Notiser – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 22 Sep 2026 21:44:17 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Notiser – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Anthropics nya Opus-modell slår alla flaggskepp — OpenAI svarar med priskollaps https://nyadagbladet.se/teknik/anthropics-nya-opus-modell-slar-alla-flaggskepp-openai-svarar-med-priskollaps/ Tue, 22 Sep 2026 19:30:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241287 Anthropic och OpenAI tog på tisdagskvällen varsitt stort kliv, med drygt en timmes mellanrum. Claude Opus 5.5 slår bolagets eget flaggskepp på flera av de tester Anthropic själv redovisar, och kostar samtidigt mindre att köra än föregångaren. OpenAI svarade med GPT-6 Sol och GPT-6 Luna: två modeller som dumpar priset och för ner mycket av flaggskeppet GPT-6 Astras förmåga i ett snabbare och billigare format. Det är inte två sidospår. Det är fronten som flyttas samma kväll, från två håll. Anthropic gick först. Klockan 18.31 svensk tid publicerade bolaget Claude Opus 5.5, den första modellen i Claude 5.5-familjen. I de egna tabellerna leder den kodning med agenter, datoranvändning och kunskapsarbete. På Terminal-Bench 4.0, ett test av verkliga kommandoradsuppgifter, når den 66,4 procent vid hög ansträngning, mot 55,8 för flaggskeppet Claude Fable 5.1 och 57,9 för GPT-6 Astra. På GDPval-AA v2.1, ett test av arbete i 44 yrken, får den 1846 poäng mot Astras 1542. Klockan 20.12 presenterade OpenAI GPT-6 Sol och GPT-6 Luna. Bolaget beskriver dem som snabbare och billigare modeller, tränade med liknande metoder som Astra, som ska bära framstegen bakom flaggskeppet vidare till arbete i skala. Sam Altman kommenterade släppet positivt. Priset är vapnet: Sol kostar 2 dollar per miljon token i input och 10 dollar i output. Luna kostar 0,10 respektive 0,50 dollar. Anthropic skriver samtidigt att Opus 5.5 på de flesta uppgifter ligger i nivå med Fable 5.1, och att gapet i bolagets egen användning är smalare än tabellerna antyder. Det tar inte bort klivet. Modellen kostar 40 procent mindre att köra än Claude Opus 5, och utdata ska komma mer än 30 procent snabbare vid standardinställning. OpenAI räknar sin halvering mot kampanjpriserna för GPT-5.6, inte mot ordinarie listpriser, och lovar dessutom 90 procents rabatt på cachade input-token.

Opus slår flaggskeppet på flera tester

[caption id="attachment_241293" align="alignnone" width="1170"]Anthropics publicerade testresultat för Opus 5.5 Opus 5.5 slår Fable 5.1 på de tester Anthropic lyfter fram. Astra leder ett av dem. Källa: Anthropic.[/caption] Säljargumentet är alltså inte bara pris. Anthropic redovisar att Opus 5.5 vid standardinställning slår GPT-6 Astra på maxansträngning i kunskapsarbetet, till ungefär en femtedel av kostnaden per uppgift. Samma tabell visar att Astra fortfarande ligger före på AutomationBench, 41,4 procent mot 40,0. Bolaget skriver själv att benchmarkmarginaler blivit en sämre guide till skillnaden i verkligt bruk. Det är ett ovanligt medgivande i ett lanseringsdokument som ändå är fullt av marginaler. OpenAI har valt andra motståndare. Sol ställs mot Claude Opus 5 och mot Fable 5 och 5.1, inte mot Opus 5.5, som släpptes samma kväll. På AutomationBench, Zapiers test av affärsflöden med 47 verktyg, når Sol 33,2 procent vid högsta ansträngning till 0,27 dollar per uppgift. OpenAI säger att det slår Opus 5 vid maximal ansträngning, som får 26,9 procent, till 9 procent av kostnaden. Fable 5.1 med Opus 5 som reserv når 31,4 procent i samma jämförelse. OpenAI anger att reserven användes på omkring 40 procent av uppgifterna och att dess kostnad inte är inräknad. På DeepSWE v1.1 hamnar Sol på 68,8 procent, 1,1 procentenheter under Fable 5, till omkring 80 procent lägre kostnad per uppgift. Luna når 66,6 procent, vilket OpenAI jämför med Opus 5 och Fable 5 vid medelnivå. Vid högre ansträngning ska Luna matcha GPT-5.6 Sol till ungefär en hundradel av kostnaden. Tidiga testare som Anthropic lyfter fram pekar åt samma håll. En ska ha slutfört en kodmigrering på 680 000 rader på mindre än en dag. En annan lät Opus 5.5 granska och rätta en kodbas på 200 000 rader på under tre timmar, där Opus 5 behövde över 20 timmar och 2,5 gånger så många token. I ett internt test översatte Opus 5.5 och Fable 5.1 lastbalanseraren HAProxy från C till Rust. Båda klarade nästan alla regressionstester, men Opus 5.5 blev klar på 9,5 timmar mot 12 och kostade 51 procent mindre. GitHubs produktchef Mario Rodriguez citeras av Anthropic med att utvecklare vill ha agenter som kan ta sig an verkligt programmeringsarbete och slutföra det. Enligt GitHub använde Opus 5.5 bland de lägsta mängderna token och steg i tester i Copilot CLI och VS Code. Utanför bolagens egna papper visade kontot BridgeMind på X hur modellen i ett enda försök byggde ett spelbart Mario Kart-liknande spel, med figurer som Mario och Luigi. Kontot uppger att resultatet är tydligt bättre än Fable 5.1, som enligt dem inte fått fram spelbara figurer på samma sätt. Det är en demonstration, inte ett officiellt test.

