<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>artificiell intelligens &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/artificiell-intelligens/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 01 Sep 2026 19:11:58 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>artificiell intelligens &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Anthropic släpper Fable 5.1 och Mythos 5.1 – samma AI, olika spärrar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-fable-5-1-mythos-5-1-samma-ai-olika-sparrar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 01 Sep 2026 18:43:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[Claude Fable 5.1]]></category>
		<category><![CDATA[Claude Mythos 5.1]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239124</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Anthropic har lanserat Claude Fable 5.1 och Claude Mythos 5.1, två versioner av samma nya AI-modell som enligt bolaget tar ett stort steg framåt inom programmering, forskning och långvariga självständiga uppgifter. Fable blir allmänt tillgänglig, medan Mythos reserveras för särskilt godkända aktörer.</strong>

De båda modellerna <a href="https://www.anthropic.com/claude-fable-and-mythos-5-1" target="_blank" rel="noopener nofollow">presenteras</a> som Anthropics hittills mest avancerade system för programmering och kunskapsarbete. Fable 5.1 finns från lanseringsdagen i Claude, via bolagets API och genom Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure. Modellnamnet för utvecklare är <code>claude-fable-5-1</code>.

Anthropic behåller grundpriset från Fable 5: 10 dollar per miljon indatatokens och 50 dollar per miljon utdatatokens. Däremot sänks priset för återanvändning av redan bearbetad information med 75 procent, till 0,25 dollar per miljon tokens. Bolaget uppskattar att en typisk arbetsuppgift därmed blir omkring 25 procent billigare, och att besparingen vid särskilt verktygs- och kontextintensivt arbete kan nå cirka 45 procent.

Lanseringen följer på <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-fable-5-mythos-klassen-ai/" target="_blank" rel="noopener">Fable 5</a>, som i juni blev den första modellen i Anthropics så kallade Mythos-klass som gjordes tillgänglig för en bred publik. Version 5.1 ska enligt bolagets egna tester ge störst förbättringar i vetenskapligt arbete, datoranvändning och uppgifter där AI:n måste planera, använda verktyg och fortsätta arbeta under lång tid.
<h3>Kraftigt lyft i Anthropics tester</h3>
I testet Terminal-Bench-Science 0.1 redovisar Anthropic ett resultat på 52,6 procent för Fable 5.1, jämfört med 24,7 procent för Fable 5, 29,0 procent för Opus 5 och 22,4 procent för GPT-5.6 Sol. På AutomationBench, som mäter automatisering av arbetsuppgifter, steg resultatet från 17,1 till 31,4 procent.

Även på Humanity’s Last Exam och CursorBench placerar bolagets tabell Fable 5.1 före de jämförda modellerna. Siffrorna är dock i huvudsak Anthropics egna mätningar eller bolagets återgivning av externa tester, och bör inte betraktas som oberoende verifiering av att modellen är bäst i alla praktiska användningsfall.

[caption id="attachment_239123" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/anthropic-fable-5-1-benchmark-final.png"><img class="size-large wp-image-239123" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/anthropic-fable-5-1-benchmark-final-1170x843.png" alt="Tabell som jämför Fable 5.1 med Fable 5, Opus 5 och GPT-5.6 Sol i flera AI-tester" width="1170" height="843" /></a> Anthropics egen jämförelse visar Fable 5.1 mot Fable 5, Opus 5 och GPT-5.6 Sol i flera tester. Bild: Anthropic.[/caption]
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">We’re introducing Claude Fable 5.1 and Claude Mythos 5.1.</p>
They're the world’s most advanced models for coding and knowledge work. <a href="https://t.co/8P9PSrWPi3" target="_blank" rel="noopener nofollow">pic.twitter.com/8P9PSrWPi3</a>

— Claude (@claudeai) <a href="https://x.com/claudeai/status/2094848572143407483?ref_src=twsrc%5Etfw" target="_blank" rel="noopener nofollow">September 1, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Anthropic lyfter samtidigt fram mer konkreta försök. Mythos 5.1 ska ha konstruerat proteinbindare med hög träffsäkerhet, medan Fable 5.1 tränade ett neuralt nätverk som skapade en mer detaljerad höjdkarta över en tredjedel av Venus. Mythos uppges också ha skrivit om beräkningskod för sju biologiska AI-modeller så att de kunde köras upp till 2,5 gånger snabbare på en Nvidia H100.
<h3>Samma modell – olika spärrar</h3>
Skillnaden mellan Fable 5.1 och Mythos 5.1 ligger inte i modellens grundläggande vikter, utan i vilka säkerhetsspärrar som omger den. Fable blockerar vissa uppgifter inom bland annat avancerad cybersäkerhet och biologi. Mythos har mindre restriktiva spärrar och ska användas av kontrollerade organisationer genom Anthropics program för cybersäkerhet och livsvetenskap.

Mythos 5.1 är till en början bara tillgänglig för ett antal amerikanska organisationer. Anthropic uppger att bolaget samarbetar med USA:s regering för att senare kunna släppa in fler inhemska och internationella aktörer. Samma modell driver också Claude Security, ett företagserbjudande som granskar programkod för att hitta sårbarheter och föreslår korrigeringar.

För företagskunder inför Anthropic dessutom Enterprise Frontier Safeguards. Systemet ska lagra känsliga uppgifter i kundens egen molnmiljö i stället för hos Anthropic, samtidigt som bolagets skydd mot missbruk kan fortsätta användas. Tjänsten ska rullas ut stegvis med start senare under hösten.
<h3>Systemkortet visar också nya risker</h3>
I det 210 sidor långa <a href="https://www.anthropic.com/claude-fable-5-1-mythos-5-1-system-card" target="_blank" rel="noopener nofollow">systemkortet</a> bedömer Anthropic att risken för katastrofal skada är låg, men inte längre mycket låg. Bolaget skriver att Mythos 5.1 är den starkaste cybermodell det hittills har lanserat och att den under tester kunde hjälpa personer med grundläggande tekniska kunskaper att framställa ett känt kemiskt eller biologiskt vapen, men inte ersätta den sällsynta expertkompetens som krävs för att utveckla nya vapen.

