Xi Jinping – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 11 Sep 2026 10:27:03 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Xi Jinping – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Modi samlar elva BRICS-länder i New Delhi https://nyadagbladet.se/utrikes/brics-toppmotet-2026-new-delhi/ Fri, 11 Sep 2026 10:27:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240195 Indiens premiärminister Narendra Modi tar emot BRICS-ledarna i Bharat Mandapam den 12-13 september med en dagordning som redan är lagd: handel, utvecklingsfinansiering och reform av IMF och Världsbanken. Elva medlemsländer samlas, Xi Jinping gör sitt första Indienbesök på sju år och Putin möter Modi bilateralt dagen före. Om mötet också ska sluta i en gemensam slutdeklaration hänger på en formulering om Mellanöstern som både Teheran och Abu Dhabi kan skriva under - och där är utgången osäker. Det 18:e BRICS-toppmötet hålls i Bharat Mandapam i New Delhi med Indien som ordförande. Till mötet väntas Rysslands Vladimir Putin, Kinas Xi Jinping, Irans Masoud Pezeshkian, Sydafrikas Cyril Ramaphosa, Egyptens Abdel Fattah al-Sisi och Indonesiens Prabowo Subianto, tillsammans med FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Förenade Arabemiraten representeras av Abu Dhabis kronprins Sheikh Khaled bin Mohamed bin Zayed Al Nahyan, Brasiliens Lula av utrikesminister Mauro Vieira. Mötet hålls samtidigt som ett krig slår in i deltagarnas ekonomier. USA och Israel inledde för drygt ett halvår sedan attacker mot Iran, BRICS-medlem sedan 2024. Hormuzsundet är i praktiken stängt och råoljepriset har drivits över 100 dollar per fat. Gödselleveranser från Gulfen har störts, vilket lyft livsmedelsfrågan högt på den indiska dagordningen för landets 1,4 miljarder invånare.

Elva medlemsländer - och ett tiotal partnerländer

Det utvidgade BRICS räknar i dag elva medlemsländer: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika, Egypten, Etiopien, Iran, Förenade Arabemiraten, Indonesien och Saudiarabien. Reuters uppger dock att Saudiarabiens status förblir oklar, eftersom landet inte accepterat fullt medlemskap utan deltar med lägre delegationer. I New Delhi företräds riket av utrikesminister Faisal bin Farhan Al Saud. Därtill kommer ett tiotal partnerländer, bland dem Belarus, Kazakstan, Kuba, Malaysia, Nigeria, Thailand och Vietnam. Gruppen uppger själv att den rymmer omkring 49,5 procent av världens befolkning, 40 procent av den globala ekonomin och 26 procent av världshandeln.

Kvoter, valutor och Ny utvecklingsbanken: det som gruppen redan enats om

Dagordningen handlar om handel, utvecklingsfinansiering och reform av de globala institutionerna - och där finns en linje som medlemmarna redan har lagt fast. I Rio-deklarationen från förra året underströk BRICS-länderna att en fortsatt omfördelning av IMF-kvoterna ska öka andelarna för tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier. Om Världsbanken lyder deklarationens egen kravformulering att utvecklingsländerna ska få "ökad röst och representation", underbyggd av en omfördelning av ägarandelarna som rättar till deras historiska underrepresentation. Det är krav på röstvikt i de institutioner som sätter villkoren för lån och kapitalflöden, inte på nya organ. Parallellt byggs betalnings- och kreditinfrastrukturen om i praktiken. Ny utvecklingsbanken har gjort finansiering i medlemsländernas egna valutor till strategisk prioritet: enligt bankens rapport för 2024 var 43,5 procent av godkännandena det året denominerade i medlemsvalutor, främst sydafrikansk rand och kinesisk yuan. Samma rörelse syns i handeln. Egyptens premiärminister Mostafa Madbouly uppgav i fjol att medlemsländerna i ökande grad använder lokala valutor för bilaterala transaktioner, och Ryssland och Indien gör i dag huvuddelen av sina transaktioner i lokala valutor. Någon gemensam BRICS-valuta har medlemmarna däremot inte etablerat: avdollariseringen sker genom avräkning i nationella valutor, inte genom en ny sedel. Kina, som står som värd för toppmötet 2027, beskriver sig som en fast och aktiv deltagare i samarbetet. Peking talar om att dra upp en ny kurs för "high-quality development" av ett större BRICS-samarbete och att samla Globala syds kollektiva styrka.

Konsensuskravet: skrivningen om Mellanöstern blir mötets prövning

Förenade Arabemiraten, som träffats av iranska robotar sedan kriget började, stoppade i augusti all handel och alla finansiella transaktioner med Iran. Därmed står två medlemmar i samma grupp på motsatta sidor av konflikten - i en organisation som fattar beslut med konsensus. I maj misslyckades BRICS-ländernas utrikesministrar med att enas om ett gemensamt uttalande efter sitt möte i New Delhi, just på grund av dessa motsättningar. Kremls talesperson Dmitri Peskov konstaterade i tisdags att skillnaderna mellan de två har en "negativ påverkan" och försvårar utformningen av en gemensam deklaration, men uttryckte hopp om att ledarna hittar en text båda kan godta. Michael Kugelman, senior fellow vid Atlantic Council, pekar på samma strukturella spänning: "Några av BRICS nya medlemmar, Iran och Förenade Arabemiraten, Egypten och Etiopien, är inblandade i spänningar och är inte särskilt eniga. Det är dåliga nyheter för en organisation som bygger på konsensus". Han pekar samtidigt på ironin: utvidgningen speglar gruppens växande attraktionskraft, men riskerar genom de nya medlemmarnas skilda hållningar att göra den mindre effektiv. Utrikespolitiska bedömare framhåller att en gemensam text knappast förändrar det geopolitiska läget, men skulle visa att ett forum av tillväxtländer kan stå enat mot ekonomiskt lamslående åtgärder som västliga sanktioner.

