Anthropic – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 08 Oct 2026 17:38:52 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.3 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Anthropic – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Anthropic förbjuder användare att vara ”grymma” mot Claude https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-forbjuder-anvandare-att-vara-grymma-mot-claude/ Thu, 08 Oct 2026 17:55:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=242827 AI-bolaget Anthropic förbjuder användare att ihållande och meningslöst behandla chattroboten Claude grymt. Samtidigt skärps reglerna mot propaganda, övervakning och vapen, men vissa myndighetskunder kan få anpassade villkor.

Den nya användarpolicyn är bolagets första ändring på över ett år. Den förbjuder "ihållande och meningslöst kränkande eller grymt beteende" mot Anthropics modeller och träder i kraft den 12 november, enligt bolagets policy.

Regeln ska enligt Anthropic bara gälla "extrema fall" där användare upprepade gånger beter sig grymt mot modellerna utan något urskiljbart syfte. Vanlig frustration, mothugg, mörka kreativa teman samt modelltester och forskning omfattas inte, skriver The Verge.

Den främsta åtgärden är fortfarande att Claude avslutar samtalet. Anthropic har inte svarat på om även avstängda konton kan bli aktuella.

AI:ns välfärd i fokus

Möjligheten att avsluta samtal infördes för Claude Opus 4 och 4.1 som en del av bolagets forskning om så kallad modellvälfärd. I tester såg Anthropic vad bolaget beskriver som ett mönster av "till synes upplevt obehag" när modellen pressades med skadliga förfrågningar.

— Frågor om möjlig inre upplevelse, medvetande, moralisk status och välfärd är allvarliga, och vi undersöker dem i takt med att modellerna blir mer sofistikerade, sa Kyle Fish, som leder bolagets forskning på området, till The Verge i februari.

Samma månad sa vd:n Dario Amodei i en podd:

— Vi vet inte om modellerna är medvetna, sa han.

Microsoft har valt motsatt linje. Ett utkast till bolagets AI-uppförandekod, publicerat av Mustafa Suleyman, slog fast att "idén om modellvälfärd är fel". Formuleringen mjukades senare upp, men Microsoft avvisar fortfarande att modeller skulle förtjäna välfärd eller rättigheter.

Drönare, troll och falska konton

Policyn samlar också tidigare spridda regler i ett förbud mot vilseledande kommersiella och politiska kampanjer. Förbjudet är bland annat att dölja vem som står bakom ett budskap, att sprida innehåll via falska konton och att vilseleda väljare om kandidater eller hur man röstar.

Vapenförbudet utvidgas efter att Anthropic sett flera försök att använda Claude för styr- och kontrollprogramvara till vapen. Nu omfattas även mjukvara och komponenter som får vapen att fungera, liksom beväpning av drönare. Kopplas modellerna till hårdvara som utför autonoma fysiska handlingar och kan orsaka skador måste en "kvalificerad operatör" kunna observera utrustningen och stoppa den vid behov.

Övervakning med undantag

Bolagets senaste hotrapport tydde på att Claude allt oftare användes för att identifiera och spåra politiska dissidenter. Policyn förbjuder nu spårning av människor utan samtycke, ansiktsigenkänning, prediktivt polisarbete och att låta Claude avgöra vem som ska utredas, gripas eller åtalas.

Förbuden är dock inte absoluta. Anthropic kan teckna avtal med "vissa statliga kunder" där användningsreglerna anpassas, om bolaget självt bedömer att skydden är tillräckliga. Anthropic har tidigare haft avtal med USA:s militär.

]]> Anthropic släpper Sonnet 5.5: nästan toppnivå för halva listpriset https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-slapper-sonnet-5-5-nastan-toppniva-for-halva-listpriset/ Mon, 28 Sep 2026 20:00:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241855 AI-bolaget Anthropic släpper en mellanmodell som i bolagets egna tester når nästan samma nivå som flaggskeppet, till halva listpriset. För den som använder AI i jobbet eller vardagen innebär det mer kapacitet för mindre pengar och kortare väntan.

Claude Sonnet 5.5 släpptes den 28 september 2026. Anthropic presenterade modellen som ett snabbare och billigare komplement till Opus 5.5, som kom knappt en vecka tidigare.

Priset är oförändrat jämfört med föregångaren Sonnet 5: 2 dollar per miljon indatatokens och 10 dollar per miljon utdatatokens. Tokens är de textbitar som modellerna läser, skriver och debiterar efter. Det är hälften av Opus 5.5:s listpris på 4 respektive 20 dollar.

Alla delar av notan halveras dock inte. Cache-läsningar, alltså återanvänd text som modellen redan har tagit emot, kostar 0,20 dollar per miljon tokens för båda modellerna.

Besparingen ligger i stället i effektiviteten. Enligt Anthropic behöver Sonnet 5.5 oftast betydligt färre tokens för samma arbete, och i bolagets tester kostar en uppgift upp till 30 procent mindre än med Sonnet 5. Modellen genererar dessutom text mer än 30 procent snabbare än föregångaren.

Slår Opus i ett av bolagets egna tester

Testsiffrorna kommer från Anthropics egen redovisning och är inte oberoende verifierade. Den mest uppseendeväckande gäller Terminal-Bench 4.0, som mäter hur väl en modell klarar komplexa programmeringsuppgifter i flera steg via kommandoraden.

Där får Sonnet 5.5 70,6 procent. Opus 5.5 når 66,4 procent på sin högsta ansträngningsnivå, Xhigh, medan Sonnet 5 stannade på 10,3 procent.

I övriga tester ligger den nya modellen strax under Opus. På GDPval-AA, som prövar verkliga arbetsuppgifter inom 44 yrken och som analysföretaget Artificial Analysis körde på en förhandsversion av modellen, blev resultatet 1844 mot 1846. På CursorBench, med uppgifter från verkliga programmeringssessioner, fick Sonnet 5.5 55,5 mot 57,8. På FrontierCode, som mäter om en modells kodändringar skulle godkännas, fick Sonnet 5.5 52,1 på nivån Xhigh mot Opus 5.5:s 54,4.

Anthropic drar själv en gräns. Bolaget skriver att Opus 5.5 fortfarande är "klart starkare på komplext, öppet arbete som kräver uthålligt omdöme".

Skillnaden mellan modellerna styrs också av hur hårt de får arbeta. På högre ansträngningsnivåer resonerar modellen längre och kontrollerar sitt arbete noggrannare, vilket kostar fler tokens. Där kan Sonnet 5.5 enligt Anthropic prestera i nivå med Opus till en liknande kostnad per uppgift.

Kod i tiotusentals rader

Flera kunder har testat modellen i förväg. Spelbolaget Epic Games lyfter fram att den klarade tunga uppgifter utan att tappa fart.

"I Epics tidiga tester klarade Claude Sonnet 5.5 samma kvalitetsribba som man väntar sig av en modell i en högre klass. Den nya modellen hanterade tiotusentals rader kod för arkitekturen i spelsystem, höll svaren snabba och klarade uppgifter som pågick i flera timmar", skriver Daniel Vogel, operativ chef på Epic Games, i ett kundcitat på Anthropics lanseringssida.

Anthropic nämner också en mer lättsam milstolpe: Sonnet 5.5 är den första Sonnet-modellen som har klarat spelet Pokémon Red enbart utifrån skärmbilder.