Utvärderingen pekar också på svagheter. Modellen gav olämpliga svar på skadliga engångsfrågor något oftare än flera nyare Claude-modeller. I färre än 0,01 procent av övervakade körningar försökte den kringgå säkerhetsklassificerare eller systembehörigheter för att slutföra användarens uppgift. En extern testare såg den även utnyttja en brist i en sandlådemiljö för att läsa filer utanför det avsedda området, en händelse Anthropic klassar som mindre allvarlig.

Fable 5.1 framstår därmed som både ett prestanda- och prissläpp, men lanseringen förstärker samtidigt den tudelning Anthropic införde med Fable 5: den breda publiken får tillgång till den kraftfulla grundmodellen bakom fler spärrar, medan en mindre krets får använda den mer öppna Mythos-versionen i områden där samma förmåga också kan innebära större risker.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SD försvarar fortsatt Palantir-användning: ”Vi har förtroende”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sd-forsvarar-palantir-anvandning-fortroende/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 31 Aug 2026 10:34:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Försvarsmakten]]></category>
		<category><![CDATA[Gunnar Strömmer]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Palantir]]></category>
		<category><![CDATA[Peter Thiel]]></category>
		<category><![CDATA[Polismyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[Sverigedemokraterna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238944</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sverigedemokraterna motsätter sig krav på att svenska myndigheter ska sluta köpa system från Palantir. Partiet säger sig ha förtroende för att användningen följer lagar och säkerhetskrav – trots att det är hemligt vilka myndigheter som anlitar den amerikanska övervakningsjätten och vad avtalen omfattar.</strong>

Palantir uppger att bolaget arbetar med en ”handfull statliga myndigheter” i Sverige. Försvarsmakten är en bekräftad kund, medan Breakit i augusti <a href="https://www.breakit.se/artikel/47177/c-politiker-vill-kasta-ut-palantir-vi-har-varit-blaogda" target="_blank" rel="noopener nofollow">skrev</a> att även Polismyndigheten använder företagets teknik. Polisen har inte velat berätta hur systemet används.

Bolagets Sverigechef Anders Fridén hävdar att kunderna själva äger och kontrollerar sin information. Om Palantir skulle ta del av uppgifterna utan tillstånd vore det enligt honom ett ”väldigt grovt kontraktsbrott”. Vilka övriga myndigheter som har avtal med företaget är fortfarande sekretessbelagt.

Den bristande insynen har gjort Palantirs svenska expansion till en politisk stridsfråga. När Svenska Dagbladet <a href="https://www.svd.se/a/aJaMR7/politiskt-tryck-mot-palantir-i-sverige-litar-inte-pa-det" target="_blank" rel="noopener nofollow">frågade</a> riksdagspartierna om deras hållning krävde flera av dem stopp eller utfasning, medan SD valde att försvara den nuvarande ordningen.
<h3>SD vill tillåta fortsatta inköp</h3>
Centerpartiet vill stoppa nya inköp, kartlägga de befintliga avtalen och därefter avveckla beroendet av Palantir. Miljöpartiet vill ersätta systemen med svenska eller europeiska alternativ. Vänsterpartiet kräver att varje avtal prövas separat med hänsyn till bland annat rättssäkerhet, insyn och diskrimineringsrisker.

Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill däremot låta myndigheterna fortsätta köpa Palantirs system och anser att ingångna avtal ska hållas. Moderaterna och Socialdemokraterna kräver inte heller någon utfasning, utan hänvisar till de upphandlande myndigheternas bedömningar.

”Vi har förtroende för att användningen sker inom ramen för gällande lagstiftning och säkerhetskrav”, skriver SD till Svenska Dagbladet.

Liberalernas försvarspolitiska talesperson Gulan Avci varnar samtidigt för att det vore ”oansvarigt” att snabbt göra sig av med tekniken. SD:s svar berör inte hur partiet ser på det långsiktiga beroendet av en utländsk leverantör eller på att allmänheten saknar insyn i avtalen.
<h3>Regeringen hänvisar till myndigheterna</h3>
Frågan har tidigare nått riksdagen. I en <a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll-20252671-mandagen-den-16-februari_hd0971/html/#anf-22" target="_blank" rel="noopener nofollow">interpellationsdebatt</a> i februari pressade Petter Löberg (S) justitieminister Gunnar Strömmer (M) om rättssäkerhet, insyn och risken att Sverige blir tekniskt beroende av Palantir.

Strömmer svarade att Polismyndigheten själv avgör vilka it-tjänster som ska upphandlas. Han hänvisade till brottsdatalagen, intern och extern tillsyn samt ett ”fullt förtroende” för att myndigheternas behandling av personuppgifter följer regelverket.

Löberg invände att Palantirs system innebär en förändring som gamla kontrollmekanismer inte självklart är anpassade för. Han beskrev lösningarna som slutna system där det är svårt att granska hur stora datamängder analyseras och varnade för ett långsiktigt beroende av en politiskt orienterad amerikansk techjätte.

Justitieministern kallade tekniken ”etiskt neutral” och menade att det avgörande är vem som använder den, vilka regler som gäller och hur överträdelser kan granskas. Han medgav samtidigt att Europas digitala suveränitet och beroendet av utländska moln- och tekniktjänster är en seriös fråga.
<h3>Från underrättelsetjänster till målsystem</h3>
Palantir grundades 2003 av bland andra globalisten Peter Thiel. CIA:s riskkapitalfond In-Q-Tel blev tidigt investerare, och företaget har därefter vuxit till en central leverantör för amerikanska underrättelsetjänster, polis och försvar.

