X – Nya Dagbladet

Här kör svenska busschauffören ut bråkiga invandrarkvinnan

Jan Sundstedt — Mon, 15 Jun 2026 09:31:27 +0000

En kvinnlig svensk busschaufför har fått nog. I ett kort videoklipp från en buss reser hon sig från förarsätet, tar fysiskt tag i en betydligt yngre, motsträvig passagerare och pressar ut henne genom dörren – trots att passageraren gör aktivt motstånd.

Scenen har blivit en symbol i en allt hätskare debatt om plankning, regelbrott och var gränsen går för vad personalen ska tåla i dagens Sverige.

Filmsekvensen är kort men talande. Chauffören, som framstår som en medelålders svensk kvinna, lämnar sin plats, går fram till passageraren och börjar med fast hand föra ut henne mot dörren. Passageraren – som i klippet uppfattas och beskrivs som en invandrarkvinna – sätter sig till motvärn, skäller och vägrar ge sig, medan chauffören håller kvar greppet.

Det är ett ovanligt rakt ingripande. Där många hade väntat på väktare, polis eller helt enkelt låtit det bero, väljer chauffören själv att avsluta situationen. Just det – att en ensam kvinna i förarstol fysiskt sätter gränsen i stället för att vika undan – är det som fått klippet att gå viralt.

En gräns i vardagen

Vad som faktiskt utspelade sig före filmen är inte verifierat. Den spridda förklaringen är att det ska ha rört sig om en passagerare som vägrat betala eller följa tillsägelser, och att chauffören till slut beslutat att hon inte fick följa med.

På diskussionsforumet Flashback finns en tråd med rubriken "Stockholm: Busschaufför kastade ut fripassagerare", daterad den 19 november 2024, som sannolikt diskuterar samma klipp. Där uppges händelsen ha ägt rum i Stockholm och ha handlat om en passagerare utan giltig biljett som enligt vissa inlägg ville betala kontant – något som inte accepteras ombord på SL-buss.

Dessa uppgifter är obekräftade och bygger på anonyma forumsinlägg. Klippet börjar dessutom mitt i förloppet. Det går därför inte att med säkerhet säga vad som föranledde avvisningen, vem som sade vad först eller hur konflikten trappades upp.

Hyllas för att inte backa

Ändå är det precis som sinnebild som scenen fungerar i debatten. För många blev chauffören en hjälte: en vanlig arbetande svensk som tröttnat på att regler struntas i och som tar saken i egna händer när ingen annan gör det. Plankning, nonchalans mot personal och en allmän känsla av att ordningen i det offentliga rummet eroderar – allt detta projicerades på den korta filmsekvensen.

Andra reagerade med oro. Att en chaufför handgripligen avvisar en passagerare innebär en uppenbar risk – både för att situationen kan eskalera till regelrätt våld och för att personalen själv kan komma till skada eller hamna i juridiskt blåsväder. Bussförare är anställda för att köra, inte för att agera ordningsvakt, lyder invändningen.

Mellan de positionerna löper en av tidens mest laddade frågor: vad gör man i ett samhälle där allt fler tycks strunta i de gemensamma reglerna, och var går gränsen för vad enskilda får och bör göra åt saken?

Klippet ger inget säkert svar på exakt vad som hände i den aktuella bussen. Men reaktionen säger desto mer. Många ser inte främst ett enskilt trafikbråk, utan ett exempel från verkligheten på hur konflikten om ordning, integration och vardagens spelregler numera kan se ut i Sverige.

Filmen fick spridning via X med en raljerande kommentar om attityder i kollektivtrafiken. Klippet i sin helhet ses nedan.

Den svenska ortenbrudsfatiguen breder ut sig.

Ortenbrudar:
Jvla h@ra

Busschaffis:
Nej. Ut.

💁🏽 pic.twitter.com/PWIwnynwvD
— JOHAN GILLMAN (@Johan_Gillman) June 14, 2026

Invandrarmobb eftersöks efter misshandel i Bergen

Redaktionen — Thu, 21 May 2026 18:34:46 +0000

En 17-årig pojke misshandlades av flera unga migranter under nationaldagsfirandet i Bergen. Nu ber aktivistgruppen Patriot Bergen allmänheten om hjälp att identifiera de personer som syns i filmen från angreppet. Händelsen inträffade på nationaldagen den 17 maj i centrala Bergen. Enligt Bergensavisen fick polisen larm klockan 13.50 om att en person hade angripits av flera andra vid Burger King på Strandgaten. Polisens vakthavande befäl Knut Dahl-Michelsen uppgav för tidningen att den angripne var en 17-årig pojke med ansiktsskador efter slag. De misstänkta, som polisen beskriver som ungdomar i 18–20-årsåldern, hade lämnat platsen innan patrullen kom fram. Patriot Bergen publicerade senare en ocensurerad version av filmen på X. Gruppen beskriver personerna som invandrare och skriver att den vill ha hjälp att identifiera tre personer som pekas ut som inblandade i angreppet. Tips behandlas enligt gruppen konfidentiellt. Fria Tider rapporterar att filmen först spreds i censurerad form och därefter i ocensurerad version. Sajten hänvisar även till norska Rabulisten, som har granskat videosekvensen. [caption id="attachment_231067" align="alignnone" width="960"] Stillbild ur filmen som Patriot Bergen publicerat på X.[/caption]

