älg – Nya Dagbladet

Skansens älg har fått tvillingkalvar

Emil Fjellstedt — Thu, 25 Jun 2026 04:52:57 +0000

Två älgkalvar har fötts på Skansen. De nyfödda tvillingarna är båda tjurkalvar och uppges må bra, enligt Stiftelsen Skansen.

Kalvarna föddes i slutet av maj och har rödbrun päls. Under det kommande året kommer de att följa sin mamma. Älgkalvar kan redan kort efter födseln stå på benen och röra sig tillsammans med kon.

— Det är alltid lika glädjande när det föds älgkalvar på Skansen. Att det blev två kalvar i år är extra roligt. Älgen har en särskild plats i den svenska naturen och många av våra gäster ser fram emot att möta just älgar när de besöker Skansen, säger Henrietta Seward, chef för vilda djurgruppen på Skansen, i ett pressmeddelande via TT.

Födseln sker samma år som älgen för första gången rödlistats i Sverige, efter att stammen minskat under en längre tid. Arten är fortfarande vanlig i stora delar av landet, men utvecklingen har uppmärksammats i rödlistan.

Älg och rådjur kan öka mångfalden i skogen

Redaktionen — Thu, 04 Jun 2026 05:54:42 +0000

Måttligt bete i unga produktionsskogar kan ge fler växt- och insektsarter möjlighet att etablera sig. Men för hårt betestryck kan få motsatt effekt, visar en ny avhandling från SLU. Klövvilt betraktas ofta som ett problem för skogsbruket eftersom djuren kan skada unga träd. Men doktoranden Joseph Anderson vid Sveriges lantbruksuniversitet visar att betet också kan gynna den biologiska mångfalden, om trycket är lagom stort. I avhandlingen har han undersökt hur älg, kronhjort, dovhjort och rådjur påverkar unga produktionsskogar. Data som har samlats in under minst tio år i olika delar av Sverige visar att artrikedomen bland kärlväxter var störst där betestrycket var medelhögt. — En miljö är mest artrik där det finns lagom stora störningar. Till exempel gynnas vissa arter efter en skogsbrand. Klövviltets betande är en störning i mindre skala och jag ville ta reda på om den främjar artrikedomen, säger Joseph Anderson i ett pressmeddelande från SLU. När älg och hjort betar tunnas vegetationen ut, vilket släpper in mer ljus nära marken och skapar mer variation. Det kan ge utrymme för fler växter och insekter. I vissa fall gynnades även skalbaggar när vegetationen blev glesare. Men högt eller koncentrerat betestryck kan få motsatt effekt. Då kan klövviltet hämma tillväxten av viktiga lövträd, exempelvis ek, som många arter är beroende av. Joseph Anderson anser därför att förvaltningen inte bara bör fokusera på antalet djur, utan även på balansen mellan skogsproduktion, föryngring och biologisk mångfald.

”Den stora älgvandringen” lindrar stress och ångest

Redaktionen — Fri, 14 Nov 2025 12:58:36 +0000

SVT:s naturprogram hjälper miljontals tittare att koppla av och känna närhet till naturen – trots att upplevelsen är digital, visar en studie från SLU. Den stora älgvandringen är ett program där man varje år livesänder älgarnas vårvandring i Kullberg i Ångermanland. Under 20 dagar får man följa älgarnas väg över skog och simmandes över Ångermanälven. Programmet lockar miljoner svenskar varje år, och även i andra länder. Nu har forskare vid SLU har undersökt hur tittarna påverkas av älgprogrammet. Genom enkäter som spridits via sociala medier och programmets livechatt har över 2000 personer beskrivit sina upplevelser. Resultaten, som publicerats i tidskriften People and Nature, visar att programmet skapar en stark känsla av lugn och naturkontakt. — Tittarna beskriver hur ljudet av vind, fåglar och regn ger en känsla av närvaro, och hur den långsamma rytmen i sändningen hjälper dem att varva ner. Många upplever att programmet påminner om barndomsminnen, tidigare naturupplevelser eller platser de har en personlig koppling till, säger forskaren Minh-Xuan Truong i ett pressmeddelande.