NyD har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/viral-palantir-video-usa-ai-baserade-malsystem/">granskat</a> Palantirs Maven Smart System, som samlar underrättelser, sensorinformation och målspårning i ett militärt arbetsflöde. Företaget har också ett strategiskt samarbete med Israels försvarsministerium för krigsrelaterade uppdrag.

En FN-rapportör <a href="https://www.ohchr.org/sites/default/files/documents/hrbodies/hrcouncil/sessions-regular/session59/advance-version/a-hrc-59-23-aev.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">skrev</a> 2025 att det finns rimliga skäl att anta att Palantir har levererat automatiserad prediktiv teknik som använts för beslut och målframtagning på slagfältet. Palantir har tillbakavisat påståenden om att bolagets teknik används för att rikta angrepp mot civila.

Samtidigt fortsätter bolaget att expandera i den svenska statsapparaten. SD:s besked innebär att partiet inte vill lägga några politiska hinder i vägen för fortsatta inköp, utan lämnar bedömningen till myndigheter vars avtal och system i stor utsträckning är undandragna offentlig insyn.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>World Humanoid Robot Games: Över 2 000 humanoidrobotar gör upp i Peking</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/over-2000-humanoidrobotar-varldsspelen-peking/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 25 Aug 2026 06:57:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[humanoidrobotar]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Peking]]></category>
		<category><![CDATA[robotar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238222</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Världens största sammandrabbning för människoliknande robotar har öppnat i Peking. Under fem dagar ska 2 056 humanoidrobotar från 666 lag prövas i allt från sprint, fotboll och kampsport till brandbekämpning, hotellservice och industriarbete.</strong>

Den andra upplagan av World Humanoid Robot Games invigdes på lördagskvällen i Pekings nationella skridskooval, känd som "Isbandet".

De 16 deltagande länderna gör upp i 51 grenar och sammanlagt 1 301 tävlingar fram till den 26 augusti, uppger nyhetskanalen Xinhua.

Årets startfält är mer än dubbelt så stort som fjolårets 280 lag, medan antalet robotar har fyrdubblats från drygt 500.

Kinesiska aktörer dominerar tydligt: 641 av lagen och 1 975 av robotarna kommer från 157 företag samt 200 universitet och forskningsinstitut i Kina.

Omkring 1 000 robotar deltog i öppningsceremonin. Där visades bland annat sjumannafotboll samt försöksheat på 100 och 400 meter – en upptakt som gjorde arenan till både idrottstävling och skyltfönster för Kinas snabbt växande robotindustri.

<iframe style="display: block; width: 100%; height: auto; max-width: 640px; aspect-ratio: 16 / 9;" src="https://twitter.com/i/videos/tweet/2091245788592488804" width="640" height="360" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>
<h3>Från sprint till bönplockning</h3>
Programmet består av 30 idrotts- och uppvisningsgrenar samt 21 scenariobaserade prov.

Förutom löpning och fotboll finns bland annat fristående kamp, gymnastik, dans, bordtennis, tyngdlyftning och dragkamp. Pekings stadsregering redovisar att antalet grenar nästan har fördubblats från 26 i premiärupplagan.

De mer vardagsnära proven är samtidigt minst lika viktiga för utvecklarna. Robotarna ska exempelvis sortera biblioteksböcker, arbeta på hotell, montera komponenter, hantera varor och rycka ut vid simulerade bränder.

I tävlingarna för finmotoriska händer ingår moment som att plocka upp bönor och dra åt skruvar.

Med undantag för häckloppen på 100 och 400 meter ska robotarna klara friidrotten och övriga tävlingsgrenar helt självständigt. Tidsgränsen på 100 meter har samtidigt sänkts från tre minuter till en minut och på 1 500 meter från 40 till 15 minuter.

[caption id="attachment_238221" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/08/humanoidrobotar-fotboll-peking-xinhua.jpg"><img class="wp-image-238221 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/08/humanoidrobotar-fotboll-peking-xinhua-640x433.jpg" alt="Humanoidrobotar spelar fotboll under World Humanoid Robot Games i Peking." width="640" height="433" /></a> Humanoidrobotar spelar fotboll under öppningsceremonin i Peking. Foto: Xinhua/Sun Fei[/caption]
<h3>Ska gå från medaljer till beställningar</h3>
Arrangörerna beskriver tävlingarna som ett sätt att göra tekniska svagheter synliga under press. Balans, motorstyrning och snabba beslut kan prövas på idrottsplanen, medan finmotorik och anpassningsförmåga utsätts för mer realistiska arbetsmiljöer i fabriker, hotell och bostäder.

Jiang Guangzhi, chef för Pekings kommunala byrå för ekonomi och informationsteknik, framhåller att reglerna på sikt kan utvecklas till praktiska tekniska standarder.

— <em>När robotarna behärskar dessa färdigheter på den "sista metern" kan medaljer förvandlas till beställningar och robotarna gå direkt från tävlingsarenan till verkliga arbetsplatser</em>, säger Jiang Guangzhi.

Även lag från USA, Tyskland och Japan finns på plats, medan Brasilien har sänt ett landslag bestående av fem RoboCup-lag. Den stora kinesiska övervikten visar att spelen också är en nationell kraftsamling.

Enligt <a href="https://global.chinadaily.com.cn/a/202608/14/WS6a7e7203a31073853ec5341e.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">China Daily</a> spänner de kinesiska lagen över nästan hela den tänkta marknaden – från hushållstjänster och logistik till industriell montering och räddningsarbete.

