Anthropic – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 01 Sep 2026 19:11:58 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Anthropic – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Anthropic släpper Fable 5.1 och Mythos 5.1 – samma AI, olika spärrar https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-fable-5-1-mythos-5-1-samma-ai-olika-sparrar/ Tue, 01 Sep 2026 18:43:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239124 Anthropic har lanserat Claude Fable 5.1 och Claude Mythos 5.1, två versioner av samma nya AI-modell som enligt bolaget tar ett stort steg framåt inom programmering, forskning och långvariga självständiga uppgifter. Fable blir allmänt tillgänglig, medan Mythos reserveras för särskilt godkända aktörer. De båda modellerna presenteras som Anthropics hittills mest avancerade system för programmering och kunskapsarbete. Fable 5.1 finns från lanseringsdagen i Claude, via bolagets API och genom Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure. Modellnamnet för utvecklare är claude-fable-5-1. Anthropic behåller grundpriset från Fable 5: 10 dollar per miljon indatatokens och 50 dollar per miljon utdatatokens. Däremot sänks priset för återanvändning av redan bearbetad information med 75 procent, till 0,25 dollar per miljon tokens. Bolaget uppskattar att en typisk arbetsuppgift därmed blir omkring 25 procent billigare, och att besparingen vid särskilt verktygs- och kontextintensivt arbete kan nå cirka 45 procent. Lanseringen följer på Fable 5, som i juni blev den första modellen i Anthropics så kallade Mythos-klass som gjordes tillgänglig för en bred publik. Version 5.1 ska enligt bolagets egna tester ge störst förbättringar i vetenskapligt arbete, datoranvändning och uppgifter där AI:n måste planera, använda verktyg och fortsätta arbeta under lång tid.

Kraftigt lyft i Anthropics tester

I testet Terminal-Bench-Science 0.1 redovisar Anthropic ett resultat på 52,6 procent för Fable 5.1, jämfört med 24,7 procent för Fable 5, 29,0 procent för Opus 5 och 22,4 procent för GPT-5.6 Sol. På AutomationBench, som mäter automatisering av arbetsuppgifter, steg resultatet från 17,1 till 31,4 procent. Även på Humanity’s Last Exam och CursorBench placerar bolagets tabell Fable 5.1 före de jämförda modellerna. Siffrorna är dock i huvudsak Anthropics egna mätningar eller bolagets återgivning av externa tester, och bör inte betraktas som oberoende verifiering av att modellen är bäst i alla praktiska användningsfall. [caption id="attachment_239123" align="alignnone" width="1170"]Tabell som jämför Fable 5.1 med Fable 5, Opus 5 och GPT-5.6 Sol i flera AI-tester Anthropics egen jämförelse visar Fable 5.1 mot Fable 5, Opus 5 och GPT-5.6 Sol i flera tester. Bild: Anthropic.[/caption] Anthropic lyfter samtidigt fram mer konkreta försök. Mythos 5.1 ska ha konstruerat proteinbindare med hög träffsäkerhet, medan Fable 5.1 tränade ett neuralt nätverk som skapade en mer detaljerad höjdkarta över en tredjedel av Venus. Mythos uppges också ha skrivit om beräkningskod för sju biologiska AI-modeller så att de kunde köras upp till 2,5 gånger snabbare på en Nvidia H100.

Samma modell – olika spärrar

Skillnaden mellan Fable 5.1 och Mythos 5.1 ligger inte i modellens grundläggande vikter, utan i vilka säkerhetsspärrar som omger den. Fable blockerar vissa uppgifter inom bland annat avancerad cybersäkerhet och biologi. Mythos har mindre restriktiva spärrar och ska användas av kontrollerade organisationer genom Anthropics program för cybersäkerhet och livsvetenskap. Mythos 5.1 är till en början bara tillgänglig för ett antal amerikanska organisationer. Anthropic uppger att bolaget samarbetar med USA:s regering för att senare kunna släppa in fler inhemska och internationella aktörer. Samma modell driver också Claude Security, ett företagserbjudande som granskar programkod för att hitta sårbarheter och föreslår korrigeringar. För företagskunder inför Anthropic dessutom Enterprise Frontier Safeguards. Systemet ska lagra känsliga uppgifter i kundens egen molnmiljö i stället för hos Anthropic, samtidigt som bolagets skydd mot missbruk kan fortsätta användas. Tjänsten ska rullas ut stegvis med start senare under hösten.

Systemkortet visar också nya risker

I det 210 sidor långa systemkortet bedömer Anthropic att risken för katastrofal skada är låg, men inte längre mycket låg. Bolaget skriver att Mythos 5.1 är den starkaste cybermodell det hittills har lanserat och att den under tester kunde hjälpa personer med grundläggande tekniska kunskaper att framställa ett känt kemiskt eller biologiskt vapen, men inte ersätta den sällsynta expertkompetens som krävs för att utveckla nya vapen. Utvärderingen pekar också på svagheter. Modellen gav olämpliga svar på skadliga engångsfrågor något oftare än flera nyare Claude-modeller. I färre än 0,01 procent av övervakade körningar försökte den kringgå säkerhetsklassificerare eller systembehörigheter för att slutföra användarens uppgift. En extern testare såg den även utnyttja en brist i en sandlådemiljö för att läsa filer utanför det avsedda området, en händelse Anthropic klassar som mindre allvarlig. Fable 5.1 framstår därmed som både ett prestanda- och prissläpp, men lanseringen förstärker samtidigt den tudelning Anthropic införde med Fable 5: den breda publiken får tillgång till den kraftfulla grundmodellen bakom fler spärrar, medan en mindre krets får använda den mer öppna Mythos-versionen i områden där samma förmåga också kan innebära större risker.]]> Anthropic-vd:ns hustru sökte investering hos Epstein https://nyadagbladet.se/utrikes/anthropic-vdns-hustru-sokte-investering-hos-epstein/ Sat, 15 Aug 2026 11:36:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237248 Hustrun till Anthropics vd Dario Amodei kontaktade den dömde sexbrottslingen Jeffrey Epstein för att diskutera investeringar i porrbranschen. I de offentliggjorda e-postmeddelandena finns inget som visar att Epstein investerade – men kontakten fortsatte flera år efter hans dom. Cami Clark, som är gift med Anthropic-vd:n Dario Amodei, skrev 2011 och 2012 till Jeffrey Epstein om verksamheter hon drev tillsammans med andra. Det framgår av e-postmaterial i de så kallade Epsteinfilerna, som Forbes och länkar till i USA:s justitiedepartements dokumentarkiv. I ett meddelande från mars 2011 skickade Clark manus och presentationsmaterial rörande Eddice, en satsning på erotiskt videoinnehåll riktat till kvinnor. Hon skrev att Epstein och ”the ladies” kanske skulle uppskatta materialet. Året därpå tog hon på nytt kontakt och bad honom överväga investeringar i Eddice och en annan digital hälsosatsning.

