke-västlig invandring strider mot unionens "grundläggande värden". Initiativtagarna meddelar att beslutet ska prövas i domstol.

Avslaget fattades den 22 juli, efter att Save Europe Act lämnat in sin registreringsansökan den 8 juni. I det officiella beslutet skriver kommissionen att initiativets samtliga mål tar sin utgångspunkt i ett tillfälligt stopp för nya vägar för icke-västlig invandring.

Save Europe Act vill bland annat stoppa icke-västlig invandring via studie- och anhörigvisum, skärpa gränsskyddet och återvändandepolitiken samt införa ett snabbare och mer systematiskt återförande av personer utan rätt att stanna. Kampanjen vill också minska välfärdsförmåner som den beskriver som drivkrafter för fortsatt migration.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om lanseringen av initiativet, kommissionens preliminära besked om ett möjligt avslag och den namninsamling som överlämnades i Bryssel.

Kommissionen hänvisar till diskriminering

Enligt kommissionens bedömning bygger det föreslagna invandringsstoppet inte på vanliga migrationspolitiska kriterier, utan på berörda personers etniska, kulturella eller civilisatoriska ursprung. Därför skulle förslaget innebära diskriminering på grund av ras och etniskt ursprung och vara uppenbart oförenligt med artikel 21 i EU:s rättighetsstadga och värdena i artikel 2 i EU-fördraget.

Initiativtagarna har invänt att begreppet ”icke-västlig” endast syftar på migrationsströmmar utifrån och personer som inte är EU-medborgare. Kommissionen avfärdar argumentet och pekar på att initiativet uttryckligen riktar sig mot personer med ”icke-europeiskt” eller ”icke-västligt” ursprung.

Kommissionen godtar inte heller hänvisningen till medlemsländernas nationella identitet. Skyddet för nationell identitet kan enligt beslutet inte användas för att motivera åtgärder som strider mot unionens "grundläggande värden och rättigheter".

Får inte samla officiella underskrifter

Avslaget innebär att Save Europe Act inte får använda EU:s formella system för medborgarinitiativ. Först efter en registrering får organisatörer inleda den officiella insamling där det krävs minst en miljon giltiga stödförklaringar och uppnådda trösklar i minst sju medlemsländer.

De underskrifter som kampanjen redan har samlat in utanför systemet räknas därför inte som formella stödförklaringar inom EU-processen. Kommissionens register anger nu initiativets status som ”registrering vägrad”.

Lovar rättslig strid

Eva Vlaardingerbroek, som företräder initiativet tillsammans med Martin Sellner, kallar avslaget ett angrepp på européernas demokratiska rättigheter. I ett inlägg på X meddelar hon att organisatörerna inte tänker ge upp och att beslutet ska tas till domstol.

Ett avslag på registrering kan angripas vid EU-domstolen. Initiativtagarna har ännu inte offentliggjort när en talan kommer att lämnas in eller vilka rättsliga grunder som ska åberopas.

Namninsamling om återvandring lämnad till EU-parlamentet

Emil Fjellstedt — Fri, 17 Jul 2026 07:10:23 +0000

En namninsamling för återvandring och minskad migration till Europa har överlämnats till Europaparlamentet i Bryssel. Demonstrationen utanför parlamentet kunde hållas först efter att ett kommunalt förbud hävts i domstol.

Under onsdagen samlades aktivister och flera politiker utanför Europaparlamentet för att uppmärksamma kampanjen Save Europe Act. Enligt initiativtagarna, där den nederländska opinionsbildaren Eva Vlaardingerbroek är en av de ledande rösterna, uppstod också förseningar när underskrifterna skulle lämnas in. Efter viss fördröjning ska överlämningen ändå ha genomförts, enligt Samnytt.