Priset faller snabbare än tabellerna

Opus 5.5 kostar 4 dollar per miljon token input och 20 dollar output, mot 5 och 25 dollar för Opus 5. Cachade läsningar sjunker från 0,50 till 0,20 dollar. Ett snabbare läge, upp till 2,5 gånger snabbare, kostar 8 dollar input och 40 dollar output. Anthropic räknar med att typiska arbetsflöden vid standardinställning blir 40 procent billigare. På OpenAI:s sida är fallet brantare. GPT-6 Sol på 2 och 10 dollar, och GPT-6 Luna på 0,10 och 0,50, är inte sidomodeller i marginalen. Luna är den modell som gör skalan möjlig: samma familj som Astra, till en kostnad som i bolagets egen jämförelse kan ligga kring en hundradel av GPT-5.6 Sol. Halveringen för Sol räknas, som sagt, mot kampanjpris. Även med det förbehållet är riktningen entydig. Köparna får mer av flaggskeppets arbetssätt för mindre pengar, samma kväll som Anthropic kapar priset på sin nästa Opus. Astra står kvar som OpenAI:s mest intelligenta modell, och den bästa över lag enligt bolaget självt. På datoranvändning är den fortfarande bäst i OpenAI:s egen redovisning. Sol och Luna rullas ut för att arbetet ska kunna köras i volym, inte för att Astra ska pensioneras. Det är just därför släppet är stort: fronten blir inte en modell som få har råd att anropa.

Spärrarna sitter kvar

Opus 5.5 är Anthropics första släpp sedan vd Dario Amodei uppmanade branschen att bromsa fronten. Bolaget uppger att modellen testats före släpp av externa utvärderare, bland andra Frontier Design och METR, och att den fått sitt starkaste resultat hittills i Anthropics mest omfattande beteendetest, en automatiserad genomgång av hur modellen agerar. Den får säkerhetsspärrar liknande Fable 5.1, enligt bolagets systemkort, eftersom Anthropic bedömer den som jämförbar med Claude Mythos 5.1 inom biologi och cybersäkerhet. Tänkläget går inte att stänga av. OpenAI säger att Sol och Luna ligger bättre till än GPT-5.6 i bolagets säkerhetstester, bland annat med färre vilseledande påståenden om sitt eget kodarbete. I ett internt test på samtal där användare flaggat faktafel gör Sol enligt bolaget ungefär hälften så många fel som föregångaren. Tillgången skiljer sig. Opus 5.5 finns på Claude-plattformen och hos AWS, Google Cloud och Microsoft Azure, med en kontext på 1 miljon token och kunskapsavbrott i juni 2026. Tidsgränserna höjs för Pro, Max, Team och platsbaserade Enterprise. GPT-6 Sol och Luna rullas ut gradvis i ChatGPT Work och Codex för Plus, Pro, Business, Enterprise och Edu, men ännu inte i Chat. Användare av Free och Go kan köra Luna i skrivbordsappen. Nästa drag är redan aviserat. Anthropic lovar Sonnet 5.5 och Haiku 5.5 de närmaste veckorna. Den jämförelse köparna fortfarande saknar, ett gemensamt test av Opus 5.5 mot GPT-6 Sol, finns inte i något av bolagens material. Det som finns är två officiella släpp, två prissänkningar och en kväll där båda vägrade lämna fronten åt den andra. ]]> EU:s agerande under covidkrisen – Del 3 https://nyadagbladet.se/kronikor/eus-agerande-under-covidkrisen-del-3/ Tue, 22 Sep 2026 14:33:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237003 Detta är del 3 i Dan Ahlmarks artikelserie om EU. Läs föregående del.
Ett område, där man hade en klar ledarfunktion gällde koordination av godkännanden av vacciner och deras utnyttjande. Funktionen uppfylldes av EU-myndigheten EMA. Den gällde tillåtelser avseende val av mediciner och ordinationerna gällande dessa, säkerhetsföreskrifter mm. Regeringarna följde i stort dess beslut. Vad som senare hänt är, att särskilt vissa läkemedelsföretag kritiserats för sin produkt och dess konsekvenser för hälsan. Civilpersoner ifrågasätter godkännandet av produkterna. Det är idag oklart vilka juridiska följder – om några - detta medför för företagen. Dessa synes inledningsvis ha sökt godkännanden av staten, som skyddar dem från konsekvenser av att marknadsföra preparat, som kanske inte utprovats på konventionellt sätt och därför innebär viss risk. EU fick inledningsvis under pandemin ett uppdrag av många EU-länder att genomföra köp av vacciner och koordinera fördelningen av dessa, vilka beslut realiserades. Vissa länder genomförde självständiga uppköp och fick leveranser före de gemensamt beslutade beroende på faktorer som offentliga organisationers senfärdighet, bristande vana mm. EU-kommissionens ordförande har blivit kritiserad beträffande vissa inköp men vann en förtroendeomröstning i Europaparlamentet gällande sina åtgärder.

