<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" 
	>
<channel>
	<title>
	Kommentarer på: Sverige avverkar skyddsvärd skog	</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 30 Jun 2017 10:56:45 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>
	<item>
		<title>
		Av: salrol		</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5528</link>

		<dc:creator><![CDATA[salrol]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 25 Jun 2017 10:01:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38336#comment-5528</guid>

					<description><![CDATA[Som svar på &lt;a href=&quot;https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5526&quot;&gt;Nymous&lt;/a&gt;.

Det går inte bra att korta! 
Emellertid måste kalhuggning förbjudas till förmån för &quot;blädning&quot; och gran utrotas till förmån för de högstammiga kvistfria trädslagen, med löv-/barrkrona samt hjärtrot. Kalhuggningar genererar vikande grundvatten, enorma storm- resp snöskador, onödiga översvämningar och minskar artrikedomen (genom att prioritera gran och contorta). Artrikedomen kan återställas på 100-150 år genom det urgamla &quot;eldbruk&quot;, som människan en gång förde in i takt med isarna vek. Blädning ger dessutom betydligt högre avkastning för skogsägare.

All annan s k &quot;naturvård&quot; är ganska meningslös om kalhuggning får fortgå resp gran/contorta prioriteras. Att avsätta några hektar mark här och där som naturvårdsområde ger inte rödlistade arter en chans i längden.

TÄNK!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Som svar på <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5526">Nymous</a>.</p>
<p>Det går inte bra att korta!<br />
Emellertid måste kalhuggning förbjudas till förmån för &#8221;blädning&#8221; och gran utrotas till förmån för de högstammiga kvistfria trädslagen, med löv-/barrkrona samt hjärtrot. Kalhuggningar genererar vikande grundvatten, enorma storm- resp snöskador, onödiga översvämningar och minskar artrikedomen (genom att prioritera gran och contorta). Artrikedomen kan återställas på 100-150 år genom det urgamla &#8221;eldbruk&#8221;, som människan en gång förde in i takt med isarna vek. Blädning ger dessutom betydligt högre avkastning för skogsägare.</p>
<p>All annan s k &#8221;naturvård&#8221; är ganska meningslös om kalhuggning får fortgå resp gran/contorta prioriteras. Att avsätta några hektar mark här och där som naturvårdsområde ger inte rödlistade arter en chans i längden.</p>
<p>TÄNK!</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: salrol		</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5527</link>

		<dc:creator><![CDATA[salrol]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 25 Jun 2017 09:51:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38336#comment-5527</guid>

					<description><![CDATA[Som svar på &lt;a href=&quot;https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5526&quot;&gt;Nymous&lt;/a&gt;.

Vi är utsatta för skrämselpropaganda, för att låta oss ekonomiskt sugas ut av klimatbedragare. GMO-grödor förgiftar naturen (och snart över hela jordklotet) medan det rätta är att elda med fosila bränslen, med iaktagande av strikt krav på borttagande av MILJÖFÖRORENINGARNA, så att CO2-nivån i atmosfären ÖKAS till upp mot 0,08%. Detta gynnar ALLT liv på jordklotet inkl mänskligheten. Klimatet på jorden påverkas knappast av ökad CO2, då livet kommer att balansera ökningen, genom att käka CO2. Ungefär som bakterier och smådjur käkar smält metan i tundrorna till den grad att ingen metan hinner nå atmosfären. Ökningen av CO2 skulle kunna försörja åtskilligt större befolkning på jorden än om all odlad areal sker med GMO-gröda.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Som svar på <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5526">Nymous</a>.</p>
<p>Vi är utsatta för skrämselpropaganda, för att låta oss ekonomiskt sugas ut av klimatbedragare. GMO-grödor förgiftar naturen (och snart över hela jordklotet) medan det rätta är att elda med fosila bränslen, med iaktagande av strikt krav på borttagande av MILJÖFÖRORENINGARNA, så att CO2-nivån i atmosfären ÖKAS till upp mot 0,08%. Detta gynnar ALLT liv på jordklotet inkl mänskligheten. Klimatet på jorden påverkas knappast av ökad CO2, då livet kommer att balansera ökningen, genom att käka CO2. Ungefär som bakterier och smådjur käkar smält metan i tundrorna till den grad att ingen metan hinner nå atmosfären. Ökningen av CO2 skulle kunna försörja åtskilligt större befolkning på jorden än om all odlad areal sker med GMO-gröda.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Nymous		</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5526</link>

		<dc:creator><![CDATA[Nymous]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 25 Jun 2017 04:50:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38336#comment-5526</guid>

					<description><![CDATA[Som svar på &lt;a href=&quot;https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5521&quot;&gt;salrol&lt;/a&gt;.