Dagen före manifestationen meddelade kampanjen att Bryssels borgmästare förbjudit demonstrationen på Place du Luxembourg, torget utanför Europaparlamentet. Arrangörerna överklagade beslutet med hänvisning till mötes- och demonstrationsfriheten. Inför onsdagen meddelade de att den rättsliga processen fallit ut till deras fördel och att mötet kunde genomföras enligt plan, bland annat med inbjudna talare från Europaparlamentet.

Vill tvinga EU att ta upp återvandring

Save Europe Act beskriver sig som det första ”patriotiska europeiska medborgarinitiativet”. Målet är att samla en miljon underskrifter för att tvinga EU-kommissionen att formellt ta upp frågan och träffa initiativtagarna enligt reglerna för ett europeiskt medborgarinitiativ.

Bland kraven finns stopp för illegal invandring, stärkt gränskontroll och en politik för återvandring av personer som saknar rätt att stanna i Europa. Kampanjen vill också ge medlemsländerna större utrymme att skydda sin nationella och kulturella identitet.

Tidigare i juli meddelade kampanjen att den passerat 500 000 underskrifter – halvvägs till miljonmålet. Samtidigt har EU-kommissionen signalerat att den kan vägra att registrera initiativet som ett officiellt europeiskt medborgarinitiativ, med hänvisning till att delar av innehållet kan strida mot EU:s grundläggande värderingar. Arrangörerna uppger att de tänker fortsätta oavsett kommissionens bedömning.

Migration har under de senaste två decennierna varit en av de mest omdebatterade frågorna inom EU. Efter de stora flyktingströmmarna 2015–2016 har invandringsnivåerna enligt flera medlemsstater legat kvar på historiskt höga nivåer, och frågan har blivit central i nationella val runt om i Europa.

Ingen har nappat på regeringens Afghanistankampanj

Emil Fjellstedt — Sun, 05 Jul 2026 08:09:39 +0000

Regeringens kampanj för att få afghaner med utvisningsbeslut att resa tillbaka till Afghanistan har ännu inte fått någon deltagare. Målet är att 200 personer ska återvända, men med två månader kvar har ingen tackat ja. Den svenska regeringen har avsatt drygt åtta miljoner kronor till ett pilotprojekt som drivs av den internationella organisationen Seefar Foundation. Projektet riktar sig till afghanska medborgare som saknar rätt att stanna i Sverige och ska enligt regeringen bidra till fler frivilliga återresor och bättre återanpassning i Afghanistan. Men hittills har kampanjen inte lett till att någon person lämnat landet självmant, rapporterar Aftonbladet. Enligt tidningen är målet att Seefar ska kontakta omkring 2 000 afghaner i Sverige och att minst 200 ska välja att återvända. Projektet pågår till augusti. Seefars vd Paul Clewett uppger i ett mejl till Aftonbladet att nästan 50 personer fått rådgivning och information inom projektet, men att de efter stödet valt att stanna i Sverige. Organisationen ska hittills ha haft kontakt med omkring 1 000 personer.

Dold avsändare

Kampanjen marknadsförs bland annat med budskap om en ”nystart” i Afghanistan. Enligt Aftonbladets granskning framgår det inte på kampanjens Facebooksida att den svenska regeringen finansierar projektet. Seefar motiverar den dolda avsändaren med att många afghaner uppges vara traumatiserade av kontakter med svenska myndigheter. I ett pressmeddelande från september 2025 skrev regeringen att projektet riktar sig till drygt 2 000 afghanska medborgare i Sverige som fått avslag på asylansökan men stannat kvar i landet. Regeringen avsatte då 3,6 miljoner kronor för 2025 och planerade ytterligare 4,65 miljoner kronor för 2026. I februari i år förlängdes stödet genom ett bidrag på drygt 580 000 euro till Seefar Foundation för projektets andra fas. Enligt regeringen ska bidraget användas till kommunikation, psykosocial rådgivning och anpassat stöd.