Lindrar ångest

Programmet är ett typiskt exempel på så kallat "slow-tv", där man helt enkelt följer älgarna i naturens takt utan någon kommentator, snabba klipp eller dramatisk musik. Det som gör upplevelsen så verklighetsnära är framför allt de naturliga ljuden. Älvens brus, fågelsång och vindens sus skapar en känsla av att faktiskt befinna sig på platsen. Vissa tittare uppgav till och med att de kunde känna doften av regn eller granskog. Att programmet inte är redigerat uppskattas också. Ibland syns djur, ibland inte – precis som när man vandrar i skogen på riktigt. Studien visar att tystnaden, de långsamma bilderna och naturens skönhet fungerar som en paus från vardagens stress. Flera deltagare i undersökningen beskrev hur programmet lindrar huvudvärk och ångest, medan andra framhöll den lugnande effekten av att se djur i sin naturliga miljö.

Ersätter inte verkliga naturupplevelser

De som tittar uppger generellt att de känner en stark koppling till naturen. Känslan var särskilt uttalad hos personer som ofta vistas utomhus och är miljöengagerade. Kopplingen till naturen tenderade också att öka med åldern. Även livechatten uppskattas under programmets gång, då många upplever att det skapar en känsla av gemenskap. Forskarna betonar att digitala naturupplevelser aldrig kan ersätta att själv vara ute, men att de kan fungera som ett viktigt komplement. — Digitalt friluftsliv verkar kunna främja återhämtning och naturkontakt på ett liknande sätt som upplevelser i den verkliga naturen. Det kan förstås aldrig ersätta verkliga naturupplevelser men det kan vara ett viktigt komplement, särskilt för personer som har svårt att ta sig ut, sade Truong.

Älgstammen ökar efter flera års minskning

Redaktionen — Wed, 03 Sep 2025 05:01:55 +0000

Efter tio års minskning ökar den svenska älgstammen, enligt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det innebär att fler älgar får skjutas under årets älgjakt, men trots ökningen kan älgen ändå rödlistas. Under 2012 infördes den nya älgförvaltningen i Sverige, vars syfte är att hitta kompromisser mellan olika intressen och sätta upp mål för stammen. Älgen kan ofta ses som en nationalsymbol för Sverige och är en av de viktigaste djuren vid jakt. Samtidigt orsakar de viltolyckor, ofta med dödlig utgång, samt orsakar skador på skogen – enligt SLU. Var femte år sammanställer Artdatabanken vid SLU en rödlista med arter som anses hotade. SLU beräknar också sedan 2021 hur älgstammen förändras. Så sent som förra året ansåg man att arten minskat så pass mycket att den skulle riskera att rödlistas vid nästa sammanställning, som ska ske i år. Detta på grund av att älgstammen minskat i stora delar av landet de senaste tio åren.

Fler jägare avstår

Nu har stammen ökat, visar den senaste rapporten från SLU. Inför jakten förra hösten hade Sverige ungefär 300 000 älgar, vilket är en ökning med cirka tio procent jämfört med föregående år. En av anledningarna är, enligt rapporten, att alltfler jägare har avstått från att skjuta en del av älgarna de ser. Framförallt har man låtit bli korna som ska föda nästa års kalvar. – Det är förstås väntat att älgstammen ökar om vi skjuter färre älgar. Men det är viktigt att ta reda på hur mycket, och att försöka förstå varför jägarna inte längre verkar ställa upp på avskjutningsmålen, säger Fredrik Widemo, universitetslektor på SLU och den som koordinerar arbetet med älguppdraget, i ett pressmeddelande.

Kan ändå rödlistas

Det innebär att man inför årets jakt, som började under veckan, får skjuta mer älg än förra året. I år får 72 328 älgar skjutas i landet, vilket är en ökning med drygt 9 000 älgar mot ifjol. Trots ökningen kan älgen ändå komma att rödlistas, men det preliminära förslaget är att man istället lägger den på rödlistans lägsta kategori som ”nära hotad”.

