antibiotika – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 30 Jul 2026 12:21:52 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg antibiotika – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Antibiotikaresistens ökar kraftigt på Island https://nyadagbladet.se/halsa/antibiotikaresistensen-okar-kraftigt-pa-island/ Tue, 28 Jul 2026 04:28:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235931 Antalet registrerade fall av multiresistenta E. coli-bakterier och närbesläktade bakterier på Island har mer än tredubblats på tio år. Samtidigt har andelen resistenta bakterier i blodinfektioner fördubblats, enligt landets senaste smittskyddsrapport. Under 2025 registrerades totalt 650 fynd av multiresistenta E. coli-bakterier och närbesläktade bakterier på Island. För tio år sedan var antalet omkring 200, rapporterar den isländska public service-kanalen RÚV med hänvisning till smittskyddsmyndighetens årsrapport. E. coli är den vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner och kan också orsaka allvarliga blodinfektioner. Vid blodinfektioner har andelen antibiotikaresistenta E. coli-bakterier enligt uppgifterna stigit från sju procent för tio år sedan till 14 procent i fjol.

Högre nivå än i övriga Norden

Karl G. Kristinsson, tidigare professor i mikrobiologi och tidigare överläkare vid Landspítali, Islands universitetssjukhus, uppger för RÚV att nivån nu är betydligt högre än i de andra nordiska länderna. Han bedömer att en stor del av de multiresistenta bakterierna förs in av islänningar som återvänder från utlandsresor. Bakterierna kan finnas i tarmen utan att ge symtom och först upptäckas om en infektion uppstår. Kristinsson pekar även på importerade livsmedel som en möjlig smittväg, bland annat kyckling och salladsgrönsaker. Detta är en bedömning av möjliga införselvägar, inte en fastställd förklaring till varje enskilt fall.

Färre behandlingsalternativ

Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot läkemedel som används för att behandla infektioner. När en bakterie är multiresistent blir behandlingsalternativen färre. Island antog en nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens i augusti 2024. En tidigare myndighetsrapport har samtidigt redovisat att resistensen ökade med mer än 40 procent mellan 2018 och 2023 bland de kombinationer av bakterier och antibiotika som följdes.]]> Forskare varnar: Antibiotikaresistensen ökar https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-varnar-antibiotikaresistensen-okar/ Fri, 22 May 2026 05:06:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231084 Antibiotikaresistensen ökar och målet att minska antalet dödsfall till 2030 riskerar att missas. Nu krävs betydligt mer förebyggande arbete för att bromsa utvecklingen, enligt forskare. Allt fler bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika, vilket gör infektioner svårare att behandla. I en analys publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet skriver forskare att antibiotikaresistensen ökar och redan hotar behandlingar som tidigare kunde rädda liv. Utvecklingen påverkar inte bara svåra infektioner, utan även vanlig sjukvård. Operationer, intensivvård och behandling av särskilt sköra patienter bygger ofta på att fungerande antibiotika finns tillgängliga när infektioner uppstår. Forskarna bedömer att målet att minska de globala konsekvenserna av antibiotikaresistens med tio procent till 2030 fortfarande kan nås. Men då räcker det inte att vänta på nya läkemedel. Arbetet måste i högre grad inriktas på att stoppa infektioner innan de uppstår.