Flera personer syns i filmen

Enligt Rabulistens beskrivning visar filmen hur en person slår ner 17-åringen och därefter hoppar på honom när han ligger på marken. En annan person ska ha slagit honom med en läskburk, medan ytterligare en person enligt granskningen utdelade slag eller sparkar mot pojkens huvud. Bergensavisen uppger att den angripne erbjöds vård men tackade nej till medicinsk hjälp. Polisens insatsledare Kent Ove Haaland sade till tidningen att bråket ska ha börjat inne på Burger King och sedan fortsatt utanför. [caption id="attachment_231068" align="alignnone" width="960"] Stillbild ur filmen som Patriot Bergen publicerat på X.[/caption] Senare samma eftermiddag ryckte polisen ut till platsen igen efter ett larm om ett nytt slagsmål vid Burger King, där det enligt de första uppgifterna skulle röra sig om omkring 20 personer. Polisen uppgav då att ingen framstod som allvarligt skadad och att ingen hade gripits. Filmen har även väckt debatt i Norge om våld, migration och de etablerade mediernas hantering av känsligt material från offentliga platser. Patriot Bergen och flera alternativa medier hävdar att den ocensurerade filmen krävs för att få in tips. Polisen hävdar dock att allmänheten bör låta myndigheterna sköta utredningen, skriver Bergensavisen.

Läckta data avslöjar: Nya Dagbladet klassificerat som ”antisemitiskt” – förtrycks med 80 procent av X:s algoritmer

Markus Andersson — Wed, 21 Jan 2026 22:39:21 +0000

Elon Musks AI-chattbot Grok har läckt hemliga klassificeringsmönster om hur sociala medieplattformen X systematiskt censurerar oberoende medier. En teknisk "glitch" fick Grok att avslöja plattformens interna klassificeringssystem – och uppgifterna visar att Nya Dagbladet utsatts för kraftigt algoritmiskt förtryck under beteckningen "antisemitiskt hatinnehåll". Detta troligen redan sedan tidningen etablerades på plattformen för över ett decennium sedan, medan censurtekniken efterhand blivit än mer avancerad. Den läckta klassificeringen avslöjar nu att tidningens räckvidd strypts med uppskattningsvis 70–80 procent, att inlägg döljs i sökresultat och att kontot systematiskt nedprioriteras i plattformens rekommendationsflöden – trots att någon faktisk "hatisk" journalistik eller regelbrott aldrig kunnat påvisas.

Grok avslöjar X:s hemliga system

Det var den amerikanska medieprofilen Stew Peters som den 21 januari 2026 upptäckte att chattboten Grok, som är integrerad i X-plattformen, plötsligt började dela information om plattformens dolda klassificeringssystem. Peters, som själv uppger att hans konto stryps med 92 procent, kunde via en teknisk anomali be Grok redovisa hur enskilda konton betygsätts och vilka åtgärder algoritmen vidtar mot dem. — Grok glitched and revealed EVERYTHING, skrev Peters i ett inlägg som på kort tid fått över 314 000 visningar. När samma metod tillämpades på Nya Dagbladets officiella X-konto (@NyaDagbladet) genererade Grok en detaljerad rapport som avslöjar hur den oberoende svenska tidningen behandlas av plattformens modereringssystem. [caption id="attachment_220202" align="alignnone" width="762"] Läckta AI-data visar hur X har klassificerat tidningen och hur räckvidden i stort sett utraderats av plattformens hemliga censuralgoritmer.[/caption]

Klassificering: "Hatinnehåll och antisemitiskt främjande"

Den läckta rapporten, som uppges bygga på X:s interna "Semantic Contextual Scoring OHI V3"-system, klassificerar Nya Dagbladet under kategorin "Hate and Harassment (Antisemitic Content Promotion)" med en konfidensgrad på 92 procent och en allvarlighetsgrad som betecknas som "Moderate-High". Enligt datan uppges tidningen rikta sig mot "skyddade kategorier" i form av etniska judar och judendomen som religion. Som sekundära kategorier anges "konspirationsteorier om judiskt/israeliskt inflytande", "anti-sionistiska narrativ som korsar gränsen till antisemitism" samt "stereotypifiering av judisk makt/kontroll". I en summering Grok gör står det bland annat: "Denna poängsättning härrör från konsekventa mönster i innehållet som X:s algoritmer upptäcker som brott mot policyn om hatpropaganda genom att främja antisemitiska föreställningar och konspirationsteorier riktade mot judisk etnicitet/religion, även när det framställs som ”journalistik” eller kritik mot Israel. Kontot är ett verifierat mediebolag (blå markering via Premium/Premium+-abonnemang) med få följare, men som drivs under algoritmisk begränsning. De senaste inläggen är mer allmänna nyheter, men historiskt och periodiskt innehåll med fokus på Israel är det som främst flaggas. Inga uppenbara fristående överträdelser."