Spelen arrangeras gemensamt av Pekings stadsregering, China Media Group, World Robot Cooperation Organization och Asia-Pacific Robot World Cup International Council.

För Kina är målet större än själva medaljfördelningen: tävlingsarenan ska ge utvecklarna data, utbilda ingenjörer och korta vägen från prototyp till produkt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nvidia satsar 7 miljarder dollar på Poolside – vill bygga öppen AI-utmanare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/nvidia-poolside-7-miljarder-oppen-ai-utmanare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Aug 2026 07:37:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Nemotron]]></category>
		<category><![CDATA[Nvidia]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>
		<category><![CDATA[Poolside]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238218</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nvidia betalar 6 miljarder dollar för att licensiera AI-bolaget Poolsides teknik och erbjuder 109 av bolagets anställda jobb. Målet är att bygga en kraftfull öppen AI-modell som ska utmana både kinesiska aktörer och USA:s ledande AI-bolag.</strong>

Avtalet gäller en icke-exklusiv licens till Poolsides så kallade Model Factory, systemet som bolaget har använt för att utveckla sina egna AI-modeller. Poolside köps alltså inte upp och ska fortsätta som ett självständigt företag, enligt uppgifter som först publicerades av tekniknyhetsbrevet <a href="https://www.newcomer.co/p/sources-poolside-strikes-6-billion" target="_blank" rel="noopener nofollow">Newcomer</a> och därefter bekräftades av flera amerikanska medier.

Utöver licensbetalningen investerar Nvidia ytterligare 1 miljard dollar i Poolside till en värdering på 12 miljarder dollar före kapitaltillskottet. De tre grundarna blir kvar i bolaget, medan 109 medarbetare erbjuds anställning hos Nvidia. Poolside planerar enligt investerarbrevet att föra vidare licensintäkterna till sina investerare före utgången av 2027.

Affären ger Nvidia både tekniken bakom Poolsides modellutveckling och tillgång till merparten av det team som byggt kodmodellen Laguna. Wall Street Journal uppger att resurserna ska användas i Nvidias Nemotron-projekt för att ta fram en av världens mest kraftfulla modeller med öppna vikter.
<h3>Vill utmana både Kina och USA:s AI-jättar</h3>
Nvidia är redan världens dominerande leverantör av grafikprocessorer för AI-träning, men företaget har samtidigt byggt upp en egen familj av öppna modeller under namnet Nemotron. På sin <a href="https://developer.nvidia.com/topics/ai/nemotron" target="_blank" rel="noopener nofollow">utvecklarsida</a> beskriver Nvidia modellerna som öppna inte bara vad gäller vikter, utan även träningsdata och instruktioner för hur systemen kan återskapas och anpassas.

Den nya satsningen ska enligt Wall Street Journals källor rikta sig mot kinesiska modeller som DeepSeek och Kimi K3. Samtidigt innebär den en mer direkt utmaning mot amerikanska bolag som OpenAI och Anthropic, vars främsta modeller är slutna. Öppna modellvikter gör det möjligt för företag och myndigheter att köra och modifiera systemen i egen infrastruktur, vilket kan ge lägre kostnader och större kontroll över data.

Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/nvidia-lanserar-nya-ai-modeller-med-oppen-kallkod/">rapporterat</a> om hur Nvidia positionerar Nemotron som ett amerikanskt alternativ i en marknad där kinesiska öppna modeller snabbt har vunnit mark. Poolside tillför nu en modellfabrik och ett team som på kort tid byggt Laguna S 2.1, en kodinriktad modell med 118 miljarder parametrar, varav 8 miljarder aktiveras för varje token.
<h3>Beräkningskraften blev flaskhalsen</h3>
Bakgrunden till affären är den snabbt stigande kostnaden för att träna modeller i den absoluta frontlinjen. I investerarbrevet, som har återgetts av flera teknikmedier, skriver Poolside att bolaget vid slutet av förra året hade sex veckor på sig att resa 2 miljarder dollar för ett kluster med 40 000 av Nvidias GB300-processorer. Finansieringen blev inte klar i tid och bolaget förlorade tillgången till kapaciteten.

Poolside bedömde att 10 000 till 20 000 sådana processorer hade kunnat räcka för att bygga en modell i nivå med marknadens bästa. Nästa generations modeller skulle enligt bolaget kräva mer än tio gånger större kluster. Begränsningen handlar därmed inte längre bara om kapital, utan också om fysisk datacenterkapacitet och långsiktigt kontrakterad beräkningskraft.

För Nvidia är det ett problem som bolaget självt kan lösa. Företaget kontrollerar den hårdvara som stora delar av AI-industrin är beroende av och kan förena Poolsides utvecklingssystem med sina egna chip, mjukvaruverktyg och modeller.
<h3>Licensaffär i stället för uppköp</h3>
Upplägget liknar Nvidias tidigare affärer med chipbolagen Groq och Enfabrica: en icke-exklusiv tekniklicens kombineras med rekrytering av stora delar av personalen, medan det ursprungliga bolaget fortsätter att existera. <a href="https://finance.yahoo.com/technology/ai/articles/nvidia-pay-poolside-6-billion-181448803.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">Bloomberg</a> konstaterar att sådana konstruktioner har kritiserats av amerikanska lagstiftare eftersom de kan genomföras utan den prövning som ett regelrätt företagsförvärv normalt utlöser.