Bishkek höjde förhoppningarna - och Trumps tullar ger skäl att hålla samman

Tidigare i september undertecknade Modi, Xi, Putin och Pezeshkian en gemensam deklaration vid SCO-toppmötet i Bishkek som fördömde USA:s och Israels militära kampanj mot Iran samt de västliga sanktionerna. Före detta indiske diplomaten Rajiv Bhatia beskriver det som en betydande framgång och pekar på att medlemmar med olika hållning ändå kunde enas om en formulering. Att SCO dessutom rymmer USA-vänliga stater talar enligt honom för att klyftan går att brygga även i New Delhi - med reservationen att SCO inte omfattar Förenade Arabemiraten. Andra bedömare framhåller att Donald Trumps protektionism och ensidiga tullpolitik gett BRICS-länderna nya skäl att hålla samman.

Putin hos Modi: 2,1 miljoner fat om dagen mot amerikanska tullhot

Redan på fredagen, före toppmötet, möter Putin Modi bilateralt med handel och ekonomi högt på dagordningen. Ryssland sålde i augusti omkring 2,1 miljoner fat olja per dag till Indien, ungefär 45 procent av landets totala import, och Indien är i dag näst största importör av rysk olja. Samtidigt hänger hotet om kraftiga amerikanska tullar över New Delhi just för dessa köp. Banden är djupare än volymerna. Indiens ONGC Videsh äger 20 procent av oljefältet Sachalin-1, indiska statliga bolag har betydande andelar i Rosnefts dotterbolag Vankorneft och Taas-Jurjach Neftegazodobytja, och Rosneft äger nära hälften av indiska Nayara Energy. Två av sex enheter vid kärnkraftverket Koodankulam, byggt med Rosatom, producerar el och fyra är under uppförande; Indien siktar på 100 gigawatt kärnkraft till 2047. Ryssland ökade dessutom gödselexporten till Indien med 20 procent under första halvåret. På bordet ligger även licensproduktion av stridsflygplanet Su-57 i Indien. "Vi är beredda att leverera detta flygplan till Indien, att fortsätta utveckla det. Vi har inga problem eller begränsningar", sade Putin i juni.

Xi kommer till Indien - med ett Trumpmöte framför sig

Xi Jinping deltar på Modis inbjudan och gör därmed sitt första Indienbesök på sju år, vilket bekräftats av Kinas utrikesministerium. Ett möte mellan Modi och Xi i marginalen blir deras tredje sedan relationerna började tina förra året efter överenskommelsen om att minska de militära spänningarna vid den omstridda Himalayagränsen; samtalen väntas handla om att stabilisera relationen och fördjupa det ekonomiska utbytet. Senare i september väntas Xi resa till USA för samtal med Donald Trump. Om han hinner tala med Putin i New Delhi först var inte klarlagt inför mötet. Prövningen i Bharat Mandapam är alltså tydlig: en enda gemensam mening om Mellanöstern har ännu inte formulerats under sex månaders krig. Men det är elva medlemsländer med en gemensam agenda om kvoter, valutor och utvecklingsfinansiering som samlas i New Delhi - och nästa år är det Kina som står som värd.]]> Xi: AI får inte bli ett ensamspel för ett land https://nyadagbladet.se/utrikes/xi-ai-fa-inte-bli-ensamspel/ Fri, 17 Jul 2026 07:42:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235311 Kinas president Xi Jinping säger att utvecklingen av artificiell intelligens inte får bli ett ensamspel för ett enda land. Budskapet levererades vid öppningen av den stora AI-konferensen i Shanghai. I sitt anförande på fredagen uppmanade Xi till internationellt samarbete kring AI och betonade att tekniken ska sättas i människans tjänst. Konferensen, World Artificial Intelligence Conference, används av Peking för att visa upp den teknik som Kina hoppas ska kunna utmana USA. Kinesiska AI-modeller har enligt Al Jazeeras rapportering vunnit mark genom lägre kostnader och attraherar användare runt om i världen. Samtidigt pågår en debatt om hur den snabbt växande sektorn ska styras, bland annat på grund av farhågor om militär användning och utnyttjande av AI av hackare och kriminella. Xi framhöll Kinas roll i att ge utvecklingsländer mer jämlik tillgång till AI-kapacitet, för att undvika vad han beskrev som “nya historiska orättvisor”. Han meddelade också planer på samarbete med internationella organ och länder i Afrika, Latinamerika och Asien samt inom Brics. — AI-utveckling ska inte vara en soloprestation av ett enda land, utan en symfoni av internationellt samarbete, sade Xi. Han tillade att det gemensamt måste motarbetas att säkerhetsbegreppet töjs ut på AI-området eller att ett lands säkerhet sätts före andras.

Krav på mänsklig kontroll

USA och EU har infört restriktioner mot kinesisk teknik med hänvisning till nationell säkerhet. I maj bekräftade det amerikanska handelsdepartementet att exportkontrollerna för avancerade AI-chip gäller även dotterbolag till kinesiska företag utanför Kina. Vid konferensen betonade Xi också en “människocentrerad” linje och att AI alltid ska stå under mänsklig kontroll. Han talade om lagar och regler, teknisk övervakning, tidiga varningssystem och beredskap för nödsituationer. AI har blivit en strategisk pelare i Kinas industripolitik, med statliga satsningar på en inhemsk kedja från chipproduktion till konsumenttjänster. Statliga medier har, med hänvisning till myndigheter, rapporterat att den dagliga förbrukningen av AI-tokens i Kina ökat tusenfalt på två år. Kina ligger efter USA i tillgången till de mest avancerade halvledarna, men har enligt samma rapportering ett försprång i att försörja de stora datacenter som driver AI-chip. En typisk anläggning kan enligt Internationella energiorganet IEA dra lika mycket el som 100 000 hushåll, medan nästa generations hyperskalaanläggningar kan nå nivåer motsvarande två miljoner hem. Kina producerar redan mer än dubbelt så mycket el som USA.]]> Kina mer populärt än USA i ny global mätning https://nyadagbladet.se/utrikes/kina-mer-populart-an-usa-pew/ Thu, 16 Jul 2026 08:36:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235281 Kina ses nu mer positivt än USA i en majoritet av de länder som undersökts i en ny global opinionsmätning. Det är första gången som det amerikanska forskningsinstitutet Pew Research Center registrerar ett sådant resultat. I Pews undersökning, som BBC rapporterar om, tillfrågades mer än 42 000 personer i 36 länder mellan februari och maj. I 25 av länderna var andelen med en positiv syn på Kina högre än andelen med en positiv syn på USA. Forskarna uppger att Kinas popularitet nått rekordnivåer i flera länder, samtidigt som synen på USA har försämrats. Bland länderna med störst förskjutning till Kinas fördel nämns Spanien, Indonesien, Italien, Grekland och Kanada. Endast sex länder i årets undersökning har fortfarande en mer positiv bild av USA än av Kina: Polen, Filippinerna, Sydkorea, Indien, Japan och Israel. I en separat jämförelse över 20 länder som undersökts årligen sedan 2023 har medianen för positiva omdömen om USA sjunkit från 58 procent 2023 till 36 procent 2026. Under samma period har medianen för Kina stigit från 32 till 46 procent. Rekordhöga positiva siffror för Kina uppmättes i bland annat Italien, Spanien, Colombia, Mexiko, Indonesien, Malaysia, Nigeria och Turkiet. Mittinkomstländer hade i allmänhet en mer positiv syn på Kina, medan rikare länder ofta var mer negativa. Singapore utgjorde ett undantag med både hög inkomstnivå och starkt positiv syn på Kina. Skillnaderna inom Asien och Stillahavsområdet var stora. Omkring 90 procent i Pakistan hade en positiv syn på Kina, medan andelen i Japan stannade på 11 procent.