Du skriver mycket - men kan du korta ner kontentan lite och sammanfatta?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Som svar på <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5521">salrol</a>.</p>
<p>Du skriver mycket &#8211; men kan du korta ner kontentan lite och sammanfatta?</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: salrol		</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5521</link>

		<dc:creator><![CDATA[salrol]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 22 Jun 2017 21:55:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38336#comment-5521</guid>

					<description><![CDATA[Som svar på &lt;a href=&quot;https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5507&quot;&gt;salrol&lt;/a&gt;.

De trädslag som är värda att skydda är sådana som har rak kvistfri stam, högt placerade löv- eller barrkronor, resp har &quot;hjärtrot&quot;. Sistnämnda innebär att skador av markbränder minimeras. Gran saknar hjärtrot och får således överdödlighet av markbränder.

När människan nådde Norden i anslutning till de vikande isarna, så hade de med sig denna markbränningstekniken, d v s ett slags eldbruk, vilket således under 1000-tals år naturen anpassat sig till. Några &quot;orörda&quot; skogar existerar alltså inte i egentlig mening. All skog är präglad av ett arv efter mänsklig bearbetning.

Det som tillkommit de senaste åren med den dödande kalhuggningstekniken är inte bara de effekter som nämnts i tidigare inlägg, utan även att de tunga maskinerna kör sönder markerna i hög utsträckning. Körspåren läggs ofta väldigt fel, d v s längs fallinjerna i stället för längs kurv-linjerna. I fallinjerna släpps allt vatten lös och skapar eroderingar samt avleder vatten så snabbt att grundvatten inte hinner få tillskott.

När hjulspåren mal sönder alven, d v s det markskikt där naturen lagrat alla de giftiga naturliga ämnena som blir resultatet av växtligheten under 1000-tals år, så släpps dessa gifter lösa i en olämplig utsträckning. Det är till stor del dessa giftkällor som så småningom leder till förgiftningar av sjöar, vattendrag och så småningom haven. Sedan beskylls det urbana samhället för de skador som man kan mäta fram i haven. Visst ger det urbana samhället skador, men de är ofta överdrivna jämfört med andra föroreningskällor