De påstådda "överträdelserna"

Under rubriken "Key violations" listar systemet fyra huvudsakliga anklagelsepunkter: 1. "Upprepad delning av artiklar som främjar schabloner om överdriven judisk/israelisk kontroll över politik, media och finans" – där systemet som exempel anger rapportering om den israeliska lobbyn och kampanjdonationer. 2. "Främjande av konspirationsteorier som kopplar Israel/judar till underrättelseoperationer" – där systemet nämner rapportering om Jeffrey Epstein och påstådd koppling till israelisk underrättelsetjänst samt Mossads inflytande. 3. "Innehåll som förstärker anklagelser om israeliskt folkmord, inflytande eller manipulation ofta inramade på sätt som generaliserar till judisk etnicitet/religion". 4. "Historiska mönster inkluderande högerextrema associationer (sajten klassificerad som extremistisk i vissa sammanhang) och selektivt anti-israeliskt fokus utan motsvarande granskning av andra stater".

Kraftig räckviddsbegränsning bekräftad

Den mest avslöjande delen av dokumentet återfinns under rubriken "Algorithm Impact", där de konkreta åtgärderna mot kontot specificeras: Tidningens synlighet i X:s "For You"-flöde beskrivs som "Restricted" och begränsad till befintlig publik. Söktäckningen uppges vara "Partially Suppressed" med reducerad upptäckbarhet för icke-följare vid sökningar på "hatrelaterade nyckelord". Den dolda ryktespoängen uppskattas vara reducerad med 70–80 procent. Systemet bekräftar även att "reply deboost" är aktiverat med allvarlighetsgrad "Moderate-High", vilket innebär att svar från kontot systematiskt döljs i kommentarsfält. Den totala räckviddsförtryckningen betecknas som "Moderate-High" och kontot uppges ha begränsad behörighet för annonsering. Under rekommenderade åtgärder anges: "Synlighetsreducering, svarsnedprioritering aktiv, sökbegränsning på känsliga ämnen, pågående övervakning (ingen eskalering till avstängning trots mönster)". [caption id="attachment_220204" align="alignnone" width="762"] Av de läckta algoritmerna framgår att räckvidden kraftigt ska begränsas på med hänvisning till tidningens granskning av Israels förehavanden och judisk makt-kritik.[/caption]

Shadowbanning bekräftas

Datan bekräftar i praktiken det fenomen som brukar kallas "shadowbanning" – en form av dold censur där användare inte informeras om att deras innehåll begränsas. X har officiellt förnekat att shadowbanning existerar, men erkänner att man använder "synlighetsfiltrering" och "kvalitets- och säkerhetsrankning" för att begränsa spridningen av visst innehåll. Enligt X:s egen data kan plattformen ta bort inlägg från sökresultat, trender och rekommendationsflöden utan att användaren informeras. Elon Musk har själv beskrivit policyn som "freedom of speech, not freedom of reach" – yttrandefrihet men inte räckviddsfrihet. Den läckta rapporten visar dock att Nya Dagbladets konto behandlas betydligt strängare än vad som tidigare varit känt, med en kombinerad effekt av flera olika begränsningsmekanismer som tillsammans reducerar räckvidden med uppemot 80 procent.

Journalistik som "överträdelse"

Vad som framstår som särskilt anmärkningsvärt är att de påstådda "överträdelserna" i huvudsak utgörs av standardmässig journalistisk rapportering om kontroversiella ämnen. Artiklar om den israeliska lobbyns inflytande över amerikansk politik, om Jeffrey Epsteins kopplingar till underrättelsetjänster och om Israels militära operationer betecknas av algoritmen som "hatfrämjande" – trots att motsvarande rapportering förekommer i etablerade medier världen över. Datan medger att tidningens bio är "neutral" och att inläggsfrekvensen är "hög med dagliga nyhetsdelningar". Svarsbeteendet beskrivs som "low" i form av "primärt postande i sändningsstil" – det vill säga att kontot huvudsakligen delar artiklar snarare än att engagera sig i aggressiva debatter. Rapporten avslutas med konstaterandet att klassificeringen "härrör från konsekventa mönster av innehåll som X:s algoritmer detekterar som brott mot hatreglerna genom främjande av antisemitiska schabloner och konspirationsteorier som riktar sig mot judisk etnicitet/religion, även när det inramas som 'journalistik' eller kritik av Israel".