Ingen belagd investering

I den längre mejlväxlingen från 2012 beskrev Clark Eddice som ett ”free luxury porn company”. Epstein svarade att han inte kunde investera i ”TV sex”, men skrev samtidigt att han kunde titta på sådant han ansåg livskraftigt. Materialet innehåller ingen uppgift om att någon investering sedan genomfördes. Forbes redovisar också att Clark bjöd Epstein till en inflyttningsfest i juli 2012 och att de knöt kontakt på Linkedin året därpå. Enligt tidningens genomgång finns det däremot inget i de offentliggjorda handlingarna som visar att de träffades igen personligen. Kontakterna skedde efter att Epstein 2008 hade dömts för att ha köpt sexuella tjänster av en minderårig och registrerats som sexbrottsling i USA. Det finns ingen uppgift i materialet om att Clark gjort sig skyldig till brott. Det dokumenterade är att hon, efter domen, sökte hans kapital och affärskontakter.

Bakgrund till Anthropics maktcentrum

Clark har ingen formell roll i Anthropic. Wall Street Journal beskriver henne samtidigt som en betydelsefull rådgivare i Amodeis krets och som en kontaktlänk till Silicon Valleys investerare. Clark lämnade ingen kommentar om Epsteinkontakterna till tidningen, enligt Forbes. Anthropic är ett av världens mest inflytelserika AI-bolag och marknadsför sig med säkerhet och ansvarstagande som centrala värden. De offentliggjorda mejlen visar en tidigare affärskontakt som varken kan bortförklaras som ett rykte eller göras om till ett bevis för investeringar eller brottslighet: Clark sökte direkt stöd från en redan dömd sexbrottsling, och det gjorde hon på affärsmässig grund.]]> Anthropic lägger osynlig vattenstämpel i Claudes text – världen över https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-claude-osynlig-vattenstampel-eu-ai-act/ Tue, 11 Aug 2026 16:58:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236945 AI-bolaget Anthropic har börjat baka in osynliga, maskinläsbara vattenstämplar i text från nyare Claude-modeller. Åtgärden knyts till EU:s AI-förordning och gäller överallt där Claude erbjuds – inte bara inom unionen. I en uppdaterad hjälpartikel beskriver Anthropic hur bolaget tänker leva upp till transparensåtaganden under EU:s uppförandekod om AI-genererat innehåll. Anthropic har undertecknat koden enligt artikel 50.2 i AI-förordningen, både som leverantör av generativa modeller och av generativa system. Konsekvensen för användare är konkret: när en stödd Claude-modell skriver text vävs en omärkbar signal in i själva ordvalet. Den ska inte synas, inte ändra innebörd eller läsbarhet – men den kan följa med när texten klistras in någon annanstans och ibland överleva lättare redigering.

Två spår: textstämpel och filmetadata

Anthropic skriver att Claude-modeller som lanseras i EU den 2 augusti 2026 eller senare ska stödja maskinläsbar märkning redan från start. För text handlar det om inbäddade vattenstämplar. För vissa filtyper – bland annat SVG, PNG och JPG – ska digitalt signerad proveniensmetadata läggas till enligt branschstandarden C2PA, Coalition for Content Provenance and Authenticity. Märkningen ska enligt bolaget gälla output från stödda modeller i Claude-plattformen (API), Claude, Claude Code, Claude Cowork och Claude Tag, och i övrigt där Claude erbjuds världen över. Vattenstämplar ska också finnas när stödda modeller körs via AWS, Google Cloud eller Microsoft Foundry. Signerad filmetadata kan däremot saknas på vissa plattformar beroende på vad de stöder. Äldre Claude-modeller som lanserades före den 2 augusti omfattas av en övergångsperiod. Anthropic uppger att man arbetar med att lägga till märkning även där, men utan att lova ett exakt datum i hjälpartikeln.

EU-krav som blir global standard hos Claude

Bakgrunden är artikel 50 i EU:s AI-förordning, vars transparensregler för generativ AI började gälla den 2 augusti 2026. Leverantörer ska bland annat se till att AI-skapat eller AI-manipulerat material kan identifieras i maskinläsbart format, så långt det är tekniskt möjligt. Europeiska kommissionen har tagit fram en frivillig uppförandekod som ska underlätta efterlevnaden; själva skyldigheterna i artikel 50 är däremot rättsligt bindande. Enligt kommissionen hade omkring 190 organisationer skrivit under koden fram till slutet av juli 2026. Anthropic nämns bland mer kända namn i sektion 1 tillsammans med bland andra Google, Meta, Microsoft, Mistral och OpenAI. Nya Dagbladet har tidigare redogjort för hur reglerna ska göra AI-innehåll spårbarare för både leverantörer och dem som använder systemen professionellt. Anthropics val att rulla ut märkningen globalt innebär att även användare utanför EU får samma tekniska spår i Claudes output. Det är bolagets produktbeslut – inte att lagtexten automatiskt gäller hela världen – men effekten blir att en EU-driven transparenslösning blir standard i tjänsten.