Nerstängningar och ingrepp i vardagen

Åtgärder som direkt grep in i människors vardag gällde nerstängningar av flera slag, utegångsförbud, regler om att hålla avstånd, krav på mask och så vidare. Bland åtgärderna, som innebar ingrepp på människors personliga integritet, fanns kravet på medborgare att undergå ett visst antal vaccinationer. Dessa åtgärder gällande befolkningen hade lyckligtvis förbehållits de enskilda nationerna, och beslutades inte av något EU organ. Sverige var en de mera lyckliga länderna i detta avseende, då den aktuella myndigheten snabbt skaffat sig en något realistisk syn på sjukdomens art och därför undvek vissa tvingande åtgärder andra nationers befolkningar fick stå ut med. Det hade rätt snabbt blivit uppenbart, att den främsta riskgruppen var de gamla, medan unga hade en avsevärt mycket lägre risk att drabbas hårt. Så småningom var det klart, att - bortsett från riskgrupp 1 - det var fråga om en sjukdom, som var något eller mera allvarlig än en svår säsongsinfluensa, men vars dödlighet blivit kraftigt överdriven. Trots den lägre risken för unga tvingades skolor i många länder inkl Sverige att hållas stängda under långa perioder. Med tanke på bland annat det stora sociala behovet hos många unga människor liksom behov hos dem gällande fysisk närvaro vid lärande var detta sannolikt ett felaktigt beslut. Nerstängningar av samhällssektorer och ingrepp, som hårt drabbade små och mindre företag, kan numera betraktas som diskutabla. De mest omfattande av åtgärderna mot covid kan alltså ifrågasättas. Medicinska experter, som protesterade, drabbades ibland av svåra personliga konsekvenser på sätt, som förde tanken till auktoritära samhällen. Framtagandet av EU Digital covid Certificate påskyndade troligen tillåtna resor av civilpersoner inom Europa jämfört med om ingen sådan koordination av dokument skett. Samtidigt gav det EU en roll gällande gränskontroller, villkoren för EU-medborgare att resa samt digitala identitetssystem. De stora ekonomiska stödprogram, som igångsattes via EU, medförde ett centralt inflytande och kontroll av medlemsstaternas åtgärder avseende stöd. Det innebar en förstärkning av den centrala maktens roll. Samarbetet mellan Europas stater förstärkte tendensen att bortse från interna protester, eftersom beslut, som egentligen var landets ansvar, först diskuterades i olika fora i EU, vilka då blev en viktig grund för de inhemska kommande policybesluten. Naturligtvis medförde detta ökade likheter i olika länders program att bemöta epidemin/pandemin. Säkerligen förstärkte detta tendensen att slå undan inhemsk kritik och protester mot olika inslag av covid-politiken. Inhemska politiska diskussioner präglades från regeringarnas utgångspunkt med stor sannolikhet just av den consensus framkommen i EU:s diskussioner i olika instanser. Inhemska demokratiska krafter, som frambar kritik, behandlades och beaktades därför inte på samma sätt som om EU inte funnits. En obehaglig upplevelse var att en liten del av befolkningen i Sverige visade aggressivitet mot dem, som protesterade mot olika åtgärder, och ville inte tillåta den handlingsfrihet och yttrandefrihet, som medborgare ska ha. Mycket oroande auktoritära tendenser visade sig vara naturliga hos många på grund av hotet mot deras hälsa. Och svenska politiker visade bara passivitet gällande sådana uttryck och inget civilkurage.

