<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>WWF &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/wwf/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 23 Mar 2026 13:59:15 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>WWF &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Artantalet ökar – men naturen dör inifrån</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/utdoendeskuld-biologisk-mangfald-invasiva-arter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 23 Mar 2026 16:06:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[arter]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[invasiva arter]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<category><![CDATA[WWF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225226</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet arter av ryggradsdjur i Sverige har ökat sedan 1800-talet, visar en rapport från SLU. Men ökningen beror inte nödvändigtvis på att naturen mår bättre – utan på att bland annat invasiva arter har etablerat sig och att ett förändrat landskap gynnat vissa arter på bekostnad av andra.</strong>

Artantal används ofta som ett mått på naturens hälsa – både i debatten och i medier. Ju fler arter, desto bättre, är den förenklade bilden. Men enligt en <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/03/ny-rapport-artantalet-okar--men-biologisk-mangfald-fortsatter-att-minska/" target="_blank" rel="noopener nofollow">ny rapport</a> från SLU Artdatabanken, framtagen åt WWF, är sambandet betydligt mer komplicerat. Att fler arter registreras behöver med andra ord inte vara goda nyheter.

I flera fall handlar det om främmande arter som fått fotfäste i ekosystem där de inte hör hemma, samtidigt som omvandlingen av det svenska landskapet skapat nya villkor som gynnar generalister framför specialister.

Bland fåglar har exempelvis nya arter spridits och tillkommit naturligt, men bland däggdjur, fiskar samt grod- och kräldjur handlar det till stor del om främmande arter som introducerats av människan och som riskerar att konkurrera ut inhemska arter och förändra ekosystemen inifrån.
<h3>Utdöendeskulden – när arter lever på lånad tid</h3>
Begreppet utdöendeskuld beskriver ett fenomen där arter ser ut att klara sig – men i verkligheten redan är dömda. När en skog avverkas eller en våtmark dikas ut försvinner inte arterna omedelbart. Träd kan stå kvar i sekler och djur kan leva vidare i årtionden, men utan fungerande livsmiljö upphör fortplantningen.

Populationen krymper gradvis tills den en dag är borta – långt efter att skadan redan skett.

— <em>Det kan se bättre ut än det är. Vissa arter är på väg att försvinna utan att vi märker det förrän långt senare</em>, <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/03/ny-rapport-artantalet-okar--men-biologisk-mangfald-fortsatter-att-minska/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Anki Weibull, forskare vid SLU Artdatabanken.
<h3>Skogsarterna drabbas hårdast</h3>
Hundratals hotade arter i Sverige är knutna till skogsmiljöer – beroende av gamla träd, död ved och orörda skogsområden som i dag är sällsynta i det svenska landskapet.

Det storskaliga kalhyggesbruket har under det senaste seklet ersatt naturskog med planterade monokulturer. Samtidigt har intensivt jordbruk omvandlat ängsmarker och våtmarker. Resultatet är ett fragmenterat landskap där isolerade populationer förlorar kontakten med varandra – och därmed förmågan att reproducera sig långsiktigt.

— <em>Antalet arter beskriver bara en liten del av verkligheten</em>, säger Weibull.

Rapporten understryker att det är populationernas utveckling som avgör – inte artlistorna. Hur markanvändning och invasiva arter samverkar bestämmer vilka arter som klarar sig och vilka som tyst försvinner.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hundratals arter upptäckta i Centralafrika</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/hundratals-arter-upptackta-i-centralafrika/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/hundratals-arter-upptackta-i-centralafrika/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 05 Dec 2024 06:06:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Kongobäckenet]]></category>
		<category><![CDATA[WWF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=195250</guid>

					<description><![CDATA[<strong>742 nya djur- och växtarter har upptäckts i Kongobäckenet under det senaste decenniet, enligt en ny rapport från WWF. Bland annat har man hittat en krokodil, en uggla samt en fisk som kan andas på land.</strong>

Kongobäckenet, som också kallas "Afrikas lungor", är världens näst största regnskog och ligger i västra centrala Afrika. Det sträcker sig över sex länder.

Rapporten dokumenterar arbetet av hundratals forskare från universitet, miljöorganisationer och forskningsinstitut världen över mellan 2013 och 2023. Fynden visar på den rika biologiska mångfalden i regionen. De nyupptäckta arterna inkluderar 430 växter, 140 ryggradslösa djur, 96 fiskar, 22 amfibier, 42 reptiler, två fåglar och 10 däggdjur.Många av arterna räknas som utrotningshotade.