Lägre förtroende för Trump

Respondenterna tillfrågades också om sitt förtroende för USA:s president Donald Trump och Kinas ledare Xi Jinping i världspolitiken. Förtroendet var generellt lågt för båda, men många länder hade högre förtroende för Xi än för Trump. Högst förtroende för Xi uppmättes i Pakistan med 83 procent, medan Japan låg lägst med 7 procent. För Trump var motsvarande extremvärden 68 procent i Filippinerna och 4 procent på Västbanken/Östra Jerusalem. USA bedömdes fortfarande respektera medborgarnas personliga friheter mer än Kina, men skillnaden hade minskat. I flera medelinkomstländer ansåg en median på 75 procent att USA blandar sig mycket eller ganska mycket i andra länders angelägenheter, mot 45 procent för Kina. Forskarna pekar bland annat på den amerikanska politikens oförutsägbarhet, inklusive maktmedel och ekonomiska konsekvenser, som en förklaring till skiftet. Undersökningen inleddes kort efter att Trump skärpt retoriken om att annektera Grönland och efter USA:s gripande av Venezuelas ledare Nicolás Maduro. Under mätperioden inledde USA också krig med Iran.]]> Xi Jinping besöker Nordkorea https://nyadagbladet.se/utrikes/xi-jinping-besoker-nordkorea/ Mon, 08 Jun 2026 12:13:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232671 PYONGYANG (Xinhua). Kinas president Xi Jinping inledde på måndagen ett statsbesök i Nordkorea. Nordkoreas ledare Kim Jong-un och hans hustru Ri Sol Ju tog emot Xi och Peng Liyuan på flygplatsen i Pyongyang. Kim välkomnade Xi när han klev av planet. Därefter hölls en stor välkomstceremoni på Kim Il Sung-torget. Ledarna tog plats på hedersläktaren medan en salut om 21 skott avfyrades och militärorkestern spelade Kinas och Nordkoreas nationalsånger. Xi inspekterade den nordkoreanska hedersvakten tillsammans med Kim. Därefter följde en parad. Festklädda Pyongyangbor, däribland barn och ungdomar, viftade med flaggor, blommor och ballonger. De kinesiska gästerna välkomnades med applåder och hurrarop. Vägen från flygplatsen till Kumsusans statliga gästhus kantades av vinkande nordkoreaner. I en artikel i Rodong Sinmun, publicerad inför besöket, skrev Xi att han såg fram emot att träffa Kim för att diskutera ländernas mångåriga vänskap och framtida samarbete.]]> ”Kinas system visar vad väst har glömt” https://nyadagbladet.se/debatt/kinas-system-vast-glomt/ Thu, 04 Jun 2026 11:16:45 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232381 China Unbeatable?, så jag fick träffa några från kinesiska ambassaden i Sverige. De gav mig boken The Governance of China av Xi Jinping. En bok med torra politiska tal, tänkte jag, så jag var inte särskilt intresserad – men jag hade ju lovat att titta i boken. Men läsningen blev betydligt mer engagerande än jag hade förväntat mig. Boken är stundtals krävande, eftersom den introducerar många nya idéer och begrepp som gradvis måste falla på plats innan helhetsbilden blir tydlig. När sambanden väl börjar framträda blir Kinas snabba utveckling emellertid begriplig. Det som träder fram är nämligen ett heltäckande och praktiskt systemtänkande kring styrning, utveckling och långsiktig planering av ett samhälle. Upplevelsen av att läsa The Governance of China blev lik den jag hade när jag för flera decennier sedan läste boken Demokratisk linje, en samling texter och tal av Hjalmar Branting och Per Albin Hansson. Den boken förändrade min förståelse av socialdemokratin genom att visa hur ett starkt moraliskt engagemang, genom årtionden av politisk kamp för ett bättre liv för vanliga människor, skapade ett gott folkhem. Få böcker har berört mig så djupt. Den sällsynta gåva som dessa två böcker delar är denna: de omorienterar dig. De ger dig en ny lins som väcker till insikt om att det handlar om att ha politiker som drivs av viljan att bygga ett samhälle med människorna i centrum. I takt med att socialdemokratin glömt bort sitt ideologiska arv har fokus på den vanlige svensken försvunnit. Trygga gator, låga elpriser, hopp om framtiden i en tid där AI oroar alltfler och en sjukvård man kan lita på – viktiga basfrågor har hamnat i skymundan för frågor som att utveckla EU, föra krig i Ukraina och annat som medelsvensson inte kan relatera till. Kontrasten mot The Governance of China kunde inte vara större, för där är ett genomgående tema att ”vi måste alltid sätta folket främst” (s. 20, 120, 141). Att det inte är tom retorik förstår man genom vad Kina gör i praktiken. Där lyfter man 800 miljoner ur fattigdom och inför skydd för arbetare som förlorar sina jobb på grund av AI. I Sverige gör vi pensionärer fattigare och dödar ungdomars dröm om att kunna köpa en bostad medan en redan rik elit bara blir allt rikare och mäktigare. Det jag fann i The Governance of China var just det som vänstern i väst har tappat bort: förståelsen av ideologins avgörande betydelse för att vanliga människors goda liv ska bli det som prioriteras. Tage Erlander uttryckte detta mycket tydligt när han skrev:
”Sambandet mellan ideologi och praktisk politik (är) så starkt, att en vilsenhet inom ideologin försvagar partiets möjligheter att fungera som den drivande kraften i samhällsutvecklingen.”
Den verkliga politiska kampen är därför alltid ytterst en kamp mellan olika ideologier – något som Olof Palme förstod väl. Han deltog intensivt i idédebatten därför att ”vi socialister är förmätna nog att vilja något därför att idén är viljans drivkraft, och vi är djärva nog att önska förändring därför att förändringen kan göra utopier till verklighet”. Det är tydligt att Kina strävar mot de utopier som socialdemokratiska politiker en gång strävade efter, men som de i dag inte tycks tro är möjliga. Målet i Kina formuleras däremot tydligt: att ”säkerställa att moderniseringens vinster delas av alla på ett rättvist sätt ... genom att främja gemensamt välstånd, tillämpa en människocentrerad utvecklingsfilosofi, förbättra inkomstfördelning och sociala trygghetssystem samt stärka grundläggande offentliga tjänster” (s. 121). Nostalgiskt konstaterar man att det var just detta som socialdemokratiska ledare en gång strävade efter. Denna vilja att bygga ett land finner man nu i stället i boken The Governance of China och i Kinas femårsplaner. I den senaste femårsplanen har artificiell intelligens gått från att vara ett teknikområde bland många till att bli själva motorn för en bred industriell omvandling. Analytiker vid Stanforduniversitetets DigiChina-program beskriver AI i Kina som ”den organiserande logiken för en bred industriell omvandling”. I den senaste femårsplanen nämns AI 52 gånger och har dessutom fått en egen ”AI+”-strategi. Femårsplanen innehåller mycket höga mål för forskning och innovation, bland annat över 7 procents årlig ökning av investeringarna i forskning och utveckling samt ”extraordinära åtgärder” för att stärka Kinas teknologiska självständighet. Satsningarna handlar inte bara om dagens teknik utan om att leda utvecklingen inom framtidsområden som kvantteknologi, fusionskraft, hjärn-datorgränssnitt, halvledare, nya material, flyg- och rymdindustri samt bioteknik. Ambitionen är tydlig: Kina vill inte längre följa andra länders utveckling utan forma nästa steg i den industriella utvecklingen. Planen innehåller dessutom 20 bindande sociala välfärdsmål och kopplas till en bredare strategi för ”högkvalitativ befolkningsutveckling”, där både ökade födelsetal och utvecklingen av en ”silver economy” för ett åldrande samhälle ses som viktiga delar för att bygga framtiden. Sverige hade inga femårsplaner som Kina, men efterkrigstidens socialdemokrati byggde miljonprogrammet