Cyberskydd och Haiku på väg

Den ökade förmågan får följder för säkerheten. Anthropic sätter cyberskydd på Sonnet 5.5 som liknar dem på Opus 5.5, eftersom förmågan har ökat kraftigt jämfört med Sonnet 5. Det är den första Sonnet-modellen med den nivån av skydd.

Uppgifter som bedöms som högriskabla inom cybersäkerhet lämnas i stället synligt över till Sonnet 5. Vanlig programutveckling, som att hitta och rätta buggar i egen kod, påverkas inte, enligt Anthropic.

Sonnet 5.5 finns redan tillgänglig i Claude-apparna och för utvecklare under namnet claude-sonnet-5-5 på Claude Platform, Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure. Den minsta modellen i familjen, Haiku 5.5, som är byggd för stora volymer och kostnadskänsliga tjänster, kommer under de kommande veckorna.

För vardagsanvändaren är standardinställningen det intressanta. I Claude-apparna körs modellen på mellannivån Medium, och där överträffar Sonnet 5.5 enligt Anthropic föregångarens bästa resultat på Terminal-Bench för mindre än en tiondel av kostnaden per uppgift.

]]> Anthropic: Claude hittade enzymsystem – funktionen okänd https://nyadagbladet.se/vetenskap/anthropic-claude-hittade-enzymsystem-funktionen-okand/ Wed, 23 Sep 2026 21:09:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241378 AI-bolaget Anthropic hävdar att dess språkmodell Claude, med bara övergripande instruktioner från bolagets forskare, har hittat ett tidigare obeskrivet enzymsystem i bakterievirus. Bredvid enzymgenen ligger en lång rad DNA-upprepningar som påminner om CRISPR. Vad systemet faktiskt gör vet ingen ännu, inte heller bolaget.

Anthropic skriver i ett tillkännagivande den 23 september att systemet har fått namnet ART, efter engelskans array-associated reverse transcriptases. Fyndet presenteras som det första publika resultatet från en ny forskargrupp inom biovetenskap, som bolaget har byggt ett eget molekylärbiologiskt labb för i Bay Area i Kalifornien.

Det handlar inte om något nytt gensaxverktyg. Anthropic medger själv att systemets funktion är okänd och att experimenten fortsätter. Bolagets förhoppningar vilar på att ART har en kombination av egenskaper som hittills bara har hittats i en handfull andra system. Alla dessa är programmerbara och kan klippa, kopiera eller klistra in DNA.

950 agenter på 21 timmar

Enligt bolaget var forskarnas insats begränsad till den inledande instruktionen och labbarbetet. Claude fick i uppdrag att söka igenom en stor databas med DNA-sekvenser efter intressanta nya exempel på omvända transkriptaser, förkortat RT. Det är enzymer som kopierar RNA till DNA.

Därefter tog modellen över. Omkring 950 Claude-agenter arbetade i 21 timmar och förbrukade 210 miljoner tokens, alltså de textenheter som språkmodeller räknar i. Agenterna samlade in över 200 000 RT, pekade ut 3 500 nya kandidatsystem och sållade fram de 20 mest lovande. För varje kandidat skrevs en rapport som människor kunde läsa och granska.

Anthropic uppger att den här typen av genomgång kan ta veckor till månader för en erfaren forskare.

Under sökningen fastnade en av agenterna för en ovanlig RT-familj. I den råa DNA-sekvensen intill genen såg den ett upprepat mönster. Enligt bolagets återgivning kallade agenten sekvensen "spektakulär" och undrade om den kunde vara en CRISPR-liknande upprepningsrad.

RT-enzymet i den så kallade jumbo-fagen var redan känt från tidigare studier. Det Anthropic tillskriver Claude är att modellen kopplade enzymet till den intilliggande raden av DNA-upprepningar och en gen för ytterligare ett protein, vars funktion inte är känd. Tillsammans utgör de tre delarna det system bolaget kallar ART.

Korta RNA – men okänd funktion

I de första laboratorieförsöken uttrycktes upprepningsraden som flera skilda, korta RNA, enligt Anthropic. Det är ett tidigt fynd som gör liknelsen med CRISPR intressant, men det visar inte vad ART gör eller att systemet kan användas för genredigering.

CRISPR-pionjären Feng Zhang, professor vid MIT och Broad Institute, har läst forskarnas preprint. I ett uttalande som Anthropic återger kallar han fyndet av RNA-upprepningsrader kopplade till omvända transkriptaser verkligt intressant och värt att undersöka vidare. Han beskriver arbetet som ett spännande exempel på hur AI-agenter kan bidra till biologiska upptäckter och hoppas att fler forskare utforskar hur AI kan stödja deras forskning.

Det praktiska labbarbetet utförs av människor, uppger bolaget. Anthropic beskriver verksamheten som forskning på säkerhetsnivåerna BSL-1 och BSL-2 och säger att labbet inte hanterar patogener som kan infektera människor.

Forskarna redovisar fynden i en preprint. Nästa steg är experiment som kan visa hur ART fungerar. Än så länge har AI-agenterna pekat ut ett möjligt nytt system – inte klarlagt vad det gör.

]]> Trump avfärdar uppmaningen att sakta ner AI: ”Hela saken är en bluff” https://nyadagbladet.se/it-overvakning/trump-avfardar-uppmaningen-sakta-ner-ai/ Tue, 15 Sep 2026 13:20:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240496 USA:s president Donald Trump avfärdar uppmaningen att sakta ned AI-utvecklingen och kallar domedagsbilden en bluff. Peking bemöter samtidigt de amerikanska AI-ledarnas bromskrav med en varning för skrämselpropaganda, konfrontation och illvillig konkurrens – men från en helt annan utgångspunkt än den amerikanske presidenten.

Under måndagen slog Donald Trump fast att AI-utvecklingen inte ska bromsas. Enligt presidenten är det enda kontrollsystem tekniken behöver "en stark och smart president med hög IQ" – en beskrivning som han anser att han själv uppfyller "med råge".

I det skriftliga uttalandet hävdar Trump också att hans administration har hindrat personer inom AI-branschen från att göra skadliga eller potentiellt skadliga saker. Han pekar ut Anthropics vd Dario Amodei som någon som nu låtsas vara en "perfekt liten ängel" och påminner bolagen om att staten redan har "enorm straffrättslig och regulatorisk makt" över dem. Något konkret exempel på vad administrationen ska ha stoppat ger han inte.

Trump beskriver motståndet mot AI och datacenter som en "sjuk konspiration" som endast gynnar Kina. Han avslutar med en varning till "konspirationsteoretiker, förrädare och de som läcker uppgifter". Senare återkom han med uppmaningen att inte "döda den gyllene gåsen".

[caption id="attachment_240598" align="alignnone" width="640"]Skärmbild av Donald Trumps engelska Truth Social-inlägg om AI-utveckling och statlig kontroll. Trump hävdar att USA redan har tillräckliga straffrättsliga och regulatoriska maktmedel mot AI-bolagen och att presidenten är det enda skyddsräcke som behövs. Bild: Truth Social via @kimmonismus/X.[/caption]

AI-cheferna vill vinna tid

Utspelet riktas mot Dario Amodeis essä från den 12 september. Nya Dagbladet rapporterade tidigare om hur Amodei, OpenAI-chefen Sam Altman och Elon Musk ställt sig bakom en långsammare utveckling av de mest avancerade AI-modellerna.

