<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Löpsedel &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/visibility/front-page-col1/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 03 Sep 2026 09:49:25 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Löpsedel &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Drönarfyndet i Leipzig: Regeringen följer Berlin och pekar ut Ryssland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/dronarfyndet-leipzig-regeringen-foljer-berlin-ryssland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 03 Sep 2026 09:39:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Jimmie Åkesson]]></category>
		<category><![CDATA[Leipzig]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf Kristersson]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239204</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sverige har kallat upp Rysslands ambassadör och kallar drönarfyndet i början av augusti vid Leipzigs flygplats för ett ryskt hybridangrepp. Jimmie Åkesson går ännu längre och säger att ansvaret har bekräftats. </strong><strong>Samtidigt håller den tyska regeringen de avgörande bevisen hemliga för allmänheten.</strong>

En flygplatsanställd hittade den 4 augusti en drönare som enligt LKA bar en spränganordning innanför säkerhetsområdet på Leipzig/Halle flygplats.

Drönaren låg nära ett ukrainskt Antonov-fraktflygplan. Laddningen exploderade aldrig och ingen kom till skada.

Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt pekade den 1 september ut Ryssland. Han sade att drönarens konstruktion, delar, sprängämne och tändanordning liknar materiel från tidigare ryska operationer och kriget i Ukraina.

<strong>Dobrindt sade också att</strong> polisens undersökning, tillvägagångssättet och underrättelseuppgifter tillsammans bevisar ryskt ansvar. Enligt ministern agerade de misstänkta på uppdrag av ryska statliga organ, utan att ange vilka organ han syftade på eller hur utredarna hade knutit ordern till dem.

Allmänheten har inte fått ta del av hela den tekniska undersökningen eller underrättelseuppgifterna.

Enligt en gemensam <a href="https://www.tagesschau.de/investigativ/ndr-wdr/leipzig-drohne-russland-100.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">granskning</a> säger sig utredarna ha identifierat två misstänkta. De ska ha hittat DNA-spår på en drönare, en konservburk med sprängämnen och på en antenn nära flygplatsen. En av de misstänkta uppges ha ett ryskt pass, medan den andre uppges ha både lettiskt och ryskt pass.

Ryska pass och liknande materiel räcker däremot inte ensamma för att visa att den ryska staten gav ordern.

Dagen före utpekandet sade den tyska regeringens talesman att regeringen först skulle peka ut den ansvarige när utredningen var klar. Något som man nu däremot gör.
<h3>Ulf Kristersson pekar ut Ryssland</h3>
Statsminister Ulf Kristersson skrev redan samma eftermiddag om "den ryska hybridattacken i Leipzig" som ett faktum, och försäkrar Tyskland fullt svenskt stöd.

Kristersson bekräftar även att regeringen sammankallat det Nationella säkerhetsrådet. Efter mötet kallade Utrikesdepartementet upp Rysslands ambassadör.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Varje regerings viktigaste ansvar är medborgarnas säkerhet. Den uppgiften tar vi på största allvar. Vår historiska upprustning av försvaret gör tillsammans med Natomedlemskapet att Sverige är tryggare än på många decennier, trots en orolig omvärld.</p>
Vi har just avslutat det… <a href="https://t.co/ZipEQ2acev">pic.twitter.com/ZipEQ2acev</a>

— Ulf Kristersson (@SwedishPM) <a href="https://x.com/SwedishPM/status/2095053822922010830?ref_src=twsrc%5Etfw">September 2, 2026</a></blockquote>
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard pekar också ut Ryssland och betonar att Sverige fördömer sabotageförsöket och stöder Tysklands svar.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="sv">Rysslands mål är ett splittrat Europa och minskat stöd till Ukraina.</p>
Vårt svar måste vara mer enighet, mer upprustning och ökat stöd till Ukraina.

Det är ett av budskapen som jag kommer framföra när EU:s utrikesministrar möts i dag. <a href="https://t.co/KU26ZEpBjc">pic.twitter.com/KU26ZEpBjc</a>

— Maria M Stenergard (@MariaStenergard) <a href="https://x.com/MariaStenergard/status/2095015533535953125?ref_src=twsrc%5Etfw">September 2, 2026</a></blockquote>
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har i ett inlägg på X gått ut med att Ryssland ligger bakom och att ansvaret har bekräftats.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Sverige står inför ett ytterligare försämrat omvärldsläge efter att det bekräftats att Ryssland står bakom hybridangreppet i tyska Leipzig. Rysslands agerande måste fördömas och motverkas.</p>
Sverigedemokraterna stödjer de åtgärder regeringen vidtar. Det är viktigt att vi står…

— Jimmie Åkesson (@jimmieakesson) <a href="https://x.com/jimmieakesson/status/2095036248846926101?ref_src=twsrc%5Etfw">September 2, 2026</a></blockquote>
Varken Ulf Kristersson, Maria Malmer Stenergard eller Jimmie Åkesson har i skrivande stund redovisat någon självständig svensk prövning som förklarar de tvärsäkra ordvalen.
<h3>Ryssland tillbakavisar</h3>
Ryssland förnekar all inblandning i händelsen och tillbakavisar samtliga anklagelser. Den ryska ambassaden i Berlin kallar det hela för en hastigt hopsatt provokation.