EU:s censurverksamhet under covid-epidemin

EU bedriver en övervakande granskning av de sociala plattformarnas egen granskning av innehåll där, som publiceras av allmänheten. Som en undersökning av den amerikanska kongressen visat, genomför de dock allmänt en censur, som går utöver vad plattformarna önskar och utför (1). Detta har också gällt debatten om staters covid politik, där EU hindrat kritiska åsikter om policies att publiceras eller nås av allmänheten. Det är naturligt, att många olika åsikter om covid-politiken i Europa framfördes under perioden, eftersom stater krävde och genomförde mycket drastiska åtgärder gällande medborgarnas liv. En hård debatt om detta är naturlig, och kunde självfallet ibland gå för långt. Plattformarna stoppade dock lögner och galna teorier, som kunde anses vara antingen ”misinformation” eller ”disinformation ”. Plattformarnas granskning av innehåll gäller båda typerna liksom EU:s översyn. Misinformation gäller felaktig eller vilseledande information spridd utan avsikt att lura. Disinformation är allvarligare. Sådan defineras av EU som: “Disinformation...refers to false or misleading information (min kurs.) that is deliberately spread to deceive and manipulate public opinion, particularly in the context of online communication” (2). Problemet är, att EU, sannolikt beroende på att det utgör en politisk organisation djupt involverad i många faser av medlemsstaternas covid-politik, var mycket känslig för kritik av den genomförda politiken. Man syns ha utfört en övervakande, detaljerad och sträng censur, som uppenbarligen gick utöver vad plattformarna önskade utföra. Men genom EU:s möjligheter att kräva åtlydnad, kom dock plattformarna att följa det centrala censurorganets anvisningar. Vad, som i detta fall behövdes, var ju att på grund av bristande kunskap om covid´s reella ursprung och effekter, det fanns övervägande skäl för myndigheterna att tillåta en bred diskussion om epidemins/pandemins alla aspekter. Ingen visste ju egentligen med någon säkerhet sanningen, och en medborgares rätt att framföra sin åsikt är grundläggande. Detta respekterades ofta dock inte. Ett exempel: den nu av amerikanska myndigheter accepterade sanningen, att viruset spreds från ett kinesiskt laboratorium finansierat av USA (3), censurerades som – åtminstone – misinformation. Man tystade medicinska experter med avvikande sakmässigt grundade annorlunda åsikter om de dramatiska åtgärderna gällande masktvång och avstånd i köer mm. Framförd kritik av de ekonomiskt förödande nerstängningarna av samhällen och skolor mildrades av censuren. Elektronisk censur förfogar ju över ett flertal medel. Kritiska åsikter om vaccinernas inverkan från fackmän, eller människors rättighet att avstå från vaccination, behövde ju inte direkt tas bort. Istället kan man begränsa räckvidden på internet – och därmed i huvudsak minska effektiviteten i informationen - eller man kunde sätta en etikett på innehållet. Om det gällde information från aktiva skribenter, som fick ekonomisk ersättning från plattformen, kanske den rätten togs bort för visst innehåll. Det syns helt klart, att EU:s censurenhets tolkning av misinformation mm ibland stred mot lagstiftningarna om yttrandefrihet i länder, som censuren gällde. Både när det gällde medicinsk expertis, på minst samma kunskapsnivå som regeringarnas experter, eller en allmänhet, som bara utnyttjade sin rätt att kritisera statlig politik, gick EU för långt i tystandet av oppositionella stämmor. En rad åsikter, som skyddats av EU och medlemsstaternas regeringar, har också visat sig vara fel eller överdrivna. Påstådda konspirationsteorier visar sig ju numera ofta vara just korrekt information. Men EU hade inte omdömet att i sin censurverksamhet beakta osäkerheten i kunskapsläget och allmänt människors rätt att framföra sina synpunkter.   Dan Ahlmark  
Källor och vidare läsning 1. EUs förödande angrepp på yttrandefriheten i Europa – del 1 – Nya Dagbladet 2. EU:s förödande angrepp på yttrandefriheten i Europa – del 2 – Nya Dagbladet 3. CIA whistleblower outlines COVID-19 coverup – The Conservative Treehouse]]> Vänsterextrema Revolutionära frontens grundare åtalas för sparkar mot 16-åring https://nyadagbladet.se/inrikes/vansterextrema-revolutionara-frontens-grundare-atalas-for-sparkar-mot-16-aring/ Tue, 22 Sep 2026 13:25:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241265 Joel Bjurströmer Almgren, 47, grundare av vänsterextrema Revolutionära fronten, åtalas för grov misshandel efter ett överfall på en då 16-årig pojke vid Aspuddens IP. Enligt förundersökningen ska han ha sparkat pojken i huvudet medan han låg ner. Han nekar.

Pojken hade kommit för att se IFK Aspudden-Tellus. På läktaren ska Bjurströmer Almgren och ytterligare en man först ha ropat på honom, sedan sprungit ikapp och slagit omkull honom. Därefter började sparkarna. Enligt förundersökningen deltog ett tiotal svartklädda. Bjurströmer Almgren ska ha utdelat upprepade sparkar mot huvudet, medan andra sparkade i ryggen och drog i tröjan. Sedan flydde de maskerade. Förloppet förefaller utpekat: de gick på en ensam pojke, inte tvärtom.

Åklagaren bedömer misshandeln som grov på grund av våldets omfattning och det numerära överläget. Pojken, i dag 17, klarade sig utan allvarliga skador, skriver Bonniertidningen Expressen. I förhör säger han: "Jag står kvar i helchock av att jag inte vet vad som händer, i nästa sekund ligger jag ner och får en massa slag." Matchen ställdes in. En polispatrull fanns redan på plats, men de flesta hann undan. Polisens bilder från gripandet visar blod på Bjurströmer Almgrens händer.

Samma man överföll den som avslöjade åtalet

Uppgifterna om sparkarna kommer från Mijo Eklund, 18, som skriver under namnet Lulle. Han publicerade delar av förundersökningen dagen innan övriga medier. Eklund blev själv överfallen av Bjurströmer Almgren och flera andra vänsterextremister vid Stockholms moské i oktober 2025, och filmade när det hände.

Åtalet rapporterades under tisdagen av Fria Tider, som påminner om att vänstern hyllade honom med kampanjen #freejoel när han tidigare dömdes för att ha knivhuggit en politisk motståndare i ryggen. Den domen, från upploppet i Kärrtorp 2014, blev sex och ett halvt års fängelse, skriver Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet. Fria Tider har också rapporterat att Stockholms tingsrätt i december 2022 dömde honom till två års fängelse för grovt vapenbrott.

Flaskan är den andra åtalspunkten

I samma stämningsansökan åtalas han för misshandel efter att ha slagit en glasflaska i huvudet på en man i 23-årsåldern. Mannen säger i förhör att han försökte gripa in och då fick flaskan, och att den som slog hette Joel Bjurströmer Almgren, rapporterar Aftonbladet. Han är målsägande, inte åtalad. Bjurströmer Almgren nekar till båda punkterna. En annan man, 35 år, åtalas också. Båda har enligt Expressen vägrat svara på polisens frågor.

Åklagaren lämnar politiken utanför

Åklagare Josefine Lundström säger till Aftonbladet att hon inte för någon bevisning om tillhörighet.

– Jag för ingen bevisning till någon tillhörighet åt något håll, det finns ingen större anledning att utreda det i det här fallet. Det är ingen sådan grund till den här misshandeln, säger hon.

Det åtalet gäller är ändå sparkarna mot en pojke som låg ner. I förhör sade Bjurströmer Almgren bara:

– Jag är oskyldig.