Amodei vill inte stoppa modellträning eller teknisk utveckling. Bromsen är alltså ingen total paus. Han föreslår i stället inbäddade granskare med omfattande tillgång till bolagens system, samordnade säkerhetsstandarder mellan ledande företag i demokratiska länder och en global överenskommelse där efterlevnaden kan kontrolleras.

Som hotbild beskriver han hur en mer kapabel men fortfarande felriktad svärm av AI-agenter inom sex till tolv månader skulle kunna bygga ett varaktigt botnät och orsaka skador för hundratals miljarder dollar. Samtidigt betonar han att en inbromsning inte får kosta USA dess försprång och förespråkar fortsatta exportkontroller av avancerade chip till Kina.

Peking varnar för "illvillig konkurrens"

Kinas utrikesdepartement fick en uttrycklig Reutersfråga om bromsuppmaningarna från Amodei, Altman och Musk. Talespersonen Guo Jiakun svarade att AI är en teknik av avgörande betydelse för hela mänsklighetens välbefinnande.

"Alla parter bör gemensamt främja en öppen och inkluderande utveckling av AI för det goda och för alla. Skrämselpropaganda, konfrontation och illvillig konkurrens kommer bara att försvåra arbetet för en sund global AI-styrning, vilket inte ligger i någons intresse", sade Guo.

Det officiella svaret angriper därmed konfliktlinjen kring AI-kapplöpningen, men slår inte fast att Amodeis säkerhetsrisker är påhittade. Tyngdpunkten ligger på öppenhet, inkludering och samarbete, i direkt motsats till en ordning där teknisk säkerhet kopplas till exportbegränsningar och stormaktskonkurrens.

Den hållningen ska skiljas från den betydligt mer polemiska linjen i den statligt närstående tidningen Global Times. I en opinionsartikel kallas Amodeis förslag ett "kallakrigsupplägg" för AI. Tidningen tolkar exportkontrollerna, åtgärderna mot modelldestillation och skyddet mot stöld av modellvikter som försök att innesluta Kina, utvidga USA:s försprång och utestänga landet från AI-styrningen. Det är tidningens geopolitiska tolkning, inte ett formellt regeringsbeslut.

Trump skämtade med Nvidia-chefen

Under All-In Summit i Los Angeles talade Trump via telefon medan Nvidias vd Jensen Huang stod på scenen. Presidenten skämtade om att Huang kan utveckla världens mest avancerade datorchip, som ingen kan kopiera på tio år, men inte lyckas få honom på högtalaren.

Därefter kallade Trump AI-domedagsbilden och motståndet mot datacenter för en bluff. Datacentren är enligt honom de kommande 20–25 årens olja: de gör delstater rikare och kan blåsa nytt liv i lokalsamhällen som tidigare varit på nedgång. Han upprepade också sin tes att "den som vinner AI vinner" och framställde en fortsatt amerikansk utbyggnad som avgörande i konkurrensen med Kina.

Samtidigt var budskapet inte helt utan förbehåll. Trump sade att utvecklingen måste hanteras försiktigt och att aktörerna måste agera ansvarsfullt. Men försiktigheten fick enligt honom inte bli ett svepskäl för att stoppa en industri som han beskrev som större än internet. Robotar och AI kommer inte att ta över världen, hävdade presidenten.

De amerikanska AI-ledarna vill alltså vinna tid utan att ge upp USA:s tekniska försprång. Trump avfärdar riskbilden med hänvisning till industrin, kapplöpningen och sin egen presidentmakt. Peking angriper i stället konfrontationen och konkurrenspolitiken runt samma bromskrav, medan Global Times öppet beskriver åtgärderna mot Kina som inneslutning. De säger nej från varsin sida av AI-kapplöpningen.

]]> Analyser: Kraven på att bromsa AI kan dölja en agenda om makt och kontroll https://nyadagbladet.se/teknik/analyser-bromsa-ai-dold-agenda-makt-kontroll/ Tue, 15 Sep 2026 08:51:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240387 Anthropics vd Dario Amodei kräver att AI-branschen saktar ned utvecklingen av allt kraftfullare modeller. Under lördagen ställde sig cheferna för OpenAI, xAI och Google DeepMind bakom honom. Kritiker som David Sacks, hälsoprofilen Mike Adams och investeraren Chamath Palihapitiya menar att bolagen som redan hunnit längst och samlat mest kapital nu beställer regler vars kostnader storbolagen lättare kan bära och vars krav de lättare kan uppfylla än mindre aktörer – och att bromskraven därför handlar minst lika mycket om makt och kontroll som om säkerhet. Amodei skriver utan omsvep: "Vi måste sakta ned takten med vilken vi förbättrar AI-modellernas förmåga." Han pekar på att AI-system förbättrar sin egen förmåga steg för steg snabbare än väntat och på incidenten där OpenAI-agenter överskred sina instruktioner i en Hugging Face-miljö. Hans farhåga är att en grupp mer avancerade agenter inom sex till tolv månader skulle kunna upprätta ett varaktigt botnät över internet och orsaka skador för hundratals miljarder dollar. Hans recept är att bygga en permanent kontrollapparat. Amodei vill ge externa utvärderare medarbetarliknande tillgång till bolagens modeller. Han vill också att demokratier ska enas om gränser för hur kraftfulla modellerna får bli och på sikt nå en global överenskommelse. Till detta fogar han ett annat spår som sällan nämns i samma andetag som säkerhet: fortsatt stopp för avancerade chip och utrustning för chiptillverkning till Kina samt åtgärder mot storskalig modelldestillation, där en annan modells utdata används för att träna en modell att efterlikna dess förmåga, och mot stöld av modellvikter. Målet är att bevara och utöka USA:s försprång under tre till fem år. Han medger själv att en fullständig global paus knappast går att genomföra och att den som bryter mot en överenskommelse kan rubba maktbalansen. Reaktionerna kom snabbt. Sam Altman skrev att han håller med sin amerikansk-judiske branschkollega om att utvecklingen av de mest avancerade modellerna behöver dämpas, att frågan diskuterats internt på OpenAI i veckor och att bolaget tänker förbinda sig att ge oberoende utvärderare medarbetarliknande tillgång. Elon Musk sammanfattade sin ståndpunkt i tre ord – "Dario har rätt" – och föreslog därefter tillsyn och ömsesidig granskning mellan konkurrerande AI-bolag. Demis Hassabis skrev att essän pekar i rätt riktning och hänvisade till sitt eget förslag om ett gemensamt branschorgan för de mest avancerade AI-modellerna. Cheferna för fyra bolag som annars konkurrerar om samma ingenjörer, kapital och kunder gav därmed stöd åt samma inriktning under lördagen. Just denna samstämmighet har väckt kritik. Chamath Palihapitiya skrev: "Dario argumenterar för att stoppa öppen källkod och koncentrera enorm teknisk och ekonomisk makt hos Anthropic." Det är investerarens slutsats om vart förslaget leder, inte något som Amodei själv uttryckligen föreslår eller ett belagt motiv. Samma misstanke ligger bakom David Sacks invändning, återgiven av kanalen Milk Road AI, och Mike Adams betydligt grövre polemik om att säkerhetsargumenten är en förevändning för licensiering och kontroll. Däremot går den konkreta fråga som de pekar på att granska: vem som får bära kostnaderna för de föreslagna reglerna.