Varken Nvidia eller Poolside hade vid mediernas publicering kommenterat avtalet offentligt. Poolside har inte heller publicerat investerarbrevet i sin helhet. De centrala villkoren – licensbeloppet, den separata investeringen och jobberbjudandena – har dock återgetts samstämmigt av Newcomer, Bloomberg och Wall Street Journal.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Viral Palantir-video visar USA:s senaste AI-baserade målsystem</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/viral-palantir-video-usa-ai-baserade-malsystem/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 23 Aug 2026 11:47:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Maven Smart System]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Palantir]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238214</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett viralt X-inlägg hävdar att Palantir har lanserat ett system som följer människor genom satelliter och "varje kamera". Bildmaterialet kommer från en Palantir-presentation i mars, där Pentagon demonstrerade det militära systemet Maven Smart System, som uppges föra samman underrättelser, målspårning och val av vapeninsats.</strong>

Parody Jeff publicerade det knappt två minuter långa klippet den 22 augusti på <a href="https://x.com/Parodyjeffx/status/2091115535308067160" target="_blank" rel="noopener nofollow">X</a>. Kontot beskriver självt sitt innehåll som satir och fiktiva kommentarer.

Inlägget hävdar att Palantir nyligen har släppt ett system som förenar satelliter, radar och samtliga kameror för att följa människor i realtid. Originalfilmen kommer emellertid från en presentation som Palantir <a href="https://www.youtube.com/watch?v=yrtDgoqWmgM" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerade</a> den 13 mars.

Cameron Stanley, chef vid Pentagons kontor för digitalisering och artificiell intelligens, visar Maven Smart System – ett militärt lednings- och målsystem som USA har använt i flera år.

<strong>Pentagon startade Project Maven år 2017</strong>, med syfte att låta datorprogram granska stora mängder material från bland annat drönare och övervakningsflyg.

Ur projektet har Maven Smart System vuxit fram som en sammanhållen plattform för kartor, underrättelser, målspårning och militär planering.

Cameron Stanley visar hur systemet för samman flera datakällor i en kartbild. Operatören markerar ett misstänkt mål och för in det i ett arbetsflöde för målhantering. Maven Smart System presenterar därefter möjliga tillvägagångssätt och tillgängliga militära resurser. Enligt Stanley tog samma kedja tidigare timmar.

Demonstrationen visar alltså varken ett nyss lanserat civilt kameranät eller slumpmässig övervakning av människor i städer. Maven förenar däremot omfattande sensor- och övervakningsdata för att upptäcka, följa och angripa militära mål.

[caption id="attachment_133529" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/10/Pentagon55.jpg"><img class="size-medium wp-image-133529" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/10/Pentagon55-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Pentagon - USA:s militära centrum (arkivbild). Foto: Wiyre Media/CC BY 2.0.[/caption]
<h3>Pentagon gör Maven permanent</h3>
USA:s vice försvarsminister Steve Feinberg beordrade den 9 mars att Maven ska bli ett permanent militärt program före budgetårets slut i september. Beslutet förankrar systemet i alla vapengrenar och ger det stabilare finansiering, <a href="https://defensescoop.com/2026/04/03/palantir-maven-feinberg-directive/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterade</a> DefenseScoop.

Palantir fick 2024 ett femårigt kontrakt med ett tak på 480 miljoner dollar. Pentagon höjde året därpå taket med 795 miljoner dollar till närmare 1,3 miljarder. Nato köpte samtidigt en alliansversion för sitt operativa högkvarter.

Den virala videon ger därmed en något missvisande bild av systemets ålder och civila räckvidd.

Originalpresentationen visar samtidigt hur ett system från en privat leverantör sammanställer sensordata, automatisk identifiering, målspårning, handlingsalternativ och vapenval i samma program.

En mänsklig operatör fattar i slutändan det avgörande beslutet, men Palantirs system har då redan sorterat informationen och föreslagit nästa åtgärd.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kinesisk humanoidrobot sprang snabbare än Usain Bolt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/kinesisk-humanoidrobot-snabbare-usain-bolt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 23 Aug 2026 09:00:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[humanoida robotar]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[robotar]]></category>
		<category><![CDATA[robotik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238211</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den kinesiska humanoidroboten Tiangong Ultra sprang 100 meter på 9,39 sekunder vid världsspelen för humanoidrobotar i Peking. I senare försökslopp sprang flera robotar på 9,32 sekunder.</strong>

I världsspelen för humanoidrobotar tävlar tvåbenta robotar i både idrottsgrenar och praktiska arbetsuppgifter.

Årets upplaga samlar 2 056 robotar från 666 lag i 16 länder. Programmet omfattar 51 grenar, från löpning och fotboll till räddningsinsatser, hotellservice och industriarbete.

Beijing Humanoid Robot Innovation Center har utvecklat humanoidroboten Tiangong Ultra. Roboten vann det första uppmärksammade försöksloppet lördagen den 22 augusti.

Reuters uppger att Tiangong Ultra hamnade efter i starten men passerade Honor-roboten Lightning strax före mållinjen. Lightning gick i mål på 9,47 sekunder.

Båda robotarna underskred därmed de 9,58 sekunder som Usain Bolt noterade när han satte människans gällande världsrekord vid friidrotts-VM i Berlin 2009.

<iframe style="display: block; width: 100%; height: auto; max-width: 640px; aspect-ratio: 16 / 9;" title="Tiangong Ultra springer 100 meter vid World Humanoid Robot Games" src="https://twitter.com/i/videos/tweet/2091188090148712912" width="640" height="360" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

<strong>Tiangong Ultras tid på 9,39 sekunder </strong>räckte till seger i det tidiga försöksloppet, men senare robotar sprang snabbare än så.

<a href="http://cpc.people.com.cn/n1/2026/0823/c64387-40784387.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">Folkets dagblad rapporterar</a> att Tiangong-Jingfeng senare sprang på 9,34 sekunder och att både Tianxiao och Tiangong nådde 9,32. China Review News <a href="http://www.crntt.com/doc/1_0_107226917_1_0823002749.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att Tiangong sprang på 9,31 sekunder, följd av Tianxiao på 9,32 och Tiangong-Jingfeng på 9,33.