och satsade stort på kärnkraft. Då fanns en förståelse för det Kina förstår: att långsiktig statlig planering är nödvändig för brett välstånd. Än bättre blir samhällsbygget om man har verklighetsförankrade teorier och starka mekanismer för återkoppling. I boken The Governance of China finner vi båda dessa saker. Boken ger teorier för hur samhällen fungerar och bör organiseras, den ”ger oss grundläggande vägledning för att föra partiets och landets sak framåt i den nya eran” (s. 7). Kring detta byggs sedan ett omfattande ramverk med modeller och strategier som Five-Sphere Integrated Plan, Four-Pronged Comprehensive Strategy, Ten Clarifications, Fourteen Commitments, Thirteen Achievements, Two Integrations, Six Musts och mycket annat. Vikten av korrekt återkoppling från verkligheten finner vi också, alltså att ett samhälle inte kan styras effektivt utan att ”söka sanning i fakta” och förstå ”sanningens kraft” (s. 125, 127, 609). Just denna strävan att se verkligheten sådan den faktiskt är framträder mycket tydligt i boken. När tron på marknaden blir dogmatisk försvinner däremot förmågan att förstå vad som faktiskt händer, att hitta sanning i fakta. Det gäller inte minst synen på pengar och ekonomi. Om vi glömmer att pengar i bästa fallet bara är en representation av verkliga värden förlorar vi snabbt kontakten med verkligheten – något som blivit allt tydligare i västvärlden där pengar regelbundet sätts före människor. The Governance of China presenterar ett radikalt annat synsätt och varnar för ”pengadyrkan”, och i stället för kortsiktig finansiell exploatering betonas den reala ekonomin: ”när vi strävar efter ekonomisk tillväxt måste vi fortsätta fokusera på den reala ekonomin” (s. 6, 31). Denna helt grundläggande insikt har jag även diskuterat i min artikel ”Trealth är den verkliga rikedomen som västvärlden glömt”.
”Marknaden är en usel herre men en god tjänare.”
I väst glömde ledare successivt bort den historiska kamp som en gång byggde ett bra samhälle för medelsvensson. I stället omfamnades privatiseringar, avregleringar och en närmast religiös tro på marknadens självreglerande kraft. Marknaden började betraktas inte som ett verktyg för samhället (som i Kina) utan som en mirakulös kraft i sig själv. Man glömde bort att marknaden är en usel herre men en god tjänare. Erfarenheten visar att den västerländska föreställningen om Adam Smiths osynliga hand som skapare av balans, om den bara lämnas i fred, inte stämmer. I stället öppnar den för ett fåtal mycket intelligenta personer med bristande empatisk förmåga att skapa egna enorma förmögenheter. Kina har mycket vist valt att behålla marknaden som tjänare under samhällets strategiska styrning. Jag ser dock två hot som Kina måste hantera: En rik elits maktövertagande. Ekonomisk makt omvandlas till politiskt inflytande, som ju skett i väst. Ingripandet mot Jack Ma visar dock att Kinas ledare förstår hotet från en liten rik elit, driven av egenintresse och med en stor tilltro till sin egen förträfflighet. Historieglömskan. När framsteg väl har uppnåtts börjar människor snart se dem som självklara och tappar förståelsen för den kamp som gjorde dem möjliga. Sverige är ett varnande exempel på detta. När generationerna som byggde folkhemmet försvann tappade folket minnet av varför stark samhällsstyrning behövdes. Många kunde då övertygas om att mindre planering, avregleringar och större tillit till marknaden automatiskt skulle leda till bättre resultat. Man förstod inte att detta bara var kampen i en ny form. Precis som det beskrivits: ”Alla hittillsvarande samhällens historia är klasskampens historia. ... kort sagt, förtryckare och förtryckta, stod i ständig motsättning till varandra, förde en oavbruten, än dold, än öppen kamp.” Den som tror att kampen är över har redan förlorat. The Governance of China visar en tydlig medvetenhet om denna fara. Genom hela boken återkommer nämligen betoningen på vaksamhet, ideologisk kontinuitet och människocentrerad utveckling. Det talas om att ”tillämpa partiets stora grundaranda”, att ”säkerställa att våra yngre generationer förblir hängivna partiet, landet, folket och socialismen”, att ”genomföra folkbildningsinsatser om partiets historia”, om vikten av ”att stärka den politiska vägledningen” och att man ”måste upprätthålla den rätta politiska inriktningen” (s. 3, 47, 284, 293, 575). Inte nog med det: Kina förstår också att man inte kan slå sig till ro trots sina framgångar och sitt redan starka ideologiska ramverk. Därför betonas om och om igen behovet av att fortsätta utveckla teorier. Man behöver skapa ”en pool av talangfulla filosofer och samhällsvetare”, påminner om att ”det inte finns något slut på teoretisk innovation”, och uppmanar till att ”kontinuerligt utforska lagarna bakom ekonomisk och social utveckling”, att ”aldrig koppla bort sig från innovation i teori och praktik”, och att ”utforska innovativa teorier och praktiker” (s. 19, 46–47, 110, 143, 609). Sverige driver okontrollerat under marknadsvindar. I Kina styr de med stor insikt och kraft om hur världen fungerar, mot det folkhem vi en gång började bygga men kastade bort för att vi glömde att kampen för folkets väl är evig.   Stefan Sigfried]]> Xi och Putin talar om ny fas i relationerna https://nyadagbladet.se/utrikes/xi-putin-ny-fas-kina-ryssland/ Wed, 20 May 2026 15:44:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230951 BEIJING (Xinhua). Kinas president Xi Jinping och Rysslands president Vladimir Putin hyllade på onsdagen en ”ny fas” i de bilaterala relationerna, när de enades om att ytterligare förlänga ett kinesisk-ryskt vänskapsfördrag och lovade att samarbeta för en mer rättvis och jämlik världsordning. Putins två dagar långa statsbesök var hans 25:e resa till Kina. Xi och Putin höll samtal, drack te tillsammans, besökte en fotoutställning och bevittnade undertecknandet av en rad samarbetsdokument i Peking. Mot bakgrund av ett föränderligt och turbulent internationellt läge har de två länderna utvecklat ett omfattande strategiskt samordningspartnerskap för en ny era, grundat på jämlikhet, ömsesidig respekt, god tro och ömsesidigt gynnsamt samarbete, sade Xi under samtalen. Det politiska ömsesidiga förtroendet har fördjupats ytterligare, samarbetet inom handel, investeringar, energi, vetenskap och teknik samt mellanfolkliga och regionala utbyten har gått stadigt framåt, och banden mellan de två folken har stärkts, tillade han. — Relationen mellan Kina och Ryssland har gått in i en ny fas med större framsteg och snabbare utveckling, sade Xi. I år är det 30 år sedan det kinesisk-ryska strategiska samordningspartnerskapet etablerades och 25 år sedan fördraget om god grannsämja och vänskapligt samarbete mellan Kina och Ryssland undertecknades. Enligt den kinesiske presidenten lade fördraget den institutionella grunden, i lag, för långsiktig god grannsämja, vänskap och omfattande strategisk samordning mellan de två länderna. Sedan fördraget undertecknades har de bilaterala relationerna utvecklats språngartat, sade Xi. När de två presidenterna enades om att ytterligare förlänga fördraget sade Putin att det har blivit allt mer relevant under rådande omständigheter. Putin sade att relationerna mellan Ryssland och Kina genom båda sidors gemensamma insatser har nått en ”aldrig tidigare skådad nivå”, präglad av täta utbyten på hög nivå och starkt politiskt ömsesidigt förtroende. Relationerna mellan Ryssland och Kina har stått emot prövningar och stärkts med tiden, och har blivit ett föredöme för omfattande strategisk samordning, sade han.