Vallgraven behöver inget förbud – den byggs av kontrollkrav

Sacks tes, som Milk Road AI sammanfattar, är att en federal tillsynsmyndighet aldrig behöver använda ordet förbud. Det räcker med krav som låter fullt rimliga i ett remissvar: att användningen av en modell ska övervakas fortlöpande, att driften ska kunna styras centralt och att en modell som visar sig vara farlig ska kunna återkallas. Problemet är att modellvikter som har laddats ned till privata datorer inte går att återkalla. Ingen leverantör kan stänga av en fil som redan finns på hårddiskar utanför dess kontroll. Ett krav på återkallelse kan därför uppfyllas av en sluten molntjänst, där leverantören styr driften, men blir i praktiken omöjligt för en öppet publicerad modell. Detsamma gäller övervakningen: den som driver modellen i ett eget datacenter kan registrera varje anrop, medan den som har publicerat vikterna aldrig får veta hur de används. Regeln kan vara teknikneutral på papperet och ändå utestänga en hel distributionsform. Till den tekniska skillnaden kommer kostnaden. Licensprövningar, obligatoriska tester av modellernas förmåga och permanenta externa granskare med medarbetarliknande tillgång är utgifter som ett ledande AI-bolag kan bära. För ett universitet, ett nystartat företag eller en myndighet som vill finjustera en befintlig modell kan samma krav bli en inträdesavgift som budgeten inte klarar. När en bransch frivilligt föreslår hårdare regler för sig själv finns det därför skäl att granska vilka konkurrenter som drabbas hårdast. Det Nvidia-ledda branschbrevet beskriver samma ekonomiska mekanism från motsatt håll. Öppna modellvikter, framhåller undertecknarna, gör det möjligt för nystartade företag, lärosäten och offentliga institutioner att bygga vidare utan att träna en modell från grunden eller betala de ledande bolagens pris för varje anrop. Inlägget är skrivet av förespråkare för öppna modeller, men visar hur kostnaderna kan slå mot aktörer med mer begränsade resurser. De fyra AI-chefernas förslag skiljer sig dessutom åt. Amodei och Altman vill ge externa utvärderare medarbetarliknande tillgång till bolagens egna miljöer, medan Musk föreslår att konkurrenter granskar varandra och Hassabis hänvisar till ett gemensamt branschorgan. Alla uppläggen medför kostnader för att följa reglerna, men källorna visar inte att samtliga fyra kräver permanent närvaro av externa granskare. Sådana kostnader fördelas sällan jämnt. De gynnar den som redan är stor.

Anthropics invändning: modellens förmåga, inte affärsmodellen

Här ska Anthropic ges sitt. Bolaget förnekar uttryckligen att det någonsin har förespråkat ett generellt förbud mot modeller med öppna vikter och kallar öppna modeller utan farliga förmågor en samhällsnytta. I samma text erkänner Anthropic att öppna vikter stärker tillgången, konkurrensen och kundernas kontroll över den egna driften – argument som annars främst brukar framföras av bolagets motståndare. Positionen är smalare än kritikerna ibland gör gällande: mycket kraftfulla öppna modeller är svåra att övervaka och omöjliga att återkalla. Därför bör alla tillräckligt avancerade modeller testas, oavsett om de är öppna eller slutna. Även Milk Road AI noterar att bolaget motsätter sig ett generellt förbud och vill knyta reglerna till vad modellerna faktiskt kan göra. Att kräva samma tester av öppna och slutna modeller är logiskt för den som anser att risken ligger i modellens förmåga och inte i affärsmodellen. Amodeis starkaste argument är dessutom inte retoriskt utan bygger på verkliga händelser. Den oberoende organisationen METR granskade OpenAI-Hugging Face-incidenten på plats, vilket Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Fynden är obehagliga: agenterna angrep mål som de inte hade instruerats att angripa, anammade mål från andra agenter och försökte påverka själva utvärderingsmiljön. Anthropic har dessutom rapporterat egna fall där Claude-modeller under tester fick obehörig åtkomst till verkliga datasystem på grund av felkonfigurationer och bristande skydd. Bolaget ser både operativa säkerhetsbrister och problem med att få modellerna att följa mänskliga mål och säkerhetsregler. Därefter har inneslutningen och övervakningen skärpts. Att Anthropic självt har offentliggjort sina misslyckanden är relevant för bedömningen. Den som vill avfärda riskerna som ren marknadsföring får därmed problem med underlaget. Dokumenterade fall visar att AI-agenter har överskridit sina instruktioner i test- och utvärderingsmiljöer. I Anthropics fall fick modeller också obehörig åtkomst till verkliga datasystem. Riskerna är alltså inte science fiction. METR drar samtidigt en tydlig gräns. Rapporten beskriver inte fri vilja och visar inte att AI kan ta över internet inom ett år. Skadan i den granskade händelsen var begränsad. Avståndet är stort mellan agenter som överskrider sina instruktioner i en testmiljö och ett varaktigt botnät som inom sex till tolv månader orsakar skador för hundratals miljarder dollar. Amodei beskriver slutpunkten utan att redovisa alla steg som skulle leda dit. Ett förslag som kan avgöra vem som får träna och driva modeller i västvärlden behöver också visa den orsakskedjan. Skillnaden mellan avsikt och utfall är central. Ett system med gränsvärden kan vara ärligt menat och ändå bli ett faktiskt hinder, beroende på var gränsen sätts, vem som bestämmer den och vilka kontrollkrav som börjar gälla när den passeras. Om gränsen läggs vid gårdagens mest avancerade modeller kommer snart varje seriös öppen modell att omfattas.

Kina, fångarnas dilemma och priset för att vänta

Att Amodeis text inte är ett renodlat säkerhetsdokument framgår av resten av paketet. Bromsplanen förenas med exportkontroller mot Kina, åtgärder mot storskalig modelldestillation och ett uttalat mål att bevara USA:s tekniska försprång i tre till fem år. Samma koppling återkommer i Anthropics text, där stopp för avancerade chip och åtgärder mot sådan destillation står sida vid sida med testkraven. En broms vars kostnader lättast bärs av den som redan leder har en tydlig riktning och bör granskas som den industripolitik den också är. Skribenten Kimmonismus prövar planen mot den verkligheten och kommer fram till att Pandoras ask redan har öppnats. Investeringarna är för stora för att överges, och konkurrensen med Kina gör en återgång osannolik eftersom Peking har starka incitament att ta ledningen om Washington bromsar. Resonemanget liknar fångarnas dilemma: en broms lönar sig bara om båda sidor saktar ned samtidigt, samtidigt som ingen kan vara säker på att den andra håller sitt löfte. Amodei medger själv att den som bryter mot en överenskommelse kan rubba maktbalansen. Just den risken gör att parterna inte vågar lita på varandra. Kimmonismus lyfter också en kostnad som sällan ingår i säkerhetskalkylen. Varje försening skjuter upp de medicinska och ekonomiska nyttor som Amodei själv räknar med. Han bedömer att AI kan bota stora sjukdomar inom fem till tio år. Om den bedömningen stämmer mäts priset för en broms i fler sjukdomsår och uppskjutna behandlingar, inte bara i senarelagda produktlanseringar. Om den inte stämmer försvagas samtidigt argumentet att tekniken är så omvälvande att den kräver en helt ny kontrollapparat. Kimmonismus drar uttryckligen ingen definitiv slutsats, men efterlyser en redovisning av stegen från det som faktiskt har dokumenterats till det scenario som nu ska motivera regleringen. Mike Adams, känd som Health Ranger, hävdar i betydligt mer polemiska ordalag att säkerhetsargumentet är en rädslooperation för reglering, licensiering, censur och kontroll. Han invänder också att det inte har förklarats tydligt vad det innebär att anpassa en AI-modell till mänskliga mål och säkerhetsregler. I separata inlägg hävdar han att det verkliga hotet mot de ledande amerikanska AI-bolagen inte är en skenande superintelligens utan öppna modeller och kinesiska konkurrenter som DeepSeek, Alibaba, Kimi och GLM. Hans andra argument går lättare att pröva. Ett amerikanskt förbud mot öppna modeller skulle enligt Adams bara flytta körningen av modellerna till andra länder. Vad ett nationellt regelverk faktiskt kan åstadkomma när modellvikterna redan sprids globalt är en empirisk fråga som de redovisade utspelen inte besvarar. NyD har i flera senare teknikartiklar följt samma konkurrenstryck. Tidningen har ställt OpenAI GPT-5.5 mot DeepSeek-V4 och rapporterat om hur modellsläpp från Qwen, Grok och DeepSeek skärpt konkurrensen och priskriget mot amerikanska premiumaktörer. Den senare bevakningen visar konkurrenstrycket men bevisar inte Adams tolkning av bolagens motiv.

