Notiser – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 23 Sep 2026 12:17:01 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Notiser – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Tidigare ministerns studio: Lås in britterna som säger nej till kriget https://nyadagbladet.se/utrikes/tidigare-ministerns-studio-las-in-britterna-som-sager-nej-till-kriget/ Wed, 23 Sep 2026 12:04:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241345 Rösterna som förnekar ett ryskt hot kan behöva låsas in. Det sade Paul Richards, kassör i Fabian Society och tidigare särskild rådgivare åt Labour, i Jacob Rees-Moggs panel på GB News. Samma kväll krävde programledaren själv att britterna tar tillbaka plikten och den styva överläppen. Inslaget sändes den 21 september 2026 i Rees-Moggs program State of the Nation. Richards, i röd slips, talade om vad han menar krävs om Storbritannien ställs inför krig med Ryssland. Inte om spioner eller sabotörer, utan om människor som gör en annan bedömning av hotet. — Vi skulle behöva låsa in några personer. En del av de ”proryska” rösterna. De som säger att hotet inte finns. Vi skulle behöva gå till de åtgärderna., säger Paul Richards. I samma resonemang talade han om dem som inte vill gå i krig, och om att värnplikt också skulle behövas. Andy Burnham har varit Storbritanniens premiärminister sedan den 20 juli i år. Gränsen Richards drar går alltså inte vid ett brott, utan vid en åsikt om hotbilden och vid oviljan att ställa upp.

Fängelse för fel åsikt om hotet

Richards är ingen tillfällig gäst i debatten. Fabian Society, Labours anslutna tankesmedja, uppger själv att han är sällskapets kassör, tidigare nationell ordförande, särskild rådgivare och författare till flera av sällskapets pamfletter. Det är den rösten som i Rees-Moggs studio räknar upp vilka som skulle behöva spärras in. Sällskapet grundades 1884 och tog en varg i fårakläder som emblem. Tanken var att placera sina folk i regeringen, universiteten, medierna och förvaltningen, tills institutionerna själva levererade det fabianerna ville. Det var med och grundade London School of Economics och Labourpartiet.

Plikt för dem han kallar blandfolk

Programledaren var inte bara värd för samtalet. Den 21 september publicerade Jacob Rees-Mogg en video på omkring åtta minuter under rubriken ”Vi måste ta tillbaka plikten och den styva överläppen”. Plikten och den stoiska självbehärskningen ska alltså tillbaka, i ett land där en av hans egna paneldeltagare samtidigt vill låsa in oliktänkande. Rees-Mogg är ingen vanlig tv-profil. Han satt i underhuset 2010–2024, var bland annat regeringsledare i underhuset och minister med ansvar för Brexitfrågor, och tillhör den politiska klass som i generationer har skickat andra till fronten. Dagen därpå, den 22 september, skrev han i ett separat inlägg: ”Engelsmännen är ett blandfolk, inte en arisk herreras.” Inlägget möttes av hård kritik. Samme man som vill väcka pliktkänslan till liv formulerade dagen efter engelsmännen som ett blandfolk. De förväntas ställa upp för nationen, samtidigt som han själv kallar dem ett blandfolk.

Vem avgör vem som är ”prorysk”?

Ingen i panelen har, i det material NyD tagit del av, förklarat var gränsen skulle gå. Vem avgör vem som är en ”prorysk” röst? Räcker det att ifrågasätta hotbilden i en tv-debatt, på en arbetsplats eller i ett inlägg på nätet? Klart är att förslagen går åt ett håll. Vanliga britter förväntas ta uniformen, bita ihop eller hålla tyst. De som formulerar kraven gör det från tv-soffan, med slips och sändningstid, och ingen av dem riskerar att vara den som skrivs in först.]]> Litauen tar ett steg mot att släppa in kärnvapen https://nyadagbladet.se/utrikes/litauen-tar-ett-steg-mot-att-slappa-in-karnvapen/ Wed, 23 Sep 2026 10:34:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241342 Litauens parlament har tagit det första av tre steg mot att ta bort landets grundlagsförbud mot kärnvapen och utländska militärbaser. Förbudet gäller fortfarande, och förslaget måste antas två gånger till. Under tisdagen röstade 99 ledamöter för förslaget efter behandling, 13 röstade emot och fem avstod, enligt Seimas. För att en grundlagsändring ska gå igenom krävs minst 94 av parlamentets 141 ledamöter i varje antagandeomröstning. Försvarsutskottets ordförande Juozas Olekas sade efter omröstningen att den första antagandeomröstningen är planerad till den 6 oktober och att den andra kan hållas den 12 januari. Han beskrev januaridatumet som en önskan, inte som ett låst beslut, enligt nyhetsbyrån ELTA.

Förbudet gäller både vapen och baser

Paragraf 137 i den litauiska grundlagen slår fast att det inte får finnas massförstörelsevapen eller utländska militärbaser på litauiskt territorium. Det är den bestämmelsen som förslaget vill stryka. Ändringen skulle inte i sig placera ut kärnvapen. Den skulle ta bort det konstitutionella hindret.