President Vladimir Putin hävdar att någon har planterat bevis för att flytta uppmärksamheten från tyska inrikesproblem.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">&#x1f1f7;&#x1f1fa;&#x2604;&#xfe0f; &#x1f1e9;&#x1f1ea; <a href="https://x.com/hashtag/Putin?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Putin</a> calls <a href="https://x.com/hashtag/Germany?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Germany</a>’s sanctions a “serious mistake”</p>
Russian President Vladimir Putin has described <a href="https://x.com/hashtag/German?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#German</a> punitive measures against <a href="https://x.com/hashtag/Russia?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Russia</a> following the incident involving an explosive drone at <a href="https://x.com/hashtag/Leipzig?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Leipzig</a>/Halle Airport as a “serious mistake.”
“Where is the evidence?”… <a href="https://t.co/l1xeULA19z">pic.twitter.com/l1xeULA19z</a>

— Mahalaxmi Ramanathan (@MahalaxmiRaman) <a href="https://x.com/MahalaxmiRaman/status/2095368918194090113?ref_src=twsrc%5Etfw">September 3, 2026</a></blockquote>
Underlaget som allmänheten kan granska räcker därför varken för att slå fast en skenoperation eller för att följa en order från Moskva hela vägen till de påstått misstänkta.

Skillnaden i ordval är ändå tydlig: Tyskland har pekat ut Ryssland, medan svenska makthavare talar om ryskt ansvar som ett bekräftat faktum.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Unicef: Vart femte barn utsatt för övergrepp online</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/vart-femte-barn-sexuella-overgrepp-online-unicef/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 03 Sep 2026 05:50:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[internetsäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Sexuella övergrepp]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[Unicef]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239186</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En Unicef-studie visar att vart femte barn i de undersökta länderna hade utsatts för sexuella övergrepp eller utnyttjande online. Färre än en procent av fallen rapporterades till polis, socialtjänst eller stödlinjer.</strong>

Rapporten bygger på nationellt representativa undersökningar med omkring 21 000 internetanvändande barn. Uppgifterna samlades in i två omgångar mellan 2020 och 2025 och gäller därför olika mätår i olika länder.

Studien omfattar länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Karibien samt Östeuropa.

Unicef uppskattar att drygt 15 miljoner barn exponerades för sexuellt innehåll som de inte ville se. Nio miljoner pressades att delta i sexuella samtal eller dela bilder, medan fyra miljoner fick sexuella bilder på sig själva spridda utan samtycke.
<h3>De flesta berättade aldrig för en myndighet</h3>
Nästan 60 procent av övergreppen skedde på sociala medier och 14 procent i onlinespel. I 57 procent av fallen var förövaren någon som barnet redan kände, exempelvis en vän, partner, jämnårig eller familjemedlem. I 38 procent av fallen hade barnet först kommit i kontakt med personen på nätet.

— <em>Övergreppen begås inte av främlingar i mörka vrår, utan av någon barnen känner. Plattformarnas brist på säkerhet gör det lätt för förövare att komma i kontakt med barnen</em>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/vart-femte-barn-utsatts-for-overgrepp-online" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Lulu Li, Unicef Sveriges expert på barns rättigheter online.

Mer än fyra av tio berättade inte för någon vad som hade hänt. Färre än en procent rapporterade övergreppet till polis, socialtjänst eller en stödlinje. Det vanligaste skälet till tystnaden var att barnet inte visste vart det kunde vända sig.

Barn som uppgav att de utsatts rapporterade också betydligt oftare självskadebeteende, ångest och självmordstankar. Sambanden kvarstod när forskarna tog hänsyn till ålder och kön, men eftersom undersökningen är en tvärsnittsstudie kan den inte visa att övergreppen ensamma orsakade problemen.

Unicef efterlyser bland annat starkare integritetsskydd för barn, begränsningar av oönskade kontakter från vuxna och bättre system för att upptäcka och anmäla övergrepp. Organisationen vill också att regeringar och teknikföretag tar ett större ansvar, så att skyddet inte läggs på barnen själva.

— <em>Vi måste alla, inklusive regeringar och teknikföretag, göra mer för att skydda barn på nätet</em>, <a href="https://reliefweb.int/report/world/through-childrens-eyes-how-digital-technologies-enable-child-sexual-abuse-enar" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Unicefs generaldirektör Catherine Russell.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”Saker vi inte talar om i Sverige”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/saker-vi-inte-talar-om-i-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Sep 2026 10:47:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Andreas Sidkvist]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[DCA-avtalet]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Partiet MoD]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[yttrandefrihet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239179</guid>

					<description><![CDATA[Det är mycket prat om valfläsk. Partierna bjuder över varandra med några hundralappar hit och ett avdrag dit.

Samtidigt är några av de största besluten om Sveriges framtid redan fattade.

Sverige har gått med i Nato. Amerikansk militär har fått tillgång till svenska militära områden. Hundratals miljarder satsas på krig och upprustning. Grundlagsskyddade friheter har begränsats och EU bygger ut kontrollen över vår digitala offentlighet.

Men var är den stora valdebatten?

Mindre partier som ifrågasätter färdriktningen släpps knappt fram i de stora medierna.

Du får välja färg på bilen, men motorn och destinationen är redan bestämda.

Här är sex riktiga valfrågor.
<h3>1. 128 miljarder till Ukraina</h3>
Sveriges militära stöd till Ukraina uppgår till omkring 128 miljarder kronor. Med civilt stöd cirka 157 miljarder.<sup><a href="#kalla-1">[1]</a></sup>

Samtidigt visade Gallup 2025 att 69 procent av ukrainarna ville se ett förhandlat slut på kriget så snart som möjligt. Bara 24 procent ville fortsätta till seger.<sup><a href="#kalla-2">[2]</a></sup>

Varför är svenska politikers svar fortfarande fler vapen och mer pengar?

Man kan fördöma Rysslands invasion och samtidigt vilja få slut på dödandet.