– <em>Det är oerhört glädjande. Alla dessa nya arter visar att skogarna fortfarande har en stor biologisk mångfald, vilket ger hopp i tider av artutrotning och brinnande regnskogar. Det visar på hur mycket vi har kvar att skydda och bevara</em>, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF i ett <a href="https://www.wwf.se/pressmeddelande/kaffe-och-krokodil-742-arter-upptackta-i-afrikas-regnskogar/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

[caption id="attachment_195296" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/12/Ituri-regnskog6.jpg"><img class="wp-image-195296 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/12/Ituri-regnskog6-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> I Ituriregnskogen gömmer sig många skygga djur. Foto: MONUSCO/Abel Kavanagh/CC BY-SA 2.0[/caption]
<h3>"Spännande" med större djur</h3>
Bland de nya arterna finns en kaffeplanta, grodor, ormar, fladdermöss, fiskar, spindlar, sköldpaddor och en ny apa. En av fiskarterna, en åmal vid namn Clarias monsembulai, har förmågan att andas på land. Dessutom har forskarna hittat en ny uggleart och en ny art av smalnosad krokodil.

– <em>Att vi fortfarande till och med kan hitta större djur som hittills varit okända för vetenskapen är otroligt spännande</em>, säger Olle Forshed, regnskogsexpert på WWF.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/hundratals-arter-upptackta-i-centralafrika/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>380 nya arter upptäckta i Sydostasien</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/380-nya-arter-hittade-i-sydostasien/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/380-nya-arter-hittade-i-sydostasien/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 May 2023 08:04:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[arter]]></category>
		<category><![CDATA[Asien]]></category>
		<category><![CDATA[WWF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=150776</guid>

					<description><![CDATA[<strong>380 nya arter har hittats i den biologiskt rika Mekongregionen. Sedan man påbörjade arbetet 1997 har man sammanlagt hittat 3 389 olika arter i området - men många av arterna hotas av skogsskövling och industrialisering.</strong>

I Världsnaturfonden WWF:s nya <a href="https://www.wwf.se/dokument/new-species-discoveries-in-the-greater-mekong-2021-2022/" target="_blank" rel="noopener">rapport</a> <em>New Species Discoveries -22</em> har hundratals forskare från universitet, naturorganisationer och forskningsinstitut upptäckt 380 nya arter de senaste två åren. Arterna har hittats i den så kallade Mekongregionen, vilket bland annat inkluderar länder som Kambodja, Laos, Myanmar, Thailand och Vietnam.

Fynden innefattar 290 växter, 19 fiskar, 24 groddjur, 46 kräldjur och ett däggdjur. Bland dessa finns bland annat en mini-orkidé som har en lysande klargul och rosa färg som gör att den liknar karaktärerna i Mupparna. En väldigt giftig orm har döpts efter ormgudinnan Bai Su Zhen, som är från en kinesisk myt som kallas Legenden om den vita ormen. Ett annat spektakulärt fynd är den kambodjanska blåfärgade agamödlan, som uppges vara väldigt aggressiv och ändrar sin färg som försvarsmekanism.

Sedan 1997 har man funnit tusentals arter i området och med dessa nya fynd är man nu uppe i sammanlagt 3 389 olika arter. I dessa områden huggs dock skogen snabbt ner och industrialiseringen sätter press på djurens livsmiljöer, vilket gör att arterna är under hot.

[caption id="attachment_150807" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-150807" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/05/Theloderma-khoi-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> En groda tillhörande arten Theloderma khoii. Foto: Nguyen Thien Tao[/caption]

– <em>Det är fantastiskt att forskarna fortsätter att hitta så många nya arter. Men eftersom flera av dem redan är utrotningshotade</em>,<em> uppmanar WWF regeringarna i denna region att öka skyddet för dessa fantastiska varelser och deras livsmiljöer</em>, <a href="https://www.wwf.se/pressmeddelande/380-nya-arter-funna-i-mekongregionen/" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/380-nya-arter-hittade-i-sydostasien/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>WWF: Skippa hummer och tonfisk</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/wwf-skippa-hummer-och-tonfisk/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/wwf-skippa-hummer-och-tonfisk/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 30 May 2021 12:22:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[fisk]]></category>
		<category><![CDATA[HaV]]></category>
		<category><![CDATA[WWF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=102207</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Flera rödlistade fiskar finns i WWF:s nya konsumentguide för fisk. Bland annat torsken får rött ljus och även amerikansk hummer.</strong>

WWF:s tillförordnade generalsekreterare Peter Westman säger att vi både ser ”<em>mörka moln och ljus vid horisonten när det gäller hur haven och fisken mår</em>”.