Presidenten vill öppna dörren, inte lagra vapen nu

President Gitanas Nausėda har stött linjen sedan i somras. I början av juli sade han till Reuters att det geopolitiska läget har försämrats och att grundlagen skrevs under andra omständigheter. Samtidigt sade han att Litauen inte har några omedelbara planer på att lagra kärnvapen och att landet står kvar i icke-spridningsavtalet. Motståndarna i kammaren var få. Karolis Neimantas från Nemuno aušra sade att Natos kärnvapenparaply räcker och pekade på att de närmaste kärnvapnen redan finns i Tyskland. Ryssland har varnat för följderna om förbudet faktiskt faller. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade i september, enligt Meduza, att Litauen skulle hamna i sikte för ryska kärnvapen om landet stationerade en kärnvapenarsenal. Natos kärnvapendelning innebär redan att amerikanska kärnvapen finns i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet. Litauen gränsar till den ryska exklaven Kaliningrad. En tysk brigad är dessutom planerad att stå permanent i landet från 2027, samtidigt som grundlagen fortfarande förbjuder utländska militärbaser, enligt Reuters. Finland meddelade i mars att man vill upphäva ett liknande förbud. Omröstningen under tisdagen ändrar inte läget på marken. Den visar hur långt en majoritet i Seimas redan är beredd att gå.]]> Trump hotar Iran med förintelse från FN:s talarstol https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-hotar-iran-med-forintelse-fran-fns-talarstol/ Wed, 23 Sep 2026 09:45:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241319 USA:s president Donald Trump ställde under tisdagen Iran inför ett ultimatum från FN:s talarstol i New York: ett avtal som låter landet byggas upp igen, eller att han "förintar den islamiska republiken". Samtidigt spådde han att en uppgörelse kommer först efter USA:s mellanårsval i november. Hans egen bild av dagens kontakter med Teheran hann dessutom ändras innan kvällen. Trump använde sitt 37 minuter långa tal i generalförsamlingen till att försvara kriget mot Iran, som USA och Israel inledde i februari. Enligt presidenten har kriget hindrat Teheran från att skaffa kärnvapen. Han uppmanade också andra länder att gå samman med USA för att isolera Iran ekonomiskt. Talets mittpunkt var ett val som Trump beskrev som hans eget att fatta: om USA ska anfalla Iran igen eller satsa på ett fredsavtal. — Jag har ett stort beslut att fatta, sade Trump inför generalförsamlingen. Han frågade sedan om ett avtal ska slutas med Iran som låter landet "bygga upp sig och skapa ett mycket större land än det någonsin varit". Alternativet var att han "förintar den islamiska republiken, och gör det snabbt", så att Iran aldrig mer får en chans att "döda och förstöra människor och länder". Därefter skärpte han tonen ytterligare. "Driver jag dem till helvetet, utan någon chans att överleva och utan något hopp om framtida storhet eller generationer?" sade Trump. I samma andetag gav han hotet ett slags tidtabell. "Men jag tror att vi kommer att göra ett avtal direkt efter valet, eftersom det inte är logiskt för dem att inte göra det", sade han. Mellanårsvalet i USA hålls den 3 november.

Tre versioner av samma möte

Efter talet berättade Trump för journalister att amerikanska företrädare haft ett tre timmar långt och mycket bra möte med den iranska delegationen under tisdagen. Han beskrev mötet som mycket produktivt. Senare tycktes presidenten dock backa från den bilden. Han förtydligade att de särskilda sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner träffat medlare, inte iranska företrädare direkt. — Steve och Jared hade ett mycket produktivt möte i dag med Irans medlare, bara medlare, sade Trump. Från Teheran kom ytterligare två besked, och de pekade åt olika håll. Iransk statlig tv uppgav att utrikesminister Abbas Araghchi träffat Witkoff. Irans talesperson Esmail Baghaei sade däremot att förhandlingarna förts via en qatarisk medlare. Därmed gick det under tisdagen inte att fastslå om de båda sidorna över huvud taget suttit i samma rum. Det gällde samma dag som Trump från FN:s talarstol beskrev förintelse som ett av två möjliga utfall.

Kriget som säljargument

Trump presenterade kriget mot Iran som beviset för att hans linje fungerar. USA och Israel inledde offensiven i februari, och enligt presidenten är det just den kampanjen som gör att Teheran i dag saknar kärnvapen. Uppmaningen till generalförsamlingen löd därför inte som en vädjan om vapenvila, utan som ett krav på att andra stater ska ställa sig bakom USA:s ekonomiska isolering av Iran. Fram till mellanårsvalet den 3 november, sade han, ska trycket ligga kvar. Budskapet innehöll samtidigt en tydlig kontrast. Samma land som Trump vill att omvärlden ska strypa ekonomiskt lovade han i talet skulle kunna bli "ett mycket större land än det någonsin varit" – om Teheran går med på ett avtal på amerikanska villkor. Valet han tecknade var därmed inte mellan krig och fred i största allmänhet, utan mellan återuppbyggnad under Washingtons villkor och det han själv beskrev som att förinta den islamiska republiken, och göra det snabbt.