Åtgärder kan bromsa spridningen

Forskarna pekar på bättre smittskydd i vårdmiljöer, tillgång till rent vatten, fungerande avlopp och god hygien samt fler barnvaccinationer. Förbättrat smittskydd i vården beräknas kunna förhindra minst 337 000 resistensrelaterade dödsfall per år i låg- och medelinkomstländer. Rent vatten och sanitära anläggningar kan enligt studien förebygga ytterligare 247 800 dödsfall, medan barnvaccinationer kan förhindra omkring 181 500 dödsfall årligen. Gemensamt för dessa insatser är att de minskar antalet infektioner och därmed behovet av antibiotika. När färre antibiotikakurer används minskar också trycket som driver fram resistenta bakterier. Samtidigt framhåller forskarna att förebyggande åtgärder inte ensamma löser problemet. Nya antibiotika, vacciner och diagnostik behövs fortfarande, men utvecklingen går långsamt. Utan bredare insatser riskerar resistensen att fortsätta öka, vilket gör att fler infektioner blir svårbehandlade.]]> Studie: Antibiotika kan påverka tarmen i flera år https://nyadagbladet.se/halsa/antibiotika-paverkar-tarmen-flera-ar/ Fri, 13 Mar 2026 06:18:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=224138 Antibiotikabehandling kan påverka tarmflorans sammansättning i upp till åtta år, visar en ny studie från Uppsala universitet. Förändringarna kopplas till ökad risk för bland annat typ 2-diabetes. Att antibiotika slår mot tarmfloran på kort sikt är välkänt, men hur länge förändringarna faktiskt kvarstår har forskarna hittills saknat svar på. Nu visar en studie – som publicerats i Nature Medicine – att effekterna kan sitta i betydligt längre än man trott. Studien baseras på data från fyra svenska kohorter med totalt 14 979 deltagare, och forskarna fann starka samband mellan tidigare antibiotikaanvändning och tarmflorans sammansättning. Hög antibiotikaanvändning kopplades dessutom till ökad risk för typ 2-diabetes och mag-tarminfektioner. — Vi kan se att antibiotikaanvändning så långt som fyra till åtta år tillbaka i tiden är kopplat till den sammansättning av tarmfloran som en person har i dag. Även en enstaka behandling med vissa antibiotikatyper lämnar spår, säger Gabriel Baldanzi, forskningsassistent vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet och försteförfattare till studien. Av de undersökta antibiotikatyperna visade klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin starkast påverkan på tarmfloran. Penicillin V – det vanligaste antibiotikumet i Sverige – hade däremot minimala och snabbt övergående effekter. Forskargruppen betonar att studien inte är skäl att undvika antibiotika när det behövs. — Antibiotikaanvändning tas på stort allvar i Sverige och vi har redan en strikt antibiotikapolicy. Man ska fortsätta följa sin läkares rekommendationer. Samtidigt bidrar våra resultat till att belysa långsiktiga konsekvenser av antibiotika som sällan uppmärksammas, säger Baldanzi. Studien är dock inte det sista ordet i frågan. Forskargruppen har nyligen samlat in ett andra tarmfloraprov från nästan hälften av deltagarna, vilket väntas ge en tydligare bild av hur lång tid tarmfloran faktiskt behöver för att återhämta sig – och vilka individer som är mest sårbara.]]> Antibiotikaanvändning minskar i Norge https://nyadagbladet.se/norden/antibiotikaanvandning-minskar-i-norge/ Tue, 24 Feb 2026 05:51:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222436 Efter flera års ökning har antibiotikaanvändningen i Norge minskat kraftigt under 2025. Allmänläkarna har nästan nått målet om tio procents minskning jämfört med 2019, medan sjukhusen ligger efter. Under åren efter covid-19 steg antibiotikaförskrivningen i Norge och övriga världen. Mellan 2021 och 2024 ökade användningen med 19 procent, vilket oroade både politiker och hälsomyndigheter. Regeringen utvecklade en särskild strategi för att vända trenden. Hälsodirektoratet rekommenderade kortare behandlingar för flera vanliga infektionssjukdomar som lunginflammationer och urinvägsinfektioner. Allmänläkare fick direktiv att vänta längre innan de skrev ut antibiotika, och recepten blev endast giltiga i tio dagar på apoteken. Nu visar siffror från Norska apotekarföreningen att åtgärderna har gett resultat. — Jag tycker att det är mycket positivt. Vi har haft och har fortfarande målet att minska antibiotikaanvändningen i Norge, säger Hanne Andresen, direktör för yrkesfrågor vid Norska apotekarföreningen, till norska statskanalen NRK. Allmänläkarna, som förskriver nästan all antibiotika utanför sjukhusen, har nått en minskning på nästan tio procent jämfört med 2019. Sjukhusen använder däremot ungefär samma mängd som tidigare.