Forssell vill invänta slutet

Migrationsminister Johan Forssell (M) vill enligt Aftonbladet inte slå fast om satsningen är ett misslyckande innan projektet avslutats. — Jag tycker vi ska invänta projektets slut innan vi utvärderar det, säger han till tidningen. Han framhåller samtidigt att personer med utvisningsbeslut har ett eget ansvar att lämna landet. ”En hörnsten i en reglerad invandring är att personer som får utvisningsbeslut har ett eget ansvar att följa sina dombeslut och återvända”, skriver Forssell i ett mejl till Aftonbladet.

EU kan stoppa återvandringsinitiativ före namninsamling

Emil Fjellstedt — Thu, 02 Jul 2026 07:40:35 +0000

EU-kommissionen kan stoppa ett medborgarinitiativ om återvandring redan innan Europas väljare får börja samla officiella underskrifter. Bakom initiativet står migrationskritiska debattörer som vill tvinga Bryssel att ta upp krav på invandringsstopp, skärpta återvändanderegler och ett EU-gemensamt system för återvandring.

Initiativet Save Europe Act lanserades i slutet av maj av den nederländska opinionsbildaren Eva Vlaardingerbroek tillsammans med flera migrationskritiska debattörer och aktivister. Man kräver att EU lägger om migrationspolitiken i grunden, med stopp för invandring från länder utanför Europa och västvärlden, skärpta återvändanderegler och ett gemensamt system för återvandring.

Verktyget är EU:s medborgarinitiativ. Det ska i teorin ge medborgarna möjlighet att tvinga kommissionen att ta upp en fråga. För att lyckas krävs minst en miljon underskrifter från EU-medborgare, med trösklar i minst sju medlemsländer. Men först måste Bryssel godkänna själva initiativet.

We’ve got news.

The European Union is threatening to reject the @SaveEuropeAct, claiming that preserving the ethnocultural continuity of Europe’s native peoples is racist and goes against “European values.”

Watch the video to see our response, sign now and join us in Brussels… pic.twitter.com/062fcwOtKY
— Eva Vlaardingerbroek (@EvaVlaar) June 30, 2026

Enligt Samnytt har kommissionen nu lämnat ett preliminärt besked till arrangörerna där man öppnar för att avslå ansökan. Skälet uppges vara att förslagen gör åtskillnad mellan människor baserat på etniskt eller kulturellt ursprung och därför kan strida mot EU:s rättighetsstadga och unionens så kallade "grundläggande värden".

Om registreringen nekas får kampanjen inte ens börja samla in de officiella stödförklaringar som krävs inom EU-systemet. Ett avslag skulle därmed stoppa återvandringsförslaget redan i porten – innan den egentliga namninsamlingen har inletts.

Hundratusentals har gett preliminärt stöd

Arrangörerna har redan samlat preliminära stödförklaringar via en egen kampanjsida. Enligt Vlaardingerbroek har över 430 000 personer anmält sitt stöd, även om dessa underskrifter saknar formell status i EU-processen.

Organisationen bakom Save Europe Act beskriver initiativet som ett försök att föra upp återvandring och Europas demografiska utveckling på EU:s dagordning. För Bryssel riskerar frågan däremot att bli ett test av hur långt unionens demokratiska verktyg faktiskt sträcker sig när förslagen strider mot den rådande migrationslinjen.

Arrangörerna planerar att resa till Bryssel för att protestera mot kommissionens agerande och meddelar att ett eventuellt avslag kommer att överklagas.

Eva Vlaardingerbroek vill tvinga EU att pröva återvandring

Markus Andersson — Sat, 30 May 2026 22:44:11 +0000

Eva Vlaardingerbroek vill använda EU:s eget medborgarverktyg för att tvinga fram en politisk prövning av återvandring och stoppad invandring. Med Save Europe Act försöker kampanjen samla en miljon underskrifter och göra det omöjligt för Bryssel att ignorera frågan om den europeiska människans framtid. Vlaardingerbroek presenterade initiativet i ett inlägg på X och skrev att ”tiden för prat är över”. Kampanjen vill samla stöd för ett omedelbart och totalt stopp för invandring samt ett omfattande europeiskt system för återvandring och utvisningar. På kampanjens webbplats beskrivs Save Europe Act som ett föreslaget europeiskt medborgarinitiativ med målet att nå en miljon underskrifter. Kampanjen vill att EU-kommissionen ska ta ställning till krav på säkra gränser, ett stopp för befolkningsutbytet och skydd för Europas nationella och etnokulturella fortlevnad.