Ukraina, västra halvklotet och Grönland

Trump tog även upp kriget i Ukraina och lovade snabba resultat. — Vi arbetar mycket nära med ledarna för Ryssland och Ukraina, och vi kommer att få det gjort. Det kommer att ske, tror jag, snabbare än folk förstår, sade han. Om det egna närområdet var tonen lika hård som mot Iran. "Om det behövs kommer vi att använda vår oöverträffade militära makt för att säkra USA:s vitala nationella intressen", sade Trump om västra halvklotet. Han pekade också på USA:s agerande i Venezuela som bevis på att Washington inte längre tänker tillåta hot mot landet att "få fäste någonstans på västra halvklotet". USA har dessutom undertecknat ett avtal med Danmark och Grönland som stärker den amerikanska militära närvaron. Ultimatumet mot Iran har därmed fått ett ungefärligt datum: efter den 3 november. Fram till dess vill Trump att omvärlden hjälper till att isolera Irans ekonomi, medan hans sändebud fortsätter samtalen med Teheran eller med Teherans medlare, beroende på vilken version som gäller.]]> E-handeln backade i augusti – färre köp från Temu och Shein https://nyadagbladet.se/ekonomi/e-handeln-backade-i-augusti-farre-kop-fran-temu-och-shein/ Wed, 23 Sep 2026 08:34:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241335 Svensk e-handel omsatte 12,3 miljarder kronor i augusti, 9 procent mindre än samma månad i fjol. Andelen som handlat från Temu eller Shein har samtidigt halverats sedan EU införde en tullavgift på billiga paket utifrån. Siffrorna kommer från Svensk Handels e-handelsindikator för augusti, som publicerades under tisdagen. Sommarmånaderna juni, juli och augusti landade sammantaget marginellt under 2025. — Efter en stark julimånad hade vi hoppats på något starkare siffror i augusti. Men en förklaring kan också vara att vi helt enkelt gjorde köp över en längre tidshorisont i juli, säger Per Ljungberg, innovationschef på Svensk Handel. Han ser ingen anledning att måla upp en alltför dyster bild. Andelen som e-handlade i augusti var 69 procent, mot 72 procent i augusti i fjol. Köpen från utlandet föll tydligare, från 23 till 16 procent. Svensk Handel kopplar nedgången till EU:s tullavgift på 3 euro för varor värda högst 150 euro som skickas från länder utanför unionen. Andelen som handlat från Temu och Shein har enligt organisationen halverats jämfört med tiden före avgiften. — Hittills verkar det helt klart som att tullavgiften gett önskat resultat. Allt färre väljer att handla från de kinesiska onlineplattformarna, säger Ljungberg.]]> Försvarsavtalet är undertecknat – USA:s rättigheter på Grönland blir utan tidsgräns https://nyadagbladet.se/utrikes/avtalet-utan-slutdatum-usa-gronland/ Wed, 23 Sep 2026 07:27:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241322 USA, Danmark och Grönland undertecknade under tisdagen i New York ett försvarsavtal utan slutdatum. Amerikanskt militärflyg får landa var som helst på ön, och Köpenhamn och Nuuk förpliktar sig att se till att ett framtida självständigt Grönland stannar i Nato och tar över Danmarks rättigheter och skyldigheter enligt avtalet.

Avtalet sluts mellan USA:s regering och Konungariket Danmarks regering "tillsammans med" Grönlands regering. Det ändrar och kompletterar försvarsavtalet från den 27 april 1951, som har reglerat den amerikanska militära närvaron på Grönland i över sju decennier. Texten, som Vita huset har publicerat, gäller på engelska vid konflikt mellan språkversionerna.

Redan i ingressen anges syftet: att stärka försvarsarrangemangen och "förstärka deras permanenta karaktär". Där erkänns också parternas gemensamma intresse av att tillåta USA militär tillgång till Grönlands territorium i den utsträckning som behövs för att försvara Nato-området, Grönland och den amerikanska kontinenten, inklusive genom upprättande av ett Golden Dome-försvarssystem.

I januari rapporterade NyD att Donald Trump ville ha permanent kontroll över Grönland. Kontroll är inte avtalets ord. Men artikel XI bär rubriken "Avtalets permanenta karaktär" och slår fast att avtalet saknar slutdatum och bara kan ändras om samtliga parter är överens.

Flyg, fartyg och ubåtar över hela ön

USA får modernisera och bygga ut Pituffik Space Base, den tidigare Thulebasen, och får upprätta ett ytterligare försvarsområde vid Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten. Redan i januari förekom uppgifter om två platser för nya amerikanska baser på ön. Fler kan tillkomma: vilken part som helst får föreslå ett nytt försvarsområde, som behandlas i den permanenta kommittén från 1991.

Enligt artikel VI får amerikanska statsfartyg, flygplan, förband och fordon röra sig fritt mellan försvarsområdena över land, till havs och i luften. Amerikanska flygplan får flyga över och landa på vilket territorium som helst på Grönland, inklusive territorialvattnet, och amerikanska statsfartyg får röra sig under ytan i territorialvattnet, "utan restriktioner" utöver sådana som parterna kommer överens om.

Rättigheterna ska enligt texten utövas med respekt för det grönländska samhället och levnadssättet, inklusive jakt och fiske, "i största möjliga utsträckning". USA får dessutom enligt artikel VII invända mot uppförande, eller ändrad användning, av byggnader och installationer i närheten av ett försvarsområde när det hotar områdets säkerhet.

Spärr mot investerare utanför västblocket

Enligt artikel IX får ingen stat utanför Nato upprätta egna militära installationer på Grönland eller ha en varaktig militär närvaro där, om inte parterna kommer överens om annat.

Artikel X gäller ekonomin. Stater eller investerare från länder som varken är medlemmar i Nato, Nato-partner eller EU-länder får inte ha kontroll, betydande inflytande eller tillgång till icke-offentlig information inom "särskilt känsliga sektorer eller verksamheter" på Grönland. Begreppet omfattar bland annat, men inte begränsat till, kritisk infrastruktur och utvinning av naturresurser. Undantag kräver att parterna är överens om att verksamheten inte utgör något hot. Grönland ska tillämpa regeln genom sina lagar om investeringsgranskning, i samarbete med danska myndigheter som i sin tur ska samråda med amerikanska.

Självständighet med villkor

Avtalets ingress bekräftar Konungariket Danmarks suveränitet och territoriella integritet och erkänner att grönländarna utgör ett folk med rätt till självbestämmande enligt folkrätten. Den hänvisar också till att förfarandet för självständighet regleras i den grönländska självstyrelselagen från 2009.

Artikel XI fyller rätten med villkor. Om Grönland väljer självständighet ska Danmarks och Grönlands regeringar "tillsammans säkerställa" att den nya staten går med på att stanna i Nato, om nödvändigt genom att ansöka om medlemskap, och att den från självständighetsdagen tar över alla Danmarks rättigheter och skyldigheter enligt avtalet och de tidigare försvarsarrangemangen. En grönländsk stat som ännu inte finns är alltså redan på förhand utlovad åt Nato och åt de amerikanska basrättigheterna.