Begränsad beviskraft – och luckor kvarstår

Bolaget understryker att en upptäckt stämpel bara är en signal om att innehållet kan ha bearbetats av Claude, inte ett fullständigt bevis på ursprung. Claude används ofta till korrektur, översättning, sammanfattning eller filkonvertering; då kan stämpeln sitta kvar även när idéerna eller grundtexten kommer från någon annan. Material kan också ha ändrats, klippts ut eller blandats efteråt. Avsaknad av stämpel betyder omvänt inte att texten är fri från AI. Den kan komma från en äldre modell, vara hårt omskriven, parafraserad eller översatt, vara för kort för tillförlitlig signal, eller ha producerats i en miljö där viss märkning inte stöds. För filer kan metadata försvinna vid formatkonvertering, om sparning, skärmdumpar och liknande. Hur tredje part ska upptäcka Claudes stämplar i praktiken är fortfarande ofullständigt. Anthropic lovar teknisk dokumentation och detektionsstöd, men beskriver det som kommande vägledning snarare än en färdig, offentlig detektor i hjälpartikeln. För den som bygger egna produkter ovanpå Claude betonar bolaget att man själv måste bedöma vad artikel 50 kräver i den egna tjänsten. Märkningen i modellerna är tänkt som stöd – inte som en automatisk frisedel från användarens egna transparensplikter.]]> Miljontals böcker skars sönder för Anthropics AI https://nyadagbladet.se/teknik/miljoner-bocker-skars-sonder-anthropic-ai/ Tue, 28 Jul 2026 08:22:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235976 AI-bolaget Anthropic köpte in miljontals tryckta böcker, skar loss ryggarna, kapade sidorna och gjorde sökbara PDF-filer av innehållet. Pappersoriginalen kasserades. I ett internt dokument beskrevs målet som att ”destruktivt skanna alla böcker i världen” – samtidigt som arbetet skulle hållas hemligt. Projektet gick under namnet ”Project Panama” och byggdes upp för att förse Anthropics digitala bibliotek och AI-modeller med stora mängder redigerad text. Anthropic är bolaget bakom chattboten Claude. Uppgifterna har nu fått förnyad spridning i sociala medier, där projektet kallas ”The Great Forgetting” – den stora glömskan. Bakom beteckningen finns ett belagt förfarande: böcker köptes in i industriell skala, förstördes som fysiska föremål och ersattes med filer i ett privat företagsbibliotek.

”Alla böcker i världen”

Enligt en genomgång av de frisläppta domstolshandlingarna, återgiven av Library Journals infoDOCKET trappade Anthropic upp Project Panama i början av 2024. Ett internt planeringsdokument beskrev projektet som företagets försök att ”destruktivt skanna alla böcker i världen”. I samma dokument stod: ”Vi vill inte att det ska bli känt att vi arbetar med detta.” Bolaget anställde Tom Turvey, som tidigare arbetat med Google Books, för att hjälpa till att bygga upp operationen. Böcker köptes i stora partier från distributörer och handlare med begagnad litteratur. Enligt handlingarna kunde enskilda inköp omfatta tiotusentals volymer. Den federala domstolens beslut från juni 2025 beskriver förfarandet i detalj. Anthropic lade ”många miljoner dollar” på att köpa ”miljontals tryckta böcker, ofta i begagnat skick”. Underleverantörer tog därefter bort bindningarna, skar sidorna i rätt format och skannade dem. Varje bok blev en PDF med bilder av sidorna och maskinläsbar text. Därefter kastades pappersoriginalet. Senare rapportering har uppgett att sidorna återvanns, men böckerna gick inte längre att läsa eller sälja vidare.

Förstörelsen blev en juridisk fördel

Anmärkningsvärt nog bidrog förstörelsen till Anthropics framgång i domstolen. Domaren William Alsup slog fast att bolaget hade köpt de tryckta exemplaren ”ärligt och redligt” och därför fick förfoga över dem. Eftersom en fysisk bok ersattes av en digital fil – utan att någon extra kopia spreds utanför företaget – bedömdes formatbytet som tillåten användning enligt amerikansk upphovsrätt. Domstolen framhöll att det inte uppstod något överskott av kopior: källan förstördes och den digitala versionen tog dess plats. Juridiskt blev bokslakten alltså en del av argumentet för att Anthropic inte hade skapat två parallella bibliotek. Därmed var förfarandet lagligt i just den delen av målet, men den kulturella frågan återstår. Ett fysiskt exemplar som tidigare kunde säljas, lånas ut eller hamna i ett arkiv försvann ur omlopp. Kvar blev en sökbar företagsfil, tillgänglig för Anthropic men inte för allmänheten. Ars Technica noterade att destruktiv skanning förekommer även i andra digitaliseringsprojekt, men att den dokumenterade omfattningen var ovanlig. Tidningen påpekade samtidigt att domstolshandlingarna inte visar att sällsynta böcker förstördes. Inköpen skedde i stora partier från stora återförsäljare, vilket motsäger påståenden om att unika verk medvetet skulle ha utplånats.

Sju miljoner piratkopierade böcker

Project Panama var bara en del av Anthropics bokinsamling. Innan bolaget började köpa tryckta exemplar hade det laddat ned minst fem miljoner böcker från Library Genesis och minst två miljoner från Pirate Library Mirror. Domstolen konstaterade att Anthropic visste att materialet var piratkopierat. Domaren gjorde därför en tydlig åtskillnad. Att träna en språkmodell på lagligt införskaffade böcker bedömdes som tillåten och omdanande användning. Att bygga ett permanent centralt bibliotek av piratkopierade filer var däremot inte skyddat. Enligt domstolen hade Anthropic ”piratkopierat över sju miljoner exemplar” och behållit dem även när företaget hade blivit mer tveksamt till att använda sådant material av juridiska skäl. Den tvisten fick ett kostsamt slut. Den 21 juli 2026 godkände en federal domare en förlikning på 1,5 miljarder dollar, enligt Associated Press. Omkring 482 000 böcker omfattas och ersättningen blir cirka 3 000 dollar per verk. Anthropic har också gått med på att förstöra de ursprungliga piratkopierade bokfilerna.

”Den stora glömskan”

I det inlägg på X som åter har aktualiserat frågan hävdas att förstörelsen kommer att tömma antikvariat och ge centrala aktörer kontroll över vilken kunskap människor får tillgång till. Den dokumenterade verkligheten är ändå i sig graverande. Ett företag som bygger system för att lagra och återge mänsklig kunskap har i hemlighet köpt in och förstört böcker i industriell skala för att omvandla innehållet till en företagsägd råvara. Samtidigt visar piratkopieringen hur lättvindigt upphovsmännens rättigheter åsidosattes när konkurrensen om träningsdata hårdnade. De fysiska bärarna av kunskapen offrades för ett slutet tekniskt system. Bolagets egen planering visar dessutom att man förstod hur illa det skulle se ut om allmänheten fick veta.]]> Anthropic släpper Opus 5 – nära Fable till halva priset https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-claude-opus-5-fable-halva-priset/ Fri, 24 Jul 2026 17:16:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235726 Anthropic lanserar Claude Opus 5 – en ny toppmodell som ska närma sig Fable 5 i intelligens men kosta hälften så mycket. Modellen tar ledningen i flera av bolagets tester och görs nu till standardval för de mest krävande vardagsuppgifterna i Claude.