Fria Tider uppger, med hänvisning till Lulle, att pojken några veckor senare fick ett hotbrev och att affischer sattes upp i trapphuset. Varken namn eller personnummer återges här.

]]> Halva Ukraina utan ström efter nattens drönar- och robotanfall https://nyadagbladet.se/utrikes/rysk-nattattack-ukraina-dnipro-kiev/ Tue, 22 Sep 2026 12:12:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241244 Ryssland angrep Ukraina med hundratals drönare och tiotals robotar under natten till tisdagen. Rapporter talar om omkring 300 drönare och om strömavbrott i upp till halva landet. Nattens anfall kommer efter den ukrainska drönarsvärmen mot Moskva på valdagen, då tre civila dödades i Moskvaregionen. Källor uppger att anfallet gick mot Kiev, Odesa-regionen, Zaporizjzja, Pavlohrad, Kremenchuk och Dnipro. Vanliga drönare sattes in mot Kiev och Odesa. Jetdrivna drönare gick främst mot Dnipro. Kryssningsrobotar och ballistiska robotar användes mot Kremenchuk, och robotar av typen Banderol mot både Dnipro och Kremenchuks oljeraffinaderi. Spaning över västra Ukraina beskrivs som förberedelse för nästa våg.

Lager och industri

I Odesa-regionen träffades ett lagerkomplex vid Usatove för tredje gången. Rapporter beskriver en stor brand, med tjock svart rök, efter en träff med en jetdriven drönare mot ett lager i utkanten av Odesa. Satellitbilder ska ha visat en kraftig brand av samma slag som vid tidigare träffar mot anläggningen. I Dnipro registrerades en stor brand i stadens sydvästra industriområde efter flera drönare och en ballistisk robot. Rapporter bedömer att anläggningarna inte kan användas under lång tid. Runt Kremenchuks raffinaderi hördes explosioner, men på morgonen fanns ännu inga bilder av brand där. En ballistisk träff noterades också i staden, utan närmare uppgifter om förstörelsen.

Strömavbrott

Konsekvensen som lyfts är elnätet. I Tjernihiv ska omkring 100 000 invånare ha blivit utan ström. Avbrott uppges också ha börjat i Kiev, Mykolajiv och Sumy. Sammantaget beskrivs upp till hälften av Ukrainas territorium som drabbat, och avbrotten väntas fortsätta om anfallen gör det. Rapporterna anger inte hur många som dödats. Regionala ukrainska uppgifter, där ingen annan information finns, talar om två döda och sex skadade i Dnipro, med sök under rasmassor vid ett träffat företag, och om ett femvåningshus i Kiev där 15 personer ska ha räddats.]]> Georgescu gripen i bedrägeriutredning – tredje rättsliga spåret mot den portade valvinnaren https://nyadagbladet.se/utrikes/georgescu-gripen-i-bedrageriutredning-tredje-rattsliga-sparet-mot-den-portade-valvinnaren/ Tue, 22 Sep 2026 11:09:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241216 Rumänsk polis grep under måndagen den tidigare presidentkandidaten Călin Georgescu, misstänkt för bedrägeri mot en affärsman. Georgescu har inte kommenterat ärendet. Om tidigare utredningar har han sagt att de är politiskt motiverade. Åklagarmyndigheten DIICOT genomförde fem husrannsakningar, bland annat i hans hem. Tre personer ska, enligt åklagarna, ha agerat för att få otillbörlig ekonomisk vinning. Politico skriver, med hänvisning till DIICOT, att gruppen ska ha vilselett en rumänsk affärsman för att komma åt garantier han satte in för att få krediter. Offret ska ha förlorat mer än 1,1 miljoner euro. Balkan Insight rapporterar att gruppen, som Georgescu ska ha lett, från september 2021 fick mannen att tro att han kunde få ett lån på 6 miljoner euro mot en garanti. Han ska ha fört över omkring 1 miljon euro och därefter ytterligare 100 000 euro för ett utlovat lån på 15 miljoner. Lånet kom aldrig.

Tredje spåret mot samma man

Bedrägerimisstanken är inte det enda rättsliga spåret. Politico beskriver två pågående mål: ett om en påstådd våldsam kupp mot författningsordningen, och ett om att ha främjat "fascistisk ideologi". Balkan Insight nämner också medhjälp till att undergräva författningsordningen, spridning av falsk information och grundande av en antisemitisk organisation. Georgescu nekar. Inget är avgjort i dom. Bakgrunden är det avbrutna valet. Georgescu vann första omgången i november 2024, enligt Politico med 23 procent av rösterna. I december samma år ogiltigförklarade författningsdomstolen valet och han portades från omvalet, med hänvisning till en påverkansoperation från en främmande stat – enligt rapporteringen Ryssland. Omvalet i maj 2025 vanns av Nicușor Dan.

"Rumänien är en diktatur"

George Simion, Georgescus politiska allierade och ledare för alliansen för rumänernas enhet, AUR, fördömde gripandet på Facebook: "Vem som helst av oss kan bli nästa. Stoppa övergreppen! Rumänien är en diktatur!" Utanför DIICOT, dit Georgescu skulle föras för förhör, samlades hans anhängare. Myndigheterna satte upp avspärrningar och kallade in gendarmeriet. Balkan Insight uppger hundratals anhängare. Politico hänvisar till rumänska medier och talar om flera dussin.