Bertrand: Ett landgrepp utan invasion

Under onsdagen publicerade kommentatorn Arnaud Bertrand en tråd på X där han beskriver avtalet i betydligt hårdare ordalag än de undertecknande regeringarna. Hans läsning är en analys, inte en officiell tolkning av texten.

Enligt Bertrand handlar avtalet inte om baser i 1951 års mening utan om att USA får "juridisk kontroll över Grönlands hela framtid". Han kallar självständighetsklausulen den mest explosiva och drar slutsatsen att Grönland i praktiken aldrig kan bli suveränt, eftersom USA enligt hans tolkning skulle få ett rättsligt anspråk på att stoppa en självständighet som inte uppfyller villkoren. Om investeringsspärren skriver han att Grönlands ekonomiska suveränitet är borta och att USA får veto över vem som investerar.

Avtalet ger inte USA någon uttrycklig vetorätt över självständigheten; förpliktelsen läggs på Köpenhamn och Nuuk. När det gäller investeringarna talar texten om att "parterna" ska vara överens om undantag, men eftersom USA är en av parterna kan inget undantag göras utan amerikanskt medgivande.

Bertrand ser uppgörelsen som slutpunkten på två år av påtryckningar. Danmark har enligt honom skrivit bort Grönlands framtid "för att undvika något värre". Tråden avslutas med att avtalet "kan vara" det största landgreppet sedan andra världskriget, utan invasion, och att Grönland inte egentligen är part annat än som ett bihang till Danmark.

Köpenhamn och Nuuk: Suveräniteten erkänns

Motbilden finns i avtalets egen text och hos regeringarna. Vita husets publicerade version definierar Grönlands regering som en av tre parter, bekräftar Danmarks suveränitet och grönländarnas rätt till självbestämmande och hänvisar till den befintliga vägen till självständighet.

I ett pressmeddelande från statsministeriet inför undertecknandet kallade Danmarks statsminister Mette Frederiksen det ett avtal som stärker säkerheten i Arktis och Nordatlanten och som samtidigt erkänner "rikets suveränitet och territoriella integritet och det grönländska folkets rätt till självbestämmande". I januari sade hon att Danmark skulle försvara Grönland även mot USA. Nu står hennes regering bakom ett avtal som ger amerikanskt militärflyg landningsrätt över hela ön.

Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen gav i samma pressmeddelande en bild som går rakt emot Bertrands beskrivning av Grönland som ett bihang. Avtalet "erkänner Grönlands intressen och vår plats i det internationella samarbetet", sade han och kallade det uppmuntrande att öns säkerhet stärks.

Parlamenten har sista ordet

Avtalet gäller ännu inte. Det träder i kraft den dag USA genom en diplomatisk not underrättas om att Danmark tillsammans med Grönland har slutfört de nödvändiga parlamentariska procedurerna. När noten väl är skickad finns inget utgångsdatum att vänta på, och varje ändring kräver Washingtons underskrift.