Praktiskt samarbete

Xi bekräftade de långvariga banden och sade att ett orubbligt främjande av en långsiktig, sund, stabil och högkvalitativ utveckling av relationen mellan Kina och Ryssland är ett strategiskt val som de två sidorna gör utifrån ländernas grundläggande intressen och de globala trenderna. Han sade att båda länderna bör uppgradera det praktiska samarbetet inom handel, investeringar, energi, transporter samt vetenskaplig och teknisk innovation, utvidga samarbetet inom framväxande områden och skapa nya tillväxtmotorer. Enligt Kinas handelsministerium översteg handeln mellan de två länderna 200 miljarder dollar för tredje året i rad 2025. Kina har varit Rysslands största handelspartner i 16 år i följd. Xi uppmanade också båda sidor att föra vidare den traditionella vänskapen mellan de två folken, utöka utbyten inom utbildning, kultur, film, turism och idrott samt stärka det folkliga stödet för vänskapen. I år inleds Kina–Rysslands utbildningsår, det tionde nationella temaåret mellan de två länderna. De två presidenterna deltog i öppningsceremonin på onsdagen. Xi och Putin undertecknade och utfärdade också ett gemensamt uttalande om att ytterligare stärka den omfattande strategiska samordningen och fördjupa god grannsämja och vänskapligt samarbete. Samma dag meddelade det kinesiska utrikesministeriets talesperson Guo Jiakun att Kina har beslutat att förlänga den viseringsfria politiken för ryska medborgare till den 31 december 2027, som ett led i att fortsätta underlätta personutbyten mellan de två länderna.