Fredsförhandlingar är inte kapitulation. Diplomati är inte förräderi.
<h3>2. Den nya krigsekonomin</h3>
Sveriges militära försvarsanslag är 175 miljarder kronor 2026, 18 procent mer än 2025. Ukrainastödet ligger utanför.<sup><a href="#kalla-3">[3]</a></sup>

Regeringen siktar på 3,5 procent av BNP till försvaret 2030 och Nato-länderna har åtagit sig att nå totalt 5 procent 2035, inklusive bredare försvars- och säkerhetsutgifter.<sup><a href="#kalla-4">[4]</a></sup>

Fem procent av en BNP på 7 000 miljarder skulle motsvara 350 miljarder om året.

Varifrån ska pengarna komma? Skatter? Statsskuld? Nedskärningar?

När några miljarder satsas på vården är det en stor reform. När tiotals miljarder går till försvaret är det en självklarhet.

Det är också valfläsk. Fast åt vapenindustrin.
<h3>3. Amerikansk militär på svensk mark</h3>
Genom DCA-avtalet har USA fått tillgång till 17 svenska militära anläggningar och områden.<sup><a href="#kalla-5">[5]</a></sup>

Delar kan dessutom upplåtas för amerikanska styrkors ensamma tillgång.<sup><a href="#kalla-5">[5]</a></sup><sup><a href="#kalla-6">[6]</a></sup>

Det är en historisk förändring.

Militära allianser innebär inte bara att någon lovar att försvara dig. Du blir också en del av deras militära infrastruktur och konflikter.

Varför är detta inte en av valets största frågor?
<h3>4. Från alliansfrihet till Nato</h3>
I mars 2022 varnade Magdalena Andersson för att ett svenskt Natomedlemskap kunde destabilisera vårt närområde.<sup><a href="#kalla-7">[7]</a></sup>

Sedan vände Socialdemokraterna.

Ingen folkomröstning hölls. 2024 blev Sverige medlem och mer än 200 år av militär alliansfrihet var över.

Har Sverige blivit säkrare, eller har vi gjort oss strategiskt viktigare i en konfrontation mellan Nato och kärnvapenmakten Ryssland?

Den frågan borde åtminstone diskuteras.
<h3>5. Pandemin är över. Var är granskningen?</h3>
Under pandemin infördes extraordinära begränsningar. Vaccinationsbevis infördes och människor utsattes för hårt tryck att vaccinera sig.

De som ifrågasatte risker eller virusets ursprung avfärdades ofta som antivaxxare och konspirationsteoretiker.

Sedan kopplades Astra Zenecas vaccin till mycket sällsynta fall av ovanliga blodproppar i kombination med låga nivåer av blodplättar.<sup><a href="#kalla-8">[8]</a></sup> Myokardit och perikardit identifierades som biverkningar som kan förekomma i mycket sällsynta fall efter vaccination med mRNA-vaccinerna Comirnaty och Spikevax.<sup><a href="#kalla-9">[9]</a></sup>

År 2025 bedömde CIA att ett laboratorierelaterat ursprung för covid-19 var mer sannolikt än ett naturligt ursprung, men myndigheten betonade att bedömningen gjordes med låg tilltro och att båda scenarierna var möjliga.<sup><a href="#kalla-10">[10]</a></sup>

Varför har Sverige inte genomfört en kompromisslös granskning av pandemipolitiken?

Det handlar inte om att vara för eller mot vaccin.

Det handlar om vad som händer med demokratin när människor förväntas lyda och de som ifrågasätter makten blir problemet.
<h3>6. Yttrandefriheten naggas sönder</h3>
Sedan 2023 gäller lagen om utlandsspioneri. Riksdagen skriver själv att den innebär begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.<sup><a href="#kalla-11">[11]</a></sup>

2025 placerade EU den schweiziske före detta översten Jacques Baud på sin sanktionslista, bland annat med hänvisning till prorysk propaganda och informationsmanipulering.<sup><a href="#kalla-12">[12]</a></sup>

Oavsett vad man tycker om Baud är principfrågan viktig:

Hur långt ska politiska institutioner få gå för att bestraffa människor för information och analyser de anser gynnar en främmande makt?

Samtidigt reglerar Digital Services Act hur de största plattformarna ska hantera bland annat systemrisker för samhällsdebatt och val.<sup><a href="#kalla-13">[13]</a></sup> Parallellt fortsätter EU-arbetet med det som brukar kallas Chat Control.<sup><a href="#kalla-14">[14]</a></sup>

Goda syften räcker inte. Vi måste fråga vilken infrastruktur för övervakning och kontroll som byggs.
<h3>Det är detta valet borde handla om</h3>
Sverige har övergett alliansfriheten. Amerikansk militär har fått tillgång till svenska militära områden. 128 miljarder har satsats på militärt Ukrainastöd. Försvarsutgifterna rusar. Grundlagsskyddade friheter har begränsats och EU:s digitala makt växer.

Ändå handlar valrörelsen om några hundralappar hit och dit.

De verkliga frågorna är större:

Krig eller fred.

Alliansfrihet eller stormaktsberoende.

Öppen debatt eller åsiktskorridor.

Medicinskt självbestämmande eller statlig lydnad.

Privatliv eller digital övervakning.

Det handlar om vilket samhälle våra barn ska leva i.

Bilen rullar redan mot sin destination. Frågan är om du någonsin fick vara med och välja den.

&#160;

<em>Andreas Sidkvist, vice partiledare och riksdagskandidat för MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hönsens vardag direktsänds vid ägghyllan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/honsens-vardag-direktsands-vid-agghyllan/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Sep 2026 10:19:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[ägg]]></category>
		<category><![CDATA[höns]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239157</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kunder vid ägghyllan på Ica Kvantum Liljeholmen kan följa höns på en småländsk gård i direktsändning. Försöket ska visa om större insyn i djurhållningen kan öka intresset för småskaligt producerade grönbetesägg.</strong>

Bakom satsningen står nätbutiken Gårdens, som säljer äggen, och den fristående producenten Alvas Naturbete utanför Mönsterås. En kamera vid gårdens mobila hönshus sänder hönsens vardag till en skärm i Stockholmsbutiken. Samma <a href="https://www.gårdens.se/pages/gronbetesagg-alvas-naturbete" target="_blank" rel="noopener nofollow">direktsändning</a> går även att följa på nätet.