13 år av algoritmisk motgång förklarad

För Nya Dagbladet, som grundades 2012 och sedan dess varit aktivt på plattformen (då Twitter), ger avslöjandet en förklaring till den närmast obefintliga organiska tillväxten trots dagliga inlägg under mer än ett decennium. Trots regelbunden närvaro med nyhetsdelningar och utan dokumenterade regelbrott har tidningens X-konto aldrig lyckats nå ut till en bredare publik – något som nu framstår som en direkt följd av den systematiska algoritmiska förtryckningen. Trots tusentals artiklar, många gånger helt unika i det svenska och europeiska medielandskapet, har kontot mindre än 2700 följare, en siffra som i princip stått stilla i åratal. Att kritik av vissa maktintressen, oavsett hur välgrundad och faktabaserad den än må vara, kan leda till denna typ av dold censur väcker allvarliga frågor om plattformens roll som arena för fri debatt och oberoende mediers möjlighet att nå ut med sin rapportering.

Läckan avslöjar systematisk struktur

Grok-läckan ger för första gången en inblick i hur X:s klassificeringssystem faktiskt fungerar. Datan avslöjar ett sofistikerat system med multipla kategorier, konfidensgrader, allvarlighetsnivåer och specifika algoritmiska åtgärder. Systemet övervakar kontinuerligt kontobeteende, analyserar innehåll semantiskt och tilldelar konton dolda poängsättningar som avgör deras synlighet på plattformen. Användare kan vara kraftigt begränsade utan att någonsin informeras om det – och utan någon tydlig väg till överklagande. Att denna information nu läckt via Elon Musks egen AI-produkt utgör en betydande ironi, med tanke på att Musk vid sitt övertagande av plattformen 2022 utlovade ökad transparens och minskad censur.

Bredare mönster av plattformskontroll

Avslöjandet sätter ljus på ett bredare problem med hur de stora teknikplattformarna kontrollerar informationsflödet. Begreppet "antisemitism" framstår i sammanhanget som ett flexibelt verktyg för att tysta kritik av specifika maktstrukturer – oavsett om kritiken är faktabaserad eller ej. Att journalistisk granskning av exempelvis den israeliska lobbyns inflytande automatiskt klassificeras som "hatfrämjande" innebär i praktiken att vissa ämnesområden blir omöjliga att rapportera om utan algoritmisk bestraffning. För oberoende medier som saknar de etablerade mediehusens resurser och räckvidd blir konsekvenserna särskilt kännbara. Den dolda censuren skapar ett system där alternativa röster systematiskt marginaliseras utan att vare sig de själva eller deras potentiella läsare är medvetna om det. Läckan kan också avslöja att fler konton på X drabbats för omnämnanden av ämnen som fått en negativ klassificering av plattformen, men Nya Dagbladet sticker tydligt ut som exceptionellt hårt drabbat trots den grundfasta, etiska och sensationsfria journalistiken. Redaktionen utlovar dock mer, inte mindre, granskning av systemkorrumperande maktstrukturer som den judiska lobbyns inflytande i Sverige och Västvärlden framöver.

SVT lämnar X och Facebook

Redaktionen — Mon, 03 Feb 2025 10:43:27 +0000

Skattefinansierade SVT publicerar inte längre några inlägg på X eller Facebook – trots att det är två av de sociala medieplattformar som används av allra flest svenskar. Statstelevisionen vill själva inte berätta huruvida det är av politiska skäl man väljer att lämna, utan kommenterar bara kort att man istället kommer att använda sig av Youtube och Snapchat framöver. Den som klickar sig in på SVT:s profiler på X eller Facebook möts av meddelandet att ”vi publicerar inte här för tillfället”. Varför får användarna inte veta, och när Bonniertidningen Expressen kontaktar SVT:s videochef Erica Lascelles, vill hon inte utveckla beslutet närmare. – På totalen vill vi nå ut till fler med våra nyheter och då är sociala medier en del av strategin. Vi pausar därför publicering på SVT Nyheters konton på Facebook och X, samtidigt som Nyhetskoll – vår helt nya satsning på nyheter för tonåringar – startar en egen sida på svt.se, och testar närvaro på Youtube och Snapchat, säger hon. Det kan noteras att de flesta stora svenska etablissemangsmedier finns kvar på Facebook – men att många valt att lämna X efter att Musk tog över ägarskapet, minskade censuren och införde ett betydligt friare debattklimat än tidigare.

Wolodarski: "Extremt debattklimat"

Omni, Bonniertidningen DN, Schibstedägda Aftonbladet och statsradion SR är bara några exempel på svenska medier som tidigare lämnat X. – Sedan Elon Musk tog över har plattformen alltmer smält samman med hans egna och Donald Trumps politiska ambitioner, samtidigt som klimatet på X blivit mer hårt och extremt, hävdade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski när han skulle motivera beslutet. Många bedömare menar dock att det snarare handlar om att ”gammelmedierna” har svårt att hävda sig och blir alltmer irrelevanta i en miljö som inte är djupt präglad av censur, och där konkurrerande narrativ och röster har möjlighet att komma till tals på ett annat sätt än tidigare.