Medborgarinitiativ som påtryckningsmedel

Ett europeiskt medborgarinitiativ är ett formellt EU-instrument som gör det möjligt för medborgare att uppmana EU-kommissionen att föreslå ny lagstiftning eller vidta åtgärder inom områden där EU har befogenhet. Enligt EU:s officiella information krävs minst en miljon giltiga stödförklaringar från EU-medborgare, och nationella minimigränser måste uppnås i minst sju medlemsländer. Kommissionen måste därefter behandla initiativet och lämna ett svar, men är enligt EU:s regler inte skyldig att lägga fram något lagförslag. För att ett initiativ ska kunna samla formella stödförklaringar måste det först registreras hos kommissionen. Organisationen bakom Save Europe Act uppger att den nuvarande kampanjen är ett sätt att mobilisera inför en sådan registrering. På kampanjsajtens utgivarsida anges att den förberedande kampanjen stöds tekniskt, organisatoriskt och ekonomiskt av Hermes Medienförderung e.V. i Chemnitz, och att själva medborgarinitiativet ska registreras och hanteras av en grupp organisatörer enligt EU-förordning 2019/788 i ett senare skede.

Fem krav på gränser och återvändande

Kampanjen kräver en kraftig omläggning av Europas migrationspolitik. På kampanjsajten och i materialet om finansiering beskrivs bland annat ett stopp för ny icke-europeisk invandring, skärpta asylregler, starkare gränsskydd, snabbare utvisningar och ett europeiskt system för återvandring. Kampanjen använder begreppet återvandring, eller remigration, för såväl frivilligt återvändande som systematiskt återsändande av migranter som vistas illegalt, har fått avslag på asylansökningar, har begått brott eller beskrivs som en börda för mottagarländerna. Initiativet vill även minska de ekonomiska drivkrafterna för migration som kampanjen kopplar till välfärdssystemen. Vlaardingerbroek och kampanjen framställer frågan som avgörande för Europas framtid, suveränitet och kulturella fortlevnad. Trots det skarpa tonläget bygger initiativet på ett etablerat EU-verktyg som tidigare använts av aktivister i en rad andra sakfrågor.

It’s two minutes to midnight. The time for talking is over; the time for action is now. That’s why we are presenting the first-ever patriotic European Citizens’ Initiative: the @SaveEuropeAct.
Acknowledging the ethnocultural continuity of Europe’s peoples as crucial for the… pic.twitter.com/tuzKCRECuP — Eva Vlaardingerbroek (@EvaVlaar) May 30, 2026

Migrationen – en stor fråga i EU

Bakgrunden är en migrationsdebatt där flera medlemsländer på senare år har skärpt sin retorik och politik kring asyl, gränser och återvändande. Enligt Eurostat migrerade 4,2 miljoner personer till EU från länder utanför unionen under 2024, samtidigt som 1,6 miljoner personer emigrerade från EU till länder utanför unionen. Eurostat uppger också att nästan tio procent av befolkningen i EU-länderna 2024 var icke-medborgare. Av dessa var 3,1 procent medborgare i ett annat EU-land och 6,4 procent medborgare i ett land utanför EU. Antalet asylsökande har samtidigt minskat från toppnivåerna. Under 2025 registrerades 669 365 förstagångsansökningar om asyl i EU. Enligt Eurostat var det en minskning med 26,6 procent jämfört med 2024. De största grupperna var personer från Venezuela, Afghanistan och Syrien. Även de olagliga gränspassagerna minskade under 2025. Frontex uppgav i januari 2026 att antalet upptäckta olagliga passager vid EU:s yttre gränser minskade med 26 procent till knappt 178 000, den lägsta nivån sedan 2021. Samtidigt varnade myndigheten för att konflikter, smugglarnätverk och snabba ruttförändringar gör läget fortsatt osäkert.