Nya hotade arter i Sverige – älg och iller rödlistas

Isac Boman — Thu, 03 Jul 2025 15:16:54 +0000

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har publicerat en ny preliminär version av rödlistan, där älg och iller nu föreslås klassas som hotade arter. Samtidigt bedöms uttern ha återhämtat sig tillräckligt för att tas bort – efter en lång period av tillväxt. Rödlistan är en sammanställning över arter som bedöms ha så pass små eller minskande populationer att de riskerar att försvinna från landet på sikt. Den uppdateras vart femte år, och årets preliminära version är öppen för granskning och inrapportering till och med den 15 september. Att älgen rödlistas kan väcka förvåning – särskilt i norra Sverige, där stammen på flera håll har ökat. I flera län har därför jakttrycket höjts för att minska betesskador. Men sett till hela landet har älgstammen minskat med nästan en fjärdedel på tio år. – Vi påverkas inte av något samhällsmål eller av skogsbrukets vilja att minska stammen, säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig vid SLU:s Artdatabank, till TT. Enligt Thurfjell är jakten den främsta orsaken till minskningen – trots att många jaktlag medvetet skjutit färre älgar än de tilldelats. – Visst finns orosmoln som varmare klimat och sjukdomar, men framför allt beror det på att man skjutit älg, säger han.

Tumlare i fara, utter på väg tillbaka

En annan art som väcker oro är tumlaren i Bälthavet, som ofta fastnar i fiskenät som bifångst. Samtidigt visar vissa arter en tydlig återhämtning. Uttern har ökat stadigt i flera år och tas nu bort från listan, bland annat tack vare arbetet med att minska mängden miljögifter och kemikalier i svenska vattenmiljöer. För att en art ska kunna klassas som livskraftig igen krävs att minskningstakten varit under 15 procent under tre generationer. Men även om det kravet uppfylls hålls arten kvar i ytterligare fem år som en försiktighetsåtgärd innan den eventuellt avförs helt från listan. Illern, som nu föreslås rödlistas, tros minska i antal – delvis på grund av konkurrens från uttern, som lever i samma miljöer. Årets preliminära lista omfattar fler nytillkomna arter än sådana som tagits bort. Totalt har 210 arter lagts till, och 228 fått förändrad klassificering jämfört med föregående lista. Bland de nya rödlistade arterna finns orkidén Adam och Eva, laxöring, sill och vikare – en sälart. Att en art rödlistas innebär inte att den omedelbart är på väg att försvinna. Kriterierna varierar beroende på art. En population på under 20 000 individer kan räcka för rödlistning – men i andra fall, som för kungsörn, krävs att antalet faller under 2 000.

Svenskarnas älg-tv väcker global uppmärksamhet

Redaktionen — Tue, 22 Apr 2025 08:05:41 +0000

Nu uppmärksammas SVT:s program om älgarnas vårvandring av internationella medier – som fascineras av svenskarnas oväntade kärlek till det stillsamma skogsdramat. För sjunde året i rad livesänder skattefinansierade SVT Den stora älgvandringen, vilken handlar om älgarnas vårvandring i Kullberg i Ångermanland. Under 20 dagar får man följa älgarnas väg över skog och simmandes över Ångermanälven. Programmet började sändas 14 april i år, vilket var något tidigare än planerat då älgarna helt enkelt började sin vandring i takt med den tidiga våren. Nu har programmet även fått internationell förtjusning, men inte kring älgarna i sig – utan kring svenskarnas kärlek till att titta på de ofta händelsefattiga livesändningarna. Sky News, NBC och nyhetsbyrån AP har alla rubriker om hur svenskarna älskar att titta på älgarna. "Det är ett 20-dagars långsamt TV-evenemang som har blivit ett fenomen, och dess fans säger att bristen på action är en av attraktionerna", skriver Sky News. https://www.youtube.com/watch?v=146r_b29enY

Miljontals tittare

Ulla Malmgren, 62, berättar hur hon laddar upp med kaffe och färdiglagad mat i förväg för att inte missa ett ögonblick av programmet. – Sova? Glöm det. Jag sover inte, säger hon i en intervju med NBC. När programmet sändes första gången tittade nära en miljon på hela eller delar av det. Förra året startades programmet sammanlagt nio miljoner gånger på SVT Play.