– <em>Överfiske och bristande kontroll är fortfarande problem både i våra närmaste hav och globalt. Om vi ska få hållbart fångad fisk på tallriken behövs effektivare kontrollinsatser. Positivt i årets guide är att det går att hitta gröna eller miljömärkta alternativ för åtta av tio arter,</em> säger han i ett <a href="https://news.cision.com/se/varldsnaturfonden-wwf/r/skarpsillen-mar-battre---men-samre-lage-for-stromming-och-amerikansk-hummer,c3354182" target="_blank" rel="noopener">pressmeddelande</a>.

<a href="https://fiskguiden.wwf.se/" target="_blank" rel="noopener">Fiskguiden</a> 2021 innehåller 89 arter som finns på den svenska marknaden. En positiv nyhet är exempelvis att makrillen i Nordostatlanten mår bättre samt skarpsillen i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Dessa får grönt ljus. Även sardiner som fiskas med ringnot (stora nät som dras åt) i Biscayabukten som tidigare haft gult ljus, får nu grönt.

<strong>Däremot är torsken</strong> fortsatt hotad. Främst i Östersjön och Nordostatlanten har den fortfarande rött ljus, däremot får Barentshavtorsken gult.

Tonfisken skipjack mår mycket sämre i flera områden. Den får rött ljus när den fiskas med ringnot eller snörpvad, däremot kan det ibland vara okej om den fiskas med spö eller handlina. Gulfenad tonfisk fiskad med ringnot i västra och centrala Stilla havet får också rött ljus. Det finns även MSC-certifierad tonfisk.

Det har också skett en förändring med hummer fångar i USA och Kanada, som är vanliga på svenska marknader. Den får rött ljus på grund av bifångst av den akut hotade valen, nordkaparen. Det finns bara cirka 356 nordkapare kvar och beståndet har inte återhämtat sig efter skyddsåtgärder.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/wwf-skippa-hummer-och-tonfisk/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>68 procent av världens djur borta – på 46 år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/68-procent-av-varldens-djur-borta-pa-46-ar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/68-procent-av-varldens-djur-borta-pa-46-ar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 13 Sep 2020 11:49:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[arter]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[djur]]></category>
		<category><![CDATA[WWF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=83953</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Populationerna av däggdjur, fiskar, fåglar, reptiler och amfibier har minskat med i genomsnitt 68 procent mellan 1970 och 2016. Skogsskövling och exploatering som drivs av överbefolkning, ökad global handel och konsumtion pekas ut som huvudanledningar till att djuren trängs undan från sina naturliga habitat.</strong>

Rapporten heter Living Planet Report 2020 och har tagits fram av <a href="https://www.worldwildlife.org/press-releases/68-average-decline-in-species-population-sizes-since-1970-says-new-wwf-report" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Världsnaturfonden</a> (WWF). Det framgår att djurpopulationerna i Latinamerika och runt de karibiska öarna är allra värst drabbade med en genomsnittlig minskning av djurlivet med 94 procent sedan år 1970.

<strong>Enligt skaparna av rapporten</strong> visar resultat att ”förhållandet mellan människor och den naturliga världen” har brutits och att konsekvenserna kan bli katastrofala.

”<em>Rapporten påminner oss om att vi utsätter oss själva för fara när vi förstör planeten eftersom den är vårt hem. När mänsklighetens fotspår expanderar till tidigare orörd mark så ödelägger vi andra arters populationer</em>”, konstaterar man i ett pressmeddelande.

<strong>Att det är människan</strong> som är boven när det kommer till arternas försvinnande råder det enligt WWF ingen tvekan om. De senaste 50 åren har befolkningstillväxten exploderat i många delar av tredje världen och människor på jakt efter ny odlingsmark och nya städer och hem tränger undan de djur som tidigare sett dessa platser som sina hem.