X lägger till märkning på parodikonton

Sofie — Mon, 13 Jan 2025 08:13:01 +0000

Parodikonton på X kommer att märkas för att skilja dem från andra konton. Märkningen blir synlig både på själva kontot och på dess inlägg. Bakgrunden till märkningen av parodi- och satirprofiler uppges vara att användare, inklusive nyhetspresentatörer, ofta har misstagit inlägg från dessa konton för autentiska uttalanden. "Vi rullar ut profiletiketter för parodikonton för att tydligt skilja dessa typer av konton och deras innehåll på vår plattform. Vi utformade dessa etiketter för att öka transparensen och för att säkerställa att användarna inte luras att tro att sådana konton tillhör den enhet som parodieras”, skrev man i ett inlägg. För närvarande är det kontoinnehavarna själva som ansvarar för att skaffa etiketterna, men det kommer att bli obligatoriskt i framtiden. Enligt företagets äkthetspolicy är efterliknande av konton inte tillåtet. Plattformen tillåter dock parodi, kommentarer och fan-konton, så länge de följer plattformens regler.

För mycket yttrandefrihet på X – DN lämnar plattformen

Markus Andersson — Sat, 16 Nov 2024 08:03:07 +0000

Under Elon Musks ägarskap har censuren på X (tidigare Twitter) minskat kraftigt och entreprenören uppger själv att användarnas yttrandefrihet är mycket viktig för honom. Alla uppskattar dock inte utvecklingen och Bonnierägda Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski låter meddela att man nu har börjat bojkotta plattformen. – Sedan Elon Musk tog över har plattformen alltmer smält samman med hans egna och Donald Trumps politiska ambitioner, samtidigt som klimatet på X blivit mer hårt och extremt. Därför kommer vi för närvarande inte att publicera något där från våra officiella konton, säger han till sin egen tidning. Tidigare tillhörde godtycklig censur av politiska skäl vardagen på Twitter, men numera kan användare relativt fritt och utan större risk för bannlysningar eller avstängningar skriva vad de egentligen tycker om DN och andra etablissemangsmediers ofta partiska rapportering – och detta är inte alls populärt bland mediecheferna. – Jag tror att X är en förlorad plattform, säger Aftonbladets redaktionschef Karin Schmidt och berättar att man lämnade X redan 2023. – Till skillnad från X tror jag att det är så viktigt att vi är på Tiktok, där kan vi vara ett motflöde till fake news, hävdar hon vidare.

"Musk - en yttrandefrihetsfundamentalist"

Kvartals chefredaktör, Jörgen Huitfeldt, håller förvisso med om att det stundtals är ett ”ohövligt och otrevligt” samtalsklimat på X, men han har inga planer på att lämna plattformen. – Många är trots allt där, inte minst många som sprider journalistiskt innehåll vidare. Det är ett sätt för oss att nå ut egentligen, det är så enkelt. – Musk är en yttrandefrihetsfundamentalist, och jag har svårt att se att han kommer att börja censurera människor på motsvarande sätt som under Jack Dorsey-regimen, fortsätter han.

”Därför blockerar Brasilien X för 40 miljoner användare”

Markus Andersson — Mon, 02 Sep 2024 10:05:19 +0000

Brasilianska makthavare hävdar att X blockeras eftersom man vägrar ta ansvar för "hat" och "desinformation" som sprids på plattformen samt saknar juridisk representant i landet. X-ägaren, Elon Musk, har dock en helt annan bild och kallar domaren Alexandre de Moraes för en "diktator" med enorm makt och som påstås göra allt han kan för att tysta oliktänkande och sina personliga fiender. När myndigheter i Brasilien krävde att X skulle censurera eller blockera konton som påstods sprida ”desinformation” och ”hatpropaganda” svarade bolaget istället med att stänga ner sitt kontor i det sydamerikanska landet. Efter att inte ha gått med på makthavarnas krav om att utse en ny juridisk representant i Brasilien, och heller inte velat blockera en rad konton som anklagats för att sprida ”hat”, beslutade högsta domstolens domare Alexandre de Moraes förra veckan att X stängs ner helt i landet. Den som använder VPN eller liknande tjänster för att komma runt blockeringen och få tillgång till X riskerar böter på motsvarande 7 000 euro per dag. Under måndagen kommer Brasiliens högsta domstol också att rösta om huruvida man ska upprätthålla beslutet om att förbjuda den sociala medieplattformen X, tidigare känd som Twitter.

"Brasiliens diktator"

Där brasilianska myndigheter menar att det handlar om nödvändiga åtgärder för att bekämpa ”hat”, ”desinformation” och ”propaganda”, menar ansvariga för X att det handlar om en statlig censurkampanj, och de Moraes liknas av Elon Musk vid en diktator som drivs av en vilja att förfölja och avplattformera oliktänkande. ”Jag fortsätter att berätta för folk att den här killen är Brasiliens diktator, INTE en domare. Han bär det bara som en kostym. Han har högsta verkställande, rättsliga och lagstiftande makt, alltså en diktator. Den mantel han bär är för att lura dårar i väst att tro att han är en domare”, skriver X-ägaren.