Kraftigt minskad älgstam i Sverige

Redaktionen — Tue, 03 Sep 2024 13:58:54 +0000

Älgstammen i Sverige har minskat markant sedan 2015 – nästan med 25 procent. I vissa län har drygt en tredjedel av djuren försvunnit och nu väljer många jaktlag själva att skjuta färre djur än de tilldelats. – Jägarna försöker aktivt bromsa nedgången i älgstammen, säger Fredrik Widemo, klövviltsforskare på SLU, till statskanalen SVT. Efter jakten 2023 fanns det omkring 200 000 älgar i i Sverige, och i många delar av Sverige har beståndet minskat kraftigt de senaste åren. Sedan 2015 har den nationella älgstammen minskat med 23,1 procent, men i Gävleborg handlar det om en 42-procentig minskning, i Södermanland om 37,4 procent, i Uppsala 36 procent och i Västerbotten 33,8 procent. 2012 sattes det upp nationella mål om att minska stammen i en förhoppning att detta skulle leda till mindre betesskador på skogarna – så verkar det dock inte ha blivit. – Vi ser generellt att det inte finns någon koppling mellan skogsskador och hur mycket älg det finns, förklarar Widemo.

Halverad avskjutning

Förra året sköts det också betydligt färre djur än vanligt, och flera jaktlag ska ha protesterat mot hur älgarna blir allt färre och därför aktivt valt att inte skjuta alla djur de tilldelats. – Avskjutningen är nästan halverad jämfört med för tio år sedan … Andelen älgar som skjuts, av de som ses under älgjakten, minskar. Jägarna väljer därmed aktivt att inte skjuta, fortsätter Widemo. Calle Franklin, ordförande för Jägareförbundet i Västerbotten, förklarar att det förvisso inte är slut på älgar i skogarna men att ”de är få och inte blir fler”. – Vi jobbar ju mycket med viltförvaltning också i jaktlaget. Vi vill behålla en äldre älgstam så att det ska bli fler älgar, så att det finns fler älgar att skjuta som vi kan fylla frysboxen med, säger jägaren Edith Nilsson. Av samtliga län uppskattar SLU att det bara är i Värmland och Blekinge älgstammen har ökat något – 3, respektive 8,7 procent.

Svenska älgstammen riskerar att rödlistas

Sofie — Tue, 09 Jul 2024 06:36:43 +0000

I Sverige riskerar älgstammen att hamna på Artdatabankens rödlista. Trots detta vill skogsbolagen att man skjuter mer älg på grund av betesskador. Älgstammen i Sverige har gått upp och ner under åren, men sedan 1980-talet har den fortsatt att minska kraftigt. Det minskade antalet beror mycket på jakt och skogsbruk, enligt Världsnaturfonden WWF. Var femte år sammanställer Artdatabanken vid Lantbruksuniversitet, SLU, en rödlista med arter som anses hotade. Älgstammen har minskat så pass mycket att den riskerar att hamna där vid nästa sammanställning år 2025. – En rödlistning innebär att vi ser en drastisk minskning av älgstammen och att vi måste ta krafttag för att bibehålla en livskraftig älgstam i Sverige, säger WWF:s naturvårdsexpert och jägare Benny Gäfvert. Skogsindustrierna anser att älgförvaltningssystemet bör ändras för att kunna styra mot målet att minska betestrycket från älgar och annat klövvilt. Trots det minskade antalet vill bland annat skogsbolaget SCA att man skjuter mer älg på grund av de skador som görs på skogsplantor. – I den inventering som görs varje år så är ungefär 10 procent av de tallplantor som vi har ute i våra marker betesskadade, säger Jonas Mårtensson, affärsområdeschef SCA Skog till skattefinansierande SVT.

"För stor makt"

Sven Norgren vid Jägareförbundet Mitt Norrland säger att älgstammen minskat med 30 till 40 procent och anser att gränsen är nådd för hur mycket man kan skjuta ner stammen - snarare behöver antalet älgar öka i flera områden. Han anser också att skogsindustrierna har för stor makt över älgförvaltningen. – Ja, för stor makt. Men samtidigt, det är äganderätten, så det får vi respektera. Sen hur vi måste förändra älgförvaltningen i framtiden, det är en större sak. Inte bara med skogsbolag, utan det måste förändras, säger han. Den 21 augusti kommer SLU lämna en rapport till Naturvårdsverket gällande älgstammen och dess storlek, samt hur den utvecklas.