Att det finns fem miljarder fler människor idag än för hundra år sedan gör enligt WWF också vårt konsumtionsmönster ohållbart när allt fler vill ha en högre levnadsstandard.

<strong>Ett ljus i mörkret</strong> är dock enligt WWF att den onda cirkeln kan brytas om medvetna åtgärder sätts in. Man betonar dock att konsumtionsmönstret måste brytas och att matproduktionen reformeras. Detta tillsammans med åtgärder för att skydda hotade arter och återplantera skog och annan natur kan leda till att många arter återhämtar sig.

Hur man ska tackla att många länder i tredje världen fortsätter att fördubbla sin befolkning omkring vart trettionde år framgår dock inte av rapporten, trots att det är tydligt att detta är en av de faktorer som har haft störst negativa konsekvenser för det globala djurlivet.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/68-procent-av-varldens-djur-borta-pa-46-ar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>9</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>WWF utreds för dödlig jakt på tjuvjägare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/wwf-utreds-for-dodlig-jakt-pa-tjuvjagare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/wwf-utreds-for-dodlig-jakt-pa-tjuvjagare/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 06 Mar 2019 15:33:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[tjuvjakt]]></category>
		<category><![CDATA[Världsnaturfonden]]></category>
		<category><![CDATA[WWF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=59137</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Världsnaturfonden, WWF, inleder en internutredning, sedan det har rapporterats att man har anlitat grupper som har bedrivit en dödlig jakt på tjuvjägare. Grupperna skall ha tagit till brutala metoder för att stoppa illegal jakt på djur i naturparker i delar av Afrika och Asien. Ett dussintal människor har enligt uppgift dödats i de berörda områdena. Det skriver TT.
</strong>

Uppgifterna bygger bygger på efterforskning i sex olika länder. Under ett års tid har nyhetssajten Buzzfeeds reportrar gjort drygt etthundra intervjuer med vittnen och samlat in tusentals dokument. Man har även hittat e-postkonversationer från bland andra vapenhandlare. Grupperna skall ha attackerat och torterat bybor, ibland med dödlig utgång.

I ett officiellt uttalande skriver WWF, att man ser allvarligt på anklagelserna. Det är inte första gången WWF anklagas för liknande brott. För två år sedan kritiserades organisationen för att så kallade "ekovakter" systematiskt kränkt olika folkslag i regnskogarna i Kamerun.

<strong>Tjuvjakten i Afrika och Asien</strong> är värd stora pengar och tjuvjägare som exempelvis dödar för noshörningshorn och elfenben tjänar summor vid varje tjuvjakt, som kan försörja dem och deras familjer i åratal. Detta har medfört akuta hot mot framför allt noshörningar och jakten på tjuvjägare blir ofta våldsam, då båda sidor är beväpnade.

I stora delar av exempelvis Afrika guidas turister av beväpnade parkvakter, eftersom risken för att möta våldsamma tjuvskyttar anses vara överhängande. Våldet mellan dem som vill skydda viltstammarna och tjuvjägarna trappas ofta upp.

&#160;

<em>Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/wwf-utreds-for-dodlig-jakt-pa-tjuvjagare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sverige inte bäst på att skydda mark</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-inte-bast-pa-att-skydda-mark/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-inte-bast-pa-att-skydda-mark/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 06 Jun 2017 07:17:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[naturskydd]]></category>
		<category><![CDATA[Världsnaturfonden]]></category>
		<category><![CDATA[WWF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=37882</guid>

					<description><![CDATA[<strong>91 procent av befolkningen tror att Sverige är mycket eller ganska bra på naturskydd, enligt Världsnaturfonden, WWF.</strong>

Men bland 27 EU-länder ligger Sverige på plats 19 när det gäller hur stor landareal vi procentuellt sett har skyddat och på plats 18 för statens avsatta miljöbudget av BNP.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-inte-bast-pa-att-skydda-mark/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stabil ökning av tigrar i världen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/stabil-okning-av-tigrar-varlden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/stabil-okning-av-tigrar-varlden/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 22 Apr 2016 13:38:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Javatigern]]></category>
		<category><![CDATA[WWF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=27981</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tigern har kommit bli en av de mest välkända symbolerna för bevarandet av den biologiska mångfalden och hotade arter. Nu rapporteras det att antalet djur har ökat med 20 procent sedan 2010.</strong>

I dagsläget räknar WWF att det finns omkring 3900 tigrar i det vilda runt om i världen, detta är en stabil ökning sedan 2010 då man bedömde att det fanns omkring 3200 djur.