]]> Lingonjuice kan förbättra munhälsan https://nyadagbladet.se/halsa/lingonjuice-kan-forbattra-munhalsan/ https://nyadagbladet.se/halsa/lingonjuice-kan-forbattra-munhalsan/#respond Wed, 23 Sep 2026 06:20:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=188402 Lingon kan vara nyttiga för både tarmen och munnen, föreslår finska och svenska forskare. Forskning visar att fermenterad lingonjuice fungerar utmärkt som munskölj och att det även kan lindra inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
Artikeln publicerades ursprungligen den 29 september 2024.
Lingon har i studier visat sig innehålla en hel del nyttigheter. Bland annat är de fulla med antioxidanter och innehåller C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer. Studier har visat att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed motverka fetma. De ska även vara verksamma mot urinvägsinfektioner. I omkring femton år har den finska forskaren Pirjo Pärnänen, vid universitetet i Helsingfors, studerat effekter på munhälsa vid användning av fermenterad lingonjuice som munskölj. Kliniska prövningar har visat att det kan hjälpa mot både tandköttsblödningar och minska inflammationer i tandköttet, samt även vara verksamt mot plack. Mot bakgrund av den forskningen har Pärnänen tagit fram en munskölj av fermenterad lingonjuice. I en produktnotis i British Dental Journal beskrivs den som utan tillsatser, med sockerhalten sänkt genom fermentering, och som möjlig att svälja. Notisen är inte en oberoende studie. Fermentation innebär i korthet att man jäser maten genom exempelvis mjölksyra. Det har länge varit ett naturligt sätt att konservera mat, men vissa menar att maten blir nyttigare och lättare att ta upp av kroppen om den fermenteras på grund av den probiotika som bildas.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) karaktäriseras av överdriven inflammation i slemhinnan i tarmarna. Den innefattar sjukdomen Ulcerös kolit och även Crohns sjukdom, där båda ger symptom som exempelvis diarré, ont i magen och blod i avföringen. Båda sjukdomarna kan också ge symptom i munnen som munsår eller mukogingivit, som är en slemhinneinflammation i munnen. IBD betraktas som ett kroniskt tillstånd och det är oklart vilka de bakomliggande orsakerna är. I en opinionsartikel, som publicerats i Nutrients, har Pärnänen tillsammans med forskare från Helsingfors universitetscentralsjukhus, universitetet i Helsingfors och Karolinska Institutet gått igenom befintlig forskning om de prebiotiska, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaperna hos fermenterad lingonjuice och om den kan ha betydelse vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. I studien undersökte man kopplingen mellan munnens bakterieflora och risken för inflammatorisk tarmsjukdom. Där föreslår forskarna att oral hälsa, som kan gynnas av användning av fermenterad lingonjuice, indirekt skulle kunna gynna tarmhälsan genom att modifiera munhålans mikrobiom. Det vill säga att genom att förbättra munhälsan kan fermenterad lingonjuice potentiellt också bidra till att balansera tarmens mikrobiota och minska inflammation där. Forskarna betonar samtidigt att ytterligare forskning behövs för att undersöka hur effekterna av lingon eventuellt kan minska inflammation i tarmen och lindra symptom vid IBD.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/lingonjuice-kan-forbattra-munhalsan/feed/ 0 Dubbelt så många pojkar röker på Island https://nyadagbladet.se/norden/dubbelt-sa-manga-pojkar-roker-pa-island/ Wed, 23 Sep 2026 05:01:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241302 Cigarettrökningen bland pojkar i årskurs 10 på Island, alltså 15–16-åringar, har fördubblats på ett år. Bland flickorna i samma årskurs är andelen oförändrad. Det visar den senaste omgången av den isländska ungdomsstudien. Ragný Þóra Guðjohnsen, som leder studien, säger att aggressiv marknadsföring av nikotinprodukter och experimenterande kan vara en del av förklaringen. Rökning bland unga sjönk under årtionden när reglerna skärptes och det förebyggande arbetet var starkt. Nu, när e-cigaretter, vejp och nikotinpåsar blivit vanliga, ökar cigarettrökningen igen. — Om vi ser tio till tjugo år tillbaka såg vi den fantastiska utvecklingen att rökningen bland unga gick ned. Det hade nästan kommit dithän att man i presentationerna helt enkelt hoppade över bilden av rökning, säger hon till den isländska public service-kanalen RÚV. Flickorna har haft högre användning av e-cigaretter. Nikotinpåsar var tidigare betydligt vanligare bland pojkar, men ligger nu på ungefär samma nivå bland pojkar och flickor. Guðjohnsen pekar också på reklam som riktas mot unga, trots att tobaksreklam är förbjuden, och på att unga verkar få tag på cigaretter utan att bli ombedda att visa legitimation. Hon säger att det förebyggande arbetet kanske har slagit sig till ro efter framgångarna efter år 2000. RÚV anger inte hur stor andelen rökare är, bara att den fördubblats bland pojkarna mellan 2025 och 2026.]]> Tysk soljätte i insolvens – skulder på 3 miljarder euro https://nyadagbladet.se/utrikes/tysk-soljatte-i-insolvens-skulder-pa-3-miljarder-euro/ Wed, 23 Sep 2026 04:15:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241255 Den tyska solparksägaren Enerparc har ansökt om insolvens. Skulderna uppges ligga kring 3 miljarder euro, och förvaltaren säger att bolaget inte hade tillräckligt eget kapital när en finansiering föll. Driften av parkerna fortsätter tills vidare. Ansökan lämnades till Amtsgericht Hamburg i början av september. Domstolen utsåg advokaten Stefan Denkhaus till preliminär förvaltare. NDR beskriver Enerparc som en av Europas största oberoende ägare av solanläggningar, med mer än 500 parker och omkring 380 anställda i Hamburg. Det som utlöste ansökan var en finansiering som inte blev av. Denkhaus uppger att en projektfinansiering på 200 miljoner euro föll i slutet av juni, och att ansökan blev nödvändig den 4 september. Merparten av skulderna är projektfinansiering knuten till parkerna.

Miljardlöftet från i mars kunde inte användas

Ett halvår tidigare såg bilden annorlunda ut. I mars meddelade bolaget ett finansieringspaket på upp till en miljard euro. Vd Christoph Koeppen sade då att solbranschens utmaningar hade gjort många marknadsaktörer försiktiga, medan finansiärerna följde Enerparc med förtroende. Denkhaus uppger nu att de medlen inte kunde tas i anspråk för den finansiering som föll. Ett internationellt förfarande för att hitta en köpare ska inledas. Målet är en försäljning som ger fordringsägarna bästa utfall. Systerbolaget PV-Werk, som bygger solparker och batterilager, har också ansökt om insolvens.

Svårt att göra den gröna elen lönsam

Kollapsen kommer när europeiska sol- och vindbolag fortfarande har svårt att göra installerad kapacitet till stabil vinst. När många parker producerar samtidigt pressas elpriset, ibland under noll. Danska European Energy, som bygger sol, vind och lagring, skriver att batterier ska minska exponeringen mot just låga eller negativa priser. Bolagets rörelseresultat före avskrivningar var 7,2 miljoner euro i andra kvartalet, mot 53 miljoner samma kvartal året före. Skillnaden förklaras främst med att projektförsäljningar dragit ut på tiden. Koeppens formulering från mars räcker som branschsignal. Utmaningarna hade redan gjort marknaden försiktig. Ett halvår senare räckte inte förtroendet till den finansiering Enerparc behövde.]]> Anthropics nya Opus-modell slår alla flaggskepp — OpenAI svarar med priskollaps https://nyadagbladet.se/teknik/anthropics-nya-opus-modell-slar-alla-flaggskepp-openai-svarar-med-priskollaps/ Tue, 22 Sep 2026 19:30:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241287 Anthropic och OpenAI tog på tisdagskvällen varsitt stort kliv, med drygt en timmes mellanrum. Claude Opus 5.5 slår bolagets eget flaggskepp på flera av de tester Anthropic själv redovisar, och kostar samtidigt mindre att köra än föregångaren. OpenAI svarade med GPT-6 Sol och GPT-6 Luna: två modeller som dumpar priset och för ner mycket av flaggskeppet GPT-6 Astras förmåga i ett snabbare och billigare format. Det är inte två sidospår. Det är fronten som flyttas samma kväll, från två håll. Anthropic gick först. Klockan 18.31 svensk tid publicerade bolaget Claude Opus 5.5, den första modellen i Claude 5.5-familjen. I de egna tabellerna leder den kodning med agenter, datoranvändning och kunskapsarbete. På Terminal-Bench 4.0, ett test av verkliga kommandoradsuppgifter, når den 66,4 procent vid hög ansträngning, mot 55,8 för flaggskeppet Claude Fable 5.1 och 57,9 för GPT-6 Astra. På GDPval-AA v2.1, ett test av arbete i 44 yrken, får den 1846 poäng mot Astras 1542. Klockan 20.12 presenterade OpenAI GPT-6 Sol och GPT-6 Luna. Bolaget beskriver dem som snabbare och billigare modeller, tränade med liknande metoder som Astra, som ska bära framstegen bakom flaggskeppet vidare till arbete i skala. Sam Altman kommenterade släppet positivt. Priset är vapnet: Sol kostar 2 dollar per miljon token i input och 10 dollar i output. Luna kostar 0,10 respektive 0,50 dollar. Anthropic skriver samtidigt att Opus 5.5 på de flesta uppgifter ligger i nivå med Fable 5.1, och att gapet i bolagets egen användning är smalare än tabellerna antyder. Det tar inte bort klivet. Modellen kostar 40 procent mindre att köra än Claude Opus 5, och utdata ska komma mer än 30 procent snabbare vid standardinställning. OpenAI räknar sin halvering mot kampanjpriserna för GPT-5.6, inte mot ordinarie listpriser, och lovar dessutom 90 procents rabatt på cachade input-token.