Mer rättvis global styrning

Som permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd och som stora länder i världen bör Kina och Ryssland anlägga ett strategiskt och långsiktigt perspektiv och arbeta för att göra det globala styrningssystemet mer rättvist och jämlikt, sade Xi till Putin. Xi uppmanade båda sidor att fördjupa den multilaterala samordningen, stärka samarbetet på multilaterala plattformar, orubbligt upprätthålla efterkrigstidens internationella ordning och folkrättens auktoritet, ena det globala syd och styra reformen av det globala styrningssystemet i rätt riktning. De två ledarna utbytte också synpunkter om viktiga internationella och regionala frågor. Om situationen i Gulfregionen i Mellanöstern sade Xi att alla fientligheter omedelbart måste upphöra. Han tillade att ett tidigt slut på konflikten skulle bidra till att minska störningar i energiförsörjningen, industri- och leveranskedjor samt den internationella handelsordningen. I ett instabilt internationellt läge fungerar samarbetet mellan Ryssland och Kina som en viktig stabiliserande faktor, sade Putin. Han tillade att Ryssland är redo att fortsätta stärka den multilaterala samordningen med Kina, stödja Kina som värd för Apec-ledarnas ekonomiska möte, gemensamt stärka Shanghai Cooperation Organizations ställning och inflytande samt stärka enheten och samordningen inom Brics-mekanismen. Putin lovade också att tillsammans med Kina försvara FN:s auktoritet, främja civilisationernas mångfald och verka för en mer rättvis och jämlik internationell ordning. Under Putins besök utfärdade Kina och Ryssland också ett gemensamt uttalande om att förespråka en multipolär värld och en ny typ av internationella relationer. I dagens globala turbulens och växande blockkonfrontation utgör de två länderna en avgörande kraft för stabilitet, sade Li Ziguo, chef för avdelningen för europeiska och centralasiatiska studier vid China Institute of International Studies. De bilaterala relationernas stabilitet och förutsägbarhet är ett betydande bidrag till global fred och utveckling, sade Li.]]> Xi varnar Trump för stormaktsfällan https://nyadagbladet.se/utrikes/xi-varnar-trump-for-stormaktsfallan/ Fri, 15 May 2026 10:02:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230354 När Donald Trump togs emot av Xi Jinping i Peking valde Kina att ge mötet en historisk inramning. Den kinesiske presidenten varnade för att USA och Kina står inför ett vägval: att skapa en ny modell för sina relationer – eller fastna i den så kallade Thukydidesfällan. Donald Trumps statsbesök kulminerade i samtal med Xi Jinping i Folkets stora hall i Peking den 14 maj. Enligt Kinas utrikesministerium hölls mötet mot bakgrund av en ”turbulent” internationell situation och stora förändringar i den globala maktbalansen. [caption id="attachment_230369" align="alignnone" width="640"]Xi Jinping vinkar och Donald Trump applåderar under en välkomstceremoni i Peking medan barn viftar med kinesiska och amerikanska flaggor. Xi Jinping och Donald Trump vid välkomstceremonin utanför Folkets stora hall i Peking. Foto: Xie Huanchi/Xinhua[/caption] Xi Jinping sade att länderna har ett historiskt ansvar. ”Kan Kina och USA övervinna Thukydidesfällan och skapa en ny modell för sina relationer?”, frågade Xi enligt den officiella kinesiska sammanfattningen av samtalen. Begreppet Thukydidesfällan används inom internationell politik för att beskriva risken att en etablerad stormakt och en växande stormakt drivs mot konflikt. Det syftar på den antika maktkampen mellan Sparta och Aten, där Atens växande makt väckte fruktan i Sparta och bidrog till det peloponnesiska kriget. För Peking var budskapet tydligt: relationen mellan USA och Kina behöver inte leda till en oundviklig konfrontation. Xi sade att han var redo att tillsammans med Trump ”styra det stora skeppet” i relationen mellan länderna och göra 2026 till ett ”historiskt” år som öppnar ett nytt kapitel i de bilaterala förbindelserna.

Kina betonar strategisk stabilitet

Den kinesiska sidan lyfte särskilt fram vad Xi kallade en ny vision om en ”konstruktiv och strategiskt stabil relation” mellan Kina och USA. Enligt Peking innebär detta inte bara en frånvaro av konflikt, utan en relation där samarbete står i centrum, konkurrens hålls inom rimliga gränser och meningsskiljaktigheter förblir hanterbara. ”Att bygga en konstruktiv och strategiskt stabil relation mellan Kina och USA är inte bara tomma ord”, sade Xi enligt den officiella redogörelsen. Kina betonade också handelns betydelse. Xi sade att de ekonomiska banden mellan länderna gynnar båda parter och att överläggningar på lika villkor är ”det enda rätta valet” vid motsättningar. Enligt den kinesiska sammanfattningen hade ländernas handelsdelegationer nått ”generellt balanserade och positiva resultat” dagen före samtalen. Xi sade också att Kina ska fortsätta öppna sin marknad och välkomna fler amerikanska företag. [caption id="attachment_230367" align="alignnone" width="640"]Amerikanska och kinesiska delegationer sitter mittemot varandra vid ett mötesbord i Peking. De amerikanska och kinesiska delegationerna möts i Peking. Foto: Li Xiang/Xinhua[/caption] Trump, som hade med sig flera amerikanska företagsledare, talade varmt om sin relation till Xi. Han kallade den kinesiske presidenten en ”stor ledare” och sade att USA och Kina tillsammans kan göra ”många stora och goda saker” för båda länderna och världen.

