afrikaner – Nya Dagbladet

Brittiska familjer lovar ge pengar till slavättlingar

Isac Boman — Mon, 18 Sep 2023 11:23:34 +0000

Den tidigare journalisten på statskanalen BBC, Laura Trevelyan, har utlyst att hon ska skänka 100 000 pund till slavättlingar mot bakgrund av att hennes förfäder ägde plantager i Grenada på 1800-talet. Nu har över 100 prominenta brittiska familjer anslutit sig till kampanjen av den nya lobbygruppen "Heirs of Slavery" ("ättlingar till slaveriet"). Enligt The Telegraph ska dessa ”samlas för att fastställa hur de praktiskt kan sona sina slavägande förfäders handlingar”. Enligt Trevelyan själv är detta bara början på en växande ”rörelse” av vita som vill gottgöra utomeuropéer för hur dessa behandlades av deras förfäder långt tillbaka i tiden. Hon hänvisar bland annat till ett "momentum" som skapats av den våldsbejakande svart makt-rörelsen BLM. – Det finns ett stort momentum mot repertoarrättvisa, vad det än innebär, i kölvattnet av Black Lives Matter. Det är en fråga om hur man kan kanalisera allt detta momentum och all denna energi, påstår hon. Heirs of Slavery har som målsättning att följa Caricom – en politisk och ekonomisk union med 15 medlemsländer i regionen som bland annat krävt skadestånd och utarbetat en 10-punktsplan för hur Europa ska be om ursäkt för slaveriet, skänka pengar till utveckling och satsa mer resurser på utbildningar om slaveriet. En stor andel av familjerna som nu utlovar ersättning är ättlingar till personer som ägde slavplantager i Jamaica, Barbados och Guyana. Flera familjer har tidigare också formellt bett om ursäkt för sin historiska inblandning i slaveriet. I november kommer en större konferens att anordnas i London där det ska beslutas mer i detalj vad familjerna ska göra ekonomiskt.

Today in Grenada, 7 members of the Trevelyan family presented a formal letter of apology to the people of this Caribbean island. “We apologize for the actions of our ancestors in holding your ancestors in slavery.” 104 members of the Trevelyan family signed the apology. pic.twitter.com/9pDqesJXNU
— Laura Trevelyan (@LauraTrevelyan) February 27, 2023

Omstridd idé

Idén om att vita har skyldighet att ge pengar till slavättlingar har blivit alltmer utbredd de senaste decennierna – framförallt bland vänsterorienterade grupper i USA. Synen på vem som ska betala och hur ersättningen ska fördelas varierar. Vissa menar att alla svarta eller utomeuropéer har rätt till ekonomisk ersättning – medan andra menar att bara de som kan belägga att de faktiskt är slavättlingar ska kunna få denna. Samma variation finns angående notan, där vissa vill att ättlingar till dokumenterade slavägare ska betala denna, medan andra anser att staten och skattebetalarna ska stå för finansieringen. Kritik som ofta riktats mot konceptet omfattar bland annat grundpremissen om kollektiv etnisk arvsskuld. En annan kritik som ofta förs fram är att slaveri historiskt har varit en global kulturell företeelse, vilket försvårar att på ett rättvist sätt avgöra vilka grupper som ska kompenseras och av vem.

Afrikaner som flytt Ukraina planerar att stanna i Europa

Jan Sundstedt — Thu, 24 Mar 2022 05:41:51 +0000

Många av de afrikanska studenter som lämnat Ukraina för Västeuropa under det pågående kriget vill stanna kvar i EU och har inga planer på att återvända till sina hemländer. Franska Le Figaro skriver att det i Ukraina fanns cirka 23 000 afrikanska studenter när kriget bröt ut och att många av dessa nu har tagit sig till Polen eller andra EU-länder. Att det fanns så många studenter från Afrika i Ukraina beror enligt tidningen på att det sedan 2016 varit enkelt att skaffa visum och att utbildningarna varit relativt billiga. Många av de afrikanska studenterna planerar nu att stanna i EU även framledes. – Jag vill inte åka tillbaka till Algeriet, säger Israa Aelle, som tagit sig till franska Lyon från Ukraina med tåg och som hoppas på att få en plats på ett universitet i Västeuropa som flykting. Afrikanska studenter som tagit sig till EU får nu även hjälp av Europabaserade afrikanska intresseorganisationer som både ger studenterna husrum och försöker ordna så att de ska få stanna på kontinenten. Le Figaro skriver också att vissa afrikanska länder, exempelvis Kongo Brazzaville, inte gjort några ansträngningar för att få hem sina medborgare från krigets Ukraina utan istället nöjt sig med att hyra temporära hotellrum i grannlandet Polen, medan andra afrikanska länder lyckats bättre med att hjälpa sina egna medborgare. Enligt uppgift kommer många av de afrikanska studenterna ursprungligen från Marocko, Nigeria, Egypten, Ghana och Tunisien. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur utomeuropeiska unga män utnyttjar krigets kaos och den ukrainska flyktingvågen för att ta sig till Europa på ukrainska kvinnor och barns bekostnad. Flera av männen har anklagats för att vara hotfulla, aggressiva och för att på olika sätt terrorisera de ukrainska flyktingarna. Även många polacker bosatta vid gränsen mot Ukraina fruktar för sin säkerhet och vittnar om hur icke-ukrainska migranter drar runt med knivar på gatorna.