Sex ägg kostar 49 kronor. Tanken är att kunderna ska få se vad som skiljer produktionen från billigare alternativ, i stället för att enbart mötas av några rader på en förpackning.

— <em>Vi vet inte svaret ännu, och det är precis därför vi gör testet</em>, säger Oskar Karlsson, medgrundare och operativ chef på Gårdens, i ett pressmeddelande som <a href="https://www.ja.se/artikel/2240450/se-honsen-live-i-butiken.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">återges</a> av Jordbruksaktuellt.

Hönsen vistas utomhus under säsongen och flyttas regelbundet till nytt bete. En tid efter att gårdens kor har betat på en yta släpps hönsen dit för att krafsa efter bland annat gräs och insekter.

Gårdens samlar mat från småskaliga svenska producenter och säljer bland annat kött, mejerivaror, ägg, grönsaker och skafferivaror med hemleverans. Alla förädlade livsmedel i Gårdens sortiment är Ä-märkta, enligt konsumentföreningen Äkta vara. Föreningen uppger att Gårdens är den första svenska butiken med ett sådant sortiment. <a href="https://www.aktavara.org/nyheter/317259/gardens-blir-sveriges-forsta-och-enda-helt-a-markta-butik" target="_blank" rel="noopener nofollow">Ä-märket</a> används för livsmedel utan tillsatser, fejkade aromer och industriella ingredienser. Märket används inte på oförädlade råvaror som ägg.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här skjuts knivbeväpnade kvinnan till döds av polis på Times Square</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/knivattack-times-square-kvinna-skjuts-polis/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Sep 2026 06:34:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Erin Piacenti]]></category>
		<category><![CDATA[New York]]></category>
		<category><![CDATA[NYPD]]></category>
		<category><![CDATA[Pamela Cisneros]]></category>
		<category><![CDATA[Times Square]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239163</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Med två köksknivar i händerna kretsar Pamela Cisneros runt poliserna mitt bland Times Squares reklamskyltar, taxibilar och förbipasserande. Ögonblick senare skjuter två poliser ned henne. Kort dessförinnan hade Cisneros knivhuggit två främlingar. Den 68-årige mannen överlevde, medan 32-åriga Erin Piacenti, chef vid Bank of America, avled av sina skador.</strong></p>
<p>Dramatiska bilder från centrala New York visar den 49-åriga kvinnan med en kniv i vardera handen. Poliser håller avstånd medan hon rör sig i en vid cirkel och fortsätter framåt.</p>
<p>När Cisneros går mot poliserna avlossar två av dem sina tjänstevapen. Hon faller till marken och förs senare till Bellevue Hospital, där hon dödförklaras.</p>
<p>Filmen visar inte de två knivattacker som föregick konfrontationen.</p>
<p>Polisen <a href="https://abcnews.com/US/2-stabbed-times-square-suspect-shot-police-authorities/story?id=136100086" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att våldet började omkring klockan 16.26 på måndagen nära korsningen mellan West 41st Street och Seventh Avenue. Cisneros tog fram två knivar ur en shoppingpåse och högg först en 68-årig man som just hade kommit upp ur tunnelbanan och väntade vid övergångsstället tillsammans med sin hustru.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true"><p lang="en" dir="ltr">BREAKING: Woman who stabbed two people, killing one, then attempted to stab police officers was shot and killed by police. <a href="https://t.co/BGjISewGLC">https://t.co/BGjISewGLC</a></p>&#8212; Daily Loud (@DailyLoud) <a href="https://x.com/DailyLoud/status/2094805362935251218?ref_src=twsrc%5Etfw">September 1, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<!-- /wp:html -->
<h3>Två attacker inom 20 sekunder</h3>
<p>Det första offret var den 68-årige mannen. Cisneros högg honom i magen när han väntade vid övergångsstället tillsammans med sin hustru. Han skadades allvarligt men kunde lämna Bellevue Hospital under tisdagen, <a href="https://abc7ny.com/post/times-square-stabbing-victims-suspect-identified-deadly-stabbings-police-involved-shooting/19774787/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> ABC7 New York.</p>
<p>Omkring 20 sekunder senare fortsatte Cisneros ett kvarter norrut. Där knivhögg hon Erin Piacenti i magen.</p>
<p>Piacenti var 32 år, chef vid Bank of America och bosatt i Chester i delstaten New Jersey. Hon avled senare på sjukhuset.</p>
<p>New Yorks polischef Jessica Tisch beskriver båda angreppen som slumpmässiga och oprovocerade.</p>
<p>Bank of America uppger att företaget är chockat och djupt bedrövat över förlusten av en uppskattad kollega.</p>
<h3>Elchockvapen stoppade henne inte</h3>
<p>Vittnen kallade på poliser vid NYPD:s närbelägna station. Poliserna försökte under omkring fyra minuter förmå Cisneros att lägga ifrån sig knivarna.</p>
<p>– <em>Jag tänker inte släppa någonting. Jag dödar hellre er båda</em>, sade hon enligt Tisch.</p>
<p>Polisen använde elchockvapen två gånger utan att stoppa henne. När Cisneros fortsatte mot poliserna med knivarna sköt två av dem med sina tjänstevapen.</p>
<p>NYPD har <a href="https://x.com/NYPDnews/status/2094573468628963817" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerat</a> en bild av de två knivar som återfanns på platsen. Myndigheten ska genomföra en intern granskning av dödsskjutningen och har meddelat att polisernas kroppskamerabilder ska offentliggöras.</p>
<p>Cisneros hade enligt polisen dokumenterade psykiska problem och två tidigare kontakter med NYPD, men inga tidigare gripanden. Polisen har inte funnit något som tyder på ett terrordåd.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Danmark: Tre av tio våldtäktsdömda hade utländsk bakgrund</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/danmark-tre-av-tio-valdtaktsdomda-icke-vastlig-bakgrund/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Sep 2026 05:59:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[icke-västliga invandrare]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[kriminalitet]]></category>
		<category><![CDATA[våldtäkt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239142</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Av de 124 personer som dömdes för våldtäkt i Danmark under 2025 var 37 invandrare eller efterkommande till invandrare från icke-västliga länder. Det motsvarar 30 procent av de dömda.</strong>