Vill sätta återvandring på dagordningen

Save Europe Act försöker därmed fånga upp en opinion som menar att EU:s nuvarande migrationspolitik inte räcker, trots fallande asyl- och gränspassagesiffror. Kampanjen vill inte bara skärpa kontrollen vid gränserna, utan förändra den migrationspolitiska inriktningen i Europa. Om initiativet når den formella tröskeln skulle EU-kommissionen behöva träffa organisatörerna och ge ett officiellt svar. Den rättsliga effekten är begränsad, men initiativet kan få stor politisk betydelse om kampanjen lyckas samla brett stöd i flera medlemsländer och tvinga EU:s institutioner att ta ställning till återvandring. För kampanjens anhängare är detta själva poängen: att använda EU:s eget demokratiska verktyg för att utmana den migrationspolitiska linje som under lång tid dominerat unionen.

Åkesson: Inte mycket mer att göra åt invandringen

Emil Fjellstedt — Tue, 26 May 2026 14:12:09 +0000

Trots löften om ett paradigmskifte fortsätter Sverige att bevilja omkring 100 000 uppehållstillstånd om året. Jimmie Åkesson säger nu att det inte finns särskilt mycket mer att göra för att minska invandringen – och pekar i stället ut integrationen som nästa stora fråga. Beskedet kom i skattefinansierade kanalen SVT, där Fouad Youcefi frågade SD-ledaren om partiet vill skärpa invandringslagarna ytterligare efter valet. Åkesson svarade att det återstår ”lite mer att skruva på” när det gäller anhöriginvandringen, men tonade samtidigt ned behovet av fler åtgärder för att få ned inflödet. Han lyfte bland annat försörjningskravet för personer i Sverige som vill ta hit anhöriga. Enligt Åkesson kan kravet höjas så att anknytningspersonen i högre grad måste visa att han eller hon kan försörja de anhöriga.

Åkesson flyttar fokus till integration

Beskedet markerar en tydlig förskjutning. I stället för att driva kravet på kraftigt minskad invandring pekar Åkesson nu ut integrationen och konsekvenserna av den tidigare invandringspolitiken som nästa huvudfråga. — I övrigt så finns det inte så mycket att göra på det området utan det handlar väl mer om hur vi sköter integrationen eller de problem som har uppstått med den här stora invandringen och så. Det är väl nästa stora fråga, säger Jimmie Åkesson. För väljare som röstade på Sverigedemokraterna i tron att partiet skulle minska invandringen kraftigt kan beskedet bli känsligt. Regeringen fortsätter att bevilja omkring 100 000 uppehållstillstånd om året, samtidigt som Åkesson inte nämnde återvandring i intervjun.

Bara 600 väntas få återvandringsbidrag – och ingen har beviljats än

Jan Sundstedt — Mon, 02 Mar 2026 18:03:59 +0000

Bara drygt 600 personer per år beräknas ta del av det höjda återvandringsbidraget på 350 000 kronor – och ingen av dem som sökt sedan bidraget trädde i kraft i januari har ännu beviljats utbetalning. Parallellt räknar Migrationsverket med att det kan ta upp till åtta år att handlägga ärenden om att riva upp permanenta uppehållstillstånd. Det reformerade återvandringsbidraget, som höjdes kraftigt av regeringen i oktober 2025 och gäller från och med den 1 januari 2026, riktar sig till asylinvandrare med uppehållstillstånd beviljade senast den 12 september 2024. En vuxen kan få upp till 350 000 kronor, barn 25 000 kronor och ett hushåll maximalt 600 000 kronor – utbetalt i tre omgångar. Migrationsverkets preliminära prognos, baserad på ansökningarna under januari och början av februari, är att omkring 600 personer per år kommer att beviljas bidraget. Kostnaderna för staten beräknas uppgå till 110 miljoner kronor 2026, stiga till 180 miljoner kronor 2027 och därefter stabilisera sig kring 310 miljoner kronor per år från 2028. Hittills har 272 ansökningar kommit in sedan systemet öppnade i januari. Av dessa har 82 fått avslag – och ingen har ännu beviljats bidraget. Migrationsverkets presskommunikatör Didzis Melbiksis förklarar ett av skälen: — Finns det obetalda skulder så får vi inte bevilja återvandringsbidrag, oavsett belopp, uppger han. Migrationsminister Johan Forssell (M) har beskrivit bidragets målgrupp i tydliga ordalag: — Vi riktar oss inte till personer som lärt sig språket och kommit in i samhället, utan till de som längtar hem och inte vill bli integrerade, sade han till Bonniertidningen DN.

