Vladimir Putin – Nya Dagbladet

Putin lovar val i hela Ryssland – inklusive annekterade områden

Jan Sundstedt — Sun, 23 Aug 2026 09:59:53 +0000

Vladimir Putin lovar att Ryssland ska genomföra höstens parlamentsval över hela det territorium som Moskva gör anspråk på – från Fjärran östern till de annekterade ukrainska regionerna. Samtidigt rapporterar oberoende valövervakare att ryska myndigheter har utestängt kandidater och ökat pressen mot oppositionen. Rysslands president gjorde uttalandet när han på lördagen talade inför omkring 3 000 delegater vid Förenade Rysslands partikongress i Moskva. Vladimir Putin betonade att "folket är maktens källa" och framhöll att medborgarnas rätt att välja sina företrädare ger de statliga institutionerna legitimitet. — Även under de svåraste förhållandena kommer vi inte att överge principerna om folkstyre. Vi håller och kommer att hålla val på olika nivåer över hela vårt stora lands territorium – från Fjärran östern till Novorossija och Donbass, sade Putin. Ryssland genomför valet till statsduman under tre dagar, den 18–20 september. Väljarna utser 225 ledamöter i enmansvalkretsar och lika många genom partilistor. Enligt Interfax ordnar landet samtidigt mer än 2 200 val på nationell, regional och lokal nivå. Väljarna ska sammanlagt tillsätta omkring 20 700 mandat och andra valbara poster.

Knyter valet till annekterade regioner

Putins hänvisning till "Novorossija och Donbass" omfattar bland annat de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson, som Ryssland förklarade annekterade 2022. Ryssland kontrollerar delar av regionerna, medan FN och flertalet av världens stater fortfarande betraktar dem som ukrainska. Årets statsdumaval blir det första där Moskva låter invånare i dessa regioner delta inom det ryska valsystemet. Putin meddelade även att soldater vid frontlinjen ska rösta och beskrev valet som ett prov på statens förmåga att stå emot yttre hot, utpressning och aggression. Förenade Ryssland antog samtidigt sitt nya valprogram under kongressen. Putin leder inte formellt partiet men gav det sitt öppna stöd och framhöll att den nya statsduman måste försvara landets intressen. Partiprogrammet omfattar bland annat stöd till barnfamiljer, ekonomisk utveckling, tekniskt kunnande och minskade skillnader mellan regionerna. [caption id="attachment_214288" align="alignnone" width="640"] Rysslands president, Vladimir Putin (arkivbild). Foto: Valdai Discussion Club[/caption]

Valmyndigheter begränsar Jablokos deltagande

Putins tal om folkstyre står mot en valrörelse där oppositionens manöverutrymme har minskat kraftigt. European Platform for Democratic Elections rapporterade i juni att ryska myndigheter hade hindrat minst 32 medlemmar i det liberala partiet Jabloko från att kandidera. Myndigheterna hänvisade till olika lagregler som Ryssland införde efter krigsutbrottet 2022. Organisationen redovisade också gripanden och rättsliga åtgärder mot företrädare för kommunistpartiet i flera regioner. Jabloko går till val med krav på eldupphör, informationsfrihet och ett slut på politiska förföljelser. Valmyndigheterna nekade därefter partiet att ställa upp med en nationell partilista. Partiet har fortfarande registrerade kandidater i enmansvalkretsar, skriver The Moscow Times. Putin betonade på kongressen att septembervalet ska uttrycka "miljontals människors gemensamma vilja" och bekräfta den ryska statens och det politiska systemets stabilitet.

Ryssland varnar för vedergällning mot europeiska fartyg

Redaktionen — Wed, 12 Aug 2026 21:11:28 +0000

MOSKVA (Xinhua) -- Rysslands president Vladimir Putin varnar för att Ryssland kommer att svara på samma sätt om västländer beslagtar ryska handelsfartyg.

Uttalandet kom under slutskedet av Stillahavsflottans övningar på onsdagen. Putin sade att myndigheter i vissa länder, i strid med internationell sjörätt, försöker begränsa ryska ekonomiska aktörers och fredliga fartygs rörelsefrihet.

Putins uttalande kommer efter att europeiska marinstyrkor har stoppat och inspekterat fartyg ur den så kallade skuggflottan, bland annat i italienskledda EU-insatser i Medelhavet.

I slutet av juli beslutade EU också om hamnförbud för ytterligare 41 fartyg i skuggflottan. Unionen införde även krav på att försäljning av LNG-tankfartyg till Ryssland ska anmälas.

Lyfter även japanska sanktioner

Putin uttryckte också oro över ökade spänningar i Asien och Stillahavsområdet, som han kopplade till Japans sanktioner mot Ryssland.

— Tyvärr ser vi förändringar i ståndpunkterna, och jag vill betona att dessa förändringar inte har provocerats fram av något från vår sida, sade Putin.

Ryssland hävdar kontroll över Konstantinovka

Redaktionen — Sat, 04 Jul 2026 08:12:19 +0000

MOSKVA (Xinhua) -- Ryssland uppger att landets väpnade styrkor har tagit full kontroll över staden Konstantinovka i östra Ukraina. — Huvudnyheten är att Konstantinovka har tagits helt, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti. Konstantinovka är ett viktigt fäste i Ukrainas Donetskregion. Efter beskedet sade Rysslands president Vladimir Putin att övertagandet av Konstantinovka har stor strategisk betydelse. Uttalandet gjordes under ett besök vid en av den gemensamma styrkegrupperingens tillfälliga ledningsposter på fredagen. — Som vi alla vet är staden ett viktigt transportnav och ett stort industricentrum i Donbass, sade Putin. Han tillade att ryska styrkor sedan början av 2026 har tagit kontroll över 133 samhällen och mer än 3 000 kvadratkilometer i Donbass och Novorossija.