Taiwan pekas ut som den största risken

Samtidigt varnade Xi för att Taiwanfrågan är den mest känsliga punkten i relationen. Enligt Kinas utrikesministerium sade han att frågan är ”den viktigaste” i relationen mellan länderna. Om Taiwanfrågan hanteras rätt kan relationen förbli stabil, sade Xi. Annars riskerar länderna ”sammandrabbningar och till och med konflikter”, något som enligt Xi skulle kunna äventyra hela relationen. Peking betraktar Taiwan som en del av Kina och motsätter sig varje steg mot formell självständighet. Xi beskrev enligt den kinesiska redogörelsen ”Taiwans självständighet” och fred över Taiwansundet som ”lika oförenliga som eld och vatten”. USA har samtidigt länge försett Taiwan med militärt och politiskt stöd, även om Washington formellt inte erkänner ön som en självständig stat. Frågan är därför en av de mest känsliga punkterna i relationen. Xi framställde därmed mötet som ett vägval för två stormakter: kontrollerad rivalitet eller en farligare utveckling där Taiwan, handel och säkerhet riskerar att dra relationen mot öppen konflikt.]]> “Kinas nya femårsplan – kommer landet att överträffa sig självt?” https://nyadagbladet.se/debatt/kinas-kvantsprang-15e-femarsplan/ Fri, 06 Mar 2026 17:52:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=223465 Delegater till den 14:e nationella folkkongressen på väg mot Folkets stora sal i Peking den 5 mars 2026. Delegater till den 14:e nationella folkkongressen på väg mot Folkets stora sal i Peking den 5 mars 2026. Foto: Xinhua/Chen Yichen[/caption] Kina har under det senaste decenniet tagit enorma kliv förbi den industrialiserade världen inom många områden av vetenskap, teknik, ingenjörskonst och industriell produktion. Kinesiska företag, såväl statliga som privata, har blivit globala toppspelare inte bara vad gäller produktionskapacitet och kvalitet, utan även inom innovation. Hittills har dessa sektorer dock kunnat betraktas och fungera som avgränsade enheter som agerat var för sig. Under de kommande fem åren kommer den högkvalitativa utvecklingen och en ny kombination av produktivkrafter att göra det nödvändigt att integrera dem till en enda sammanhängande helhet. Detta kommer att utgöra språngbrädan mot det mellanliggande målet att "förverkliga socialistisk modernisering" till 2035 – som i sin tur är ett steg på vägen mot det andra hundraårsmålet 2049: att bygga ett "modernt socialistiskt land som är välmående, starkt, demokratiskt, kulturellt avancerat, harmoniskt och vackert". Ovanstående är inga spekulationer eller gissningar, utan en bedömning grundad på granskning av centralkommitténs tidigare femårsplaner – särskilt sedan president Xi Jinping under flera år presenterat begrepp kopplade till högkvalitativ utveckling. Vad dessa femårsplaner avslöjar är en häpnadsväckande nivå av konsekvens, enighet kring en långsiktig vision och förmåga att leverera – även mitt i de hårdaste internationella och inhemska upp- och nedgångar.
Det är äktenskapet mellan "högkvalitativ utveckling" och innovation – uttryckt i begreppet "nya kvalitativa produktivkrafter" – som gör den kommande 15:e femårsplanen unik.
Li betonade kraftfullt i sin framläggning av regeringens arbetsrapport att en av de viktigaste strategiska uppgifterna för regeringen under de kommande fem åren är "strävan efter högkvalitativ utveckling", grundad på ett solitt modernt industriellt system där avancerad tillverkning utgör ryggraden för att uppnå större teknologiskt oberoende. [caption id="attachment_223498" align="alignnone" width="640"]Öppningsmötet för den fjärde sessionen av den 14:e nationella folkkongressen i Folkets stora sal i Peking den 5 mars 2026. Öppningsmötet för den fjärde sessionen av den 14:e nationella folkkongressen i Folkets stora sal i Peking den 5 mars 2026. Foto: Xinhua/Li Xin[/caption] Han betonade att vetenskap och teknik måste leverera avancerade innovationer och genombrott inom centrala teknologier. Ett av huvudmålen är att utveckla nya industrier och framtidsindustrier, såsom ny energi, kvantteknik, fysisk artificiell intelligens (AI), hjärna-dator-gränssnitt, 6G-teknik och satellitinternet. Statliga företag ska ta ledningen i den teknologiska expansionen, särskilt inom rymd, luftfart, biomedicin och låghöjdssektorn. Li upprepade dock att dessa satsningar ska äga rum inom en enhetlig nationell marknad och produktionskedjor. I detta sammanhang kommer marknadskrafter och små och medelstora företag med spetskompetens inom avancerad teknik att stödjas av regeringen för att bli ledare inom framtidsteknologier – vilket möjliggör snabbare tillämpning av teknologier som AI i produktionsprocesser och tjänster. Även traditionella industrier och jordbruksproduktion kommer att moderniseras och uppgraderas inom detta system, med nya vetenskapliga och teknologiska innovationer även i dessa sektorer.
Kinas framgång med att planera och genomföra en sådan vision är goda nyheter inte bara för det kinesiska folket, utan för hela världen.
Som Li framhöll är nyckeln till denna process att driva på full integration mellan teknologisk och industriell innovation. Utbildningssystemet och den offentliga innovationskulturen ska integreras i denna teknologiska och industriella enhetliga struktur. Centrum för talangutveckling kommer att upprättas på nationell nivå, med specialiserade centrum i Peking–Tianjin–Hebei-regionen och Guangdongs Greater Bay Area för att skapa världsledande innovationsmiljöer. Dessa centrum kommer att genomföra stora nationella vetenskaps- och teknikprojekt under de kommande åren. Vad vi sannolikt kommer att bevittna är att ekonomisk tillväxt och framsteg inte längre kommer att mätas i bruttonationalprodukt, utan snarare i antalet vetenskapliga och teknologiska genombrott som uppnåtts och integrerats i ekonomins produktionsprocesser för att göra dem kommersiellt gångbara. Den 15:e femårsplanen lyfter särskilt fram integrationen av begreppet högkvalitativ utveckling i Belt and Road-initiativet, och hur gemensamt välstånd och gemensam utveckling kan leda till en ljusare framtid för mänskligheten. Det är av yttersta vikt vid en tid då många nationer och regioner i världen stirrar ned i ett djupt stup av rädsla och osäkerhet.   Hussein Askary]]> Kina rustar upp militären https://nyadagbladet.se/utrikes/kina-rustar-upp-militaren/ Thu, 05 Mar 2026 05:48:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=223253 Kina höjer sina försvarsutgifter med sju procent under 2026. Det är den lägsta ökningen på fem år. Premiärminister Li Qiang presenterade budgeten vid det kinesiska parlamentets årsmöte på torsdagen. Försvarsbudgeten uppgår nu till 277 miljarder dollar, motsvarande cirka 2 540 miljarder kronor. Ökningen var i nivå med vad analytiker förutspått, enligt Reuters. Li betonade att landet ska påskynda utvecklingen av "avancerade stridsförmågor" i linje med president Xi Jinpings plan att modernisera militären till 2035. — Alla dessa åtgärder kommer att stärka vår strategiska förmåga att skydda Kinas suveränitet, säkerhet och utvecklingsintressen, sade Li och tillade att president Xi Jinping har det yttersta ansvaret för befälet. Kina har världens näst största försvarsbudget efter USA. Den kinesiska budgeten utgör numera nästan 44 procent av Asiens totala militärutgifter, men är fortfarande endast omkring en fjärdedel av USA:s försvarsbudget.]]> Trump tillåter export av avancerade AI-chip till Kina https://nyadagbladet.se/teknik/trump-tillater-export-av-avancerade-ai-chip-till-kina/ Tue, 09 Dec 2025 10:56:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=218163 USA:s president Donald Trump meddelade på måndagen att landet kommer att godkänna export av Nvidias H200-processorer till Kina mot en avgift på 25 procent. Beslutet ses som en kompromiss i den känsliga frågan om chipexport, men möts av skarp kritik från både demokrater och republikaner som varnar för risker för den nationella säkerheten. Samtidigt är det osäkert om Trumps beslut faktiskt kommer att leda till nya försäljningar, eftersom Peking tidigare har uppmanat kinesiska företag att undvika amerikansk teknologi. Beslutet om att tillåta export av Nvidias näst mest avancerade AI-chip till Kina meddelades presidenten på måndagen via sitt sociala nätverk Truth Social. Samtidigt ska en avgift på 25 procent tas ut på sådan export, pengar som ska tillfalla den amerikanska staten. Beslutet utgör en kompromiss i den pågående amerikanska debatten om huruvida Nvidia och konkurrerande företag bör tillåtas att sälja AI-chip till Kina för att behålla sin globala dominans, eller om exporten ska stoppas helt av säkerhetsskäl. Frågan är dock långt ifrån avgjord i praktiken, eftersom Peking tidigare har instruerat kinesiska företag att inte använda amerikansk teknologi. Nvidias aktie steg med två procent i efterhandeln efter Trumps besked, efter att redan ha ökat med tre procent under dagen på uppgifter i medierna om det kommande beslutet. [caption id="attachment_218184" align="alignnone" width="640"] Donald Trumps inlägg på Truth Social under måndagskvällen.[/caption]