Opus slår flaggskeppet på flera tester

[caption id="attachment_241293" align="alignnone" width="1170"]Anthropics publicerade testresultat för Opus 5.5 Opus 5.5 slår Fable 5.1 på de tester Anthropic lyfter fram. Astra leder ett av dem. Källa: Anthropic.[/caption] Säljargumentet är alltså inte bara pris. Anthropic redovisar att Opus 5.5 vid standardinställning slår GPT-6 Astra på maxansträngning i kunskapsarbetet, till ungefär en femtedel av kostnaden per uppgift. Samma tabell visar att Astra fortfarande ligger före på AutomationBench, 41,4 procent mot 40,0. Bolaget skriver själv att benchmarkmarginaler blivit en sämre guide till skillnaden i verkligt bruk. Det är ett ovanligt medgivande i ett lanseringsdokument som ändå är fullt av marginaler. OpenAI har valt andra motståndare. Sol ställs mot Claude Opus 5 och mot Fable 5 och 5.1, inte mot Opus 5.5, som släpptes samma kväll. På AutomationBench, Zapiers test av affärsflöden med 47 verktyg, når Sol 33,2 procent vid högsta ansträngning till 0,27 dollar per uppgift. OpenAI säger att det slår Opus 5 vid maximal ansträngning, som får 26,9 procent, till 9 procent av kostnaden. Fable 5.1 med Opus 5 som reserv når 31,4 procent i samma jämförelse. OpenAI anger att reserven användes på omkring 40 procent av uppgifterna och att dess kostnad inte är inräknad. På DeepSWE v1.1 hamnar Sol på 68,8 procent, 1,1 procentenheter under Fable 5, till omkring 80 procent lägre kostnad per uppgift. Luna når 66,6 procent, vilket OpenAI jämför med Opus 5 och Fable 5 vid medelnivå. Vid högre ansträngning ska Luna matcha GPT-5.6 Sol till ungefär en hundradel av kostnaden. Tidiga testare som Anthropic lyfter fram pekar åt samma håll. En ska ha slutfört en kodmigrering på 680 000 rader på mindre än en dag. En annan lät Opus 5.5 granska och rätta en kodbas på 200 000 rader på under tre timmar, där Opus 5 behövde över 20 timmar och 2,5 gånger så många token. I ett internt test översatte Opus 5.5 och Fable 5.1 lastbalanseraren HAProxy från C till Rust. Båda klarade nästan alla regressionstester, men Opus 5.5 blev klar på 9,5 timmar mot 12 och kostade 51 procent mindre. GitHubs produktchef Mario Rodriguez citeras av Anthropic med att utvecklare vill ha agenter som kan ta sig an verkligt programmeringsarbete och slutföra det. Enligt GitHub använde Opus 5.5 bland de lägsta mängderna token och steg i tester i Copilot CLI och VS Code. Utanför bolagens egna papper visade kontot BridgeMind på X hur modellen i ett enda försök byggde ett spelbart Mario Kart-liknande spel, med figurer som Mario och Luigi. Kontot uppger att resultatet är tydligt bättre än Fable 5.1, som enligt dem inte fått fram spelbara figurer på samma sätt. Det är en demonstration, inte ett officiellt test.

Priset faller snabbare än tabellerna

Opus 5.5 kostar 4 dollar per miljon token input och 20 dollar output, mot 5 och 25 dollar för Opus 5. Cachade läsningar sjunker från 0,50 till 0,20 dollar. Ett snabbare läge, upp till 2,5 gånger snabbare, kostar 8 dollar input och 40 dollar output. Anthropic räknar med att typiska arbetsflöden vid standardinställning blir 40 procent billigare. På OpenAI:s sida är fallet brantare. GPT-6 Sol på 2 och 10 dollar, och GPT-6 Luna på 0,10 och 0,50, är inte sidomodeller i marginalen. Luna är den modell som gör skalan möjlig: samma familj som Astra, till en kostnad som i bolagets egen jämförelse kan ligga kring en hundradel av GPT-5.6 Sol. Halveringen för Sol räknas, som sagt, mot kampanjpris. Även med det förbehållet är riktningen entydig. Köparna får mer av flaggskeppets arbetssätt för mindre pengar, samma kväll som Anthropic kapar priset på sin nästa Opus. Astra står kvar som OpenAI:s mest intelligenta modell, och den bästa över lag enligt bolaget självt. På datoranvändning är den fortfarande bäst i OpenAI:s egen redovisning. Sol och Luna rullas ut för att arbetet ska kunna köras i volym, inte för att Astra ska pensioneras. Det är just därför släppet är stort: fronten blir inte en modell som få har råd att anropa.