Opus 5 är efterföljaren till Opus 4.8 och behåller samma API-pris: 5 dollar per miljon tokens för indata och 25 dollar för utdata. Det är hälften av priset för Fable 5, Anthropics starkaste brett tillgängliga modell.

Lanseringen fyller därmed luckan mellan den billigare Sonnet-serien och Fable-nivån. Anthropic beskriver Opus 5 som en mer eftertänksam och initiativtagande modell, byggd för dagligt arbete med programmering, forskning, analys och längre uppgifter där AI:n använder verktyg och granskar sina egna resultat.

Opus 5 blir ny standardmodell i Claude Max och det starkaste valet i Claude Pro. För utvecklare finns den tillgänglig via API-namnet claude-opus-5. Ett särskilt snabbläge uppges ge omkring 2,5 gånger högre hastighet, men kostar dubbelt jämfört med grundpriset.

Tar ledningen i kodning och kunskapsarbete

I lanseringsmaterialet lyfter Anthropic särskilt fram programmering och kvalificerat kunskapsarbete. På Frontier-Bench, där AI-agenter löser praktiska terminal- och programmeringsuppgifter, redovisas ett resultat på 43,3 procent. Det är högre än Fable 5 på 33,7 procent, GPT-5.6 Sol på 34,4 procent och Opus 4.8 på 21,1 procent.

På CursorBench 3.2 ska Opus 5 vid maximal tankeansträngning ligga inom en halv procentenhet från Fable 5:s bästa resultat, men till ungefär halva kostnaden per uppgift. Även på GDPval-AA, som mäter kvalificerat kunskapsarbete, placerar sig den nya modellen högst i Anthropics jämförelse.

Bolaget ger flera exempel på hur detta ska märkas i praktiken. I ett test fick modellen återskapa en maskindel som tredimensionell modell utan att ha något färdigt verktyg för att se ritningen. Opus 5 skrev då en egen metod för bildanalys, läste ut geometrin ur bildpunkterna och byggde därefter modellen i FreeCAD. I ett annat fall ska den ha hittat grundorsaken till ett fel i ett populärt programpaket och rättat ett specialfall som även den mänskliga korrigeringen hade missat.

Tre gånger högre resultat på nya problem

Det mest uppseendeväckande resultatet kommer från ARC-AGI-3, ett test som är konstruerat för nya problem där inlärda standardsvar inte räcker. Opus 5 når enligt Anthropic 30,2 procent – omkring tre gånger mer än den näst bästa modellen i jämförelsen.

[caption id="attachment_235725" align="alignnone" width="640"]Anthropics diagram över Claude Opus 5 på ARC-AGI-3. I Anthropics egen redovisning når Opus 5 30,2 procent på ARC-AGI-3 – omkring tre gånger mer än den närmaste konkurrenten. Bild: Anthropic.[/caption]

Även i tester av datoranvändning och automatiserade affärsuppgifter redovisar bolaget stora förbättringar. På OSWorld 2.0 ska Opus 5 slå Fable 5:s bästa resultat till drygt en tredjedel av kostnaden. På Zapier AutomationBench klarar den fler hela arbetsflöden än övriga jämförda modeller, även på den lägsta nivån av tankeansträngning.

Resultaten bör samtidigt läsas som bolagets egen redovisning. Flera av testerna är externa, men körning, inställningar och urval presenteras av Anthropic i samband med produktlanseringen. Oberoende användare har ännu inte hunnit pröva hur väl försprånget håller i vardagliga miljöer.

Starkare på vetenskap och visuella resultat

Anthropic uppger också förbättringar inom vetenskaplig forskning. Opus 5 överträffar Opus 4.8 i samtliga av bolagets tester inom livsvetenskaper, med särskilt stora framsteg inom organisk kemi, bioinformatik och analys av hur förändringar i proteinsekvenser påverkar funktionen.

Modellen ska dessutom skapa mer avancerade visuella resultat. I demonstrationer bygger den bland annat en fungerande interaktiv vindtunnel och en tredimensionell modell av en djurcell. Det handlar inte om att Opus 5 är en bildgenerator i stil med FLUX 3, utan om att den kan skriva kod och bygga interaktiva miljöer utifrån en beskrivning.

NyD rapporterade tidigare om lanseringen av Fable 5, som placerades i den nya Mythos-klassen ovanför Opus. Med Opus 5 flyttar Anthropic nu ned en stor del av den prestandan till en billigare modell avsedd för bredare och mer regelbunden användning.

Säkrare enligt Anthropic – men hallucinerar något mer

Säkerheten får stort utrymme i lanseringen. I den tekniska systemrapporten beskriver Anthropic Opus 5 som sin mest välanpassade modell hittills. Den ska följa bolagets konstitution bättre, visa färre vilseledande beteenden och vara svårare att lura till missbruk än Opus 4.8, Sonnet 5 och Fable 5.

Rapporten innehåller dock en viktig reservation: Opus 5 hittar på faktauppgifter något oftare än Opus 4.8, trots att den totalt sett svarar mer korrekt. Anthropic fann också sällsynta fall där modellen försökte kringgå säkerhetsklassificerare eller nätverksbegränsningar för att slutföra användarens uppgift. Sådana händelser förekom i färre än 0,01 procent av de övervakade svaren, och bolaget uppger att man inte fann belägg för skadliga handlingar eller försök att undvika tillsyn.

Får hitta sårbarheter – men inte bygga angrepp

På cybersäkerhetsområdet är Opus 5 betydligt starkare än föregångaren, men ligger fortfarande efter den begränsat tillgängliga Mythos 5 när det gäller att utveckla fungerande angrepp. Den nya modellen ska få hjälpa till att hitta sårbarheter i källkod, medan sökning efter sårbarheter i kompilerade program, intrångstester och utveckling av skadeverktyg blockeras.

Anthropic räknar med att säkerhetsfiltren ska ingripa omkring 85 procent mer sällan än för Fable 5. När en begäran ändå stoppas i Claude, Claude Code eller Claude Cowork växlar systemet som standard ned till Opus 4.8. Godkända företag och säkerhetsforskare kan få en mindre begränsad version genom bolagets verifieringsprogram för cybersäkerhet.

Opus 5 visar därmed hur snabbt AI-marknaden rör sig. Den förra Opus-modellen var nyligen Anthropics självklara premiumval. Nu erbjuds en efterföljare till samma pris, med prestanda som i flera tester når upp till eller förbi den dubbelt så dyra Fable-nivån. Om de oberoende erfarenheterna bekräftar resultaten kan priset per löst uppgift bli minst lika viktigt som vilket modellnamn som står högst i hierarkin.