För att komma tillrätta med skador med kalhuggningsteknik som källa, så måste således en övergång till blädning ske kompletterad med markbränning inne i skogarna innebärande på lång sikt att gran byts ut. En annan stor föroreningskälla, som konkurrerar med kalhuggningstekniken som värsting är jordbruket. Alla dess gifter/bekämpningsmedel och överskott av gödsel (kemiska gifter - i synnerhet vid GMO-grödor) samlas så småningom upp i haven. Bäst gynnas mänskligheten av att CO2 ÖKAS till upp mot 0.08% i atmosfären, då man inte längre behöver använda bekämpningsmedel resp överskott av gödselgivor, och samtidigt kan mångdubbla skördarna jämfört med GMO-grödor. Enkelt att visa via labb på gymnasienivå! För att inte tala om via växthusodlande bönder världen över.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Som svar på <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5507">salrol</a>.</p>
<p>De trädslag som är värda att skydda är sådana som har rak kvistfri stam, högt placerade löv- eller barrkronor, resp har &#8221;hjärtrot&#8221;. Sistnämnda innebär att skador av markbränder minimeras. Gran saknar hjärtrot och får således överdödlighet av markbränder.</p>
<p>När människan nådde Norden i anslutning till de vikande isarna, så hade de med sig denna markbränningstekniken, d v s ett slags eldbruk, vilket således under 1000-tals år naturen anpassat sig till. Några &#8221;orörda&#8221; skogar existerar alltså inte i egentlig mening. All skog är präglad av ett arv efter mänsklig bearbetning.</p>
<p>Det som tillkommit de senaste åren med den dödande kalhuggningstekniken är inte bara de effekter som nämnts i tidigare inlägg, utan även att de tunga maskinerna kör sönder markerna i hög utsträckning. Körspåren läggs ofta väldigt fel, d v s längs fallinjerna i stället för längs kurv-linjerna. I fallinjerna släpps allt vatten lös och skapar eroderingar samt avleder vatten så snabbt att grundvatten inte hinner få tillskott.</p>
<p>När hjulspåren mal sönder alven, d v s det markskikt där naturen lagrat alla de giftiga naturliga ämnena som blir resultatet av växtligheten under 1000-tals år, så släpps dessa gifter lösa i en olämplig utsträckning. Det är till stor del dessa giftkällor som så småningom leder till förgiftningar av sjöar, vattendrag och så småningom haven. Sedan beskylls det urbana samhället för de skador som man kan mäta fram i haven. Visst ger det urbana samhället skador, men de är ofta överdrivna jämfört med andra föroreningskällor</p>
<p>För att komma tillrätta med skador med kalhuggningsteknik som källa, så måste således en övergång till blädning ske kompletterad med markbränning inne i skogarna innebärande på lång sikt att gran byts ut. En annan stor föroreningskälla, som konkurrerar med kalhuggningstekniken som värsting är jordbruket. Alla dess gifter/bekämpningsmedel och överskott av gödsel (kemiska gifter &#8211; i synnerhet vid GMO-grödor) samlas så småningom upp i haven. Bäst gynnas mänskligheten av att CO2 ÖKAS till upp mot 0.08% i atmosfären, då man inte längre behöver använda bekämpningsmedel resp överskott av gödselgivor, och samtidigt kan mångdubbla skördarna jämfört med GMO-grödor. Enkelt att visa via labb på gymnasienivå! För att inte tala om via växthusodlande bönder världen över.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: salrol		</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5514</link>

		<dc:creator><![CDATA[salrol]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Jun 2017 21:34:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38336#comment-5514</guid>

					<description><![CDATA[Som svar på &lt;a href=&quot;https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5512&quot;&gt;buscador&lt;/a&gt;.

Jag måste vara tydligare. 
Markbränningen jag avser, utförs inte efter att kalhygge tagits upp. Vid blädning blir det inga hyggen. Men skogens rödlistade arter upprätthölls till en del tack vare s k hyggesbränning.

Vad jag avser är markbränning i växande skog och då dör merparten av granen (vilket är önskvärt). Hade inte bränningsförbudet införts 1750 (formellt riktat mot &quot;svedjebruket&quot;) så hade inte den skadliga granen kunnat ta den plats som skett idag. Vetenskapsmännen påstår att granen invandrade österifrån under historisk tid, men detta är i princip en ren fantasi, då man av dendrokronologi OCH C14-mätningar vet att gran växte längs Nordens Atlantkuster under istiden ca 22000 f kr. Faktisk äldsta kända trädslag i Norden, men således en tundraväxande art. Vi vet av arkeologi (dendrokronologi av fallna konserverade stammar) från Västerbottniska myrmarker att man markbrände ca vart 40:e år, d v s ungefär 1 gång per generation. Detta gav den nya generationen bättre tillgång på livsmedel. Det finns ingen anledning att tro att Västerbotten är ett undantag. Även folklivsforskare, som Hyltén-Cavallius anger att bönderna han intervjuade talar om sådan markbränning (i Värend/Finnveden), vilket gav bl a bättre beten.