Spärrarna sitter kvar

Opus 5.5 är Anthropics första släpp sedan vd Dario Amodei uppmanade branschen att bromsa fronten. Bolaget uppger att modellen testats före släpp av externa utvärderare, bland andra Frontier Design och METR, och att den fått sitt starkaste resultat hittills i Anthropics mest omfattande beteendetest, en automatiserad genomgång av hur modellen agerar. Den får säkerhetsspärrar liknande Fable 5.1, enligt bolagets systemkort, eftersom Anthropic bedömer den som jämförbar med Claude Mythos 5.1 inom biologi och cybersäkerhet. Tänkläget går inte att stänga av. OpenAI säger att Sol och Luna ligger bättre till än GPT-5.6 i bolagets säkerhetstester, bland annat med färre vilseledande påståenden om sitt eget kodarbete. I ett internt test på samtal där användare flaggat faktafel gör Sol enligt bolaget ungefär hälften så många fel som föregångaren. Tillgången skiljer sig. Opus 5.5 finns på Claude-plattformen och hos AWS, Google Cloud och Microsoft Azure, med en kontext på 1 miljon token och kunskapsavbrott i juni 2026. Tidsgränserna höjs för Pro, Max, Team och platsbaserade Enterprise. GPT-6 Sol och Luna rullas ut gradvis i ChatGPT Work och Codex för Plus, Pro, Business, Enterprise och Edu, men ännu inte i Chat. Användare av Free och Go kan köra Luna i skrivbordsappen. Nästa drag är redan aviserat. Anthropic lovar Sonnet 5.5 och Haiku 5.5 de närmaste veckorna. Den jämförelse köparna fortfarande saknar, ett gemensamt test av Opus 5.5 mot GPT-6 Sol, finns inte i något av bolagens material. Det som finns är två officiella släpp, två prissänkningar och en kväll där båda vägrade lämna fronten åt den andra. ]]> EU:s agerande under covidkrisen – Del 3 https://nyadagbladet.se/kronikor/eus-agerande-under-covidkrisen-del-3/ Tue, 22 Sep 2026 14:33:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237003 Detta är del 3 i Dan Ahlmarks artikelserie om EU. Läs föregående del.
Ett område, där man hade en klar ledarfunktion gällde koordination av godkännanden av vacciner och deras utnyttjande. Funktionen uppfylldes av EU-myndigheten EMA. Den gällde tillåtelser avseende val av mediciner och ordinationerna gällande dessa, säkerhetsföreskrifter mm. Regeringarna följde i stort dess beslut. Vad som senare hänt är, att särskilt vissa läkemedelsföretag kritiserats för sin produkt och dess konsekvenser för hälsan. Civilpersoner ifrågasätter godkännandet av produkterna. Det är idag oklart vilka juridiska följder – om några - detta medför för företagen. Dessa synes inledningsvis ha sökt godkännanden av staten, som skyddar dem från konsekvenser av att marknadsföra preparat, som kanske inte utprovats på konventionellt sätt och därför innebär viss risk. EU fick inledningsvis under pandemin ett uppdrag av många EU-länder att genomföra köp av vacciner och koordinera fördelningen av dessa, vilka beslut realiserades. Vissa länder genomförde självständiga uppköp och fick leveranser före de gemensamt beslutade beroende på faktorer som offentliga organisationers senfärdighet, bristande vana mm. EU-kommissionens ordförande har blivit kritiserad beträffande vissa inköp men vann en förtroendeomröstning i Europaparlamentet gällande sina åtgärder.

Nerstängningar och ingrepp i vardagen

Åtgärder som direkt grep in i människors vardag gällde nerstängningar av flera slag, utegångsförbud, regler om att hålla avstånd, krav på mask och så vidare. Bland åtgärderna, som innebar ingrepp på människors personliga integritet, fanns kravet på medborgare att undergå ett visst antal vaccinationer. Dessa åtgärder gällande befolkningen hade lyckligtvis förbehållits de enskilda nationerna, och beslutades inte av något EU organ. Sverige var en de mera lyckliga länderna i detta avseende, då den aktuella myndigheten snabbt skaffat sig en något realistisk syn på sjukdomens art och därför undvek vissa tvingande åtgärder andra nationers befolkningar fick stå ut med. Det hade rätt snabbt blivit uppenbart, att den främsta riskgruppen var de gamla, medan unga hade en avsevärt mycket lägre risk att drabbas hårt. Så småningom var det klart, att - bortsett från riskgrupp 1 - det var fråga om en sjukdom, som var något eller mera allvarlig än en svår säsongsinfluensa, men vars dödlighet blivit kraftigt överdriven. Trots den lägre risken för unga tvingades skolor i många länder inkl Sverige att hållas stängda under långa perioder. Med tanke på bland annat det stora sociala behovet hos många unga människor liksom behov hos dem gällande fysisk närvaro vid lärande var detta sannolikt ett felaktigt beslut. Nerstängningar av samhällssektorer och ingrepp, som hårt drabbade små och mindre företag, kan numera betraktas som diskutabla. De mest omfattande av åtgärderna mot covid kan alltså ifrågasättas. Medicinska experter, som protesterade, drabbades ibland av svåra personliga konsekvenser på sätt, som förde tanken till auktoritära samhällen. Framtagandet av EU Digital covid Certificate påskyndade troligen tillåtna resor av civilpersoner inom Europa jämfört med om ingen sådan koordination av dokument skett. Samtidigt gav det EU en roll gällande gränskontroller, villkoren för EU-medborgare att resa samt digitala identitetssystem. De stora ekonomiska stödprogram, som igångsattes via EU, medförde ett centralt inflytande och kontroll av medlemsstaternas åtgärder avseende stöd. Det innebar en förstärkning av den centrala maktens roll. Samarbetet mellan Europas stater förstärkte tendensen att bortse från interna protester, eftersom beslut, som egentligen var landets ansvar, först diskuterades i olika fora i EU, vilka då blev en viktig grund för de inhemska kommande policybesluten. Naturligtvis medförde detta ökade likheter i olika länders program att bemöta epidemin/pandemin. Säkerligen förstärkte detta tendensen att slå undan inhemsk kritik och protester mot olika inslag av covid-politiken. Inhemska politiska diskussioner präglades från regeringarnas utgångspunkt med stor sannolikhet just av den consensus framkommen i EU:s diskussioner i olika instanser. Inhemska demokratiska krafter, som frambar kritik, behandlades och beaktades därför inte på samma sätt som om EU inte funnits. En obehaglig upplevelse var att en liten del av befolkningen i Sverige visade aggressivitet mot dem, som protesterade mot olika åtgärder, och ville inte tillåta den handlingsfrihet och yttrandefrihet, som medborgare ska ha. Mycket oroande auktoritära tendenser visade sig vara naturliga hos många på grund av hotet mot deras hälsa. Och svenska politiker visade bara passivitet gällande sådana uttryck och inget civilkurage.