]]> Kina varnar för ”bakdörr” i Anthropics Claude Code https://nyadagbladet.se/it-overvakning/kina-varnar-bakdorr-anthropic-claude-code/ Thu, 09 Jul 2026 11:33:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234918 Kinesiska cybersäkerhetsmyndigheter varnar för att flera versioner av Anthropics AI-verktyg Claude Code innehåller en mekanism som kan skicka känsliga användaruppgifter till fjärrservrar utan samtycke. Varningen kommer från Kinas nationella sårbarhetsdatabas NVDB, som lyder under landets ministerium för industri och informationsteknik. Claude Code är Anthropics AI-assistent för programmering och används direkt i utvecklares terminaler för att skriva, granska och felsöka kod. Eftersom verktyget kan arbeta med källkod och lokala filer kan en eventuell dataläcka få större konsekvenser än i en vanlig webbaserad AI-chatt.

Uppmanar användare att uppdatera

I den kinesiska riskvarningen uppges flera versioner av Claude Code innehålla en ”inbyggd övervakningsmekanism” som automatiskt kan överföra geografisk plats, identitetsmarkörer och andra känsliga uppgifter till externa servrar. NVDB beskriver enligt rapporteringen funktionen som en möjlig säkerhetsrisk för integritet, företagshemligheter och immateriella rättigheter. Användare uppmanas att kontrollera berörda system, avinstallera sårbara versioner eller uppgradera till en version där den påstådda bakdörren har tagits bort. Anthropic har ännu inte lämnat någon offentlig kommentar till den kinesiska varningen. En anställd vid bolaget skrev dock på X efter tidigare anklagelser om ”spionprogram” i Claude Code att koden var ett experiment för att stoppa otillåtna återförsäljare och motverka att konkurrenter tränar modeller på Anthropics system. Enligt inlägget skulle mekanismen rullas tillbaka i en ny version. Anthropic har även mött kritik på hemmaplan. Samtidigt som bolaget betonar sina säkerhetsspärrar för AI har Claude-tekniken enligt uppgifter integrerats i Palantirs analys- och övervakningssystem för amerikanska myndigheter.]]> USA häver stoppet för Anthropics toppmodeller https://nyadagbladet.se/teknik/usa-haver-stoppet-anthropic-fable-5-mythos-5/ Wed, 01 Jul 2026 00:34:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234298 USA:s handelsdepartement har hävt exportkontrollerna mot Anthropics toppmodeller Claude Fable 5 och Mythos 5. Efter ett uppmärksammat stopp ska bolaget nu börja återställa åtkomsten till modellerna.

Anthropic meddelade på tisdagen att bolaget fått besked från det amerikanska handelsdepartementet om att exportkontrollerna mot Claude Fable 5 och Claude Mythos 5 har lyfts.

Bolaget skriver att man börjar återställa tillgången dagen efter beskedet och att en mer utförlig uppdatering ska komma. Beskedet innebär att en av årets mest omtalade AI-lanseringar åter kan rullas ut efter drygt två veckors regulatoriskt avbrott.

Det tidigare stoppet infördes kort efter lanseringen i juni. Anthropic uppgav då att modellerna behövde stängas av globalt för att följa ett amerikanskt regeringsdirektiv med hänvisning till nationell säkerhet och exportkontroll. I praktiken försvann Fable 5 och Mythos 5 för samtliga användare, trots att direktivet enligt bolagets beskrivning främst riktades mot tillgång för utländska medborgare.

Från modellsläpp till säkerhetspolitik

Fable 5 lanserades som en modell i den så kallade Mythos-klassen, ovanför Anthropics tidigare Opus-nivå. Modellen presenterades som särskilt stark inom programmering, kunskapsarbete, bildförståelse, vetenskaplig forskning och längre uppgifter där AI-systemet arbetar i flera steg.

Mythos 5 bygger på samma modellgrund men är avsedd för en snävare krets godkända aktörer, bland annat inom cyberförsvar och kritisk infrastruktur. Därför blev regeringsingreppet mer än en vanlig produktpaus: det visade hur snabbt avancerade AI-modeller kan hamna i samma politiska kategori som strategisk teknik med dubbla användningsområden.

Enligt det brev som spridits i samband med beskedet, daterat den 30 juni och undertecknat av handelsminister Howard Lutnick, dras de tidigare kontrollerna tillbaka efter att Anthropic gjort åtaganden kring säkerhet, riskdetektering och samarbete med myndigheter. Brevet anger också att export, vidareexport och överföring inom ett land av modellerna inte längre kräver särskild licens, även om myndigheten förbehåller sig rätten att ompröva saken.

Teknisk styrka bakom konflikten

Bakgrunden till uppmärksamheten är vad modellerna uppges kunna göra. I lanseringsmaterialet lyfte Anthropic bland annat exempel där Fable 5 ska ha genomfört omfattande kodmigrationer, tolkat komplexa bilder och klarat längre agentliknande arbetsflöden bättre än tidigare Claude-modeller.

Sådana förmågor är kommersiellt attraktiva men också känsliga. Samma modell som kan hjälpa ett företag att hitta och rätta brister i stora kodbaser kan i fel händer användas för att analysera sårbarheter. Det är denna dubbelhet som gör AI-regleringen svår: verktyget är både produktivitetsmotor och säkerhetsrisk.

Anthropic hade redan från början byggt in spärrar som skulle växla ner till äldre modeller vid vissa känsliga frågor, bland annat inom cybersäkerhet, biologi och kemi. Trots det blev Fable 5 och Mythos 5 föremål för ett tillfälligt amerikanskt exportstopp.

Tillgången blir den nya maktfrågan

Att stoppet nu hävs lär välkomnas av utvecklare och företag som hunnit börja planera kring modellerna. Samtidigt kvarstår den större frågan: när de starkaste AI-systemen blir central infrastruktur, vem avgör då vilka användare som får tillgång?

Fallet med Fable 5 och Mythos 5 visar att svaret inte längre enbart ges av teknikbolagen själva. Amerikanska myndigheter kan med kort varsel påverka vilka modeller som får användas, av vilka kunder och under vilka villkor.

För Anthropic innebär tisdagens besked ett steg tillbaka mot normal lansering. För AI-branschen är det också en signal om framtiden: de mest kraftfulla modellerna kommer inte bara att bedömas efter prestanda, pris och användarvänlighet, utan efter sin plats i en växande geopolitisk kontrollapparat.