Xi Jinping svarade positivt

Trump uppgav i sitt inlägg att han informerat Kinas president Xi Jinping om åtgärden och att denne svarade positivt. Det amerikanska handelsdepartementet arbetar nu med att slutföra detaljerna i arrangemanget, och samma regelverk ska gälla för andra AI-chiptillverkare som AMD och Intel. "Vi kommer att skydda den nationella säkerheten, skapa amerikanska jobb och behålla Amerikas ledande position inom AI", skrev Trump på Truth Social. Han betonade också att Nvidias amerikanska kunder redan går vidare med företagets mer avancerade Blackwell-chip, och snart även Rubin-chip, vilka inte omfattas av detta avtal. Trump preciserade dock inte hur många H200-chip som ska godkännas för leverans eller vilka villkor som kan gälla, utan angav endast att exporten ska ske under förutsättningar som möjliggör fortsatt stark nationell säkerhet. [caption id="attachment_218170" align="alignnone" width="640"] Grafikkort med GPU:er från Nvidia som används i datacenter för AI-applikationer på en utställning under China Hi-Tech Fair i Shenzhen i november 2025. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Kompromiss mellan extremerna

Enligt en person med insyn i beslutsprocessen betraktar regeringstjänstemän åtgärden som en medelväg mellan att skicka Nvidias allra senaste Blackwell-chip till Kina, vilket Trump avböjt, och att helt stoppa all chipexport till landet. Det senare alternativet skulle enligt tjänstemännen stärka kinesiska Huaweis försök att sälja AI-chip på den inhemska marknaden. "Att erbjuda H200 till godkända kommersiella kunder som granskats av handelsdepartementet utgör en genomtänkt balans som är bra för Amerika", förklarade Nvidia i ett uttalande. En tjänsteman i Vita huset uppgav att avgiften på 25 procent ska tas ut som en importtull från Taiwan, där chippen tillverkas, till USA. Där ska chippen genomgå en säkerhetsgranskning av amerikanska tjänstemän innan de exporteras vidare till Kina.

Kraftig kritik från kongressen

Kinesiska utrikesdepartementet kommenterade beslutet på tisdagen med att landet anser att Kina och USA bör samarbeta för att uppnå ömsesidiga fördelar. Men i Washington möts Trumps beslut av skarp kritik från båda politiska lägren. Flera demokratiska senatorer beskrev i ett gemensamt uttalande åtgärden som ett "kolossalt ekonomiskt och nationellt säkerhetsmisslyckande" som kommer att gynna Kinas industri och militär. Den republikanske representanten John Moolenaar, ordförande i representanthusets utskott för Kina, varnade i ett uttalande för att Kina kommer att använda chippen för att stärka sin militära kapacitet och sin övervakning. "Nvidia bör inte ha några illusioner – Kina kommer att stjäla deras teknologi, massproducera den själva och försöka sätta Nvidia ur spel som konkurrent", förklarade han.

Kraftfull chipkapacitet

H200-chippet är nästan sex gånger kraftfullare än H20, det mest avancerade AI-halvledarchip som för närvarande lagligt kan exporteras till Kina. Blackwell-chippet, som nu används av amerikanska AI-företag, är enligt rapporten cirka 1,5 gånger snabbare än H200 för träning av AI-system och fem gånger snabbare för slutledningsarbete där AI-modeller används i praktiken. Nvidias egen forskning har dessutom visat att Blackwell-chip är tio gånger snabbare än H200 för vissa uppgifter.

Osäker mottagning i Kina

Under de senaste månaderna har Peking avrått kinesiska teknikföretag från att köpa chip som Nvidia nedgraderat för att sälja till den kinesiska marknaden, däribland modellerna H20, RTX 6000D och L20, enligt källor. George Chen, partner vid konsultföretaget The Asia Group, förväntade sig att kinesiska tillsynsmyndigheter kommer att mjuka upp sin hårda hållning mot Nvidia efter Trumps kommentarer om Xis reaktion, med tanke på ansträngningarna att förbättra relationerna mellan USA och Kina. H200 är också betydligt mer användbart för Kina än H20, påpekade han. Bo Zhengyuan, politisk analytiker vid konsultföretaget Plenum, trodde också att Peking kommer att vara mer försiktig med att intervenera, men betonade att det är oklart hur länge detta fönster kan vara öppet. — Kina kommer inte att störas av denna uppmjukning, och landet kommer att förbli fullt fokuserat på att skaffa sig egen avancerad chipframställningskapacitet, sade han.]]>