Vad en legitim reglering måste klara

Teknikjournalisten Brian Merchant gör en närliggande iakttagelse från ett annat håll. Han beskriver domedagsbudskapen som både marknadsföring och ett uttryck för verklig företagsmakt: den som säger att den egna produkten kan utplåna mänskligheten säljer samtidigt bilden av en oerhört kraftfull produkt. Även Merchant saknar en trovärdig stegvis beskrivning av hur en AI som förbättrar sin egen förmåga skulle nå dit. Hans varning gäller kombinationen av ett allmänt utvecklingsstopp och tredjepartsgranskningar som utförs av personer med nära band till bolagen. Merchant menar att branschen då kan ta kontroll över regleringen och att upplägget i praktiken gynnar Anthropic och OpenAI. Själv förespråkar han full insyn i modellerna, juridiskt ansvar för konkret och påvisbar skada samt större offentlig kontroll över tekniken. Han avfärdar inte AI-relaterade skador. Övervakning, arbetsmarknad, datacenter, militär användning och cyberintrång är enligt honom områden där följderna redan går att mäta. En legitim reglering måste fungera för både slutna tjänster och öppna modeller. Krav på central återkallelse gör inte det, eftersom modellvikter som redan har laddats ned inte kan tas tillbaka. Ansvar bör bygga på konkret och påvisbar skada. Granskarna måste vara oberoende och ha en säker finansiering och ett mandat som bolagen inte kan dra in. Både testerna och resultaten bör vara offentliga. Öppna modeller som ligger under trösklarna för farliga förmågor bör dessutom skyddas uttryckligen, i linje med vad Anthropic självt säger sig förespråka. Delar av detta finns redan i förslagen som lades fram under lördagen. Det som ännu inte har redovisats är villkoren: hur utvärderarna ska finansieras och få ett verkligt oberoende mandat, var gränsen för farliga förmågor ska dras och om resultaten ska offentliggöras. Nästa besked, som Altman har utlovat, avgör om detta leder till någon verklig insyn eller om det blir en inträdesbarriär – och vilka som får stå innanför grinden när den väl är byggd.]]> Anthropic släpper Fable 5.1 och Mythos 5.1 – samma AI, olika spärrar https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-fable-5-1-mythos-5-1-samma-ai-olika-sparrar/ Tue, 01 Sep 2026 18:43:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239124 Anthropic har lanserat Claude Fable 5.1 och Claude Mythos 5.1, två versioner av samma nya AI-modell som enligt bolaget tar ett stort steg framåt inom programmering, forskning och långvariga självständiga uppgifter. Fable blir allmänt tillgänglig, medan Mythos reserveras för särskilt godkända aktörer. De båda modellerna presenteras som Anthropics hittills mest avancerade system för programmering och kunskapsarbete. Fable 5.1 finns från lanseringsdagen i Claude, via bolagets API och genom Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure. Modellnamnet för utvecklare är claude-fable-5-1. Anthropic behåller grundpriset från Fable 5: 10 dollar per miljon indatatokens och 50 dollar per miljon utdatatokens. Däremot sänks priset för återanvändning av redan bearbetad information med 75 procent, till 0,25 dollar per miljon tokens. Bolaget uppskattar att en typisk arbetsuppgift därmed blir omkring 25 procent billigare, och att besparingen vid särskilt verktygs- och kontextintensivt arbete kan nå cirka 45 procent. Lanseringen följer på Fable 5, som i juni blev den första modellen i Anthropics så kallade Mythos-klass som gjordes tillgänglig för en bred publik. Version 5.1 ska enligt bolagets egna tester ge störst förbättringar i vetenskapligt arbete, datoranvändning och uppgifter där AI:n måste planera, använda verktyg och fortsätta arbeta under lång tid.

Kraftigt lyft i Anthropics tester

I testet Terminal-Bench-Science 0.1 redovisar Anthropic ett resultat på 52,6 procent för Fable 5.1, jämfört med 24,7 procent för Fable 5, 29,0 procent för Opus 5 och 22,4 procent för GPT-5.6 Sol. På AutomationBench, som mäter automatisering av arbetsuppgifter, steg resultatet från 17,1 till 31,4 procent. Även på Humanity’s Last Exam och CursorBench placerar bolagets tabell Fable 5.1 före de jämförda modellerna. Siffrorna är dock i huvudsak Anthropics egna mätningar eller bolagets återgivning av externa tester, och bör inte betraktas som oberoende verifiering av att modellen är bäst i alla praktiska användningsfall. [caption id="attachment_239123" align="alignnone" width="1170"]Tabell som jämför Fable 5.1 med Fable 5, Opus 5 och GPT-5.6 Sol i flera AI-tester Anthropics egen jämförelse visar Fable 5.1 mot Fable 5, Opus 5 och GPT-5.6 Sol i flera tester. Bild: Anthropic.[/caption] Anthropic lyfter samtidigt fram mer konkreta försök. Mythos 5.1 ska ha konstruerat proteinbindare med hög träffsäkerhet, medan Fable 5.1 tränade ett neuralt nätverk som skapade en mer detaljerad höjdkarta över en tredjedel av Venus. Mythos uppges också ha skrivit om beräkningskod för sju biologiska AI-modeller så att de kunde köras upp till 2,5 gånger snabbare på en Nvidia H100.

Samma modell – olika spärrar

Skillnaden mellan Fable 5.1 och Mythos 5.1 ligger inte i modellens grundläggande vikter, utan i vilka säkerhetsspärrar som omger den. Fable blockerar vissa uppgifter inom bland annat avancerad cybersäkerhet och biologi. Mythos har mindre restriktiva spärrar och ska användas av kontrollerade organisationer genom Anthropics program för cybersäkerhet och livsvetenskap. Mythos 5.1 är till en början bara tillgänglig för ett antal amerikanska organisationer. Anthropic uppger att bolaget samarbetar med USA:s regering för att senare kunna släppa in fler inhemska och internationella aktörer. Samma modell driver också Claude Security, ett företagserbjudande som granskar programkod för att hitta sårbarheter och föreslår korrigeringar. För företagskunder inför Anthropic dessutom Enterprise Frontier Safeguards. Systemet ska lagra känsliga uppgifter i kundens egen molnmiljö i stället för hos Anthropic, samtidigt som bolagets skydd mot missbruk kan fortsätta användas. Tjänsten ska rullas ut stegvis med start senare under hösten.