Global utmaning

Andresen varnar för att om 25 år kan fler människor dö av antibiotikaresistens än av cancer. Hon understryker vikten av fortsatt arbete trots den positiva trenden. — Detta är en global utmaning som även Världshälsoorganisationen (WHO) fokuserar på. Alla måste bidra för att säkerställa att vi har effektiva antibiotika för dem som verkligen behöver dem, säger hon.]]> Kraftfullt nytt antibiotikum upptäckt av misstag https://nyadagbladet.se/vetenskap/kraftfullt-nytt-antibiotikum-upptackt-av-misstag/ Wed, 05 Nov 2025 15:43:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=216163 Forskare har upptäckt ett antibiotikum som är mer än 100 gånger starkare än man tidigare trott – genom att studera en process som varit känd i minst femtio år. Upptäckten kan bli ett genombrott i kampen mot antibiotikaresistenta bakterier. Antibiotika upptäcktes 1928 av Alexander Fleming, men en mer utbredd användning av läkemedlet började först under andra världskriget. Idag används stora mängder antibiotika årligen världen över, vilket lett till en högre resistens mot läkemedlet. Antimikrobiell resistens (AMR) innebär att bakterier, virus, svampar och parasiter utvecklar motståndskraft mot läkemedel, som bland annat antibiotika. Det uppstår främst genom felaktig och överdriven användning av antibiotika, och är ett problem som ökar globalt. Därför anses det också vara ett av de allvarligaste hoten mot den globala hälsan. Nu har forskare vid University of Warwick och Monash University gjort en oväntad upptäckt när de studerade hur bakterien Streptomyces coelicolor tillverkar det gamla antibiotikumet metylenomycin A. Denna bakterie är en av de mest studerade inom antibiotikaforskningen sedan 1950-talet. I enkla ordalag kan man säga att när celler producerar kemiska ämnen så går de via flera mellanled innan slutprodukten är klar – ungefär som att baka där ingredienser blandas i en viss ordning. Forskarna fick idén att testa dessa mellanled för antimikrobiell aktivitet. Det visade sig att ett av dem är betydligt kraftfullare än själva slutprodukten. — Metylenomycin A upptäcktes för 50 år sedan och har tillverkats syntetiskt flera gånger, men ingen verkar ha testat mellanstengen för antimikrobiell aktivitet, säger professor Greg Challis vid University of Warwick, i ett pressmeddelande.

Hundra gånger mer kraftfullt

Detta mellansteg, som kallas pre-metylenomycin C lakton, visade sig vara ett mycket kraftfullt antibiotikum – faktiskt hundra gånger mer effektivt än metylenomycin A mot farliga bakterier. Det fungerade särskilt bra mot bakterier som orsakar MRSA (meticillinresistent stafylokockinfektion) och VRE (vankomycinresistenta enterokocker) – två av sjukvårdens värsta mardrömmar. Vidare verkade bakterierna ha väldigt svårt att utveckla resistens mot det nya antibiotikumet. Upptäckten öppnar upp en helt ny väg för antibiotikaforskning och forskarna har redan tagit fram en ny metod för att tillverka antibiotikumet i större mängder, och nästa steg är prekliniska tester. — Det här föreslår ett nytt paradigm för antibiotikaupptäckt. Genom att titta på mellanstegen i tillverkningen av naturliga föreningar kan vi hitta potenta nya antibiotika, säger professor Challis.]]> WHO slår larm: Vanliga infektioner blir omöjliga att behandla https://nyadagbladet.se/vetenskap/who-slar-larm-vanliga-infektioner-blir-omojliga-att-behandla/ Tue, 14 Oct 2025 11:05:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215040 Vanliga infektioner blir allt svårare – och ibland omöjliga – att behandla. Nya data från Världshälsoorganisationen WHO visar att en av sex bakterieinfektioner globalt är resistenta mot standardantibiotika, något som uppges hota miljontals liv och belastar hälsosystem världen över. Enligt WHO:s senaste rapport ökade antibiotikaresistensen i över 40 procent av de spårade kombinationerna av bakterier och läkemedel mellan 2018 och 2023, med genomsnittliga årliga ökningar på 5 till 15 procent. — Antimikrobiell resistens överträffar framstegen inom modern medicin och hotar familjer världen över, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus. Rapporten, som bygger på data från över 100 länder, visar att en av tre infektioner i WHO:s regioner Sydostasien och Östra Medelhavet var resistenta mot antibiotika, jämfört med en av fem i Afrika.

