<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>YLE &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/yle/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 11 May 2026 06:36:48 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>YLE &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Aborterna ökar i Finland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/aborterna-finland-okar-fjarde-aret/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 11 May 2026 06:36:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[abort]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnors hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[preventivmedel]]></category>
		<category><![CDATA[YLE]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229905</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Aborterna i Finland fortsätter att öka. I fjol gjordes över 9 000 aborter i landet, jämfört med drygt 8 600 året före, enligt Institutet för hälsa och välfärd.</strong>

Ökningen innebär att antalet aborter steg för fjärde året i rad. Anna Heino, ledande expert vid Institutet för hälsa och välfärd, beskriver utvecklingen som oroväckande, <a href="https://yle.fi/a/7-10098341" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> Yle.

Enligt Heino är en stor del av aborterna inte den första för den berörda personen. Var tredje person som gjorde abort i fjol hade gjort det även tidigare. Var tionde hade genomgått flera aborter under de senaste två åren.

— <em>De här personerna har utnyttjat hälso- och sjukvårdens tjänster på senare tid, men preventivmedelsfrågan har ändå inte ordnats upp av någon anledning</em>, säger Heino i ett pressmeddelande, enligt Yle.

Aborter är vanligast i åldersgrupperna 20–24 år och 25–29 år. Exakt vad ökningen beror på är oklart, men Institutet för hälsa och välfärd lyfter fram flera möjliga faktorer: tillgången till preventivmedel, priset, hur väl servicesystemet fungerar och människors livssituation.

Myndigheten anser att hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att ta upp preventivmedelsfrågan och att långvariga preventivmedel bör erbjudas kostnadsfritt.

I vissa finländska städer och kommuner erbjuds preventivmedel, exempelvis p-piller, p-ring eller spiral, gratis till kvinnor under 25 år. Enligt Yle gäller sådana erbjudanden ofta under en begränsad tid.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Allmänheten stoppas från att rösta fram Finlands lucia</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/allmanheten-stoppas-fran-att-rosta-fram-finlands-lucia/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 08 May 2026 06:33:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsan]]></category>
		<category><![CDATA[Helsingfors]]></category>
		<category><![CDATA[Lucia]]></category>
		<category><![CDATA[Svenskfinland]]></category>
		<category><![CDATA[YLE]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229712</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allmänheten får inte längre rösta fram Finlands lucia. Efter återkommande påhopp mot kandidaterna ska valet i stället göras av en kommitté – även om Folkhälsan medger att förändringen inte garanterar att den som utses slipper angrepp.</strong>

I Finland har allmänheten, precis som i Sverige, kunnat rösta fram årets lucia. Men nu görs traditionen om. Folkhälsan, som arrangerar valet av Finlands lucia, meddelar att den öppna omröstningen slopas från och med i år, <a href="https://yle.fi/a/7-10098014" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> Yle.

I stället ska en kommitté utse vem som får bära ljuskronan.

Beslutet motiveras med att den tidigare modellen kan vara orättvis för kandidaterna, men också med att Folkhälsan noterat allt fler osakliga påhopp, rasism och andra typer av angrepp riktade mot dem som ställer upp.

Stina Heikkilä, HR- och utvecklingschef på Folkhälsan, säger till Yle att organisationen under en längre tid övervägt att ändra modellen.

— <em>Vi kom fram till att tiden är inne för att slopa omröstningen och på det sättet se till att de kandidater som ställer upp för det här meningsfulla och fina uppdraget skyddas från otrevliga påhopp och osakligheter</em>, säger Heikkilä.
<h3>Elva personer i ny kommitté</h3>
Den nya kommittén består i år av elva personer. I den ingår representanter för Folkhälsans fyra landskapsföreningar, personer som tidigare krönt en lucia, en tidigare lucia, ledaren för luciakören samt representanter från Hufvudstadsbladet, Svenska Yle och Folkhälsans frivilligverksamhet.

Enligt Folkhälsan har kommittén satts samman med hänsyn till regional spridning och mångfald.

Samtidigt säger Heikkilä att det inte finns någon garanti för att den som utses till Finlands lucia slipper påhopp även med den nya modellen.

— <em>Men genom att vi tar bort själva omröstningen vill vi ändå markera väldigt tydligt att vi inte godkänner någon form av osakligt beteende mot unga personer som ställer upp i ett frivilliguppdrag för en god sak</em>, säger hon.
<h3>Insamlingen påverkas</h3>
Den öppna omröstningen har tidigare varit kopplad till luciainsamlingen. Människor har kunnat donera pengar i samband med att de röstat på sin kandidat.

När omröstningen nu slopas behöver även insamlingsmodellen göras om. Heikkilä säger att Folkhälsan funderar på hur insamlingen kan utformas i framtiden och att organisationen vill att människor även fortsättningsvis ska delta.
<h3>Kröningen fortsätter som tidigare</h3>
Folkhälsan betonar att själva luciatraditionen består. Ansökan om att bli lucia sker på samma sätt som tidigare och kandidaterna samlas fortfarande till en särskild kandidaterdag.

Finlands lucia kröns traditionsenligt i Helsingfors domkyrka på luciadagen den 13 december, för att därefter turnera i Svenskfinland.