EU:s censurverksamhet under covid-epidemin

EU bedriver en övervakande granskning av de sociala plattformarnas egen granskning av innehåll där, som publiceras av allmänheten. Som en undersökning av den amerikanska kongressen visat, genomför de dock allmänt en censur, som går utöver vad plattformarna önskar och utför (1). Detta har också gällt debatten om staters covid politik, där EU hindrat kritiska åsikter om policies att publiceras eller nås av allmänheten. Det är naturligt, att många olika åsikter om covid-politiken i Europa framfördes under perioden, eftersom stater krävde och genomförde mycket drastiska åtgärder gällande medborgarnas liv. En hård debatt om detta är naturlig, och kunde självfallet ibland gå för långt. Plattformarna stoppade dock lögner och galna teorier, som kunde anses vara antingen ”misinformation” eller ”disinformation ”. Plattformarnas granskning av innehåll gäller båda typerna liksom EU:s översyn. Misinformation gäller felaktig eller vilseledande information spridd utan avsikt att lura. Disinformation är allvarligare. Sådan defineras av EU som: “Disinformation...refers to false or misleading information (min kurs.) that is deliberately spread to deceive and manipulate public opinion, particularly in the context of online communication” (2). Problemet är, att EU, sannolikt beroende på att det utgör en politisk organisation djupt involverad i många faser av medlemsstaternas covid-politik, var mycket känslig för kritik av den genomförda politiken. Man syns ha utfört en övervakande, detaljerad och sträng censur, som uppenbarligen gick utöver vad plattformarna önskade utföra. Men genom EU:s möjligheter att kräva åtlydnad, kom dock plattformarna att följa det centrala censurorganets anvisningar. Vad, som i detta fall behövdes, var ju att på grund av bristande kunskap om covid´s reella ursprung och effekter, det fanns övervägande skäl för myndigheterna att tillåta en bred diskussion om epidemins/pandemins alla aspekter. Ingen visste ju egentligen med någon säkerhet sanningen, och en medborgares rätt att framföra sin åsikt är grundläggande. Detta respekterades ofta dock inte. Ett exempel: den nu av amerikanska myndigheter accepterade sanningen, att viruset spreds från ett kinesiskt laboratorium finansierat av USA (3), censurerades som – åtminstone – misinformation. Man tystade medicinska experter med avvikande sakmässigt grundade annorlunda åsikter om de dramatiska åtgärderna gällande masktvång och avstånd i köer mm. Framförd kritik av de ekonomiskt förödande nerstängningarna av samhällen och skolor mildrades av censuren. Elektronisk censur förfogar ju över ett flertal medel. Kritiska åsikter om vaccinernas inverkan från fackmän, eller människors rättighet att avstå från vaccination, behövde ju inte direkt tas bort. Istället kan man begränsa räckvidden på internet – och därmed i huvudsak minska effektiviteten i informationen - eller man kunde sätta en etikett på innehållet. Om det gällde information från aktiva skribenter, som fick ekonomisk ersättning från plattformen, kanske den rätten togs bort för visst innehåll. Det syns helt klart, att EU:s censurenhets tolkning av misinformation mm ibland stred mot lagstiftningarna om yttrandefrihet i länder, som censuren gällde. Både när det gällde medicinsk expertis, på minst samma kunskapsnivå som regeringarnas experter, eller en allmänhet, som bara utnyttjade sin rätt att kritisera statlig politik, gick EU för långt i tystandet av oppositionella stämmor. En rad åsikter, som skyddats av EU och medlemsstaternas regeringar, har också visat sig vara fel eller överdrivna. Påstådda konspirationsteorier visar sig ju numera ofta vara just korrekt information. Men EU hade inte omdömet att i sin censurverksamhet beakta osäkerheten i kunskapsläget och allmänt människors rätt att framföra sina synpunkter.   Dan Ahlmark  
Källor och vidare läsning 1. EUs förödande angrepp på yttrandefriheten i Europa – del 1 – Nya Dagbladet 2. EU:s förödande angrepp på yttrandefriheten i Europa – del 2 – Nya Dagbladet 3. CIA whistleblower outlines COVID-19 coverup – The Conservative Treehouse]]>