Överanvändning av antibiotika

Antimikrobiell resistens (AMR) uppstår när bakterier, virus, svampar och parasiter utvecklas för att motstå de läkemedel som är avsedda att döda dem. Detta drivs främst av överanvändning och felanvändning av antibiotika hos människor, djur och inom jordbruket. Dålig infektionskontroll, begränsad tillgång till kvalitetsmedicin samt bristande sanitet och rent vatten förvärrar problemet ytterligare. WHO uppskattar att bakteriell AMR direkt orsakade 1,27 miljoner dödsfall 2019 och bidrog till nästan fem miljoner dödsfall globalt. Utan åtgärder varnar experter för att resistenta infektioner kan orsaka uppskattningsvis 3 000 miljarder dollar i globala BNP-förluster per år till 2030.

"Måste förnya oss"

Den största faran kommer från vissa sjukdomsframkallande gramnegativa bakterier, eftersom deras skyddande ytterhölje gör dem svåra att döda och de ofta utvecklar resistens mot läkemedel. E. coli och K. pneumoniae, två vanliga orsaker till infektioner i blodbanan, visar alarmerande resistensnivåer. Globalt var mer än 40 procent av E. coli-stammarna och 55 procent av K. pneumoniae-stammarna resistenta mot tredje generationens cefalosporiner – förstahandsbehandlingen för många allvarliga infektioner. I delar av Afrika överstiger nivåerna 70 procent. — Vår framtid beror på att vi stärker systemen för att förebygga, diagnostisera och behandla infektioner. Vi måste också förnya oss med nästa generations antibiotika och snabba molekylära tester, deklarerar WHO:s generaldirektör och vill i vanlig ordning att det läggs mer resurser på vaccinationsprogram. — Vi måste använda antibiotika ansvarsfullt och se till att alla har tillgång till rätt läkemedel, kvalitetssäkrad diagnostik och vacciner, heter det.]]> Var tredje dos antibiotika hamnar i floder https://nyadagbladet.se/miljo/var-tredje-antibiotikados-hamnar-i-floder/ Mon, 12 May 2025 16:05:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205790 Nära en tredjedel av all antibiotika som används globalt hamnar i floder, visar en studie. Totalt uppskattar man att sex miljoner kilometer floder världen över har för höga koncentrationer av antibiotika. I studien, som publicerats i PNAS Nexus, har man kartlagt omfattningen av den globala föroreningen av antibiotika i vattendrag världen över. Det har gjorts med hjälp av en global modell som validerats med fältdata från cirka 900 flodplatser, där man tittat på de 40 mest använda antibiotikasorterna. När man använder antibiotika bryts en del ner i kroppen, men rester följer med urinen ut i avloppsvattnet. Därifrån kan de spridas vidare genom reningsverk, floder och till slut till havet – konstaterar forskare vid McGill University i Kanada.

Tusentals ton hamnar i naturen

Forskarna beräknade att cirka 8 500 ton antibiotika – nästan en tredjedel av vad människor konsumerar årligen – hamnar i flodsystemen runtom i världen varje år. Detta trots att en stor del passerat avloppssystemen. Vidare når 11 procent, 3 300 ton, haven. Den årliga konsumtionen av antibiotika som används av människor beräknas vara 29 200 ton. Problemet finns på alla kontinenter, men anses vara som värst i Sydostasien. Där har man en hög användning av antibiotika och begränsad avloppsrening vilket ökar problematiken.

