<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Wi-Fi &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/wi-fi/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 07 May 2026 11:46:02 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Wi-Fi &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Studie: Miljoner uppger besvär av trådlös strålning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/studie-kanslighet-tradlos-stralning-australien/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 May 2026 12:46:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Kanada]]></category>
		<category><![CDATA[mobiltelefoner]]></category>
		<category><![CDATA[strålning]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Wi-Fi]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229641</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trådlös strålning beskrivs som ett växande hälsoproblem i en ny studie från Australien, Kanada och USA. I Australien uppger 17,4 procent av de vuxna att de drabbas av besvär i närheten av mobiltelefoner, Wi-Fi, smarta elmätare och andra trådlösa källor.</strong>

Studien, som <a href="https://findanexpert.unimelb.edu.au/scholarlywork/2278689-wireless-sensitivity-and-co-morbidities--a-prevalence-study-in-australia--canada--and-the-united-states" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerats</a> i tidskriften <em>Next Research</em> (Elsevier), har titeln <em>Wireless sensitivity and co-morbidities: A prevalence study in Australia, Canada, and the United States</em>. Författarna Julie E. McCredden, Lyn McLean och Anne Steinemann undersökte hur vanligt det är att vuxna uppger känslighet för radiofrekvent elektromagnetisk strålning – från exempelvis mobiltelefoner, Wi-Fi, smarta elmätare, datorer och mobilmaster.

Undersökningen bygger på nationellt representativa webbenkäter med totalt 3 475 vuxna: 1 271 i USA, 1 104 i Australien och 1 100 i Kanada. Datainsamlingen i USA och Australien genomfördes i februari 2022, och i Kanada i maj samma år. Urvalen matchades statistiskt mot befolkningarna efter ålder, kön och geografisk hemvist, enligt forskarna.
<h3>Australien har högst andel</h3>
I hela materialet uppgav 12,6 procent av deltagarna att de hade så kallad trådlös känslighet. Andelen var högst i Australien med 17,4 procent, följt av USA med 12,8 procent och Kanada med 7,5 procent.

Forskarna undersökte även förekomsten av diagnosen elektromagnetisk överkänslighet, ofta förkortad EHS. Även där låg Australien högst: 14,9 procent uppgav att de fått en sådan diagnos, jämfört med 10,1 procent i USA och 5,0 procent i Kanada. När forskarna räknade personer som uppgav trådlös känslighet, diagnostiserad EHS eller båda, blev andelen 18,9 procent i Australien, 14,3 procent i USA och 8,7 procent i Kanada.

Forskarna skriver att resultaten motsvarar över 26 miljoner vuxna i de tre länderna som kan uppleva hälsoproblem kopplade till trådlös strålning, omräknat till ländernas totala vuxna befolkning.
<h3>Symtom och relaterade besvär</h3>
<a href="https://emraustralia.com.au/blogs/news-1/1-in-6-australian-adults-sensitive-to-wireless-radiation" target="_blank" rel="noopener nofollow">EMR Australia</a> beskriver trådlös känslighet som negativa hälsoeffekter vid exponering för radiofrekvent strålning. Bland de symtom som nämns finns huvudvärk, yrsel, hjärt-kärlbesvär, tinnitus, koncentrationssvårigheter, nervpåverkan, irritation, sömnsvårigheter, trötthet, brännande känsla i ansiktet, illamående och känselstörningar.

Studien undersökte också samband med andra miljörelaterade besvär. Bland personer som uppgav trådlös känslighet eller EHS rapporterade 80,6 procent även kemisk känslighet eller multipel kemisk känslighet, 73,2 procent astma eller astmarelaterade tillstånd, 53,8 procent autism eller diagnoser inom autismspektrumet och 84,8 procent doftkänslighet.