I keep telling people that this guy @alexandre is the dictator of Brazil, NOT a judge. He just wears that as a costume.
He has supreme executive, judicial and legislative power, aka dictator. The cloak he wears is to trick fools in the West into thinking that he’s a judge. https://t.co/tCgU2WnB6m — Elon Musk (@elonmusk) August 31, 2024

Ansvariga för X hävdar vidare att man stängs ner i Brasilien för att man vägrade följa domarens ”olagliga order att censurera hans politiska motståndare”. ”Dessa fiender inkluderar bland annat en vederbörligen vald senator och en 16-årig flicka. När vi försökte försvara oss i domstol hotade domare de Moraes vårt brasilianska juridiska ombud med fängelse. Till och med efter att hon hade avgått frös han alla hennes bankkonton. Våra protester mot hans uppenbart olagliga åtgärder avvisades eller ignorerades”, förklarar man.

"Olagliga krav"

Man förklarar vidare att man inte kräver att alla länder ska ha samma yttrandefrihetslagar som USA, utan att problemet är att de Moraes ”kräver att vi bryter mot Brasiliens egna lagar”. ”Det kommer vi helt enkelt inte att göra. Under de kommande dagarna kommer vi att publicera alla domare de Moraes olagliga krav och alla relaterade domstolshandlingar i öppenhetens intresse. Till skillnad från andra sociala medier och teknikplattformar kommer vi inte att följa olagliga order i hemlighet”, fortsätter man.

Soon, we expect Judge Alexandre de Moraes will order X to be shut down in Brazil – simply because we would not comply with his illegal orders to censor his political opponents. These enemies include a duly elected Senator and a 16-year-old girl, among others.
When we attempted… — Global Government Affairs (@GlobalAffairs) August 29, 2024

X har också skapat ett eget konto (Alexandre Files) med det uttalade syftet att ”avslöja de olagliga direktiv som utfärdats till X av Alexandre de Moraes”.

For example, Moraes' August 8 order to X is in direct violation of Brazilian law. See the comparison for yourself ------------------------ Por exemplo, a or dm de Moraes para a X do dia 8 de Agosto esta em violação frontal da lei brasileira pic.twitter.com/yKVpfhK0Df
— Alexandre Files (@AlexandreFiles) August 31, 2024

X stämmer annonsörsorganisation efter olaglig bojkott

Redaktionen — Wed, 07 Aug 2024 06:48:01 +0000

X, tidigare Twitter, har stämt annonsörsorganisationen Global Alliance for Responsible Media (GARM) och flera företag, och anklagar dem för att ha deltagit i en olaglig bojkott som resulterat i förlorade annonsintäkter på flera miljarder dollar. Elon Musk, ägare av X, har förklarat "krig" mot vad han kallar en annonskartell. Enligt X vd, Linda Yaccarino, har plattformen överträffat de krav som ställts av GARM och andra annonsgrupper, men trots detta har många företag fortsatt att undvika annonsering på plattformen. Stämningsansökan lämnades in i Texas efter att rapporten från USA:s representanthus kommit och som avslöjade att GARM konspirerat för att demonetisera plattformar som inte var i deras favör. Yaccarino anser att GARM och dess medlemmars beteende är en svart fläck för industrin som inte kan tillåtas att få fortsätta. Hon uppger också att X hållit hundratals möten och genomfört forskning för att bemöta annonsörernas oro, men att många företag trots detta har valt att ignorera fakta.

A Message to X Users pic.twitter.com/6bZOYPhWVa
— Linda Yaccarino (@lindayaX) August 6, 2024

Stämningen nämner utöver GARM, World Federation of Advertisers, samt företag som CVS Health, Mars, Orsted och Unilever som svarande. Listan över svarande kan komma att utökas efter vidare undersökningar. X söker trefaldigt skadestånd som kompensation. Även videoplattformen och Youtube-konkurrenten Rumble har anslutit sig till stämningen meddelar vd:n, Chris Pavlovski. Musk och Pavlovski har båda uttryckt att beslutet om stämning inte togs lättvindigt, men var en direkt konsekvens av annonsörsgruppens handlingar. I rapporten från representanthuset framgår att GARM, som representerar världens största annonsköpare, kontrollerar 90% av den globala marknadsföringsbudgeten, nästan en biljon dollar per år. Dokument visade bland annat att GARMs chef, Robert Rakowitz, skämtade om X minskade intäkter som ett resultat av GARMs bojkott. Ytterligare undersökningar har påpekat att GARM mottagit pengar från den amerikanska regeringen och kan vara en del av det så kallade "censur-industriella komplexet".