Statistiken redovisas i en sammanställning från det danska justitiedepartementet, <a href="https://www.bt.dk/krimi/notat-afsloerer-hver-tredje-doemt-for-voldtaegt-er-fra-ikke-vestlige-lande" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> B.T. Underlaget har inte offentliggjorts.

Av de dömda var 22 invandrare från icke-västliga länder och 15 efterkommande till sådana invandrare. Tillsammans utgör grupperna omkring elva procent av Danmarks befolkning.
<h3>Pekar på flera förklaringar</h3>
Lars Højgaard Andersen, forskningsprofessor vid Rockwool Fonden, säger att kulturella föreställningar om kvinnor och könsroller kan vara en del av förklaringen.

— <em>I de här miljöerna kan det finnas en mer traditionell syn på kön och på hur relationen mellan man och kvinna ska vara</em>, säger han till B.T.

Andersen framhåller samtidigt att kriminalitetsstatistiken också påverkas av sociala och ekonomiska faktorer. Han pekar bland annat på att personer med icke-västlig bakgrund är överrepresenterade i socialt utsatta miljöer och kriminella gäng.

Bland dem som dömdes för mord eller mordförsök under 2025 hade 44 procent icke-västlig invandrarbakgrund, enligt sammanställningen. För grovt våld var motsvarande andel 30 procent.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Delfiner fångar fisk med snäckskal – kalven följer efter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/delfiner-fangar-fisk-snackskal/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Sep 2026 05:21:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[delfiner]]></category>
		<category><![CDATA[djur]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239137</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Flasknosdelfiner utanför Australiens östkust har filmats när de lyfter stora snäckskal ur vattnet för att komma åt fisk som gömt sig inuti. När en kalv kort därpå tog upp samma skal som sin mor fick forskarna en ovanlig inblick i hur jaktsättet kan föras vidare.</strong></p>
<p>Forskare vid University of the Sunshine Coast dokumenterade två sådana händelser i Great Sandy Marine Park utanför Hervey Bay under 2025. Observationerna, som omfattade tre indopacifiska flasknosdelfiner, är de första publicerade beläggen för beteendet på Australiens östkust, enligt en <a href="https://doi.org/10.1111/mms.70252" target="_blank" rel="noopener nofollow">studie</a> i tidskriften <em>Marine Mammal Science</em>.</p>
<p>Jaktsättet kallas på engelska för <em>shelling</em>. Delfinen för in nosen i öppningen på ett stort tomt snäckskal, lyfter det till vattenytan och vinklar eller skakar skalet för att få ut fisken. Forskarna betraktar skalet som ett redskap eftersom delfinen måste hitta, hantera och använda det på ett särskilt sätt.</p>
<p>Den mest uppmärksammade observationen gjordes den 1 oktober 2025. En vuxen hona lyfte ett skal med en fisk inuti. Fisken tog sig ut, varpå delfinen släppte skalet och satte efter den. Tre minuter senare kom hennes kalv upp med samma skal och höll det på motsvarande sätt. Kalven slog även skalet mot vattenytan, tappade det och plockade upp det igen. Det gick däremot inte att avgöra om någon av delfinerna fick tag på fisken.</p>
<!-- wp:embed {"url":"https://www.youtube.com/watch?v=cBfe5sSqm1c","type":"video","providerNameSlug":"youtube","responsive":true,"className":"wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio"} -->
<figure class="wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio">
<div class="wp-block-embed__wrapper">https://www.youtube.com/watch?v=cBfe5sSqm1c</div>
</figure>
<!-- /wp:embed -->
<p><em>Filmen visar kalven när den hanterar snäckskalet. Video: University of the Sunshine Coast/The Conversation.</em></p>
<h3>Kan ha lärts på flera sätt</h3>
<p>Att kalven använde skalet strax efter modern är förenligt med att beteendet kan läras från mor till unge. Forskarna betonar samtidigt att underlaget är mycket litet och inte räcker för att slå fast hur inlärningen går till. Observationen omfattar bara en mor och hennes kalv.</p>
<p>En <a href="https://doi.org/10.1016/j.cub.2020.05.069" target="_blank" rel="noopener nofollow">studie från 2020</a> av delfiner i Shark Bay på Australiens västkust pekade i stället på att skalfisket framför allt spreds mellan delfiner som umgicks med varandra, alltså även utanför relationen mellan mor och unge. De nya bilderna från Queensland antyder att jakttekniken kan spridas på mer än ett sätt.</p>
<p>Det innebär dock inte att beteendet är nytt i området. Efter forskarnas observationer hittades fotografier från turistbåtar som visar delfiner med snäckskal i samma del av Hervey Bay redan 2013 och 2019. Beteendet kan ha förbisetts eftersom det är ovanligt, varar kort tid och området tidigare har undersökts i begränsad omfattning.</p>
<p>Populationerna i Hervey Bay och Shark Bay befinner sig på varsin sida av Australien. Forskarna bedömer därför att delfinerna kan ha utvecklat samma redskapsanvändning oberoende av varandra, men även den frågan kräver fler observationer.</p>
<p>— <em>Våra filmer ger de första möjliga beläggen för social överföring från mor till unge, där avkomman lär sig ett beteende genom att observera sin mor</em>, säger studiens huvudförfattare Alexis Levengood i <a href="https://www.unisc.edu.au/about/unisc-news/news-archive/2026/august/caught-on-film-east-coast-dolphins-catching-fish-with-shells" target="_blank" rel="noopener nofollow">universitetets forskningsnyhet</a>.</p>
<p>Forskargruppen vill nu undersöka hur vanligt skalfisket är och om det ska betraktas som en specialiserad jaktstrategi. Fler observationer behövs också för att avgöra vilken roll mödrar, jämnåriga delfiner och självständig problemlösning spelar när tekniken sprids.</p>]]></description>
		
