Det är lagvidrigt och strider mot grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter att sätta människor i karantän på basen av positiva resultat i de hårt kritiserade coronatesterna – så kallade RT-PCR-tester. Det slår en appellationsdomstol i Lissabon nu fast i en dom.
Det var den 11 november som appellationsdomstolen kom fram till beslutet att testernas pålitlighet är mycket tveksam och att ett positivt resultat från ett PCR-test inte är skäl nog för att tvinga någon att gå i karantän eller isolera sig.
Man konstaterar att pålitligheten beror helt på hur många så kallade cykler som används i laboratorierna men också på den virala dosen och man menar att den teknik som används av de flesta laboratorier i USA och Europa idag med 35 eller fler cykler enligt studier har upp till 97 procent chans att visa falska positiva testresultat.
Bakgrunden till domen är att fyra tyska turister i Portugal satts i karantän mot sin vilja av regionala portugisiska hälsomyndigheter. En av dessa hade testat positivt på ett PCR-coronatest och de övriga bedömdes ha haft hög risk för att utsättas av viruset, varför de tvingades i isolering. Beslutande domare i fallet som nu utretts i Portugal är Margarida Romas de Almeida och Ana Paramés.
Domstolen hänvisar till expertutlåtanden om testernas notoriska opålitlighet och konstaterar att denna och bristen på information om de analytiska parametrarna som används, vilket innebär att det är omöjligt att avgöra huruvida den påstått smittade personen verkligen bär på viruset eller att dennes anhöriga löpt hög risk att smittas. Man deklarerar vidare att det närmaste man kan komma säkra diagnoser i rådande kunskapsläge är att en utbildad läkare gjort en samlad bedömning av personerna ifråga.
Människorättsaktivister applåderar beslutet och menar att det är ett steg i rätt riktning att människor med detta har juridisk grund for att inte tvingas in i karantän eller på annat sätt få sina medborgergliga rättigheter och friheter kränkta baserat på PCR-testerna. Domen underkänner således även motiven till nedlåsningarna av samhället i stort.
Fakta: RT-PCR-tester
RT-PCR-testerna, som är den testmetod som dominerar för att utröna huruvida någon är smittad av SARS CoV-2, är baserade på en metod där man extraherar och kopierar genetiskt material – DNA eller RNA – ur ett biologiskt material, för att sedan göra analyser av detta.
PCR-teknikens numera framlidne skapare Kary Mullis fick 1993 Nobelpriset för upptäckten. Själv var Mullis dock mycket noga med att påpeka att metoden vore högst olämplig för diagnosticering av sjukdomstillstånd.
– Med PCR, om du gör det bra, kan du hitta nästan vad som helst i vem som helst. Det får dig att tro på den buddhistiska uppfattningen att allt innehåller allting annat. Om du kan förstora en enda molekyl till något mätbart, vilket PCR kan göra, så är det väldigt få molekyler du inte har åtminstone en enda av i kroppen, sade Mullis i en kommentar under sin levnadstid för att påpeka att metoden inte vore lämpligt för att diagnosticera exempelvis AIDS.
– Det är bara en process som används för att göra någonting väldigt mycket av någonting. Det säger inget om huruvida du är sjuk eller om det du bär på verkligen är skadligt eller inte, förklarade Mullis i samma uttalande.
Det nya coronaviruset SARS CoV-2 har närmare 30 000 nukleinsyror, det vill säga byggblocken som utgör DNA och RNA. De vanligaste PCR-testen som används riktar sig bara mot de 100 nukleinsyror som menas ska vara specifika för detta virus. Dessa 100 nukleinsyror bygger två gener från SARS-CoV-2-genomet och ett test anses vara positivt om båda dessa gener kan detekteras med denna metod. Om bara en av generna kan detekteras bedöms testet som resultatlöst och negativt om ingen av generna upptäcks.
En så kallad cykel betyder att ett genetiskt material kopieras en gång. Vid 30 cykler har i praktiken ett genetiskt material exempelvis kopieras över en miljard gånger, vid 35 cykler 35 miljarder gånger och vid 40 cykler över en biljon gånger.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