Hit går föreningsmiljonerna för läxhjälp

Isac Boman — Fri, 14 May 2021 11:55:03 +0000

Varje år beviljas miljoner i statsbidrag för läxhjälp till olika föreningar. I praktiken går en mycket stor stor andel av bidragen till etniskt betonade organisationer för folkgrupper från Afrika. Pengar är villkorade bland annat med att föreningarna ska omfatta "demokratins idéer" och "alla människors lika värde". I praktiken går merparten av pengarna till organisationer med afrikansk och annan utomeuropeisk etnisk inriktning. Afrikanska dansföreningen, Afrikanska hjälpföreningen, Afghanska kulturföreningen i Borås, Nacka Somaliska, Somalisk fred och utvecklingsförening, Somaliska förening Ileys är ett fåtal nämnda av de föreningar som beviljats hundratusentals kronor av det statliga bidraget för läxhjälp, vars totala budet ligger på 60 miljoner kronor. "Bidraget ska gå till kostnader för hjälp med läxor och annat skolarbete. Det innebär hjälp med läxor och annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid." skriver Skolverket på sin hemsida att statsbidraget för läxhjälp skall användas till. I praktiken kan kostnaderna kan exempelvis gå till, administration, samordning av verksamheten, lokalkostnader, teknisk utrustning, utbildningsmaterial och mellanmål. För att beviljas statsbidraget uppges det krävas bland annat att organisationen inte har något vinstsyfte och att man respekterar "demokratins idéer", "alla människors lika värde", "jämställdhet" och liknande socialdemokratiskt betonade värden. Se hela listan för de beviljade bidragen här.

Regeringen lägger ännu mer pengar på att bekämpa afrofobi

Per Nordin — Thu, 02 Jul 2020 12:06:10 +0000

På uppdrag av regeringen ska länsstyrelserna trappa upp sitt arbete mot rasism på arbetsmarknaden och då i synnerhet arbetet mot påstådd afrofobi. Länsstyrelserna ska bland annat propagera för att ”öka kunskapen och medvetenheten” hos arbetsgivare, för att dessa ska anställa fler afrikaner. - I Sverige behöver afrosvenskar ha en forskarutbildning för att komma upp i samma inkomst som en person i övriga befolkningen med treårig utbildning efter gymnasiet. Vi behöver lyfta fram den strukturella rasism som finns i Sverige och som många omedvetet upprätthåller. Rasismen har ingen plats i Sverige, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP). Regeringens nya satsning på afrikaner bosatta i Sverige kommer samtidigt som våldsamma raskravaller pågår i USA och delar av Europa och där vänsterextremister och anhängare av Black Lives Matter-rörelsen är i full gång att med våld och vandalism bekämpa vad man menar är ett vitt rasistiskt system. I regeringens uppdrag till länsstyrelserna så ligger fokus på att arbetsgivare ska lära sig ”hur begränsade normer verkar kring hudfärg” samt ”bidra med kunskap om afrofobi och begränsade normer kring hudfärg till länsstyrelsernas verksamhet avseende arbetsmarknaden”. Länsstyrelserna uppmuntras också att hitta egna idéer och strategier för att bekämpa påstådd afrofobi i Sverige. Särskilt viktigt är det att arbetet ger resultat i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, menar man, och här kommer det också att läggas extra resurser. Det nya uppdraget ingår i en övergripande nationell plan mot rasism, ”liknande former av fientlighet” och hatbrott som antogs 2016, skriver man i ett pressmeddelande.

Afrikanska migranter stormade spansk gräns

Osignerad — Mon, 31 Oct 2016 20:15:49 +0000

Omkring 220 afrikanska migranter tvingade sig igenom ett taggtrådsförsett staket och in i Spaniens nordafrikanska enklav Ceuta under måndagen. Där hamnade man i slagsmål med den spanska polisen som försökte hindra afrikanerna att ta sig in i landet. 32 afrikaner fick lindriga skador och ska ha behövt uppsöka sjukvård efter att ha försökt tränga sig igenom grindarna, rapporterar Reuters. Tre spanska gränspoliser ska också ha skadats lindrigt under kaoset. Spanien har två enklaver i Marocko - Ceuta och Melilla - och dessa har frekvent använts av afrikaner som första anhalt för att senare ta sig vidare in i Europa och till de länder migranterna har som slutmål. Antingen klättrar man över de staket som finns, eller så simmar man in på spanskt territorium. Efter att tusentals afrikaner använt dessa enklaver för att ta sig in i EU så har Spanien skärpt sin säkerhet och gett polisen befogenhet att att stoppa afrikanerna och neka dem möjlighet att söka asyl i landet. Trots polisens ansträngningar så lyckades många av afrikanerna ta sig in på spanskt territorium.