<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" 
	>
<channel>
	<title>
	Kommentarer på: Studie: Hundar kan lukta sig till stress	</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-hundar-kan-lukta-sig-till-stress/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-hundar-kan-lukta-sig-till-stress/</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 08 Oct 2022 07:02:07 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>
	<item>
		<title>
		Av: Mats Carlstedt		</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-hundar-kan-lukta-sig-till-stress/#comment-38745</link>

		<dc:creator><![CDATA[Mats Carlstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 08 Oct 2022 03:23:48 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=133635#comment-38745</guid>

					<description><![CDATA[Nja om det är lukter är tveksamt. Men att hundar och andra arter har SINNEN (som känner av alla våra känslor) som vår art tappat eller aldrig haft är sedan länge fastställt. Förvisso är ju inte nytt att när man &quot;svettas&quot;, är det ju stressande oavsett anledning. 
Psuedovetenskapliga &quot;studier&quot; är långt ifrån ovanliga numera.
Om man nu vill vara seriös och uttala sig med evidenser, finns det ett &quot;evidens styrande&quot; system. Trovärdigheten ligger i evidens graden. För enkelt för sk. forskning att komma med &quot;studier&quot; utan att behöva ha evidenser om studiens trovärdighet. &quot;Bakgrunden till att GRADE bildades är att det 
finns en flora av olika system som används parallellt för att gradera evidens och 
styrka på rekommendationer. Denna mångfald har lett till en viss förvirring, 
och att många har upplevt att viktiga steg i tidigare utvärderingsrapporter 
ibland utelämnats eller varit otydliga.
I princip bygger GRADE på erfarenheter från andra graderingssystem men 
med ett tydligare fokus på risk–nyttaperspektivet. GRADE har redan anam-
mats av internationella aktörer som till exempel WHO, NICE, Cochrane 
Collaboration och BMJ. I Sverige används GRADE av bland andra SBU och 
Socialstyrelsen.
GRADE:s evidensgradering bygger på en fyrgradig skala från starkt, mått-
ligt och lågt till mycket lågt vetenskapligt underlag. SBU har valt att ersätta 
ordet ”lågt” med ”begränsat” och ”mycket lågt” med ”otillräckligt”, men de 
innebär i princip samma sak. Skälen till att vi ändrat ordvalet är att det över-
ensstämmer bättre med SBU:s tidigare nomenklatur och att vi anser att det 
ger lite mer vägledning. Evidensstyrkorna blir då med SBU:s terminologi 
starkt (xxxx), måttligt starkt (), begränsat () och otillräckligt 
() vetenskapligt underlag&quot;.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nja om det är lukter är tveksamt. Men att hundar och andra arter har SINNEN (som känner av alla våra känslor) som vår art tappat eller aldrig haft är sedan länge fastställt. Förvisso är ju inte nytt att när man &#8221;svettas&#8221;, är det ju stressande oavsett anledning.<br />
Psuedovetenskapliga &#8221;studier&#8221; är långt ifrån ovanliga numera.<br />
Om man nu vill vara seriös och uttala sig med evidenser, finns det ett &#8221;evidens styrande&#8221; system. Trovärdigheten ligger i evidens graden. För enkelt för sk. forskning att komma med &#8221;studier&#8221; utan att behöva ha evidenser om studiens trovärdighet. &#8221;Bakgrunden till att GRADE bildades är att det<br />
finns en flora av olika system som används parallellt för att gradera evidens och<br />
styrka på rekommendationer. Denna mångfald har lett till en viss förvirring,<br />
och att många har upplevt att viktiga steg i tidigare utvärderingsrapporter<br />
ibland utelämnats eller varit otydliga.<br />
I princip bygger GRADE på erfarenheter från andra graderingssystem men<br />
med ett tydligare fokus på risk–nyttaperspektivet. GRADE har redan anam-<br />
mats av internationella aktörer som till exempel WHO, NICE, Cochrane<br />
Collaboration och BMJ. I Sverige används GRADE av bland andra SBU och<br />
Socialstyrelsen.<br />
GRADE:s evidensgradering bygger på en fyrgradig skala från starkt, mått-<br />
ligt och lågt till mycket lågt vetenskapligt underlag. SBU har valt att ersätta<br />
ordet ”lågt” med ”begränsat” och ”mycket lågt” med ”otillräckligt”, men de<br />
innebär i princip samma sak. Skälen till att vi ändrat ordvalet är att det över-<br />
ensstämmer bättre med SBU:s tidigare nomenklatur och att vi anser att det<br />
ger lite mer vägledning. Evidensstyrkorna blir då med SBU:s terminologi<br />
starkt (xxxx), måttligt starkt (), begränsat () och otillräckligt<br />
() vetenskapligt underlag&#8221;.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
	</channel>
</rss>