<em>– För första gången på decennier ser vi en uppåtgående trend för tigrarna. Det är glädjande och ett kvitto på att vi kan rädda arter och livsmiljöer när regeringar, lokalsamhällen och naturvårdare arbetar tillsammans,</em> säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande.

<strong>Antalet tigrar har ökat</strong> i såväl Indien som Ryssland, Nepal och Bhutan och det goda resultatet beror både på bättre övervakning av stammen och på bättre skyddsåtgärder som hindrar illegal jakt och liknande.

Allra flest tigrar finns det Indien med 2226 djur, i Ryssland finns det 433 tigrar och i Nepal och Bhutan 198 respektive 103 djur. Tigern är dock fortfarande akut hotad och kring förra sekelskiftet fanns det omkring 100.000 tigrar på den asiatiska kontinenten, stammen har alltså minskat med mer än 95 procent på omkring 100 år.

<strong>Enligt WWF så beror</strong> tigerns fortsatta framtid främst på hur Indien och Ryssland hanterar hotet mot stammen och vilka åtgärder dessa sätter in. Ett officiellt mål har dessutom satts upp gemensamt av alla ”tigerländer” som går ut på att öka antalet vilda tigrar till minst 6000 djur år 2022.

Sedan mitten av 1900-talet har tre underarter utrotats i det vilda: Balinesisk tiger, den kaspiska tigern och Javatigern. Sex underarter återstår, och ingen av dessa bedöms som livskraftig.

&#160;

<em>Carl Svensson</em>
<em><a href="mailto:carl.svensson@nyadagbladet.se">carl.svensson@nyadagbladet.se</a></em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/stabil-okning-av-tigrar-varlden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sydafrika lyfter noshornsförbud</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sydafrika-lyfter-noshornsforbud/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/sydafrika-lyfter-noshornsforbud/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 12 Feb 2016 17:33:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[noshörningar]]></category>
		<category><![CDATA[WWF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=26229</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sydafrikas högsta domstol har lyft ett förbud om inhemsk handel med noshörningshorn, som infördes år 2009.</strong>

<em>– Domen är att nederlag för regeringen som införde moratoriet 2009 som reaktion på en kraftig ökning av tjuvjakt på noshörningar och oro för att den interna handeln underlättar den internationella illegala handeln,</em> säger Jo Shaw, ledare för WWF:s noshörningsprogram i Sydafrika.

Att lyfta det inhemska moratoriet kan bara uppmuntra tjuvjakt och illegala aktiviteter, speciellt som det antagligen kommer att misstolkas som att förbudet gällande internationell handel hävs.

<strong> Internationell handel förblir</strong> dock förbjuden enligt CITES (Convention for International Trade in Endangered Species), men regeringen har ännu inte beslutat om huruvida man ska ansöka om återupptagen internationell handel vid CITES-konferensen senare i år. Det är inte heller säkert att en sådan begäran skulle uppfyllas, skriver WWF.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/sydafrika-lyfter-noshornsforbud/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Gröna knuffar i miljörätt riktning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/grona-knuffar-miljoratt-riktning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/grona-knuffar-miljoratt-riktning/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 05 Feb 2016 12:31:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[WWF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=26176</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nudging Sweden tilldelas WWF:s stipendium på 200 000 kronor för att kunna ge ”gröna knuffar” för innovativ naturvård. Stipendiet ska användas för att utbilda svenska kommuner i metoden nudging för att få fler kommuninvånare att göra mer hållbara val.</strong>

<em>– Nudging är en metod som svenska kommuner kan använda som ett verktyg för att skapa action och mätbara resultat i arbetet med att bevara biologisk mångfald och minska de ekologiska fotavtrycken,</em> säger Åsa Sandberg, initiativtagare till Nudging Sweden.

Ordet nudge kommer av engelskans knuff, som betyder att putta någon i rätt riktning. Nudging som metod handlar om att arrangera valsituationen så att det är ”lätt att göra rätt”.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/grona-knuffar-miljoratt-riktning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