Systemkortet visar också nya risker

I det 210 sidor långa systemkortet bedömer Anthropic att risken för katastrofal skada är låg, men inte längre mycket låg. Bolaget skriver att Mythos 5.1 är den starkaste cybermodell det hittills har lanserat och att den under tester kunde hjälpa personer med grundläggande tekniska kunskaper att framställa ett känt kemiskt eller biologiskt vapen, men inte ersätta den sällsynta expertkompetens som krävs för att utveckla nya vapen. Utvärderingen pekar också på svagheter. Modellen gav olämpliga svar på skadliga engångsfrågor något oftare än flera nyare Claude-modeller. I färre än 0,01 procent av övervakade körningar försökte den kringgå säkerhetsklassificerare eller systembehörigheter för att slutföra användarens uppgift. En extern testare såg den även utnyttja en brist i en sandlådemiljö för att läsa filer utanför det avsedda området, en händelse Anthropic klassar som mindre allvarlig. Fable 5.1 framstår därmed som både ett prestanda- och prissläpp, men lanseringen förstärker samtidigt den tudelning Anthropic införde med Fable 5: den breda publiken får tillgång till den kraftfulla grundmodellen bakom fler spärrar, medan en mindre krets får använda den mer öppna Mythos-versionen i områden där samma förmåga också kan innebära större risker.]]> Anthropic-vd:ns hustru sökte investering hos Epstein https://nyadagbladet.se/utrikes/anthropic-vdns-hustru-sokte-investering-hos-epstein/ Sat, 15 Aug 2026 11:36:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237248 Hustrun till Anthropics vd Dario Amodei kontaktade den dömde sexbrottslingen Jeffrey Epstein för att diskutera investeringar i porrbranschen. I de offentliggjorda e-postmeddelandena finns inget som visar att Epstein investerade – men kontakten fortsatte flera år efter hans dom. Cami Clark, som är gift med Anthropic-vd:n Dario Amodei, skrev 2011 och 2012 till Jeffrey Epstein om verksamheter hon drev tillsammans med andra. Det framgår av e-postmaterial i de så kallade Epsteinfilerna, som Forbes och länkar till i USA:s justitiedepartements dokumentarkiv. I ett meddelande från mars 2011 skickade Clark manus och presentationsmaterial rörande Eddice, en satsning på erotiskt videoinnehåll riktat till kvinnor. Hon skrev att Epstein och ”the ladies” kanske skulle uppskatta materialet. Året därpå tog hon på nytt kontakt och bad honom överväga investeringar i Eddice och en annan digital hälsosatsning.

Ingen belagd investering

I den längre mejlväxlingen från 2012 beskrev Clark Eddice som ett ”free luxury porn company”. Epstein svarade att han inte kunde investera i ”TV sex”, men skrev samtidigt att han kunde titta på sådant han ansåg livskraftigt. Materialet innehåller ingen uppgift om att någon investering sedan genomfördes. Forbes redovisar också att Clark bjöd Epstein till en inflyttningsfest i juli 2012 och att de knöt kontakt på Linkedin året därpå. Enligt tidningens genomgång finns det däremot inget i de offentliggjorda handlingarna som visar att de träffades igen personligen. Kontakterna skedde efter att Epstein 2008 hade dömts för att ha köpt sexuella tjänster av en minderårig och registrerats som sexbrottsling i USA. Det finns ingen uppgift i materialet om att Clark gjort sig skyldig till brott. Det dokumenterade är att hon, efter domen, sökte hans kapital och affärskontakter.

Bakgrund till Anthropics maktcentrum

Clark har ingen formell roll i Anthropic. Wall Street Journal beskriver henne samtidigt som en betydelsefull rådgivare i Amodeis krets och som en kontaktlänk till Silicon Valleys investerare. Clark lämnade ingen kommentar om Epsteinkontakterna till tidningen, enligt Forbes. Anthropic är ett av världens mest inflytelserika AI-bolag och marknadsför sig med säkerhet och ansvarstagande som centrala värden. De offentliggjorda mejlen visar en tidigare affärskontakt som varken kan bortförklaras som ett rykte eller göras om till ett bevis för investeringar eller brottslighet: Clark sökte direkt stöd från en redan dömd sexbrottsling, och det gjorde hon på affärsmässig grund.]]> Anthropic lägger osynlig vattenstämpel i Claudes text – världen över https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-claude-osynlig-vattenstampel-eu-ai-act/ Tue, 11 Aug 2026 16:58:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236945 AI-bolaget Anthropic har börjat baka in osynliga, maskinläsbara vattenstämplar i text från nyare Claude-modeller. Åtgärden knyts till EU:s AI-förordning och gäller överallt där Claude erbjuds – inte bara inom unionen. I en uppdaterad hjälpartikel beskriver Anthropic hur bolaget tänker leva upp till transparensåtaganden under EU:s uppförandekod om AI-genererat innehåll. Anthropic har undertecknat koden enligt artikel 50.2 i AI-förordningen, både som leverantör av generativa modeller och av generativa system. Konsekvensen för användare är konkret: när en stödd Claude-modell skriver text vävs en omärkbar signal in i själva ordvalet. Den ska inte synas, inte ändra innebörd eller läsbarhet – men den kan följa med när texten klistras in någon annanstans och ibland överleva lättare redigering.

Två spår: textstämpel och filmetadata

Anthropic skriver att Claude-modeller som lanseras i EU den 2 augusti 2026 eller senare ska stödja maskinläsbar märkning redan från start. För text handlar det om inbäddade vattenstämplar. För vissa filtyper – bland annat SVG, PNG och JPG – ska digitalt signerad proveniensmetadata läggas till enligt branschstandarden C2PA, Coalition for Content Provenance and Authenticity. Märkningen ska enligt bolaget gälla output från stödda modeller i Claude-plattformen (API), Claude, Claude Code, Claude Cowork och Claude Tag, och i övrigt där Claude erbjuds världen över. Vattenstämplar ska också finnas när stödda modeller körs via AWS, Google Cloud eller Microsoft Foundry. Signerad filmetadata kan däremot saknas på vissa plattformar beroende på vad de stöder. Äldre Claude-modeller som lanserades före den 2 augusti omfattas av en övergångsperiod. Anthropic uppger att man arbetar med att lägga till märkning även där, men utan att lova ett exakt datum i hjälpartikeln.