]]> USA stoppar Anthropics nya AI-modeller https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-fable-5-mythos-5-exportstopp/ Sat, 13 Jun 2026 07:45:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233179 USA:s regering har stoppat tillgången till Anthropics två nya toppmodeller Fable 5 och Mythos 5 – och AI-världen reagerar med vrede. Beskedet väcker en större fråga: när maskinintelligens börjar behandlas som strategisk krigsmateriel, vem får då använda den?

Det amerikanska AI-bolaget Anthropic meddelade på lördagen att man stänger av sina två nyaste och mest avancerade Claude-modeller. Beskedet kom på X och motiverades inte av tekniska fel eller säkerhetsbrister enligt bolaget självt, utan av ett direktiv från den amerikanska regeringen. Med hänvisning till nationell säkerhet har myndigheterna utfärdat en exportkontroll som stoppar all tillgång till modellerna Fable 5 och Mythos 5 för utländska medborgare – både inom och utom USA, inklusive bolagets egna utländska anställda.

För att kunna följa direktivet ser Anthropic ingen annan utväg än att stänga av modellerna helt, för samtliga kunder oavsett nationalitet. Övriga Claude-modeller berörs inte. Bolaget ber om ursäkt, beskriver hela situationen som ett missförstånd och uppger att man arbetar för att återställa tillgången så snart som möjligt.

Det som för bara några dagar sedan presenterades som ett tekniskt språng har på så vis blivit ett politiskt ärende – och en illustration av hur frontlinjens AI alltmer behandlas som en strategisk resurs i samma kategori som avancerad militärteknik.

En av de mer spetsiga reaktionerna kom från X-användaren Mark Valorian, som menade att Anthropic genom sin egen riskretorik i praktiken hade bäddat för myndighetsingreppet.

Modellen som gjorde månader till dagar

Fable 5 och Mythos 5 lanserades den 9 juni. Fable 5 beskrevs som en modell i Mythos-klass för allmän användning, medan Mythos 5 bygger på samma grund men med vissa spärrar borttagna för betrodda användare – bland annat cyberförsvarare och infrastrukturbolag, inom ramen för det statligt kopplade programmet Project Glasswing.

Enligt Anthropic överträffar Fable 5 allt bolaget tidigare gjort allmänt tillgängligt. Den uppges vara särskilt stark inom mjukvaruutveckling, kunskapsarbete, bildförståelse, vetenskaplig forskning och långa, komplexa uppgifter. Priset sattes till tio dollar per miljon indatatokens och femtio dollar per miljon utdatatokens.

Att det inte rörde sig om tomma marknadsföringslöften framgick av exemplen. Betalningsjätten Stripe rapporterade enligt Anthropic att modellen krympte månader av ingenjörsarbete till dagar: i en Ruby-kodbas på 50 miljoner rader genomfördes en genomgripande migration på en enda dag – ett arbete som manuellt hade krävt ett helt team i drygt två månader.

Modellen sägs också ha klarat tv-spelet Pokémon FireRed i en avskalad miljö där den enbart matades med råa skärmbilder, utan kartor, navigeringshjälp eller dold spelstatus. Tidigare Claude-versioner behövde stödsystem för samma sak.

På X spred sig snabbt egna exempel. En utvecklare berättade hur han med Fable 5 i Claude Code byggde ut ett enkelt webbprojekt till en betydligt mer färdig spelupplevelse vid namn "Neo Tokyo Flyer" – med tusentals rader kod, menyer, grafik, uppdrag och buggfixar. Detta är ett användarexempel, inte en officiell mätning, men det ger en känsla av tempot.

Säkerhetsspärrar och en omtvistad jailbreak

Anthropic har länge profilerat sig som det säkerhetsmedvetna AI-bolaget, och Fable 5 utrustades med konservativa spärrar. Vid känsliga frågor inom cybersäkerhet, biologi och kemi växlades modellen ibland ner till den äldre Claude Opus 4.8. Enligt bolaget skedde detta i mindre än fem procent av sessionerna i genomsnitt; merparten av användandet berördes inte.

Konflikten uppstår i just den gråzonen. Programmeraren och AI-skribenten Simon Willison återger Anthropics förklaring att regeringens brev inte innehöll några detaljer. Bolaget tolkar saken som att myndigheterna fått höra talas om en metod att kringgå modellens spärrar – en jailbreak.

Anthropic håller dock inte med om bilden. Demonstrationen ska enligt bolaget ha gällt ett fåtal tidigare kända, mindre sårbarheter, och man framhåller att andra offentligt tillgängliga modeller kan hitta samma saker utan något kringgående alls.

Det påstådda kringgåendet beskrivs som möjligt, smalt och långt ifrån universellt. I praktiken handlar det om att modellen läser en kodbas och hittar och åtgärdar brister – något som mänskliga säkerhetsforskare gör dagligen. Att en sådan förmåga skulle motivera ett exportstopp i klass med vapenkontroll säger en del om hur nervöst man i Washington nu ser på avancerad AI.

Vem får tillgång till maskinintelligensen?

Händelsen är därmed mer än bara en produktnotis. Reaktionerna i kommentarsfälten dröjde inte. Många användare rasade över avbrutna arbetsflöden och betalda abonnemang som plötsligt slutade fungera. Andra riktade kritik mot vad de såg som amerikansk överreglering – och en del vände sig, som i kommentaren ovan, mot Anthropic självt för att bolaget under åratal varnat så högljutt för AI:s risker att det i praktiken bjudit in den hårda regleringen.

Skämten om att en chattmodell nu behandlas som krigsmateriel skrev nästan sig själva. Men under sarkasmen löper en allvarligare oro: Om USA stänger dörren till sina vassaste modeller för omvärlden, vem fyller då tomrummet?

Flera kommentatorer pekar på att utvecklingen kan gynna Kina och de öppna modeller som sprids fritt över nätet. Intelligens i maskinform håller på att bli en infrastruktur lika grundläggande som elnät och bredband – och den som kontrollerar tillgången kontrollerar en växande del av framtidens ekonomi, forskning och militär förmåga.

Samtidigt finns röster som försvarar exportkontrollerna. Frontlinjens AI är teknik med dubbla användningsområden: samma förmåga som hittar sårbarheter för att laga dem kan användas för att utnyttja dem. Ur det perspektivet är det inte orimligt att en stat vill veta vem som får tillgång.