Inifrån FN och Romklubben

Georgescu har sagt det här långt före måndagens gripande. I en intervju med Reiner Fuellmich, publicerad av ICIC den 30 december 2022, berättade han om nära 18 år i FN-systemet. Han började i UNDP i Rumänien och var senare specialrapportör för farligt avfall i närmare två och ett halvt år. Först, sade han, trodde han att FN kunde hjälpa människor. Sedan ändrade han sig. — Den verkliga orsaken är oligarkin, det globala oligarkiska systemet, sade han. Konflikten står enligt honom inte bara mellan suveränitet och globalism. — Plattformen, bron för det här oligarkiska systemet att kontrollera, sade han om FN. — FN:s Agenda 2030 är samma som Davosagendan, sade han. Båda är, enligt honom, icke-statliga organisationer. Samma sak sade han om Romklubben, där han var ordförande för det europeiska centret i Wien i närmare två och ett halvt år. Klubben var, sade han, en annan icke-statlig organisation med samma problem som FN. Den hade börjat 1968 med Aurelio Peccei och rapporten Tillväxtens gränser, som varnade för att planetens resurser exploaterades för fort, av girighet. I praktiken fann han samma slutsats som i hållbarhetsmötena: hur konsumtionen kan ökas. Georgescu har inte uttalat sig om bedrägerimisstanken. Om de tidigare utredningarna har han sagt att de drivs av politiska skäl, och det han beskrivit inifrån FN och Romklubben gör måndagens gripande svårt att hålla isär från den politiken.]]> Varannan svensk ungdom klarar ibland inte dagen utan energidryck https://nyadagbladet.se/halsa/varannan-ungdom-klarar-inte-dagen-utan-energidryck/ Tue, 22 Sep 2026 09:41:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241213 Nästan tre av tio svenska 15–19-åringar dricker energidryck varje dag, och bland dem som dricker uppger en tredjedel att de gör det för att klara skolan bättre. Det är den högsta konsumtionen i Norden, enligt en nordisk studie som Livsmedelsverket har lett. 28 procent dricker minst en gång om dagen och 75 procent minst en gång i veckan, mot 22 respektive 61 procent i Norden som helhet. Bara sju procent av de svenska ungdomarna svarar att de aldrig dricker energidryck. I Danmark är den andelen 29 procent. Av dem som dricker uppger 33 procent i Sverige att ett skäl är bättre skolresultat, mot 18 procent i både Norge och Danmark. Varannan ungdom i Sverige uppger att de åtminstone ibland inte klarar en dag utan energidryck. "Studien ger en stark varningssignal om att allt för många ungdomar är beroende av energidrycker för att orka med sin vardag. Det kan få allvarliga konsekvenser för ungas psykiska hälsa och skolgång", skriver Karen Ellemann, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, i pressmeddelandet som Livsmedelsverket meddelar under tisdagen. De dricker oftare, inte mer per gång. Av dem som dricker väljer 80 procent i Sverige en vanlig burk på 250–330 milliliter. Bara nio procent tar en halvlitersburk, mot 37 procent i Norge och 38 procent i Danmark. Någon lagstadgad åldersgräns finns inte i Sverige. Branschens överenskommelse om att inte sälja till under 15 år lämnar den undersökta gruppen 15–19 år utanför. Livsmedelsverkets råd är att den som är under 16 år inte bör få i sig mer än 70 milligram koffein per dag, en gräns som beroende på koffeinhalt kan nås med en tredjedels burk. I rapporten konstateras att de nordiska reglerna redan skiljer sig, bland annat i högsta tillåtna koffeinhalt. Ungdomspaneler startar i höst, och policyrekommendationer ska presenteras sommaren 2027.]]> USA:s hälsodepartement frågar om strålning skadar under gränsvärdet https://nyadagbladet.se/halsa/kennedy-tradlos-stralning-under-gransvarden/ Tue, 22 Sep 2026 08:51:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241205 USA:s hälsodepartement har formellt begärt in underlag om elektromagnetiska fält, radiofrekvent strålning och trådlös strålning – och frågar uttryckligen efter belägg för skador som kan uppstå redan under gällande federala gränsvärden. Svaren ska vara inne senast den 21 oktober 2026.

Begäran presenterades under torsdagen, då hälsodepartementet meddelade att forskare, läkare, industri, folkhälsoexperter, arbetstagare och enskilda medborgare uppmanas att skicka in evidens om möjliga hälsoeffekter av trådlös teknik. Materialet ska användas för att bedöma kunskapsläget, jämföra amerikanska och internationella säkerhetsstandarder och ta fram rekommendationer för beslutsfattare, familjer, skolor och kommuner.

Under måndagen publicerades kungörelsen i Federal Register, USA:s officiella kungörelseorgan, som dokument 2026-19252. Där framgår att svar lämnas via regulations.gov under diarienummer HHS-OASH-2026-0397, och att handlingen är undertecknad av USA:s hälsominister Robert F. Kennedy jr.

Frågan om exponering under gränsen

Det som skiljer begäran från tidigare federala ställningstaganden är hur öppet frågan ställs. Departementet vill ha in vetenskapliga belägg för skadliga hälsoeffekter vid strålningsnivåer under dagens federala gränsvärden, men också underlag om vad de gällande gränsvärdena i sig kan innebära och om sammanlagd exponering över tid.