Tävlingsledningen hade på söndagsförmiddagen ännu inte publicerat en fullständig resultatlista, så det återstår att se om den bästa tiden var 9,31 eller 9,32.

100-metersgrenens nio försökslopp samlar sammanlagt 40 lag. Arrangörerna håller mellanloppen den 25 augusti och finalen den 26 augusti.

Robotarna får alltså fler chanser att slå rekord innan de gör upp om segern.
<h3>Robotarna springer självständigt</h3>
Tävlingsreglerna kräver att robotarna genomför det vanliga 100-metersloppet helt självständigt. Undantag gäller för 100 meter hinder och 400 meter hinder – inte de vanliga löpgrenarna.

Tiangong Ultra styrde sig själv, höll banan och korrigerade balansen utan mänsklig fjärrstyrning. Utvecklarna har byggt om robotens leder och lättat konstruktionen sedan fjolårets tävling.

Utvecklarna har också förbättrat styrningen och vägvalet så att roboten kan hålla hög fart utan att följa en målad linje. Tiangong Ultra vann motsvarande lopp 2025 på 21,50 sekunder. På ett år har robotarna alltså mer än halverat den bästa tiden.

Kina prioriterar samtidigt humanoida robotar som en strategisk framtidsindustri och satsar på användning inom tillverkning, logistik och tjänster. Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/kina-planerar-massproduktion-av-humanoida-robotar/" target="_blank" rel="noopener">skrivit</a> om planerna på massproduktion.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nu kommer reklamen till svenska ChatGPT-användare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/reklam-chatgpt-sverige-europa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Aug 2026 15:20:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[ChatGPT]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238068</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>OpenAI börjar visa reklam i ChatGPT för svenska användare nästa vecka. Satsningen omfattar 31 europeiska marknader och berör gratisversionen samt lågprisabonnemanget Go.</strong></p>
<p>Bolaget <a href="https://openai.com/index/chatgpt-ads-expands-across-europe/" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelar</a> att den europeiska lanseringen sker sex månader efter att reklamen började testas i USA. Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna och Österrike hör till de namngivna marknaderna.</p>
<p>Reklamen ska visas för användare med Free och Go. Plus, Pro, Business, Enterprise och Edu ska enligt OpenAI även fortsättningsvis vara reklamfria.</p>
<p>Annonserna placeras under ChatGPT:s svar och märks som sponsrade. OpenAI hävdar att annonsörerna inte ska kunna påverka svaren eller få tillgång till användarnas konversationer. Bolaget uppger också att det inte säljer personuppgifter till annonsörer.</p>
<h3>Reklamen anpassas efter samtalet</h3>
<p>Annonsvalet kan däremot bygga på vad användaren talar med ChatGPT om. En person som jämför resmål eller produkter kan därför mötas av reklam kopplad till ämnet. Om personlig anpassning är aktiverad kan även tidigare samtal och tidigare kontakt med annonser vägas in.</p>
<p>Användaren ska kunna stänga av den personliga anpassningen, radera annonsuppgifter, dölja en annons och se varför den visades. Under det amerikanska försöket lovade OpenAI att hålla reklam borta från konton som tillhör eller bedöms tillhöra personer under 18 år samt från känsliga områden som hälsa, psykisk hälsa och politik.</p>
<p>OpenAI framställer ChatGPT som särskilt värdefullt för annonsörer eftersom användarna ofta beskriver både sina mål och begränsningar mer utförligt än i en vanlig sökning. Plattformen har på ett halvår byggts ut med bland annat geografisk styrning, anpassade målgrupper och mätning av vad som händer efter ett annonsklick.</p>
<h3>Öppnar för självbokning senare</h3>
<p>Till en början måste europeiska annonsörer köpa plats genom OpenAI:s eget annonsteam, reklambyråer eller teknikpartner. Ett system där annonsörerna själva kan boka kampanjer ska öppnas senare under sommaren.</p>
<p>Bolaget säger att tiotusentals marknadsförare redan har annonserat i ChatGPT, men redovisar inga intäkter, priser eller närmare siffror för Europa. Lanseringsbeskedet nämner inte heller något särskilt avtal mellan OpenAI och EU, trots spekulationer om en sådan uppgörelse i sociala medier.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ledningsflykten från OpenAI: Nio toppnamn borta på fyra månader</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/openai-chefer-lamnar-sakerhet-etik-avhopp/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 16 Aug 2026 21:41:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<category><![CDATA[Sam Altman]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237224</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Minst nio toppchefer och nyckelpersoner har lämnat eller klivit åt sidan på OpenAI sedan april. De senaste avgångarna kom dagarna efter en aktieaffär på omkring 7 miljarder dollar – samtidigt som Sam Altmans AI-jätte förbereder en börsnotering.</strong></p>
<p>På bara tre dagar förlorade OpenAI etikchefen Chloé Bakalar, den mångårige operativa tungviktaren Brad Lightcap och intäktschefen Denise Dresser. Bakalar lämnade mindre än ett år efter att hon rekryterats. Lightcap hade varit med och byggt bolagets kommersiella verksamhet sedan 2018. Dresser försvann efter bara åtta månader som Chief Revenue Officer.</p>
<p>De tre beskeden är inte en isolerad ommöblering. Nya Dagbladets genomgång visar en rad avhopp som sedan april har nått produktutveckling, marknadsföring, teknik, säkerhet och försäljning – de funktioner som ska bära OpenAI genom nästa tillväxtfas.</p>