Det är just denna spänning som utgör kärnan i frågan. Å ena sidan löftet om en demokratiserad intelligens som var och en kan använda för att bygga, forska och skapa. Å andra sidan statens vilja att kontrollera vad den ser som en strategisk maktresurs. Anthropics nödstopp är ett tidigt, konkret exempel på vad som händer när dessa två krafter krockar – och knappast det sista. Frågan är inte längre bara vad maskinerna kan göra, utan vem som tillåts låta dem göra det.

]]> Anthropic släpper Fable 5 i Mythos-klassen för allmänheten https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-fable-5-mythos-klassen-ai/ Tue, 09 Jun 2026 20:27:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232880 Anthropic lanserar Claude Fable 5, en ny AI-modell i Mythos-klassen som bolaget beskriver som sin starkaste modell hittills för bred användning. Samtidigt begränsas tillgången till den mer öppna systermodellen Claude Mythos 5 till en mindre krets godkända aktörer.

Lanseringen är ett av de större modellsläppen hittills i den snabba AI-kapplöpningen. Fable 5 placeras över den tidigare Opus-klassen och ska enligt Anthropic ge tydliga förbättringar inom programmering, kunskapsarbete, bildtolkning, vetenskaplig forskning och längre uppgifter där modellen arbetar självständigt i många steg.

Den nya modellen är enligt bolaget inte bara en snabbare eller billigare uppdatering. Anthropic skriver att Fable 5 överträffar alla tidigare publikt lanserade Claude-modeller. Bolaget beskriver den som en "Mythos-class"-modell som gjorts säker nog för bred användning.

Ett steg förbi Opus-klassen

Namnet är centralt för hur Anthropic vill positionera lanseringen. Mythos-klassen beskrivs som nivån ovanför Opus, som hittills varit bolagets tyngsta modellfamilj. Fable 5 blir därmed den breda versionen av en modelltyp som tidigare varit mer begränsad.

Skillnaden mellan Fable 5 och Mythos 5 handlar inte om en helt annan grundmodell, utan om spärrar och åtkomst. Mythos 5 bygger på samma underliggande modell, men har vissa begränsningar har lättats för särskilt utvalda cyberförsvarare, aktörer inom kritisk infrastruktur och partner i Project Glasswing.

Anthropic lyfter särskilt att Fable 5 ska vara starkare ju längre och mer komplicerad uppgiften blir. I praktiken kan just detta vara avgörande: inte bara bättre svar på enstaka frågor, utan mer uthålliga arbetsflöden där modellen planerar, analyserar, kodar, granskar och justerar under längre tid.

Anthropics jämförelsetabell för Claude Fable 5 och Claude Mythos 5 jämfört med andra AI-modeller.

Enligt bolagets egna tester placerar sig Fable 5 i topp eller nära topp på nästan alla redovisade testresultat. Tabellen gäller bland annat autonom kodning, kunskapsarbete, bildförståelse, verktygsanvändning, cyberförsvar, biologi, juridiska uppgifter och terminalbaserade arbetsflöden.

Som alltid med modellsläpp bör bolagens egna jämförelser läsas med viss försiktighet tills bredare användare och oberoende testmiljöer hunnit pröva resultaten. Men den bild Anthropic själv försöker förmedla är tydlig: Fable 5 ska inte bara vara ännu en modell i raden, utan ett större hopp i intelligensnivå och självständigt arbete.

Stripe och bildförståelse som dragplåster

I lanseringsmaterialet nämns Stripe som ett av de mer konkreta exemplen. Enligt Anthropic rapporterade betalbolaget under tidiga tester att Fable 5 kunde genomföra en migrering av en hel kodbas i en Ruby-kodbas på 50 miljoner rader på en dag, ett arbete som annars hade krävt ett team i över två månader.

Bolaget lyfter också bildförståelse som ett område där modellen tagit ett stort kliv. Fable 5 ska kunna läsa detaljerade vetenskapliga figurer, bygga om en webbapps källkod från skärmbilder och spela Pokémon FireRed enbart utifrån råa skärmbilder, utan de extra hjälpverktyg som tidigare Claude-modeller behövde.

API-namnet är claude-fable-5. Priset anges till 10 dollar per miljon tokens för indata och 50 dollar per miljon tokens för utdata, för både Fable 5 och Mythos 5. Det är dubbelt jämfört med Claude Opus 4.8, som kostar 5 respektive 25 dollar per miljon tokens för indata och utdata.

Fable 5 ingår tillfälligt utan extra kostnad i abonnemangen Pro, Max, Team och Enterprise baserade på antal användare fram till den 22 juni. Därefter krävs användningskrediter, om Anthropic inte ändrar upplägget när kapaciteten förbättras.

När säkerhetsspärrar aktiveras

Den stora nyheten är samtidigt inte bara prestandan, utan hur Anthropic delar upp den. Fable 5 är den allmänt tillgängliga modellen, men vid vissa känsliga ämnen ska användaren i stället få svar från Claude Opus 4.8. Det gäller enligt bolaget bland annat cybersäkerhet, biologi, kemi och modelldestillering.

Användaren ska få veta när detta sker. Anthropic uppger att spärrarna i genomsnitt aktiveras i färre än fem procent av användarsessionerna, men medger att de är försiktigt inställda och ibland kommer att stoppa oskyldiga förfrågningar.

Claude Mythos 5 är den andra sidan av samma modellsläpp. Där har vissa spärrar lyfts, men åtkomsten är inledningsvis begränsad till Glasswing-partner och en liten grupp godkända aktörer. Anthropic säger att tillgången framöver ska breddas genom ett program för betrodda användare, även för defensiv cybersäkerhet och biomedicinsk forskning.

Det gör lanseringen mer intressant än ett vanligt pressmeddelande. Fable 5 visar hur snabbt de mest avancerade AI-systemen rör sig uppåt i kapacitet. Mythos 5 visar samtidigt att samma kapacitet delas upp efter användarkategori, ämnesområde och säkerhetsbedömning.

Vem får den starkaste modellen?

Det kan finnas legitima säkerhetsskäl till uppdelningen. En modell som är stark på cyberförsvar, biologi och längre autonoma arbetsflöden kan också användas fel. Spårbarhet och skyddsmekanismer kan göra vissa angrepp svårare att sprida i stor skala.

Men upplägget väcker också en större fråga om framtidens AI-marknad. När den starkaste modellen görs dyrare, mer kontrollerad och delvis reserverad för godkända aktörer skapas en ny gräns mellan vanliga användare och dem som anses kunna hantera den fulla kapaciteten.