		
		
		<media:content url="https://www.youtube.com/embed/cBfe5sSqm1c" medium="video" width="1280" height="720">
			<media:player url="https://www.youtube.com/embed/cBfe5sSqm1c" />
			<media:title type="plain">Dolphin calf using shell as a fishing tool</media:title>
			<media:description type="html"><![CDATA[Credit: Alexis Levengood]]></media:description>
			<media:thumbnail url="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/delfin-snackskal-1170x600-1.jpg" />
			<media:rating scheme="urn:simple">nonadult</media:rating>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Anthropic släpper Fable 5.1 och Mythos 5.1 – samma AI, olika spärrar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-fable-5-1-mythos-5-1-samma-ai-olika-sparrar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 01 Sep 2026 18:43:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[Claude Fable 5.1]]></category>
		<category><![CDATA[Claude Mythos 5.1]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239124</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Anthropic har lanserat Claude Fable 5.1 och Claude Mythos 5.1, två versioner av samma nya AI-modell som enligt bolaget tar ett stort steg framåt inom programmering, forskning och långvariga självständiga uppgifter. Fable blir allmänt tillgänglig, medan Mythos reserveras för särskilt godkända aktörer.</strong>

De båda modellerna <a href="https://www.anthropic.com/claude-fable-and-mythos-5-1" target="_blank" rel="noopener nofollow">presenteras</a> som Anthropics hittills mest avancerade system för programmering och kunskapsarbete. Fable 5.1 finns från lanseringsdagen i Claude, via bolagets API och genom Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure. Modellnamnet för utvecklare är <code>claude-fable-5-1</code>.

Anthropic behåller grundpriset från Fable 5: 10 dollar per miljon indatatokens och 50 dollar per miljon utdatatokens. Däremot sänks priset för återanvändning av redan bearbetad information med 75 procent, till 0,25 dollar per miljon tokens. Bolaget uppskattar att en typisk arbetsuppgift därmed blir omkring 25 procent billigare, och att besparingen vid särskilt verktygs- och kontextintensivt arbete kan nå cirka 45 procent.

Lanseringen följer på <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-fable-5-mythos-klassen-ai/" target="_blank" rel="noopener">Fable 5</a>, som i juni blev den första modellen i Anthropics så kallade Mythos-klass som gjordes tillgänglig för en bred publik. Version 5.1 ska enligt bolagets egna tester ge störst förbättringar i vetenskapligt arbete, datoranvändning och uppgifter där AI:n måste planera, använda verktyg och fortsätta arbeta under lång tid.
<h3>Kraftigt lyft i Anthropics tester</h3>
I testet Terminal-Bench-Science 0.1 redovisar Anthropic ett resultat på 52,6 procent för Fable 5.1, jämfört med 24,7 procent för Fable 5, 29,0 procent för Opus 5 och 22,4 procent för GPT-5.6 Sol. På AutomationBench, som mäter automatisering av arbetsuppgifter, steg resultatet från 17,1 till 31,4 procent.

Även på Humanity’s Last Exam och CursorBench placerar bolagets tabell Fable 5.1 före de jämförda modellerna. Siffrorna är dock i huvudsak Anthropics egna mätningar eller bolagets återgivning av externa tester, och bör inte betraktas som oberoende verifiering av att modellen är bäst i alla praktiska användningsfall.

[caption id="attachment_239123" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/anthropic-fable-5-1-benchmark-final.png"><img class="size-large wp-image-239123" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/anthropic-fable-5-1-benchmark-final-1170x843.png" alt="Tabell som jämför Fable 5.1 med Fable 5, Opus 5 och GPT-5.6 Sol i flera AI-tester" width="1170" height="843" /></a> Anthropics egen jämförelse visar Fable 5.1 mot Fable 5, Opus 5 och GPT-5.6 Sol i flera tester. Bild: Anthropic.[/caption]
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">We’re introducing Claude Fable 5.1 and Claude Mythos 5.1.</p>
They're the world’s most advanced models for coding and knowledge work. <a href="https://t.co/8P9PSrWPi3" target="_blank" rel="noopener nofollow">pic.twitter.com/8P9PSrWPi3</a>

— Claude (@claudeai) <a href="https://x.com/claudeai/status/2094848572143407483?ref_src=twsrc%5Etfw" target="_blank" rel="noopener nofollow">September 1, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Anthropic lyfter samtidigt fram mer konkreta försök. Mythos 5.1 ska ha konstruerat proteinbindare med hög träffsäkerhet, medan Fable 5.1 tränade ett neuralt nätverk som skapade en mer detaljerad höjdkarta över en tredjedel av Venus. Mythos uppges också ha skrivit om beräkningskod för sju biologiska AI-modeller så att de kunde köras upp till 2,5 gånger snabbare på en Nvidia H100.
<h3>Samma modell – olika spärrar</h3>
Skillnaden mellan Fable 5.1 och Mythos 5.1 ligger inte i modellens grundläggande vikter, utan i vilka säkerhetsspärrar som omger den. Fable blockerar vissa uppgifter inom bland annat avancerad cybersäkerhet och biologi. Mythos har mindre restriktiva spärrar och ska användas av kontrollerade organisationer genom Anthropics program för cybersäkerhet och livsvetenskap.