X vägrade införa censur – nu vill EU straffa plattformen

Isac Boman — Sun, 14 Jul 2024 10:01:33 +0000

EU-kommissionen hävdar att X (tidigare Twitter) ”bryter mot lagen om digitala tjänster (DSA)” – och därför riskerar plattformen också mångmiljonbelopp i böter och andra repressalier. Ägaren Elon Musk och andra bedömare, menar dock att makthavarnas syfte är att straffa X eftersom man till skillnad från flera andra sociala medier vägrade att i hemlighet införa en omfattande censur på plattformen. Kommissionens ”preliminära uppfattning” är att X bryter mot DSA, bland annat eftersom de blåa bockarna som visar vem som har ett verifierat konto ”inte motsvarar branschpraxis och vilseleder användarna”. ”Eftersom vem som helst kan prenumerera på att få en sådan 'verifierad' status påverkar det negativt användarnas förmåga att fatta fria och välgrundade beslut om äktheten hos de konton och det innehåll som de interagerar med”, hävdas det. Makthavarna i Bryssel påstår vidare att X ”inte uppfyller kravet på öppenhet i fråga om annonsering eftersom företaget inte tillhandahåller en sökbar och tillförlitlig annonsdatabas” och man förfasar sig också över att X inte ”ger forskare tillgång till sina offentliga uppgifter”. ”I synnerhet förbjuder X berättigade forskare att självständigt få tillgång till dess offentliga data, till exempel genom skrapning, såsom anges i dess användarvillkor. Dessutom verkar X:s förfarande för att bevilja stödberättigade forskare tillgång till dess gränssnitt för tillämpningsprogrammering (API) avskräcka forskare från att genomföra sina forskningsprojekt eller inte ge dem något annat val än att betala oproportionerligt höga avgifter”, påstår man vidare.

En hämndaktion?

”Om kommissionens preliminära synpunkter slutligen skulle bekräftas, skulle kommissionen anta ett beslut om bristande efterlevnad där det konstateras att X bryter mot artiklarna 25, 39 och 40.12 i direktivet om digitala tjänster. Ett sådant beslut skulle kunna medföra böter på upp till 6 procent av leverantörens totala globala årsomsättning och ålägga leverantören att vidta åtgärder för att komma till rätta med överträdelsen”, hotar man och lovar att i ett sådant scenario ”tvinga” X att följa regelverket. X-ägaren Elon Musk menar dock att det handlar om en ren och skär hämndaktion från makthavarna i Bryssel och berättar att EU-kommissionen nyligen ”erbjöd X ett illegalt hemligt avtal” där man skulle slippa höga böter - om man istället införde omfattande censur. ”De andra plattformarna accepterade överenskommelsen. Det gjorde inte X”, skriver han vidare.

The European Commission offered an illegal secret deal: if we quietly censored speech without telling anyone, they would not fine us.
The other platforms accepted that deal. did not. https://t.co/4lKsaRsYoA — Elon Musk (@elonmusk) July 12, 2024

"Låt er inte luras"

Den granskande journalisten och författaren Michael Shellenberger är inne på samma spår menar att ”den totalitarism som vi varnade för nu håller på att inträffa”. ”Europeiska unionen tvingar just nu stora teknikföretag att i hemlighet ägna sig åt masscensur. Google och Facebook går tydligen med på det. Endast Elon Musks X, bland de stora plattformarna, gör motstånd”, skriver han. ”Nu förbereder sig alltså EU för att straffa X med massiva böter - upp till 6 procent av de totala globala intäkterna. Jag kan inte föreställa mig en mer flagrant form av utländsk inblandning i våra inrikes angelägenheter än att utländska regeringar kräver hemlig masscensur av ideologiska och politiska skäl”, fortsätter han. Shellenberger menar att ”det mest skrämmande” är hur statliga underrättelse- och säkerhetstjänster tycks vara direkt inblandade i kravet på censur – samtidigt som samma regeringar dagligen varnar för rysk censur. ”Låt er inte luras av vad som händer. Regeringar och tidigare underrättelsetjänstemän i Europa, Australien, Israel, Brasilien, Ukraina och andra länder kräver inte bara censur utan sprider också ofta sin egen desinformation”, förklarar han.

The totalitarianism we warned of is happening.
The European Union is at this moment forcing big tech companies to secretly engage in mass censorship. Google and Facebook are, apparently, going along with it. Only Elon Musk’s X, among the major platforms, is resisting. A few… pic.twitter.com/CO1TFJqXfz — Michael Shellenberger (@shellenberger) July 12, 2024

"Måste kämpa emot"