Åtta år för att riva upp permanent tillstånd

Parallellt med återvandringsbidraget pågår en politisk diskussion om att tvångsvis återkalla permanenta uppehållstillstånd (PUT) för personer som bedöms sakna rätt att stanna. Migrationsverket räknar med att handläggningen av de 118 700 berörda ärendena kan ta upp till åtta år och kosta 3,6 miljarder kronor. Juridisk kritik har också haglat in mot PUT-förslaget. Remissinstanser som Advokatsamfundet, Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen och Justitieombudsmannen har ifrågasatt lagligheten. Jurister har i en gemensam artikel i Schibsted-tidningen SvD varnat för att ett genomförande skulle vara olagligt och leda till framgångsrika processer mot Sverige i Europadomstolen och EU-domstolen. Sverige sticker ut internationellt – återvandringsbidraget är ovanligt generöst och riktar sig till personer med laglig rätt att vistas i landet, snarare än enbart till dem som saknar uppehållsrätt.

Stöd för höjt återvandringsbidrag störst i utsatta områden

Jan Sundstedt — Mon, 17 Nov 2025 11:58:03 +0000

Regeringens kraftiga höjning av återvandringsbidraget vid årsskiftet möter blandade reaktioner i befolkningen. En ny opinionsundersökning visar att stödet är starkast bland utrikes födda i så kallat utsatta områden – och svagast bland väljare till vänster. Samtidigt växer debatten om hur bidraget ska användas och vilka effekter det kan få för kommuner och stat. När Tidöregeringen vid årsskiftet höjer återvandringsbidraget från 10 000 till 350 000 kronor är målet att få fler migranter som bedöms svåra att integrera att frivilligt återvända till sina ursprungsländer. Reformen har skapat en omfattande politisk debatt, inte minst efter att flera rödgröna kommuner markerat att de motsätter sig åtgärden. Detta har fått företrädare inom Tidöpartierna samt Sverigedemokraterna att ifrågasätta om statligt stöd bör fortsätta till kommuner som inte deltar i arbetet. Nu visar en ny undersökning från Indikator Opinion, gjord på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, att stödet för det kraftigt höjda bidraget varierar kraftigt mellan olika grupper.

Stödet varierar stort

Enligt undersökningen är inställningen betydligt mer positiv bland utrikes födda som bor i utsatta områden än i övriga landet. I dessa områden uppger 39 procent att de är positiva till ett höjt återvandringsbidrag, medan 30 procent är negativa. I övriga landet – inräknat både svenskar och invandrare – är andelen positiva 27 procent och andelen negativa 38 procent. Allra mest positiv är gruppen migranter som bott i Sverige i mindre än fem år och som samtidigt bor i utsatta områden. Där svarar 46 procent att de ser positivt på bidragshöjningen. Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, menar att reaktionen säger något viktigt om hur människor upplever sin situation i Sverige. — Att stödet för ett höjt återvandringsbidrag är större bland utrikes födda i utsatta områden kan vid en första anblick verka överraskande. Men resultaten visar hur komplex frågan om integration är. Jag ser det som ett tecken på att vi behöver prata mer om möjligheter, inte bara om bidrag. När människor inte känner sig inkluderade i samhällsbygget ökar också benägenheten att överväga andra alternativ, säger han.