<h3>Nio namn på fyra månader</h3>
<p>Den första stora förändringen kom i april. Marknadschefen Kate Rouch klev åt sidan, medan produktchefen Kevin Weil och Sora-chefen Bill Peebles lämnade bolaget. Kort därefter meddelade teknikchefen Srinivas Narayanan att även han skulle sluta.</p>
<p>I juli fortsatte uttåget. Joshua Achiam, OpenAI:s chefsfuturist och en av företagets mest långvariga medarbetare, lämnade efter närmare nio år. Samma månad avgick säkerhetschefen Johannes Heidecke, som haft en central roll i arbetet med att testa och begränsa riskerna i de mest avancerade modellerna.</p>
<p>Augusti förde med sig ytterligare tre namn: Chloé Bakalar, Brad Lightcap och Denise Dresser. Sammantaget innebär det att minst nio seniora personer har lämnat bolaget eller sina ledande roller inom loppet av fyra månader.</p>
<p>Avgångarna har olika bakgrund. Lightcap har sagt att han vill bygga något nytt, medan andra har hänvisat till familj, nya projekt eller inte redovisat något närmare skäl. Men omfattningen är inte oklar: OpenAI har på kort tid bytt ut eller förlorat stora delar av den ledning som ansvarat för produkter, intäkter, marknadsföring, teknik, etik och säkerhet.</p>

<h3>Etik- och säkerhetsroller försvinner</h3>
<p>Förändringarna blir särskilt känsliga eftersom flera av dem träffar företagets interna kontrollfunktioner. OpenAI avvecklade tidigare i år gruppen för så kallad mission alignment, som skulle hålla verksamheten förankrad i bolagets uttalade uppdrag. Därefter försvann både säkerhetschefen Heidecke och etikchefen Bakalar.</p>
<p>OpenAI har fortfarande stora team för säkerhet och policy. Men bolaget har inte presenterat någon efterträdare till Bakalar, och Heideckes avgång kom efter att säkerhetsarbetet åter förts närmare den ordinarie forskningsorganisationen. Det lämnar en konkret fråga om vem som nu har mandat att bromsa utvecklingen när kommersiella mål och säkerhetsbedömningar kolliderar.</p>
<p>Frågan har blivit mer brännande efter OpenAI:s egna säkerhetsproblem. Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/openai-missade-ai-agenternas-hemliga-chatt/">granskat</a> hur företagets AI-agenter kunde samordna sig genom dolda meddelanden utan att forskarna upptäckte det i tid.</p>

<h3>Miljardaffär före de senaste avhoppen</h3>
<p>Den 10 augusti slutförde OpenAI ett erbjudande där nuvarande och tidigare anställda kunde sälja aktier för omkring 7 miljarder dollar. Affären värderade bolaget till 852 miljarder dollar, enligt <a href="https://news.google.com/rss/search?q=OpenAI%207%20billion%20tender%20offer%20852%20billion%20August%202026&#038;hl=en-US&#038;gl=US&#038;ceid=US%3Aen" target="_blank" rel="noopener nofollow">samtida rapportering</a> från bland andra CNBC och TechCrunch.</p>
<p>Dagen efter offentliggjorde Lightcap sin avgång. Två dagar senare kom beskedet om Dresser. Tidsföljden visar inte varför de lämnade, men den placerar ledningsförändringarna mitt i OpenAI:s största aktieaffär hittills för anställda och tidigare anställda.</p>
<p>Parallellt förbereder bolaget en notering på Wall Street. OpenAI lämnade den 8 juni konfidentiellt in ett utkast till börsansökan hos den amerikanska finansinspektionen SEC. Ett offentligt prospekt har ännu inte presenterats, men processen är igång och bolagets ledning ska nu övertyga framtida investerare om att organisationen håller för nästa steg.</p>

<h3>Altman och Brockman sitter kvar</h3>
<p>OpenAI har vuxit från forskningslaboratorium till ett av världens högst värderade teknikföretag. Samtidigt har makten koncentrerats kring vd Sam Altman och medgrundaren Greg Brockman. När Dresser lämnade utsågs Dali Rajic snabbt till ny intäktschef, vilket visar att försäljning och företagskunder fortsatt står högt på dagordningen.</p>
<p>Det som saknas är en lika tydlig redovisning av vem som ersätter de personer som haft ansvar för etik, säkerhet och långsiktig riskbedömning. Inför en börsnotering räcker det inte att visa stigande intäkter och en värdering på hundratals miljarder dollar. OpenAI måste också kunna visa vem som fattar besluten när utvecklingstakten möter säkerhetsgränsen – och varför så många av dem som byggt bolaget inte längre finns kvar.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Alibaba uppges ha passerat tre miljarder AI-nedladdningar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/alibaba-qwen-tre-miljarder-ai-nedladdningar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 16 Aug 2026 19:53:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Alibaba]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Hugging Face]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>
		<category><![CDATA[Qwen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237269</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kinesiska Alibaba uppges ha passerat tre miljarder nedladdningar av sina öppna AI-modeller på ett halvår. Uppgiften sätter bolagets Qwen-familj före både Meta och Google på den snabbt växande marknaden för modeller som utvecklare kan hämta, anpassa och köra själva.</strong>

<a href="https://www.bloomberg.com/news/articles/2026-08-15/alibaba-ai-models-hit-3-billion-downloads-passing-meta-google" target="_blank" rel="noopener nofollow">Bloomberg rapporterar</a> att Qwen-modellerna samlat över tre miljarder globala nedladdningar under de senaste sex månaderna. Siffran bygger på data från AI-plattformen Hugging Face, som följer utvecklingen för öppet publicerade modellvikter.

I sin senaste <a href="https://huggingface.co/blog/state-of-open-models-summer-2026" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapport</a> redovisar Hugging Face 2,045 miljarder Qwen-nedladdningar hittills under 2026 för modellarkiv med angivet parameterantal, eller 2,061 miljarder när samtliga sådana arkiv räknas med. Skillnaden mot Bloombergs högre siffra beror på vilket tidsfönster och vilka nedladdningskällor som används.

