I ett gemensamt förslag till regeringen föreslås Kustbevakningen kunna stödja Polismyndigheten med kort varsel vid polisinsatser mot terrorism eller annan allvarlig brottslighet till sjöss.
Uppdraget handlar om att Kustbevakningen ska kunna stödja polisen operativt med sjötransporter, flygtransporter och flygspaning vid brådskande insatser mot terrorism och grov brottslighet.
Polisens behov av förmågor till sjöss hanteras i huvudsak av de egna sjöpolisenheterna. Det finns dock situationer då det saknas tillräckligt med egna resurser för att kunna genomföra en polisinsats på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
De båda myndigheterna fick uppdraget i augusti och lämnar nu in detta gemensamt till regeringen idag.
– Vi har ett mycket bra samarbete med Kustbevakningen kring maritima insatser sedan lång tid tillbaka, men för att säkerställa kontinuitet är det viktigt att samarbetet formaliseras, säger Jonas Hysing, chef nationella taktiska rådet, nationella operativa avdelningen.
Förslaget innebär att ge Kustbevakningen uppdraget i regleringsbrevet, tillsammans med en anslagshöjning för att täcka kostnaderna, och genom att föra in det i regleringsbrevet kan rätt prioriteringar ske på ett enklare sätt.
Källa: polisen.se
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Liberalernas riksdagsledamot och regeringens nationella samordnare för integration, Gulan Avci, kräver nu att Sverige inför obligatorisk förskola – redan från tre års ålder.
– Vi har kommit till vägs ände med frivilligheten, deklarerar hon.
Att föräldrar, enligt förslaget, nu ska tvingas lämna bort sina småbarn motiveras med att förskolan påstås ha en avgörande roll i ”barns livslånga lärande” och vidare uppges ”lägga grunden för att barn lär sig det svenska språket och utvecklas socialt”.
– Det bidrar i sin tur till att barn som går i förskolan får en bra start när de börjar i grundskolan, säger Avci till statsradion SR och går dessutom till attack mot de föräldrar som vill vara hemma med sina barn även efter att dessa fyllt tre år.
– Barns rätt till en bra start i livet trumfar föräldrars rätt att kunna neka sina barn förskola, heter det.
I slutrapporten, som inom kort överlämnas till den svenska regeringen, föreslås det att den nya förskoleplikten ska omfatta så mycket som 30 timmar i veckan – och helt och hållet subventioneras av skattebetalarna.
Djupt impopulärt förslag
På sociala medier är en stor del av reaktionerna mycket kritiska, och många ställer sig också mycket frågande till att små barn skulle ha det bättre i förskolan än hos sina föräldrar.
– Barns rätt till en bra start i livet trumfar föräldrars rätt att kunna neka sina barns förskola, säger Gulan Avci (L). Otroligt att man anser att små barn har det sämre med sina föräldrar än i en stökig förskolemiljö. Stötande! pic.twitter.com/GDNL9wObv3
Andra pekar på att det är ironiskt att ett parti som heter ”Liberalerna”, som påstår sig värna om medborgarnas frihet och integritet, gång på gång kommer med förslag på olika tvingande åtgärder – som inte sällan upplevs som totalitära.
Förslaget får också hård kritik eftersom Avci tydligt motiverar förskoletvånget med att barn med invandrarbakgrund ska lära sig svenska och integreras i samhället – men att tvångsåtgärden ändå ska gälla för samtliga barn, oavsett om de faktiskt är i behov av några integrationsåtgärder eller inte.
Detta tolkas av vissa som att pratet om integration i praktiken är ett svepskäl för att möjliggöra ökad kontroll och indoktrinering av barn redan från låg ålder – trots att den stora majoriteten av treåringarna redan går i förskolan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
600 000 kronor i återvandringsbidrag för att frivilligt lämna landet är en alldeles för låg summa för många av landets somalier. Den bedömningen gör ordföranden för Somalilands riksförbund efter att ha pratat med sina medlemmar om saken.
Redan förra hösten deklarerade den moderatledda regeringen att man hade för avsikt att kraftigt höja bidraget till de migranter som frivilligt återvandrar till sina hemländer – från 10 000 till 350 000.
Nu har ytterligare detaljer presenterats och det framgår bland annat att ett par kan få upp till en halv miljon kronor för att lämna Sverige, och att familjer kan beviljas ännu högre skattefinansierade summor än så – upp till 600 000 kronor.
– Frivillig återvandring skapar möjligheter för individen att göra en nystart i livet och kan leda till att ekonomin och arbetskraften växer i ett annat land, argumenterar migrationsminister Johan Forssell (M) i ett pressmeddelande.
”Långsiktig försörjning”
För att undvika missbruk är tanken att den som tar emot bidraget, men sedan ändå gömmer sig kvar i Sverige eller senare återvänder ska kunna krävas på återbetalning.
Trots att bidraget mångdubblats väntas det dock få begränsad effekt. Somalilands riksförbund har frågat sina medlemmar om saken och nått slutsatsen att viljan att lämna Sverige på frivillig väg är fortsatt mycket låg – och att detta beror på rent ekonomiska orsaker.
– Jag tror inte att 600 000 för en hel familj blir tillräckligt lockande. De flesta vi intervjuade nämnde betydligt högre belopp, för att det ska kunna lägga grunden för en långsiktig försörjning, uppger ordföranden Mustafa Ismail.