Väljare till höger mer positiva

Undersökningen visar också stora skillnader mellan olika partisympatier. Bland Sverigedemokraternas väljare är 47 procent positiva till bidragshöjningen, medan motsvarande andel bland Kristdemokraternas väljare är 45 procent. Minst stöd återfinns bland Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer, där majoriteten ser negativt på regeringens riktning. Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, framhåller att förslaget fortfarande är impopulärt i bredare lager av väljare. — Ett kraftigt ökat återvandringsbidrag är ett relativt impopulärt förslag bland svenska väljare – det är klart fler som tycker att det är dåligt än som tycker att det är bra. Även om förslaget är betydligt mer populärt bland Tidöpartiernas väljare finns det en betydande andel väljare till höger som ställer sig skeptiska. Utifrån de här siffrorna ser det inte ut att vara ett valvinnande förslag, säger han. Bidragshöjningen träder i kraft vid årsskiftet. Hur många som faktiskt väljer att ansöka återstår att se – intresset har hittills varit svalt, men regeringen hoppas att det nya beloppet ska förändra situationen.

Lidingö vill skicka ointegrerade invandrare till återvandringskritiska kommuner

Markus Andersson — Tue, 11 Nov 2025 11:02:57 +0000

Den moderatstyrda kommunen Lidingö med ordförande Daniel Källenfors i spetsen föreslår att kommuner som bojkottar regeringens återvandringsdialog ska förlora statsbidrag. Dessutom vill Lidingö kunna flytta nyanlända som inte integrerats till just dessa kommuner. Ett stort antal kommuner runt om i landet har sagt nej till regeringens dialog om frivillig återvandring. De flesta är socialdemokratiskt styrda, men även vissa moderatstyrda kommuner har tackat nej till möten med Teresa Zetterblad, den nationella samordnaren för arbetet, skriver Fria Tider. Lidingö går en helt annan väg. Där har de styrande moderaterna tackat ja till möte med Zetterblad, och kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M) riktar nu skarp kritik mot de kommuner som väljer att stå utanför.

Anklagar S-kommuner för hyckleri

I ett inlägg på Facebook anklagar Källenfors socialdemokratiskt styrda kommuner för att försöka "vinna falska godhetspoäng genom att ta avstånd från sin egen politik". Han påpekar att återvandringsbidraget ursprungligen infördes av Olof Palme. — De kommuner som nu stoltserar med att vägra möte med den nationella samordnaren slänger sig med trötta uttryck så som att 'alla behövs'. Men det stämmer tyvärr inte i det högteknologiska och högkvalificerade samhälle som Sverige är i dag, skriver Källenfors. Han menar vidare att det kan finnas fall där återvandring är det bästa alternativet: — Om man dessutom inte önskar bli en del av vår svenska kulturella gemenskap eller att ens barn ska bli svenskar med samma rättigheter och friheter som svenska barn, så kan det vara så att man trivs och mår bättre i sitt eget hemland.

Kopplar vägran till integrationsproblem

Källenfors kopplar samman kommunernas vägran med stora så kallade integrationsproblem och hög kriminalitet. Samtidigt påpekar han att dessa kommuner ofta är beroende av höga statsbidrag från det kommunala utjämningssystemet. Lidingö betalar över en miljard kronor per år till andra kommuner genom utjämningssystemet. Källenfors ifrågasätter varför Lidingöborna ska fortsätta finansiera kommuner som påstår sig sakna integrationsproblem. Hans förslag är att kommuner som inte vill "ta tag i sina utanförskapsproblem" ska förlora sina bidrag från utjämningssystemet. Dessutom vill han att Lidingö ska kunna anvisa nyanlända som inte integrerat sig inom den tvååriga etableringstiden till just de kommuner som vägrar delta i återvandringsdialogen.