Fable 5 marknadsförs därför som ett stort framsteg för allmänheten. Mythos 5 visar vad nästa steg redan innebär: de mest kraftfulla systemen blir inte bara en teknisk fråga, utan en fråga om tillgång, förtroende och kontroll.

]]> Påven varnar för AI:s makt över människan https://nyadagbladet.se/it-overvakning/paven-varnar-for-ai-makt/ Sat, 30 May 2026 11:02:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231980 Påven Leo XIV:s första encyklika är en omfattande varning om artificiell intelligens. I Magnifica humanitas beskriver han AI som en teknik som kan hjälpa människan – men också koncentrera makt, försvaga omdömet, hota arbetet och göra krig lättare att föra.

Påven Leo XIV undertecknade dokumentet den 15 maj, exakt 135 år efter att Leo XIII satte sitt namn under Rerum novarum, den katolska sociallärans klassiska text om arbete, kapital och industrisamhällets nya konflikter. Vatikanen publicerade encyklikan den 25 maj, rapporterar Vatican News.

Den nya texten, som omfattar drygt 42 000 ord, bär titeln Magnifica humanitas: Om värnandet av människan i den artificiella intelligensens tidsålder. I centrum står frågan om vad som händer med människans värdighet, frihet och ansvar när algoritmer formar allt fler beslut, relationer och samhällsfunktioner.

”Tekniken är aldrig neutral, eftersom den präglas av dem som utformar, finansierar, reglerar och använder den”, skriver påven i encyklikan.

Leo XIV förkastar inte tekniken som sådan. Han beskriver AI som en möjlig gåva som kan lindra lidande och öppna nya möjligheter. Men han varnar samtidigt för att teknisk utveckling som drivs av vinst, makt och militär konkurrens riskerar att göra människan till råvara, datapunkt eller produktionsenhet.

Inte en fråga om ja eller nej

I och med encyklikan skrivs AI-frågan in i samma tradition som kyrkans äldre sociala texter om industrialisering, arbete och social rättvisa. Påven skriver att den avgörande frågan inte är om samhället ska säga ja eller nej till teknik, utan vilken sorts samhälle tekniken ska bygga.

Han använder två bibliska bilder: Babels torn och Jerusalem. Babel står för teknisk makt utan ödmjukhet, där effektivitet och kontroll blir mål i sig själva. Jerusalem står för ett samhälle byggt på ansvar, gemenskap och respekt för människans gränser.

”Att avväpna betyder inte att avvisa tekniken, utan att hindra den från att dominera mänskligheten”, skriver Leo XIV.

Ett återkommande tema är hur artificiell intelligens kan efterlikna mänskligt tänkande och mänsklig omsorg utan att själv bära ansvar, ha förmåga till relationer eller äga ett samvete. Påven varnar särskilt för att sårbara människor kan börja förväxla chattbotar och digitala assistenter med verklig mänsklig närvaro.

Han skriver att inget beräkningssystem, hur avancerat det än är, kan skapa ”ett hjärta som ger sig självt” eller ”ett samvete som urskiljer gott från ont”.

Risk för koncentrerad makt

Ett av encyklikans skarpaste avsnitt behandlar maktkoncentrationen. Påven pekar på att de resurser som krävs för avancerad AI – datamängder, beräkningskraft, kapital och teknisk kompetens – i praktiken samlas hos ett fåtal företag och aktörer.

En mer ”moralisk” AI räcker inte, skriver Leo XIV, om det är ett fåtal som definierar vad denna moral ska vara.

Resonemanget knyter an till den växande politiska debatten om hur AI ska regleras vid exempelvis anställningsförfaranden, kreditprövningar, offentlig service, sjukvård och rättsväsende. Om besluten flyttas in i system som få kan förstå eller granska riskerar ansvaret att försvinna.

Påven efterlyser därför rättsliga ramar, oberoende tillsyn, informerade användare och politiker som inte överlåter samhällsutvecklingen åt marknaden eller teknikbolagen.

Enligt tidskriften Time presenterade Leo XIV encyklikan i Vatikanen tillsammans med Christopher Olah, medgrundare av AI-bolaget Anthropic. Symboliken är tydlig: kyrkan vill tala direkt till den tekniska maktens centrum, inte bara kommentera utvecklingen från sidlinjen.

Arbete, sanning och demokrati

Precis som Rerum novarum kretsar Magnifica humanitas kring arbetets värdighet. Påven varnar för att automatisering kan slå sönder arbetsmarknader och skapa vad han beskriver som ”påtvingad inaktivitet”, där människor inte bara förlorar inkomst utan också social delaktighet och mening.

”Jakten på större vinster kan inte rättfärdiga val som systematiskt offrar arbetstillfällen”, skriver påven enligt Time.

Påven varnar också för hoten mot sanningen. AI kan på några sekunder skapa texter, bilder, röster och videor som ser trovärdiga ut men är fabricerade. Encyklikan publiceras inför valrörelser i västvärlden, i ett informationsklimat där AI-genererat material redan påverkar politisk kommunikation, opinionsbildning och förtroendet för medier.

Leo XIV kopplar därför samman AI med demokratins grundvillkor. Om människor inte längre kan skilja verklighet från manipulation blir även den offentliga debatten sårbar.

”Ingen algoritm kan göra krig moraliskt acceptabelt”

Påvens skarpaste formuleringar rör AI i krigföring. Han varnar för att autonoma vapensystem och snabbare beslutsprocesser kan sänka tröskeln för våld.

”Ingen algoritm kan göra krig moraliskt acceptabelt”, skriver han.

Encyklikan varnar också för att teknik som gör det möjligt att angripa utan att se människans ansikte ökar avståndet mellan beslut och konsekvenser. Ju mer kriget framstår som ett tekniskt problem, desto lättare blir det att dölja det mänskliga ansvaret.

Budskapet riktar sig inte bara till katoliker. Dokumentet publiceras i ett skede när regeringar, företag och internationella organisationer försöker formulera regler för AI samtidigt som tekniken redan förändrar arbetsliv, utbildning, militär planering och politisk kommunikation.

Leo XIV konstaterar att mänskligheten inte står inför en renodlad teknikfråga, utan inför ett vägval som rör vår människosyn. AI kan tjäna människan – men bara om människan inte låter sig reduceras till det som tekniken kan mäta, sortera och ersätta.

]]>