Skog som är väl tuktad av markbränder får högt placerade kronor och raka kvistfria stammar och växer med kronorna övervägande i jämnhöjd. Således minimalt med storm- resp snöskador. Därvid kommer markbrand sällan att övergå till toppbrand. Men skogen får så mycket mer av samlat vilt liv med metoden, bl a att rödlistade arter återkommer.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Som svar på <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5512">buscador</a>.</p>
<p>Jag måste vara tydligare.<br />
Markbränningen jag avser, utförs inte efter att kalhygge tagits upp. Vid blädning blir det inga hyggen. Men skogens rödlistade arter upprätthölls till en del tack vare s k hyggesbränning.</p>
<p>Vad jag avser är markbränning i växande skog och då dör merparten av granen (vilket är önskvärt). Hade inte bränningsförbudet införts 1750 (formellt riktat mot &#8221;svedjebruket&#8221;) så hade inte den skadliga granen kunnat ta den plats som skett idag. Vetenskapsmännen påstår att granen invandrade österifrån under historisk tid, men detta är i princip en ren fantasi, då man av dendrokronologi OCH C14-mätningar vet att gran växte längs Nordens Atlantkuster under istiden ca 22000 f kr. Faktisk äldsta kända trädslag i Norden, men således en tundraväxande art. Vi vet av arkeologi (dendrokronologi av fallna konserverade stammar) från Västerbottniska myrmarker att man markbrände ca vart 40:e år, d v s ungefär 1 gång per generation. Detta gav den nya generationen bättre tillgång på livsmedel. Det finns ingen anledning att tro att Västerbotten är ett undantag. Även folklivsforskare, som Hyltén-Cavallius anger att bönderna han intervjuade talar om sådan markbränning (i Värend/Finnveden), vilket gav bl a bättre beten.</p>
<p>Skog som är väl tuktad av markbränder får högt placerade kronor och raka kvistfria stammar och växer med kronorna övervägande i jämnhöjd. Således minimalt med storm- resp snöskador. Därvid kommer markbrand sällan att övergå till toppbrand. Men skogen får så mycket mer av samlat vilt liv med metoden, bl a att rödlistade arter återkommer.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: modernghost		</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5513</link>

		<dc:creator><![CDATA[modernghost]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Jun 2017 16:54:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38336#comment-5513</guid>

					<description><![CDATA[Som svar på &lt;a href=&quot;https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5511&quot;&gt;buscador&lt;/a&gt;.

Moderna plast- och metallfönster är isf det som gäller.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Som svar på <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5511">buscador</a>.</p>
<p>Moderna plast- och metallfönster är isf det som gäller.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: buscador		</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5512</link>

		<dc:creator><![CDATA[buscador]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Jun 2017 12:16:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38336#comment-5512</guid>

					<description><![CDATA[Som svar på &lt;a href=&quot;https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5507&quot;&gt;salrol&lt;/a&gt;.

Som barn hörde man ofta: upplysning om hyggesbränning..... på väderrapporten.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Som svar på <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5507">salrol</a>.</p>
<p>Som barn hörde man ofta: upplysning om hyggesbränning&#8230;.. på väderrapporten.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: buscador		</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5511</link>

		<dc:creator><![CDATA[buscador]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Jun 2017 12:13:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38336#comment-5511</guid>

					<description><![CDATA[Idag finns knappt virke till att göra hållbara fönsterkarmar/ramar av. Gör man en karm av snabbtorkad snabbvuxen gran kommer den att ruttna ganska snart. En gammeltall med högst en millimeter mellan årsringarna står sig kanske över hundra år med lite hjälp av linolja.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Idag finns knappt virke till att göra hållbara fönsterkarmar/ramar av. Gör man en karm av snabbtorkad snabbvuxen gran kommer den att ruttna ganska snart. En gammeltall med högst en millimeter mellan årsringarna står sig kanske över hundra år med lite hjälp av linolja.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: salrol		</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comment-5507</link>

		<dc:creator><![CDATA[salrol]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Jun 2017 09:13:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38336#comment-5507</guid>

					<description><![CDATA[Skogsmarker ödeläggs systematiskt genom kalhuggningsmetoden samtidigt med att man upphört markbränna inne i skogarna, vilket pågått sedan första familjegruppen människa anlände efter istiden. Rätt metod är s k &quot;blädning&quot;, vilken människan alltid använt sig av. Genom kalhyggen dödas den mikrofauna träden lever i cymbios med. Det öppnas samtidigt upp för enorma stormskador. Smält- resp regnvatten har inget som uppehåller vatten från att rinna bort snabbt, vilket tillsammans med utdikade våtmarker innebär att de grundvattenbildande områdena blir skadade. Samtidigt släpps vatten på i allt för snabb omfattning i lägre nivåer, vilka ofta är bebyggda, och där det då svämmar över.