Älgar placeras ut i nationalpark i Danmark

Sofie — Sun, 25 Feb 2024 07:53:36 +0000

Nästa år öppnar två nya naturnationalparker i Danmark. I en av dessa planerar man att placera ut älgar. Den danska regeringen har planer på att skapa 15 nya naturnationalparker runtom i landet, som kommer att vara områden med orörd natur. Redan nästa år kommer två av dessa att öppna och i den ena, i Gribskov, planerar man att låta älgar leva. – I Gribskov har våra biologer bedömt att det är vettigt. Planen är att vi ska ha en natur som sköter sig själv, som den gjorde innan människan kom och högg ner skogar, gjorde planer och så vidare, säger miljöminister Magnus Heunicke till danska statskanalen DR och fortsätter: – Vi behöver några stora betesdjur, och det kan vara olika typer av djur, men här har biologerna pekat på att älgen kan göra något bra, säger han. Den andra parken som ska öppna nästa år ligger i Fussingsø, samtidigt som ytterligare tre planeras att öppnas året efter. Resterande kan dröja längre innan de blir klara. Innan man placerar ut älgar måste boende i i Gribskov godkänna det. Älgen var vanligt förekommande i Danmark på stenåldern, men jagades sedan så hårt att den utrotades. 1999 simmade en älg över Öresund och in i landet, men avled i en tågolycka kort därpå. 2015 importerade man fem älgar från Sverige och idag finns det cirka 20 älgar i ett stort inhägnat område på norra Jylland.

Kampanj för att rädda älgstammen

Sofie — Sun, 22 Sep 2019 17:02:40 +0000

Älgstammen är under hård press. Skogsbruket och myndigheter vill att älgen ska minska drastiskt i antal, eftersom de tycker att älgarna påverkar skogen. Nu har Svenska Jägareförbundet startat en kampanj för att rädda älgen. Skogsbolag och myndigheter verkar se älgen som ett skadedjur som snabbt måste minska kraftigt i antal. Det är en orimlig syn på älgen, tycker vi. Älgen är en resurs, en nationalsymbol och stommen i den svenska jakten. Älgen ska förvaltas lokalt, inte genom beslut i Stockholm. Skriver Svenska Jägarförbundet. Problemet är att trädslagen minskar. Älgen blandar sin kost med rönn, asp, sälg, ek och tall på vintern. Men p.g.a. det allt mer effektivare skogsbruket växer inte alla trädslag fram tillräckligt. Det planteras mycket gran, vilket trycker undan andra trädslag. Det gör att älgen måste äta mer tall och det skapar en konflikt mellan älgen och skogsbruket. Skogsstyrelsen tycker att älgstammen borde halveras. Naturvårdsverket vill styra älgjakten med nationella mål från Stockholm. Svenska Jägarförbundet vill att besluten om älgen och jakten ska tas lokalt och regionalt. – Det är helt fel att sätta nationella mål för älgstammen. Man kan inte applicera samma beräkningsmodell i Halland som du använder i Norrbotten, eftersom förutsättningarna ser så olika ut. Och även om det hade fungerat finns det andra komplicerande faktorer som måste beaktas, exempelvis rovdjur. I stora delar av rovdjursområdet går det inte att minska älgstammen om det ska finnas något utrymme för älgjakt, säger riksjaktvårdskonsulten Daniel Ligné. Älgen är inte utrotningshotad, men den är under hot. Därför har Svenska Jägarförbundet nu startat en kampanj för att rädda älgen. Syftet är att beskriva hoten och lyfta fram hur de vill lösa problemen. Svenska Jägareförbundets mål är:

Jägare ska vara delaktiga i besluten om älgjakten.
Besluten i älgförvaltningen ska fattas lokalt av jägare och markägare som vi alltid gjort.
Viltförvaltningsdelegationen ska få en tydligare roll, mandat och ansvar.
Vi är emot att nationella myndigheter ska bestämma över din älgjakt.
Skogen ska föryngras med rätt trädslag och att man också gynnar andra för viltet begärliga växter.
Skog, jordbruk, naturvård och jakt ska förvaltas ihop, så att vi tillsammans har en möjlighet att bruka naturen långsiktigt och hållbart.