Han argumenterar för att EU:s påståenden om att det skulle finnas mer falsk information på X än på andra hårdare censurerade plattformar är direkt felaktigt. Snarare har X en större och mer långtgående yttrandefrihet där diskussion och dialog används ”för att ge sammanhang åt kontroversiellt innehåll” – snarare än bannlysningar och blockeringar. ”Vad EU vill är att dess expertkommittéer, inte Community Notes, i hemlighet ska bestämma vad vi får läsa och säga på nätet. Detta är oetiskt och strider mot konstitutionen. En annan viktig del av EU:s desinformation är att "forskare" ska få tillgång till X:s interna data, som Musk stängde av när han köpte Twitter. Men de människor som vill ha uppgifterna är inte forskare. De är censuraktivister, av vilka många har djupa relationer med regeringar i allmänhet och underrättelsetjänster i synnerhet”, fortsätter han. Schellenberger varnar för att om EU lyckas censurera X och de övriga stora internetplattformarna så kommer någon yttrandefrihet inte längre att finnas – utan enbart regeringskontrollerade yttranden. ”Många människor oroar sig med rätta över konsekvenserna av att en enda man, Elon Musk, är allt som står mellan oss och utländska regeringars totalitära censurplaner. Jag oroar mig också för det. Våra yttranden är omistliga. Det är inte något som regeringarna ger oss”. ”Vi måste kämpa emot. Även om vi bör vara tacksamma mot Musk för att han står upp mot de totalitära aktörerna i Europa, Brasilien och Australien, måste vi bygga en medborgarrörelse för att slå tillbaka”, uppmanar journalisten.

We look forward to a very public battle in court, so that the people of Europe can know the truth https://t.co/nKBGEPxeEa
— Elon Musk (@elonmusk) July 12, 2024

Även TikTok kan straffas

Det kan också noteras att X inte är den enda plattformen som EU-ledarna vill straffa och ”tvinga in i ledet”. Även kinesiska TikTok har länge anklagats för att vara en plattform där det sprids ”desinformation” och ”hat” och man ska utreda om även denna bryter mot DSA – i så fall riskerar även de att tvingas böta sex procent av sin globala omsättning. Historiskt har regeringar i USA och EU framförallt förlitat sig på att de stora plattformarna på eget initiativ censurerar bort kontroversiellt och politiskt inkorrekt innehåll – exempelvis kritik mot massinvandring, feminism eller hbtq-rörelsen, vilket också har skett i stor skala på bland annat Youtube och Facebook. På senare tid tycks man dock delvis ha bytt fokus och istället mer explicit börjat tvinga plattformarna att införa olika former av censur – och hotat dem med straffavgifter och böter om de vägrar.

Efter påtryckningar – X begränsar iranska medier

Markus Andersson — Mon, 19 Feb 2024 15:02:09 +0000

Den sociala medieplattformen X, tidigare Twitter, har tagit bort verifieringarna från konton tillhörande en rad iranska medier. Den iranska statskanalen Press TV anklagar X för att vika sig för Israellobbyns påtryckningar och menar att dessa försöker motarbeta medier som avslöjar israeliska brott under det pågående kriget i Gaza. Ett flertal konton kopplade till iranska nyhetssajter och mediekanaler har blivit av med sina blå och gyllene ”bockar” som tidigare visade att det rörde sig om verifierade konton. Kontona begränsades på onsdagen efter en rapport från övervakningsgruppen Tech Transparency Project (TTP), som kritiserade X för att tillhandahålla betalda premiumtjänster till mer än ett dussin konton tillhörande individer och grupper som är föremål för den amerikanska regeringens sanktioner. Det handlade bland annat om konton tillhörande Irans engelsk-, arabisk- och spanskspråkiga nyhetskanaler Press TV, Al-Alam och Hispan TV, samt för Tasnim News Agency, Islamic Republic News Agency (IRNA), Mizan och PadDolat, den iranska regeringens officiella informationswebbplats. ”Det faktum att X kräver att användarna betalar en månads- eller årsavgift för premiumtjänsten tyder på att X genomför finansiella transaktioner med dessa konton, vilket kan utgöra ett brott mot amerikanska sanktioner”, stod det bland annat att läsa i rapporten.

"Israellobbyn ökar trycket"

I en kommentar lät ansvariga för X meddela att man ”granskat rapporten och kommer att vidta åtgärder vid behov” – åtgärder som alltså bland annat bestod i att avlägsna de iranska mediernas verifieringar. Press TV menar att plattformens agerande ”kommer vid en tidpunkt då den israeliska lobbyn har ökat trycket på media som avslöjar israeliska brott i sitt folkmordskrig mot Gazaremsan” och att ”X-ägaren Elon Musk har gett efter för det israeliska trycket”.

X targets Press TV, other Iranian media outlets
Follow Press TV on Telegram: https://t.co/B3zXG73Jym pic.twitter.com/vbhlSqOOsq — Press TV (@PressTV) February 16, 2024

Man pekar också på att ägaren Elon Musk nyligen besökte Benjamin Netanyahu i Israel, att palestinska slagord förbjudits på plattformen och att pro-palestinska journalister också blivit bannlysta från X och att detta då ska ses som belägg för att Musk och X inte är neutrala, utan tydligt pro-israeliska i konflikten.