Finlands lucia 2025, Alexandra Lindqvist, blev därmed den sista att utses med hjälp av publikens röster.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Finska Yle tvingas spara in hundratals miljoner</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/finska-yle-tvingas-spara-in-hundratals-miljoner/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/finska-yle-tvingas-spara-in-hundratals-miljoner/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 08 Nov 2024 13:27:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[YLE]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=192981</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den finska statskanalen Yle står inför besparingar på nära 600 miljoner kronor, vilket kan leda till att 375 anställda sägs upp.</strong>

Under veckan meddelade Yles verkställande direktör, Merja Ylä-Anttila, att bolaget inleder omställningsförhandlingar som omfattar alla bolagsfunktioner, innehållsenheter samt enheten för teknologi och utveckling, vilket även inkluderar 1 798 tillsvidareanställda. Förhandlingarna är en del av ett sparpaket med målet att spara 50 miljoner euro, eller omkring 570 miljoner kronor.

Bakgrunden till sparpaketet är nedskärningar i Yles finansiering, beslutade av den finska regeringen tidigare i år. Därmed går den finska statskanalen miste om cirka 200 miljoner euro under de kommande fyra åren.

Totalt är 375 arbeten hotade. Yle har 2 984 tillsvidareanställda, varav 359 arbetar på Svenska Yle. Högst 25 av dessa riskerar att bli uppsagda. Enligt Johanna Törn-Mangs, direktör och ansvarig chefredaktör för Svenska Yle, kommer nedskärningarna att märkas i det svenska utbudet.

– <em>Allt innehåll vi på Svenska Yle gör är viktigt för någon del av publiken, men det är omöjligt att genomföra inbesparingar i den här storleksklassen utan att det märks i innehållet</em>, <a href="https://svenska.yle.fi/a/7-10066708" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> hon till finska statskanalen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/finska-yle-tvingas-spara-in-hundratals-miljoner/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sensationella vittnesmål i ljuset 25 år efter Estoniakatastrofen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/sensationella-vittnesmal-i-ljuset-25-ar-efter-estoniakatastrofen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/sensationella-vittnesmal-i-ljuset-25-ar-efter-estoniakatastrofen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 28 Sep 2019 19:04:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Avo Piht]]></category>
		<category><![CDATA[Estonia]]></category>
		<category><![CDATA[YLE]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=65597</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Till 25-årsdagen av Estonias förlisning har bland annat finländska YLE uppmärksammat bevisning och nya sensationella vittnesmål om att Estonias befälhavare Avo Pihts fanns med bland de räddade på Utö efter olyckan för att sedan spårlöst försvinna.</strong>

Det är Raivo Martinson som var chef för taxfree-avdelningen på Estonia som träder fram och påtalar att han kände igen kaptenen Avo Piht när Yle och SVT filmade överlevande från Estonia som kom i land och registrerades. Martinson var på en arbetsresa i Tyskland och därför inte själv ombord, men var familjebekant med Piht och kände redan på sitt hotellrum i Rostock igenom honom på nyhetsbilder från Utö.

– <em>Jag vet vad jag såg. Bilderna finns dessutom i arkiven och jag är helt säker på att det inte bara är någon som liknade honom. De får säga vad de vill.</em>

Detta tillkommer till andra vittnesmål från fem andra överlevanden som också har sagt att de sett Piht direkt efter olyckan. Hans namn fanns också på inledande listor över överlevande, men flyttades senare över till listan på omkomna.

– <em>Nu har allt fler av oss börjat tala öppet om vad vi såg. Jag har varit tyst i alla år, men nu vill jag berätta.</em>

<strong>Estlands regering</strong> gjorde under åren 2005 till 2009 en utredning som skulle syna den officiella haverirapporten från år 1997, och utredningens chef Margus Kurm säger att resultatet var entydigt; den officiella haverirapporten var inte trovärdig. Även andra uppseendeväckande vittnesmål stärker den bilden.

Ain-Alar Juhanson som överlevde olyckan säger i det estniska tv-programmet <a href="https://www.err.ee/983968/margus-kurm-estonia-huku-uueks-uurimiseks-on-hulk-pohjuseid" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Suud puhtaks</a> att han såg att rampen till bildäcket på Estonia fortfarande var på plats när han räddade sig från fartyget.

– <em> I haverikommissionens slutrapport finns inte Ain-Alar Juhansons vittnesmål med eftersom de inte passade in i den version parterna hade kommit överens om, sade en kritisk Kurm som satt bredvid Juhanson i tv-studion.</em>

<strong>Överlevande har också vittnat om en explosion</strong> som föregick förlisningen. I <a href="https://svenska.yle.fi/artikel/2019/09/27/trycket-for-att-fa-i-gang-en-ny-estonia-undersokning-okar-i-estland-forst-nu" target="_blank" rel="noopener noreferrer">YLE:s reportage</a> berättar estniska Siiri Same att hon vaknade av en så stark smäll att hon kastades ur sängen i sin hytt.

- <em>Det var storm, men inte en storm som slår sönder ett skepp med en sådan smäll att man flyger ur sängen. Jag hade varit med om skrämmande stormar och det här var inte en sådan.</em>

2004 visade Sveriges Television att det svenska försvaret använde Estonia för transporter av hemlig utrustning, något som bland annat den tyska journalisten Jutta Rabe fört fram som relaterat till en möjlig motivbild för att fartyget sänkts genom sprängning.

I samband med 25-årsdagen har trycket nu ytterligare ökat från allmänheten, experter, överlevande och anhöriga för att få till en ny oberoende internationell undersökning av Estoniakatastrofen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/sensationella-vittnesmal-i-ljuset-25-ar-efter-estoniakatastrofen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