Bidrar till resistens

Antibiotika i vattendrag utgör risk för både miljö och människor eftersom ämnena är giftiga och det kan även bidra till utveckling av antibiotikaresistens, varnar forskarna. Totalt uppskattar man att sex miljoner floder har för höga nivåer av antibiotika. – Våra resultat visar att antibiotikaföroreningar i floder som härrör från människors konsumtion är ett kritiskt problem, som sannolikt skulle förvärras av veterinärmedicinska eller industriella källor till relaterade föreningar, säger Jim Nicell, professor vid McGill University, enligt Phys.org. Resultaten är särskilt anmärkningsvärda eftersom studien inte tog hänsyn till antibiotika från boskap eller läkemedelsfabriker, som båda är stora bidragsgivare till miljöföroreningar, utan fokuserade endast på mänsklig konsumtion. De största bovarna är ämnena amoxicillin, ceftriaxon och cefixim. – Det behövs därför övervakningsprogram för att upptäcka antibiotika eller andra kemiska föroreningar i vattendrag, särskilt i områden som vår modell förutspår vara utsatta för risk.]]> Antibiotika kan ha långvariga effekter på tarmfloran https://nyadagbladet.se/vetenskap/antibiotika-kan-ha-langvariga-effekter-pa-tarmfloran/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/antibiotika-kan-ha-langvariga-effekter-pa-tarmfloran/#respond Fri, 22 Nov 2024 18:09:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=188931 Upprepade antibiotikabehandlingar kan förändra tarmens bakterieflora och försämra dess skyddande slembarriär, visar ny forskning från Umeås och Tartus universitet. Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gut Microbes, undersökte patienter som genomgått minst fem antibiotikakurer. Forskarna analyserade avföringsprover från dessa patienter, där det gått minst sex månader sedan deras senaste antibiotikabehandling. Resultaten jämfördes sedan med prover från personer som inte tagit antibiotika på tio år. Analyserna visade betydande förändringar i sammansättningen av tarmbakterier. – Resultaten tyder på att upprepad antibiotikaanvändning har en bestående effekt på tarmbakteriernas sammansättning som kan kvarstå i minst månader efter den senaste behandlingen, säger Kertu-Liis Krigul, doktorand vid Tartu universitet, i ett pressmeddelande. Forskarna transplanterade tarmfloran från dessa patienter till möss för att analysera slembarriärens funktion. Hos möss som fått bakterier från patienter med upprepade antibiotikakurer skadades slemlagret och slemproduktionen minskade, vilket gjorde det mer genomträngligt och tillät bakterier att komma närmare tarmväggen. En separat studie, genomförd i internationellt samarbete och publicerad i Science Advances, visade att antibiotikan vankomycin direkt störde slembarriären. När antibiotikan gavs till både normala och "bakteriefria" möss, stördes slemproduktionen i tarmarna inom några minuter. – Tillsammans tyder dessa två studier på att antibiotika kan skada slemskiktet genom minst två oberoende mekanismer och att de kan ha långvariga effekter genom att tarmfloran förändras. Detta stödjer ytterligare uppfattningen att antibiotika ska skrivas ut på ett ansvarsfullt sätt, säger Björn Schröder, docent i infektionsbiologi på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/antibiotika-kan-ha-langvariga-effekter-pa-tarmfloran/feed/ 0 Antibiotika för grisar ökar i Danmark https://nyadagbladet.se/norden/antibiotika-for-grisar-okar-i-danmark/ https://nyadagbladet.se/norden/antibiotika-for-grisar-okar-i-danmark/#respond Fri, 06 Sep 2024 05:10:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=188149 Den totala förbrukningen av antibiotika har ökat inom dansk grisproduktion under 2023, visar en rapport från Danmarks livsmedelsinstitut. Förbrukningen av antibiotika mäts i mängden kilo aktiv substans som säljs och brukas på danska gårdar. Det är andra året i rad som antibiotikaförbrukningen ökat. Detta beror främst på en ökad användning av antibiotika i form av neomycin och apramycin för behandling av avvänjningsdiarré hos smågrisar, visar rapporten från DTU Fødevareinstituttet, som är landets livsmedelsinstitut. Tidigare har man inom EU använt medicinskt zink för att behandla diarré hos smågrisar, vilket nu är förbjudet. Anledningen till förbudet var att det kom ut för mycket zink på åkrarna via gödseln. Mängden slaktgrisar har minskat i Danmark, men däremot har produktionen av smågrisar ökat, vilket man menar också kan vara förklaringen till den ökade användningen. För vuxna nötkreatur i landet har dock användningen av antibiotika minskat, men för kalvar istället ökat. I Sverige fortsätter däremot användningen av antibiotika att minska inom all animalieproduktion, enligt Lantbruksnytt.]]> https://nyadagbladet.se/norden/antibiotika-for-grisar-okar-i-danmark/feed/ 0 Antibiotikaresistens ökar bland barn https://nyadagbladet.se/vetenskap/antibiotikaresistens-okar-bland-barn/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/antibiotikaresistens-okar-bland-barn/#respond Sun, 05 Nov 2023 11:10:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=164548 Ökad antibiotikaresistens har gjort behandling av vanliga infektioner hos barn, särskilt spädbarn, allt mindre effektiva i stora delar av världen, enligt en ny studie som genomförts av forskare vid University of Sydney och University of Oxford. Värst drabbade är länder i Sydostasien och kring Stillahavsområdet. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Regional Health-Southeast Asia, analyserades 6 648 bakterieisolat från 11 länder för att granska antibiotikakänsligheten hos vanliga bakterier som orsakar infektioner hos barn. Forskare upptäckte då att en stor del av den antibiotika som rekommenderas av Världshälsoorganisationen (WHO) hade en effektivitet på mindre än 50 procent vid behandling av barninfektioner som lunginflammation, sepsis och hjärnhinneinflammation. Hos nyfödda inträffar ungefär tre miljoner fall av sepsis globalt varje år, med upp till 570 000 dödsfall. De mest drabbade regionerna är i låg- och medelinkomstländer i Sydostasien och Stillahavsområdet där tusentals dödsfall bland barn till följd av antibiotikaresistens sker varje år. WHO har sedan innan deklarerat att man betraktar antimikrobiell resistens (AMR) som ett av de tio största globala folkhälsohoten.