Enligt EMR Australia var sambanden i Australien ännu tydligare i flera kategorier: 90,4 procent med kemisk känslighet eller MCS, 84,2 procent med astma eller astmarelaterade tillstånd, 74,2 procent med autism eller diagnoser inom autismspektrumet och 92,8 procent med doftkänslighet.
<h3>Forskare efterlyser mer kunskap</h3>
Studien kartlägger förekomsten baserat på enkätsvar och speglar hur vanligt problemet är i de undersökta grupperna. Den fastställer inte de biologiska mekanismerna bakom besvären.

Samtidigt menar författarna att förekomsten kan vara underskattad. Personer som upplever besvär kanske inte kopplar symtomen till trådlös strålning, vårdpersonal kanske inte ställer diagnosen och webbenkäten kan ha gjort det svårt för personer med omfattande besvär att delta.

Enligt Anne Steinemann, en av studiens författare, var syftet att undersöka tillståndets utbredning eftersom många rapporterar ohälsa i närheten av vanliga trådlösa enheter och strålningskällor, såsom mobiltelefoner och Wi-Fi-nät.

Frågan väntas samtidigt förbli kontroversiell. Studien ger en siffermässig bild av ett omfattande hälsoproblem i en vardag där trådlösa strålningskällor numera finns i hemmet, i skolan, på arbetsplatser och i offentliga miljöer.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sonys patent: Smart peruk med Wi-Fi</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sonys-patent-smart-peruk-med-wi-fi/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sonys-patent-smart-peruk-med-wi-fi/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 30 Nov 2013 23:19:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Sony]]></category>
		<category><![CDATA[Wi-Fi]]></category>
		<category><![CDATA[wifi]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=13648</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Peruken ska kunna kommunicera med användaren genom vågor mellan peruken och hjärnan, enligt den <a href="http://pdfaiw.uspto.gov/.aiw?PageNum=0&#38;docid=20130311132&#38;IDKey=BB35B835DCCA&#38;HomeUrl=http%3A%2F%2Fappft.uspto.gov%2Fnetacgi%2Fnph-Parser%3FSect1%3DPTO2%2526Sect2%3DHITOFF%2526u%3D%25252Fnetahtml%25252FPTO%25252Fsearch-adv.html%2526r%3D18%2526p%3D1%2526f%3DG%2526l%3D50%2526d%3DPG01%2526S1%3D%2820131121.PD.%252BAND%252BSony.AS.%29%2526OS%3DPD%2F20131121%252BAND%252BAN%2FSony%2526RS%3D%28PD%2F20131121%252BAND%252BAN%2FSony%29" target="_blank" rel="noopener noreferrer">patentansökan</a> som lämnats in till det amerikanska patentverket.</strong>

Enligt Sony ska peruken kunna tillverkas från en rad olika material. Människohår, ull, fjädrar, buffelhår eller någon form av syntetisk material.

[caption id="attachment_13652" align="aligncenter" width="532"]<a href="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/11/smartwig.jpg"><img class="size-full wp-image-13652" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/11/smartwig.jpg" alt="Så här kan peruken se ut enligt patentansökan" width="532" height="314" /></a> Så här kan peruken se ut enligt patentansökan[/caption]

Under själva håret på peruken sitter ett kretskort som gör att peruken kan kommunicera med andra enheter - som till exempel Googles smarta glasögon. Vidare är den utrustad med en laserpekare och en videokamera.

En sak med den smarta peruken är att den ska kunna kopplas upp med Wi-Fi och Bluetooth. <a href="http://www.wifiinschools.org.uk/resources/Wi-Fi+papers.pdf" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Flera studier</a> visar dock att det kan vara hälsoskadligt att använda trådlösa enheter alldeles för nära huvudet och hjärnan, som den smarta peruken i det här fallet.

Russia Today har gjort ett <a href="http://rt.com/shows/the-truthseeker/manifacturers-cell-phone-warning-447/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">omtalat reportage</a> om hälsoriskerna med bland annat mobilanvändning nära huvudet och hjärnan.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sonys-patent-smart-peruk-med-wi-fi/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