En av de stora skadegörarna som bidrar mest till att röldlistad fauna dör ut är granen. Denna hölls naturligt i schack av människan fram till 1750-talet, då markbränning resp svedjebruk förbjöds. De rödlistade arterna är alla beroende av effekterna av markbränning. De träd som innehåller &quot;liv i överskott&quot;, är samtliga naturligt högstammiga och har barr-/lövkronor högt över marken. De raka stammarna klarar även av ganska kraftiga markbränder, liksom att ungträd visserligen skadas men ofta ändå överlever och sätter nya barr/löv i de högsta grenverken. Markbränder, speciellt anlagda, övergår sällan i Norden till toppbränder, utom i granskog som dödas av markbrand och av toppbrand. I granskog existerar i stort sett inget botaniskt liv och i princip kan inget &quot;högre liv&quot; leva på gran, och när djur/fåglar söker skydd i granskog innebär inte att de lever av granskog. Ännu värre är det när man planterar s k Contorta, vilket snarast skapar ett tillväxthämmande mikrovärldarnas krig i markerna till skada för ALLA typer av arter.

Således kan naturen i stor grad återställas om granskogar byts mot tallskog, bokskog, ekskog och några andra skogstyper med höga kvistfria stammar med kronor, samtidigt som marbränning enligt urgammal sed instutionaliseras. Införs då blädningstekniken kan ändå sett mot finsk erfarenhet en skogsbrukare få ut 2-4 ggr intäkterna mot genomsnittet av dagens svenska naturfientligt skogsbruk.

Vad väntar eg Sverige på?? Sätt igång!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Skogsmarker ödeläggs systematiskt genom kalhuggningsmetoden samtidigt med att man upphört markbränna inne i skogarna, vilket pågått sedan första familjegruppen människa anlände efter istiden. Rätt metod är s k &#8221;blädning&#8221;, vilken människan alltid använt sig av. Genom kalhyggen dödas den mikrofauna träden lever i cymbios med. Det öppnas samtidigt upp för enorma stormskador. Smält- resp regnvatten har inget som uppehåller vatten från att rinna bort snabbt, vilket tillsammans med utdikade våtmarker innebär att de grundvattenbildande områdena blir skadade. Samtidigt släpps vatten på i allt för snabb omfattning i lägre nivåer, vilka ofta är bebyggda, och där det då svämmar över.</p>
<p>En av de stora skadegörarna som bidrar mest till att röldlistad fauna dör ut är granen. Denna hölls naturligt i schack av människan fram till 1750-talet, då markbränning resp svedjebruk förbjöds. De rödlistade arterna är alla beroende av effekterna av markbränning. De träd som innehåller &#8221;liv i överskott&#8221;, är samtliga naturligt högstammiga och har barr-/lövkronor högt över marken. De raka stammarna klarar även av ganska kraftiga markbränder, liksom att ungträd visserligen skadas men ofta ändå överlever och sätter nya barr/löv i de högsta grenverken. Markbränder, speciellt anlagda, övergår sällan i Norden till toppbränder, utom i granskog som dödas av markbrand och av toppbrand. I granskog existerar i stort sett inget botaniskt liv och i princip kan inget &#8221;högre liv&#8221; leva på gran, och när djur/fåglar söker skydd i granskog innebär inte att de lever av granskog. Ännu värre är det när man planterar s k Contorta, vilket snarast skapar ett tillväxthämmande mikrovärldarnas krig i markerna till skada för ALLA typer av arter.</p>
<p>Således kan naturen i stor grad återställas om granskogar byts mot tallskog, bokskog, ekskog och några andra skogstyper med höga kvistfria stammar med kronor, samtidigt som marbränning enligt urgammal sed instutionaliseras. Införs då blädningstekniken kan ändå sett mot finsk erfarenhet en skogsbrukare få ut 2-4 ggr intäkterna mot genomsnittet av dagens svenska naturfientligt skogsbruk.</p>
<p>Vad väntar eg Sverige på?? Sätt igång!</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
	</channel>
</rss>