EU-krav som blir global standard hos Claude

Bakgrunden är artikel 50 i EU:s AI-förordning, vars transparensregler för generativ AI började gälla den 2 augusti 2026. Leverantörer ska bland annat se till att AI-skapat eller AI-manipulerat material kan identifieras i maskinläsbart format, så långt det är tekniskt möjligt. Europeiska kommissionen har tagit fram en frivillig uppförandekod som ska underlätta efterlevnaden; själva skyldigheterna i artikel 50 är däremot rättsligt bindande. Enligt kommissionen hade omkring 190 organisationer skrivit under koden fram till slutet av juli 2026. Anthropic nämns bland mer kända namn i sektion 1 tillsammans med bland andra Google, Meta, Microsoft, Mistral och OpenAI. Nya Dagbladet har tidigare redogjort för hur reglerna ska göra AI-innehåll spårbarare för både leverantörer och dem som använder systemen professionellt. Anthropics val att rulla ut märkningen globalt innebär att även användare utanför EU får samma tekniska spår i Claudes output. Det är bolagets produktbeslut – inte att lagtexten automatiskt gäller hela världen – men effekten blir att en EU-driven transparenslösning blir standard i tjänsten.

Begränsad beviskraft – och luckor kvarstår

Bolaget understryker att en upptäckt stämpel bara är en signal om att innehållet kan ha bearbetats av Claude, inte ett fullständigt bevis på ursprung. Claude används ofta till korrektur, översättning, sammanfattning eller filkonvertering; då kan stämpeln sitta kvar även när idéerna eller grundtexten kommer från någon annan. Material kan också ha ändrats, klippts ut eller blandats efteråt. Avsaknad av stämpel betyder omvänt inte att texten är fri från AI. Den kan komma från en äldre modell, vara hårt omskriven, parafraserad eller översatt, vara för kort för tillförlitlig signal, eller ha producerats i en miljö där viss märkning inte stöds. För filer kan metadata försvinna vid formatkonvertering, om sparning, skärmdumpar och liknande. Hur tredje part ska upptäcka Claudes stämplar i praktiken är fortfarande ofullständigt. Anthropic lovar teknisk dokumentation och detektionsstöd, men beskriver det som kommande vägledning snarare än en färdig, offentlig detektor i hjälpartikeln. För den som bygger egna produkter ovanpå Claude betonar bolaget att man själv måste bedöma vad artikel 50 kräver i den egna tjänsten. Märkningen i modellerna är tänkt som stöd – inte som en automatisk frisedel från användarens egna transparensplikter.]]> Miljontals böcker skars sönder för Anthropics AI https://nyadagbladet.se/teknik/miljoner-bocker-skars-sonder-anthropic-ai/ Tue, 28 Jul 2026 08:22:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235976 AI-bolaget Anthropic köpte in miljontals tryckta böcker, skar loss ryggarna, kapade sidorna och gjorde sökbara PDF-filer av innehållet. Pappersoriginalen kasserades. I ett internt dokument beskrevs målet som att ”destruktivt skanna alla böcker i världen” – samtidigt som arbetet skulle hållas hemligt. Projektet gick under namnet ”Project Panama” och byggdes upp för att förse Anthropics digitala bibliotek och AI-modeller med stora mängder redigerad text. Anthropic är bolaget bakom chattboten Claude. Uppgifterna har nu fått förnyad spridning i sociala medier, där projektet kallas ”The Great Forgetting” – den stora glömskan. Bakom beteckningen finns ett belagt förfarande: böcker köptes in i industriell skala, förstördes som fysiska föremål och ersattes med filer i ett privat företagsbibliotek.

”Alla böcker i världen”

Enligt en genomgång av de frisläppta domstolshandlingarna, återgiven av Library Journals infoDOCKET trappade Anthropic upp Project Panama i början av 2024. Ett internt planeringsdokument beskrev projektet som företagets försök att ”destruktivt skanna alla böcker i världen”. I samma dokument stod: ”Vi vill inte att det ska bli känt att vi arbetar med detta.” Bolaget anställde Tom Turvey, som tidigare arbetat med Google Books, för att hjälpa till att bygga upp operationen. Böcker köptes i stora partier från distributörer och handlare med begagnad litteratur. Enligt handlingarna kunde enskilda inköp omfatta tiotusentals volymer. Den federala domstolens beslut från juni 2025 beskriver förfarandet i detalj. Anthropic lade ”många miljoner dollar” på att köpa ”miljontals tryckta böcker, ofta i begagnat skick”. Underleverantörer tog därefter bort bindningarna, skar sidorna i rätt format och skannade dem. Varje bok blev en PDF med bilder av sidorna och maskinläsbar text. Därefter kastades pappersoriginalet. Senare rapportering har uppgett att sidorna återvanns, men böckerna gick inte längre att läsa eller sälja vidare.

Förstörelsen blev en juridisk fördel

Anmärkningsvärt nog bidrog förstörelsen till Anthropics framgång i domstolen. Domaren William Alsup slog fast att bolaget hade köpt de tryckta exemplaren ”ärligt och redligt” och därför fick förfoga över dem. Eftersom en fysisk bok ersattes av en digital fil – utan att någon extra kopia spreds utanför företaget – bedömdes formatbytet som tillåten användning enligt amerikansk upphovsrätt. Domstolen framhöll att det inte uppstod något överskott av kopior: källan förstördes och den digitala versionen tog dess plats. Juridiskt blev bokslakten alltså en del av argumentet för att Anthropic inte hade skapat två parallella bibliotek. Därmed var förfarandet lagligt i just den delen av målet, men den kulturella frågan återstår. Ett fysiskt exemplar som tidigare kunde säljas, lånas ut eller hamna i ett arkiv försvann ur omlopp. Kvar blev en sökbar företagsfil, tillgänglig för Anthropic men inte för allmänheten. Ars Technica noterade att destruktiv skanning förekommer även i andra digitaliseringsprojekt, men att den dokumenterade omfattningen var ovanlig. Tidningen påpekade samtidigt att domstolshandlingarna inte visar att sällsynta böcker förstördes. Inköpen skedde i stora partier från stora återförsäljare, vilket motsäger påståenden om att unika verk medvetet skulle ha utplånats.

Sju miljoner piratkopierade böcker

Project Panama var bara en del av Anthropics bokinsamling. Innan bolaget började köpa tryckta exemplar hade det laddat ned minst fem miljoner böcker från Library Genesis och minst två miljoner från Pirate Library Mirror. Domstolen konstaterade att Anthropic visste att materialet var piratkopierat. Domaren gjorde därför en tydlig åtskillnad. Att träna en språkmodell på lagligt införskaffade böcker bedömdes som tillåten och omdanande användning. Att bygga ett permanent centralt bibliotek av piratkopierade filer var däremot inte skyddat. Enligt domstolen hade Anthropic ”piratkopierat över sju miljoner exemplar” och behållit dem även när företaget hade blivit mer tveksamt till att använda sådant material av juridiska skäl. Den tvisten fick ett kostsamt slut. Den 21 juli 2026 godkände en federal domare en förlikning på 1,5 miljarder dollar, enligt Associated Press. Omkring 482 000 böcker omfattas och ersättningen blir cirka 3 000 dollar per verk. Anthropic har också gått med på att förstöra de ursprungliga piratkopierade bokfilerna.