Varierar stort i effektivitet

Studien indikerar att antibiotikan ceftriaxon endast var effektiv i ungefär en tredjedel av fallen med sepsis eller hjärnhinneinflammation hos spädbarn, men något högre för äldre barn. Denna medicin används vanligtvis i Australien för att behandla sjukdomar som lunginflammation och urinvägsinfektioner hos yngre patienter. För nyfödda med sepsis eller hjärnhinneinflammation var effektiviteten av aminopenicilliner endast 26 procent, medan antibiotikan gentamicin var effektiv i 45 procent av fallen. Carbapenemer, som är en annan typ av antibiotika, hade den högsta uppskattade effektiviteten med 81 procent för nyfödda och mellan 79 procent till 83 procent för äldre barn med dessa infektioner.

Forskarna: "En väckarklocka"

Phoebe Williams vid University of Sydney, och en av studiens författare, är specialist på infektionssjukdomar och arbetar även som kliniker i Australien. Hon menar att det finns allt fler fall av multiresistenta bakterieinfektioner hos barn runt om i världen och att studien bör vara en väckarklocka för alla om det växande problemet. – Antibiotikaresistensen ökar snabbare än vi tror. Vi behöver omedelbart nya lösningar för att stoppa invasiva multiresistenta infektioner och de onödiga dödsfall som drabbar tusentals barn varje år, säger hon. Williams pekar på att det finns ett akut behov av att uppdatera de globala riktlinjerna för antibiotika så att de återspeglar den snabba utvecklingen av AMR. De senaste riktlinjerna från WHO publicerades 2013. Vidare menar hon att man bör prioritera finansiering för att undersöka nya antibiotikabehandlingar för barn och nyfödda. – Den kliniska antibiotikabehandlingen fokuserar på vuxna och alltför ofta glöms barn och nyfödda bort. Det innebär att vi har mycket begränsade alternativ och data för nya behandlingar, menar hon. I nuläget forskar Williams kring huruvida ett gammalt antibiotikum, fosfomycin, kan användas för att behandla multiresistenta urinvägsinfektioner hos barn i Australien. Vidare samarbetar hon med WHO:s Pediatric Drug Optimization Committee med ett projekt för att säkra tillgång till antibiotika för att behandla multiresistenta infektioner och minska antalet dödsfall på grund av AMR bland barn.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/antibiotikaresistens-okar-bland-barn/feed/ 0