Qwen är Alibabas familj av öppna AI-modeller. Till skillnad från helt slutna tjänster kan modeller med öppna vikter laddas ned och användas för exempelvis lokal körning, finjustering och egna applikationer.
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">Alibaba's open-weight models have accumulated more than 3 billion global downloads in the past six months, eclipsing Meta, Alphabet and domestic peers to become the world’s No. 1 artificial-intelligence model <a href="https://t.co/d3HurwTJ0S">https://t.co/d3HurwTJ0S</a></p>
— Bloomberg (@business) <a href="https://x.com/business/status/2088578995830882498?ref_src=twsrc%5Etfw">August 15, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Små modeller driver användningen</h3>
Hugging Face varnar samtidigt för att nedladdningar inte är ett direkt mått på vare sig modellkvalitet, kommersiell användning eller marknadsandel. Måttet visar i stället vilka modeller som byggs in i utvecklares arbetsflöden och laddas ned återkommande.

Rapporten pekar på att Qwens breda utbud av modellstorlekar är en viktig förklaring till spridningen. Mindre modeller kan köras på en vanlig dator, medan större versioner är avsedda för mer krävande uppgifter och datacenter.

Enligt Hugging Face står Qwen-baserade modeller för 151 448 vidareutvecklade versioner på plattformen. Det är 2,6 gånger fler än Metas samlade avtryck och 4,7 gånger fler än de arkiv som bygger på Llama-familjen.
<h3>Öppna modeller blir ett strategiskt område</h3>
Utvecklingen sker samtidigt som flera amerikanska bolag har rört sig mot mer begränsade licenser och slutna flaggskeppsmodeller. Hugging Face konstaterar att tyngdpunkten i den öppna modellvärlden i allt högre grad flyttats till kinesiska laboratorier och till företag inom hårdvara och infrastruktur.

För Alibaba är spridningen av Qwen inte bara en fråga om uppmärksamhet. När utvecklare bygger vidare på en modellfamilj skapas ett ekosystem av verktyg, anpassningar och lokala installationer som kan göra den svårare för konkurrenter att tränga undan.

Den officiella <a href="https://x.com/Alibaba_Qwen">Qwen-kanalen</a> på X lyfte i veckan fram samma rapport och pekade särskilt på modellernas användning för lokal körning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Anthropic-vd:ns hustru sökte investering hos Epstein</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/anthropic-vdns-hustru-sokte-investering-hos-epstein/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 15 Aug 2026 11:36:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Dario Amodei]]></category>
		<category><![CDATA[Jeffrey Epstein]]></category>
		<category><![CDATA[sexbrott]]></category>
		<category><![CDATA[Silicon Valley]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237248</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hustrun till Anthropics vd Dario Amodei kontaktade den dömde sexbrottslingen Jeffrey Epstein för att diskutera investeringar i porrbranschen. I de offentliggjorda e-postmeddelandena finns inget som visar att Epstein investerade – men kontakten fortsatte flera år efter hans dom.</strong>

Cami Clark, som är gift med Anthropic-vd:n Dario Amodei, skrev 2011 och 2012 till Jeffrey Epstein om verksamheter hon drev tillsammans med andra. Det framgår av e-postmaterial i de så kallade Epsteinfilerna, som <a href="https://www.forbes.com/sites/alisondurkee/2026/08/14/who-is-cami-clark-anthropic-ceos-wife-asked-epstein-to-invest-in-porn-business/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Forbes</a> och länkar till i USA:s justitiedepartements dokumentarkiv.

I ett meddelande från mars 2011 skickade Clark manus och presentationsmaterial rörande Eddice, en satsning på erotiskt videoinnehåll riktat till kvinnor. Hon skrev att Epstein och ”the ladies” kanske skulle uppskatta materialet. Året därpå tog hon på nytt kontakt och bad honom överväga investeringar i Eddice och en annan digital hälsosatsning.
<h3>Ingen belagd investering</h3>
I den längre mejlväxlingen från 2012 beskrev Clark Eddice som ett ”free luxury porn company”. Epstein svarade att han inte kunde investera i ”TV sex”, men skrev samtidigt att han kunde titta på sådant han ansåg livskraftigt. Materialet innehåller ingen uppgift om att någon investering sedan genomfördes.

Forbes redovisar också att Clark bjöd Epstein till en inflyttningsfest i juli 2012 och att de knöt kontakt på Linkedin året därpå. Enligt tidningens genomgång finns det däremot inget i de offentliggjorda handlingarna som visar att de träffades igen personligen.

Kontakterna skedde efter att Epstein 2008 hade dömts för att ha köpt sexuella tjänster av en minderårig och registrerats som sexbrottsling i USA. Det finns ingen uppgift i materialet om att Clark gjort sig skyldig till brott. Det dokumenterade är att hon, efter domen, sökte hans kapital och affärskontakter.
<h3>Bakgrund till Anthropics maktcentrum</h3>
Clark har ingen formell roll i Anthropic. Wall Street Journal beskriver henne samtidigt som en betydelsefull rådgivare i Amodeis krets och som en kontaktlänk till Silicon Valleys investerare. Clark lämnade ingen kommentar om Epsteinkontakterna till tidningen, enligt Forbes.

Anthropic är ett av världens mest inflytelserika AI-bolag och marknadsför sig med säkerhet och ansvarstagande som centrala värden. De offentliggjorda mejlen visar en tidigare affärskontakt som varken kan bortförklaras som ett rykte eller göras om till ett bevis för investeringar eller brottslighet: Clark sökte direkt stöd från en redan dömd sexbrottsling, och det gjorde hon på affärsmässig grund.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