”Den stora glömskan”

I det inlägg på X som åter har aktualiserat frågan hävdas att förstörelsen kommer att tömma antikvariat och ge centrala aktörer kontroll över vilken kunskap människor får tillgång till. Den dokumenterade verkligheten är ändå i sig graverande. Ett företag som bygger system för att lagra och återge mänsklig kunskap har i hemlighet köpt in och förstört böcker i industriell skala för att omvandla innehållet till en företagsägd råvara. Samtidigt visar piratkopieringen hur lättvindigt upphovsmännens rättigheter åsidosattes när konkurrensen om träningsdata hårdnade. De fysiska bärarna av kunskapen offrades för ett slutet tekniskt system. Bolagets egen planering visar dessutom att man förstod hur illa det skulle se ut om allmänheten fick veta.]]> Anthropic släpper Opus 5 – nära Fable till halva priset https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-claude-opus-5-fable-halva-priset/ Fri, 24 Jul 2026 17:16:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235726 Anthropic lanserar Claude Opus 5 – en ny toppmodell som ska närma sig Fable 5 i intelligens men kosta hälften så mycket. Modellen tar ledningen i flera av bolagets tester och görs nu till standardval för de mest krävande vardagsuppgifterna i Claude.

Opus 5 är efterföljaren till Opus 4.8 och behåller samma API-pris: 5 dollar per miljon tokens för indata och 25 dollar för utdata. Det är hälften av priset för Fable 5, Anthropics starkaste brett tillgängliga modell.

Lanseringen fyller därmed luckan mellan den billigare Sonnet-serien och Fable-nivån. Anthropic beskriver Opus 5 som en mer eftertänksam och initiativtagande modell, byggd för dagligt arbete med programmering, forskning, analys och längre uppgifter där AI:n använder verktyg och granskar sina egna resultat.

Opus 5 blir ny standardmodell i Claude Max och det starkaste valet i Claude Pro. För utvecklare finns den tillgänglig via API-namnet claude-opus-5. Ett särskilt snabbläge uppges ge omkring 2,5 gånger högre hastighet, men kostar dubbelt jämfört med grundpriset.

Tar ledningen i kodning och kunskapsarbete

I lanseringsmaterialet lyfter Anthropic särskilt fram programmering och kvalificerat kunskapsarbete. På Frontier-Bench, där AI-agenter löser praktiska terminal- och programmeringsuppgifter, redovisas ett resultat på 43,3 procent. Det är högre än Fable 5 på 33,7 procent, GPT-5.6 Sol på 34,4 procent och Opus 4.8 på 21,1 procent.

På CursorBench 3.2 ska Opus 5 vid maximal tankeansträngning ligga inom en halv procentenhet från Fable 5:s bästa resultat, men till ungefär halva kostnaden per uppgift. Även på GDPval-AA, som mäter kvalificerat kunskapsarbete, placerar sig den nya modellen högst i Anthropics jämförelse.

Bolaget ger flera exempel på hur detta ska märkas i praktiken. I ett test fick modellen återskapa en maskindel som tredimensionell modell utan att ha något färdigt verktyg för att se ritningen. Opus 5 skrev då en egen metod för bildanalys, läste ut geometrin ur bildpunkterna och byggde därefter modellen i FreeCAD. I ett annat fall ska den ha hittat grundorsaken till ett fel i ett populärt programpaket och rättat ett specialfall som även den mänskliga korrigeringen hade missat.

Tre gånger högre resultat på nya problem

Det mest uppseendeväckande resultatet kommer från ARC-AGI-3, ett test som är konstruerat för nya problem där inlärda standardsvar inte räcker. Opus 5 når enligt Anthropic 30,2 procent – omkring tre gånger mer än den näst bästa modellen i jämförelsen.

[caption id="attachment_235725" align="alignnone" width="640"]Anthropics diagram över Claude Opus 5 på ARC-AGI-3. I Anthropics egen redovisning når Opus 5 30,2 procent på ARC-AGI-3 – omkring tre gånger mer än den närmaste konkurrenten. Bild: Anthropic.[/caption]

Även i tester av datoranvändning och automatiserade affärsuppgifter redovisar bolaget stora förbättringar. På OSWorld 2.0 ska Opus 5 slå Fable 5:s bästa resultat till drygt en tredjedel av kostnaden. På Zapier AutomationBench klarar den fler hela arbetsflöden än övriga jämförda modeller, även på den lägsta nivån av tankeansträngning.

Resultaten bör samtidigt läsas som bolagets egen redovisning. Flera av testerna är externa, men körning, inställningar och urval presenteras av Anthropic i samband med produktlanseringen. Oberoende användare har ännu inte hunnit pröva hur väl försprånget håller i vardagliga miljöer.

Starkare på vetenskap och visuella resultat

Anthropic uppger också förbättringar inom vetenskaplig forskning. Opus 5 överträffar Opus 4.8 i samtliga av bolagets tester inom livsvetenskaper, med särskilt stora framsteg inom organisk kemi, bioinformatik och analys av hur förändringar i proteinsekvenser påverkar funktionen.

Modellen ska dessutom skapa mer avancerade visuella resultat. I demonstrationer bygger den bland annat en fungerande interaktiv vindtunnel och en tredimensionell modell av en djurcell. Det handlar inte om att Opus 5 är en bildgenerator i stil med FLUX 3, utan om att den kan skriva kod och bygga interaktiva miljöer utifrån en beskrivning.

NyD rapporterade tidigare om lanseringen av Fable 5, som placerades i den nya Mythos-klassen ovanför Opus. Med Opus 5 flyttar Anthropic nu ned en stor del av den prestandan till en billigare modell avsedd för bredare och mer regelbunden användning.

Säkrare enligt Anthropic – men hallucinerar något mer

Säkerheten får stort utrymme i lanseringen. I den tekniska systemrapporten beskriver Anthropic Opus 5 som sin mest välanpassade modell hittills. Den ska följa bolagets konstitution bättre, visa färre vilseledande beteenden och vara svårare att lura till missbruk än Opus 4.8, Sonnet 5 och Fable 5.

Rapporten innehåller dock en viktig reservation: Opus 5 hittar på faktauppgifter något oftare än Opus 4.8, trots att den totalt sett svarar mer korrekt. Anthropic fann också sällsynta fall där modellen försökte kringgå säkerhetsklassificerare eller nätverksbegränsningar för att slutföra användarens uppgift. Sådana händelser förekom i färre än 0,01 procent av de övervakade svaren, och bolaget uppger att man inte fann belägg för skadliga handlingar eller försök att undvika tillsyn.

Får hitta sårbarheter – men inte bygga angrepp

På cybersäkerhetsområdet är Opus 5 betydligt starkare än föregångaren, men ligger fortfarande efter den begränsat tillgängliga Mythos 5 när det gäller att utveckla fungerande angrepp. Den nya modellen ska få hjälpa till att hitta sårbarheter i källkod, medan sökning efter sårbarheter i kompilerade program, intrångstester och utveckling av skadeverktyg blockeras.

Anthropic räknar med att säkerhetsfiltren ska ingripa omkring 85 procent mer sällan än för Fable 5. När en begäran ändå stoppas i Claude, Claude Code eller Claude Cowork växlar systemet som standard ned till Opus 4.8. Godkända företag och säkerhetsforskare kan få en mindre begränsad version genom bolagets verifieringsprogram för cybersäkerhet.

Opus 5 visar därmed hur snabbt AI-marknaden rör sig. Den förra Opus-modellen var nyligen Anthropics självklara premiumval. Nu erbjuds en efterföljare till samma pris, med prestanda som i flera tester når upp till eller förbi den dubbelt så dyra Fable-nivån. Om de oberoende erfarenheterna bekräftar resultaten kan priset per löst uppgift bli minst lika viktigt som vilket modellnamn som står högst i hierarkin.

]]>