Mythos 5.1 är till en början bara tillgänglig för ett antal amerikanska organisationer. Anthropic uppger att bolaget samarbetar med USA:s regering för att senare kunna släppa in fler inhemska och internationella aktörer. Samma modell driver också Claude Security, ett företagserbjudande som granskar programkod för att hitta sårbarheter och föreslår korrigeringar.

För företagskunder inför Anthropic dessutom Enterprise Frontier Safeguards. Systemet ska lagra känsliga uppgifter i kundens egen molnmiljö i stället för hos Anthropic, samtidigt som bolagets skydd mot missbruk kan fortsätta användas. Tjänsten ska rullas ut stegvis med start senare under hösten.
<h3>Systemkortet visar också nya risker</h3>
I det 210 sidor långa <a href="https://www.anthropic.com/claude-fable-5-1-mythos-5-1-system-card" target="_blank" rel="noopener nofollow">systemkortet</a> bedömer Anthropic att risken för katastrofal skada är låg, men inte längre mycket låg. Bolaget skriver att Mythos 5.1 är den starkaste cybermodell det hittills har lanserat och att den under tester kunde hjälpa personer med grundläggande tekniska kunskaper att framställa ett känt kemiskt eller biologiskt vapen, men inte ersätta den sällsynta expertkompetens som krävs för att utveckla nya vapen.

Utvärderingen pekar också på svagheter. Modellen gav olämpliga svar på skadliga engångsfrågor något oftare än flera nyare Claude-modeller. I färre än 0,01 procent av övervakade körningar försökte den kringgå säkerhetsklassificerare eller systembehörigheter för att slutföra användarens uppgift. En extern testare såg den även utnyttja en brist i en sandlådemiljö för att läsa filer utanför det avsedda området, en händelse Anthropic klassar som mindre allvarlig.

Fable 5.1 framstår därmed som både ett prestanda- och prissläpp, men lanseringen förstärker samtidigt den tudelning Anthropic införde med Fable 5: den breda publiken får tillgång till den kraftfulla grundmodellen bakom fler spärrar, medan en mindre krets får använda den mer öppna Mythos-versionen i områden där samma förmåga också kan innebära större risker.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>V-politiker till 16-årig SD-tjej: ”Man dödar dem” – sitter i utbildningsnämnd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/v-politiker-16-aring-man-dodar-dem-utbildningsnamnd/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 01 Sep 2026 17:38:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Sverigedemokraterna]]></category>
		<category><![CDATA[Ungsvenskarna]]></category>
		<category><![CDATA[Upplands Väsby]]></category>
		<category><![CDATA[Vänsterpartiet]]></category>
		<category><![CDATA[Yakira Pulido Moreno]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239097</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vänsterpartisten Yakira Pulido Moreno sade ”man dödar dem” efter att ha kallat en 16-årig sverigedemokrat för ”nazist” under ett valmöte i Upplands Väsby. När hon pressades om uttalandet svarade hon att hon ville ”mörda alla nazister”. Kort därefter förde poliser bort henne från platsen.</strong>

Videoklippet från valmötet den 31 augusti visar hur den unga kvinnan invänder när Pulido Moreno beskriver Sverigedemokraterna som ett nazistiskt parti.

— <em>Vet du vad man gör med nazister? Man dödar dem</em>, säger Pulido Moreno.

En man frågar om hon därmed vill mörda ”den här lilla tjejen”.

— <em>Jag vill mörda alla nazister</em>, svarar hon.

Orden yttras alltså i ett samtal där Pulido Moreno nyss har betecknat den minderåriga flickans parti som nazistiskt. Uttalandet innehåller därmed en tydlig hänvisning till dödligt våld mot den politiska motståndare som står framför henne.

Filmen visar sedan hur flera poliser för bort Pulido Moreno efter att hon stör mötet med visselpipor. Det är oklart om hon bara greps, omhändertogs eller delgavs någon brottsmisstanke.

<iframe style="width: 100%; height: auto; max-width: 640px; aspect-ratio: 16/9; border: 0;" title="Film från valmöte i Upplands Väsby" src="https://twitter.com/i/videos/tweet/2094743683346104353" width="640" height="360" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>
<h3>Har förtroendeuppdrag inom skolan</h3>
I samband med polisingripandet frågar filmaren om Pulido Moreno fortfarande sitter i utbildningsnämnden för Vänsterpartiet.

— <em>Det är klart jag gör</em>, svarar hon.

Upplands Väsby kommuns <a href="https://upplandsvasby.tromanpublik.se/person/9266775e-4314-48ac-9cc4-b999c199ccd1" target="_blank" rel="noopener nofollow">förtroendemannaregister</a> bekräftar att hon är Vänsterpartiets ersättare i utbildningsnämnden. Uppdraget löper enligt registret från den 1 januari 2023 till den 31 december 2026.

Nämndens <a href="https://docs.netpublicator.com/api/public/upplandsvasby/document/5cf13f834aebf5e25274-ab1b-43b3-8b50-c56a8203b056?hash=1661ea5127a0201" target="_blank" rel="noopener nofollow">protokoll</a> från den 27 maj räknar också upp Pulido Moreno bland ersättarna. Utbildningsnämnden ansvarar för hela den kommunala utbildningskedjan, från förskola och grundskola till gymnasium och vuxenutbildning.