Samtidigt efterfrågas underlag om känsliga grupper: barn, gravida, äldre, personer med inopererade medicintekniska produkter, yrkesgrupper med förhöjd exponering och personer med befintlig sjukdom. En särskild fråga gäller om riskbedömningen bör göras annorlunda för dem. Departementet vill också veta hur verklig exponering ska mätas och övervakas, och vilken teknisk information som bör redovisas för konsumenter, boende, arbetstagare, skolor, vårdgivare och lokala myndigheter.

5G, wifi och smarta elmätare i samma bedömning

Tekniken som ska bedömas är konkret: mobiltelefoner, wifi, smarta elmätare med kommunikationsfunktion, bärbara produkter, trådlösa medicintekniska apparater, 5G, 6G och satellitkommunikation. Kungörelsen tar dessutom upp trådlös infrastruktur och vilka belägg som bör vägas in när det gäller närhet till bostäder, skolor, barnomsorg och arbetsplatser, antenntäthet och utbyggnaden av små basstationer. Hur forskningen bör samordnas mellan läkemedelsmyndigheten FDA, forskningsinstitutet NIH och smittskyddsmyndigheten CDC är en egen fråga.

Enligt kungörelsen har den allmänna oron ökat, särskilt när det gäller barn, skolor och långvarig sammanlagd exponering, och departementet säger sig vilja ha underlag som gör det möjligt att minska onödig exponering där det är motiverat.

Uppdraget kopplas till hälsokampanjen Make America Healthy Again.

— Den trådlösa tekniken är en del av vardagen, och vår forskning måste hänga med. MAHA-strategin gav hälsodepartementet i uppdrag att granska elektromagnetisk strålning och hälsoforskning, och det uppdraget fullföljer vi nu, säger Kennedy i pressmeddelandet.

Samma besked lade han ut på X under måndagskvällen.

NyD rapporterade i januari att hälsodepartementet skulle kartlägga kunskapsluckor kring mobilstrålning, med särskilt fokus på barn och nyare teknik.

Begäran är frivillig och innebär varken ett policybeslut eller en ansökningsomgång, och inskickat material blir offentligt på regulations.gov. Fristen går ut den 21 oktober 2026. Något nytt gränsvärde finns inte.

]]> IAF: 814 miljoner kronor betalades ut felaktigt från a-kassorna https://nyadagbladet.se/inrikes/iaf-814-miljoner-kronor-felaktigt-fran-a-kassorna/ Tue, 22 Sep 2026 08:01:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241198 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) uppskattar att 814 miljoner kronor betalades ut felaktigt från arbetslöshetsförsäkringen under 2025, vilket motsvarar 3,4 procent av de 24,4 miljarder kronor som betalades ut under året. Ungefär tre av fem felaktiga kronor har orsakats av de arbetssökande själva. Uppskattningen kommer från IAF:s omfattningsstudie, som beslutades under tisdagen och har lämnats till regeringen. Det sammanvägda intervallet är 713–914 miljoner kronor. Myndighetens rapport bygger på registeranalyser och ärendegranskningar. Tyngst väger felen hos de sökande, omkring 500 miljoner kronor. Merparten gäller förhållanden som inte har anmälts. Det vanligaste är att arbete inte har redovisats. Därefter följer fortsatt företagande, studier och vistelse utomlands under tid med ersättning. — Mer än hälften av alla felaktiga utbetalningar beror på att arbetssökande lämnar fel uppgifter om inkomster, företagande eller studier. Det orsakar felaktiga utbetalningar som uppgår till 500 miljoner kronor - alltså en halv miljard kronor, säger Mathias Wahlsten. Mellan 341 och 443 miljoner kronor av de sökandes fel bedöms kunna bero på misstänkt avsiktliga fel eller grov vårdslöshet. IAF understryker samtidigt att det inte går att bedöma om den andelen har förändrats sedan den förra omfattningsstudien 2021, eftersom metod och datamaterial skiljer sig åt.

Fel beslut trots korrekta uppgifter

Resten av felen uppstår i myndigheternas och kassornas egen hantering. Fel orsakade av Arbetsförmedlingen eller a-kassorna uppskattas till omkring 242 miljoner kronor. Den dominerande orsaken är att tillräckliga och korrekta uppgifter fanns – men att beslutet blev fel. Ett exempel är att en sökande uppgett studier till Arbetsförmedlingen utan att informationen förts vidare till a-kassan. Fel som orsakas av a-kassornas egna bedömningar uppskattas till 66 miljoner kronor 2025, mot 19 miljoner kronor 2021. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Arbetsförmedlingens fel fortsätter enligt IAF att minska. När samma risker jämförs som 2021 landar 2025 på 585 miljoner kronor och 2,5 procent, mot 564 miljoner kronor och 2,6 procent. IAF:s bedömning är att andelen felaktiga utbetalningar inte har förändrats i någon större utsträckning – den högre totalsumman förklaras främst av bättre studiekvalitet och bredare täckning av riskerna. Ändå kvarstår ett nettofel på 327–357 miljoner kronor inom kassornas ordinarie kontrollområden, efter förväntade återbetalningar. IAF menar att kassorna behöver upptäcka felen tidigare.]]> Källor: USA vill öppna två nya baser på Grönland https://nyadagbladet.se/utrikes/kallor-tva-platser-usa-baser-gronland/ Tue, 22 Sep 2026 07:18:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241193 USA planerar två nya militärbaser på Grönland, enligt källor till Reuters. De pekar ut Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten, inför att säkerhetsavtalet med Danmark och Grönland väntas undertecknas senare under tisdagen. Texten är inte offentlig. Två av tre personer med insyn namnger platserna för Reuters: Narsarsuaq, där befolkningen krympt till några dussin sedan USA stängde Bluie West One på 1950-talet, och Mestersvig, en militär utpost på östkusten som används av Siriuspatrullen, ett danskt specialförband med hundsläde. Danmarks Radio skriver samma kväll att det ännu är oklart exakt var baserna ska ligga, men att USA vid flera tillfällen visat intresse för flygplatsen i Narsarsuaq. Varken danska eller grönländska myndigheter har bekräftat Mestersvig. Undertecknandet väntas vid FN:s generalförsamling i New York klockan 16.30 svensk tid. Källorna säger att detaljerna inte är låsta förrän underskriften. Vita huset avböjde att kommentera innehållet. Danmarks och Grönlands regeringar svarade inte på Reuters förfrågan. Nya Dagbladet har tidigare redovisat hur Donald Trump och den danska regeringen beskriver samma opublicerade text. Trump skrev i fredags att uppgörelsen "ger USA permanent kontroll över säkerheten, och alla andra behov, på Grönland", och att en stor militär närvaro ska börja byggas i den relevanta delen av ön. En anonym tjänsteman vid USA:s utrikesdepartement sade till NBC att avtalet också ska ge rätt att öka antalet baser efter behov. Inget av det går att läsa mot en publicerad text.