Vill se fokus på utbildningar
Den somaliska intresseorganisationen tycker inte heller att det är positivt att pengarna betalas ut som en engångssumma så länge migranterna som lämnar landet inte också får hjälp att starta egna företag i sina hemländer.
– I stället för pengar till individer bör vi titta på investeringar i företagande, fortsätter Ismail och vill att den svenska regeringen fokuserar på att ta fram utbildningar inom yrken och branscher som bedöms behövas i Somaliland.
Ismail betonar också att en omfattande frivillig återvandring bara kan ske om processen på ett noggrant sätt förankrats med det land som ska ta emot migranterna.
Somaliland är en självutropad republik i nordvästra Somalia med en egen regering, valuta och säkerhetsstyrka som har fungerat som en de facto självständig stat sedan 1991, men saknar internationellt erkännande.
Majoriteten av befolkningen i Somaliland tillhör de somaliska klanerna Isaaq, Gadabuursi och Dhulbahante och de olika släkterna befinner sig ofta i invecklade och utdragna konflikter med varandra eller andra klaner i Somalia.
Konflikterna handlar i regel om makt, naturresurser och inflytande och om att olika klaner anser sig ha historisk rätt till vissa specifika områden som idag kontrolleras av andra släktnätverk – i princip samtliga är dock etniska somalier och delar samma språk, religion, kultur och historiska ursprung.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Flera högt uppsatta EU-företrädare har tröttnat på Ursula von der Leyens undermåliga ledarskap och vill nu få bort EU-kommissionens ordförande.
Det rapporterar schweizisk media, som argumenterar för att ett ledarskifte hade kunnat föra Europa i en betydligt mer positiv riktning igen.
Journalisten Philipp Gut argumenterar i Die Weltwoche att EU:s politik befinner sig i en ”uppenbar kris” – med handelskriget med USA i Väst och kriget i Ukraina i Öst – samtidigt som det pågår ”en utdragen och för Europa föga smickrande kraftmätning med Kina”.
”Internt råder oenighet, splittring och ett ständigt trakasserande av medlemsländer som Ungern, som hävdar sin suveränitet och sina demokratiska rättigheter. Giorgia Meloni bryter sig ur anti-Trump-lägret och närmar sig USA:s president. Det skaver även i relationerna med det bångstyriga Schweiz”, konstaterar han och fortsätter:
”Som man ibland uttrycker det brutalt: fisken ruttnar från huvudet. EU:s huvud är i detta fall personifierat i kommissionsordförande Ursula von der Leyen”.
Misslyckats med det mesta
Han pekar på att von der Leyen vid flera tillfällen satt sig på tvären mot USA – inte minst vad gäller en fredsprocess i Ukraina. Hon har dessutom i flera avseenden tagit tydlig ställning mot Donald Trump och för dennes motståndare.
”Allt detta har en bakgrund som knappast talar för von der Leyens diplomatiska skicklighet eller statsmannaskap. Hon lade sig i det amerikanska presidentvalet och tog resolut ställning för Biden – ett diplomatiskt övertramp med efterverkningar”, fortsätter Gut.
Philipp Gut menar att von der Leyen misslyckats gång efter gång. Foto: Privat/FB
Han påpekar också att det även ser mörkt ut rent ekonomiskt, och att EU:s linje mot USA knappast stärker unionens position i handelsfrågor.
”Till detta kommer tendenser mot ett övervakningssamhälle och fortsatta problem med respekten för demokratin. EU-diplomater hotar öppet att frånta Ungern dess rösträtt. Även hennes hantering av coronapandemin har lämnat djupa spår: hemliga meddelanden och vägran att skapa insyn kring avtal slutna bakom stängda dörrar är inte glömda”, argumenterar han.
”Ett avhopp kan låsa upp mycket”
Enligt journalisten befinner sig EU idag i ett ”bedrövligt skick” och hade det handlat om en vanlig stat hade man börjat fråga sig om det inte vore dags att byta ut ledarskapet.
”Men EU är ingen stat – än mindre en normal sådan. Ändå hörs nu röster i diplomatiska kretsar som menar att Ursula von der Leyen blivit en alltmer toxisk figur. Ett avhopp skulle kunna låsa upp mycket”, bedömer han, och avslutar:
”Ett ledarskifte skulle åtminstone ge europeisk politik chansen att åter bli mer mångsidig och öppen – både mot Väst och Öst. En tanke värd att reflektera över”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I ett nytt projekt vill forskare hitta ett sätt att avla fram kor som släpper ut mindre metangas. Slutmålet är att minska det totala utsläppet med 25 procent på 25 år.
I det pågående projektet, som genomförs av genetiker och forskare vid Växa Sverige med stöd från SLU, är planen att mäta utsläppen från 100 000 kor och får i Sverige. Projektet, som kallas ”Globala metangenetikinitiativet”, leds internationellt av Wageningens universitet.
Vidare ska man även DNA-testa olika kor för att ta reda på vilken typ av ko som rapar minst.
– Den här kunskapen gör att vi sedan kan genomföra en så kallad genomisk avelsvärdering. Det innebär att vi väljer ut och avlar på de kor som har många anlag för låga metangasutsläpp, säger Tomas Klingström vid SLU, till skattefinansierade SVT.
Enligt forskare ska det kunna vara stor skillnad på rapandet mellan olika idisslare, bland annat finns det vissa kor som släpper ut 30 procent mindre metangas jämfört med andra.
– Målet är att minska kors metangasutsläpp med 25 procent på 25 år.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