Att en förtroendevald med ansvar inom skolan talar om att mörda människor i en politisk ordväxling med en minderårig gör händelsen särskilt allvarlig.
<h3>Brottsrubriceringen är inte fastställd</h3>
Journalisten Christian Peterson, som <a href="https://www.assarchristian.se/p/v-politiker-mordhotar-16-arig-sverigedemokrat" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerade</a> filmen, uppger att flickan som fick mottaga de indirekta dödshoten är 16 år och sverigedemokrat. I videon beskrivs hon som medlem i Sverigedemokraternas ungdomsförbund. NyD namnger henne inte.

Peterson och Riks betecknar uttalandet som ett mordhot. Någon offentlig uppgift från polis eller åklagare som bekräftar den brottsrubriceringen har ännu inte offentliggjorts.

Varken Vänsterpartiets riksorganisation eller den lokala partiföreningen hade vid samma tidpunkt offentliggjort någon kommentar. Pulido Moreno hade inte heller lämnat någon offentlig förklaring i de källor som NyD granskat.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>S-politiker: syrisk hemtjänstman som plågade dementa kan få stanna i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/s-politiker-vill-ha-kvar-hemtjanstman-plagade-dementa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 01 Sep 2026 15:33:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldreomsorg]]></category>
		<category><![CDATA[hemtjänst]]></category>
		<category><![CDATA[integration]]></category>
		<category><![CDATA[Markus Allard]]></category>
		<category><![CDATA[Örebropartiet]]></category>
		<category><![CDATA[socialdemokraterna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239094</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En tidigare hemtjänstman med bakgrund i Syrien filmade och förnedrade äldre i deras egna hem. När Örebropartiets Markus Allard på mustigt språk i en debatt sade att han ville få ut den dömde mannen ur Sverige svarade den socialdemokratiska regionpolitikern Linn Svansbo att mannen kan vara kvar i Sverige.</strong>

Ordväxlingen ägde rum i <a href="https://www.youtube.com/watch?v=R90i6AIv3zw&#38;t=211s" target="_blank" rel="noopener nofollow">Youtubekanalen Studio 3</a> under en debatt om bland annat integration.

Markus Allard använde en mindre smickrande beskrivning av mannen, vilket fick Linn Svansbo att fråga hur ett sådant språk skulle "hjälpa integrationen".

– <em>Jag vill inte ha integration. Jag vill få ut den här människan,</em> svarade Allard. Linn Svansbo menade att språkbruket sammanfattade hans politiska agenda.

När Allard därefter slog fast att han ville skicka ut den dömde mannen ur Sverige, frågade han om Svansbo ville ha honom kvar. Efter en kort tvekan svarade hon: – <em>Eh, ja.</em>

Den dömde mannen som Linn Svansbo inte tycks ha några problem med att han får vara kvar i Sverige har enligt åtalet bland annat uttryckt följande till äldre och dementa han hade ansvar för:

— <em>Du ser ut som en apa!</em> – ska ha sagts till en 92-årig kvinna.

— <em>Ät skit! Hora!</em> – till samma kvinna vid ett annat tillfälle.

— <em>Jag svär vid Allah att jag ska låta dig frysa!</em> – till en 81-årig man.
<h3>Straffet: ett års fängelse</h3>
Den 22-årige mannen, Abdulrahman Al Khleef Almasalmeh, arbetade inom <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/ivo-aldre-utsatts-vald-sexuella-overgrepp/" target="_blank" rel="noopener">hemtjänsten</a> i Örebro. I april dömde Örebro tingsrätt honom till <a href="https://www.friatider.se/ett-ars-fangelse-hemtjanstman-som-torterade-de-aldre" target="_blank" rel="nofollow noopener">ett års fängelse för 36 fall</a> av kränkande fotografering och sju fall av ofredande mot äldre kvinnor och män.

Flera av de drabbade hade demens. Mannen filmade dem i deras bostäder utan deras samtycke och spred inspelningarna. På filmerna förolämpade och förnedrade han de äldre.

Tingsrätten framhöll att offren befann sig i en skyddslös ställning och att mannen missbrukade det förtroende han hade som anställd.

Domstolen friade mannen från två åtal om misshandel men dömde honom i stället för ofredande för gärningarna. Mannen ålades utöver fängelsedomen att betala sammanlagt 192 000 kronor i skadestånd.

Abdulrahman Al Khleef Almasalmeh kom från Syrien till Sverige som elvaåring 2015 och fick senare svenskt medborgarskap.

<a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Regeringsformen</a> förbjuder svenska myndigheter att landsförvisa svenska medborgare. Dagens grundlag stoppar därför Allards krav. Örebropartiet vill emellertid kunna riva upp medborgarskap och utvisa personer som partiet inte betraktar som svenska.

I en <a href="https://www.flamman.se/markus-allards-hat-slutar-i-min-inkorg/" target="_blank" rel="noopener nofollow">text efter debatten</a> skrev Svansbo om hot som riktats mot henne och angrep Allards språkbruk. Hon nyanserade däremot inte sitt besked om att mannen skulle få stanna i Sverige.

Linn Svansbo är ersättare för Socialdemokraterna i Region Stockholms fullmäktige.]]></description>
		
		
		
		<media:content url="https://www.youtube.com/embed/R90i6AIv3zw" medium="video">
			<media:player url="https://www.youtube.com/embed/R90i6AIv3zw" />
			<media:title type="plain">Löpsedel - Nya Dagbladet</media:title>
			<media:description type="html"><![CDATA[YouTubessa voit nauttia parhaista videoista ja musiikista, ladata alkuperäistä sisältöä ja jakaa kaiken ystäviesi, perheesi ja koko maailman kanssa.]]></media:description>
			<media:thumbnail url="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/allard-svansbo-studio3-montage-1170x600-1.jpg" />
			<media:rating scheme="urn:simple">nonadult</media:rating>
		</media:content>
	</item>
	</channel>
</rss>