Bygden vid landningsbanan

I Narsarsuaq har Ole Guldager, som driver ortens museum, hus nära banan. — Att föreställa sig att vi kan bo här tillsammans med amerikanerna tror jag inte blir fallet, säger han till DR. — Det skulle bli mycket kontrollerat vad som pågår, och jag gissar att amerikanerna långt skulle föredra att vi flyttar härifrån, fortsätter han. — Jag tror att folk kommer att vara mycket skeptiska till det här. Det har att göra med den oförutsägbarhet som den amerikanska administrationen har visat under en rad år, men särskilt de senaste två åren, säger han. Aqqaluk Lynge, grundare av Inuit Ataqatigiit och tidigare ordförande för Inuit Circumpolar Council, säger att inget konkret är känt förrän man ser hur en bas skulle se ut. En civil del måste finnas kvar i Narsarsuaq. — Det är bara på det sättet man kan etablera ett någorlunda förhållande till amerikansk närvaro i det grönländska samhället, säger han till DR. Borgmästaren i Kommune Kujalleq, Malene Vahl Rasmussen, säger att kommunen "går inte på kompromiss med civila rättigheter och bystatus om en bas ska öppnas i Narsarsuaq".

Inget besked före underskriften

Mette Frederiksen och försvarsminister Jeppe Bruus vill inte gå in i innehållet. — Vi kan inte gå in i substansen förrän vi har ett undertecknat avtal, sade Frederiksen till DR på måndagskvällen. Christian Kjeldsen, ordförande för näringslivsorganisationen Grönlands Erhverv, har inte heller sett texten. Han noterar att parterna hittills kallat uppgörelsen tillfredsställande och talar om en "win-win-win".

Den bas som finns kvar

Narsarsuaq var den amerikanska basen Bluie West 1 mellan 1941 och 1958. Banan blev sedan civil flygplats. Under kalla kriget hade USA 17 anläggningar och över 10 000 man på ön, enligt Reuters. I dag finns bara Pituffik Space Base i nordväst, med omkring 150 militärer. I april rapporterade DR att en officer från USA:s marinkår besökt Narsarsuaq och frågat om banan, hamnen och byggnaderna. Nordkommando sade då att platsen övervägdes, utan beslut. Den civila flygplatsen och hotellet skulle stängas när en ny flygplats öppnar i Qaqortoq, omkring sex mil bort.]]> Sociala medier främjar djurturism https://nyadagbladet.se/miljo/sociala-medier-framjar-djurturism-med-nar-kontakt/ Tue, 22 Sep 2026 06:45:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241182 En ny rapport har undersökt om sociala medier gör det mer lockande att rida elefant, klappa tigerungar och ta selfies med vilda djur. De som använder plattformarna mest är också mest benägna att vilja dit. World Animal Protection har gått igenom 1 224 YouTube-filmer från över 400 anläggningar i 58 länder. I 87 procent av dem var det turisterna själva som laddade upp klippet. Oftast syns någon som rör vid djuret eller håller i det. — Sociala medier kan få ett möte med ett vilt djur att se roligt, säkert och oskyldigt ut. Men kameran fångar bara vad som händer i stunden, säger Jan Schmidt-Burbach, som arbetar för World Animal Protection i Danmark och har varit med och tagit fram rapporten Every Like Has a Price, i det pressmeddelande organisationen publicerade den 14 september 2026. Av 78 filmer med stora kattdjur och krokodiler var drygt hälften av kommentarerna positiva och 19 procent kritiska. Nästan nio av tio av de filmerna uppmanade andra att åka. I en enkät med 2 427 personer i sex länder kunde mer än hälften av 18–25-åringarna tänka sig ett besök, mot ungefär en fjärdedel av dem över 65. I Sverige var andelen 33,2 procent, i USA 61,3 och i Nederländerna 21,9. De som använde flest plattformar var upp till 13 gånger mer benägna än icke-användare att säga ja. Det är enkätsvar, inte bokade resor. — Användare skapar innehållet. Plattformarna förstärker det och gör det synligt. Båda har därför ett ansvar för vad som blir normaliserat online, säger Schmidt-Burbach.]]>