Tidigare underrättelseöverste: Ryssland kan vara i krig i årtionden

Emil Fjellstedt — Fri, 05 Jun 2026 08:47:00 +0000

Ryssland bör räkna med att befinna sig i krigstillstånd under de kommande åren och möjligen i flera årtionden. Det sade den tidigare underrättelseofficeren Andrey Bezrukov vid St. Petersburg International Economic Forum, där framtiden för landets krigsekonomi diskuterades. Bezrukov, tidigare överste inom den ryska utrikesunderrättelsetjänsten SVR och numera professor vid MGIMO, framträdde vid det ekonomiska forumet i Sankt Petersburg med ett budskap om att Ryssland måste anpassa både ekonomi och samhälle till en långvarig konflikt. — Vi måste erkänna att vi kommer att vara i krig under de kommande åren, kanske i ett par årtionden, sade han. Han tillade att kriget kan vara ”mycket hett” eller mer krypande, och att även om den aktiva fasen flyttas till andra regioner kommer Ryssland att ha ”två generationer” som i praktiken lever under krigsförhållanden.

“The war will last for a couple of decades. We need to learn to live with it.” A powerful speech by the legendary intelligence officer and professional analyst Andrey Bezrukov at the St. Petersburg International Economic Forum. It resonates with what I usually say in response to… pic.twitter.com/XM7cdUkyms
— 🇷🇺 STANISLAV KRAPIVNIK 🇷🇺 (@STANISKRAPIVNIK) June 4, 2026

I talet beskrev Bezrukov kriget som ett ”nytt normaltillstånd”. Han menade att modern krigföring inte längre främst handlar om territoriella erövringar, utan om utnötning, sabotage, infrastrukturangrepp och försök att lamslå beslutsfattande. Han framställde västs strategi som en gradvis upptrappning som syftar till att undvika en direkt kärnvapenkonflikt, men samtidigt nöta ned Ryssland genom ett växande tryck. — Västs strategi är mycket enkel: att undvika en kärnvapensammandrabbning med oss, som de skulle förlora. Därför behöver de koka grodan långsamt och höja temperaturen steg för steg, sade Bezrukov. Enligt honom kommer upptrappningen inte att upphöra, eftersom väst ser Ryssland som ett existentiellt hot. — Vi ser detta i dag. Och de kommer inte att sluta, eftersom de inte har någonstans att dra sig tillbaka. Vi är ett existentiellt hot mot dem, sade han. Bezrukov placerade dessutom den nuvarande konflikten i ett större historiskt skede. Han beskrev världen som på väg uppför den första av två stora ”kullar” i ett världskrig, med en kommande större konfrontation som enligt honom kan komma att forma den nya världsordningens regler. — Vi befinner oss nu på den första kullen av ett världskrig. Det kommer att finnas två kullar, som under första och andra världskriget. Spelets regler kommer att födas efter nästa sammanstötning. Den kommer sannolikt att ske i Asien, sade Bezrukov. Han hänvisade även till utvecklingen kring Iran som ett tecken på att den tidigare dominerande maktens ställning försvagas. Bezrukov pekade särskilt på hot mot kritisk infrastruktur, drönarangrepp och möjligheten att Rysslands motståndare försöker slå ut landets kärnvapenavskräckning utan att passera den formella kärnvapentröskeln. Han talade om rymdbaserade system som skulle kunna hindra robotar från att lyfta, men också om sabotage inifrån. — Fiendens huvuduppgift är att undvika kärnvapentröskeln och slå ut våra kärnvapenstyrkor, sade han. Han tog även upp biologiska hot och menade att teknikutvecklingen gör sådana risker mer svårkontrollerade. Laboratorier runt Ryssland har enligt honom arbetat med framtidens vapen, samtidigt som enskilda aktörer med modern utrustning kan bli farligare än tidigare. Hans slutsats var att staten måste byggas om för att samtidigt klara utveckling och försvar. Ekonomin, infrastrukturen och samhällets relation till militären måste enligt honom anpassas till ett läge där konfrontationen med väst inte betraktas som tillfällig.

”Sluta vara snälla”

En av de skarpare delarna i talet var Bezrukovs uppmaning om att Ryssland måste sluta vara återhållsamt gentemot sina fiender. Han sade att många ryska ”röda linjer” har blivit kvar på papperet och därför inte skapar tillräcklig avskräckning. — Vi måste sluta vara snälla. Vi är för snälla mot våra fiender. De fruktar oss inte eftersom många röda linjer finns kvar på papperet, sade han. Som exempel pekade han på Västeuropas sårbarhet kring energiförsörjning och hävdade att en exploderande gastanker skulle kunna få en verkan i nivå med en mindre kärnvapenexplosion. Uttalandet ingick i hans bredare resonemang om att Ryssland måste skapa en tydligare avskräckning och visa att angrepp mot landet får kännbara konsekvenser. Putins biträdande stabschef Maxim Oreshkin sade samtidigt att Ryssland inte bör vänta på att relationerna med väst ska återgå till det tidigare läget. — Ni ska inte vänta på att något ska förändras, på att något ska komma tillbaka. Det kommer inte tillbaka och det kommer inte att förändras, sade Oreshkin enligt Reuters.

Putin godkänner militärt skydd för ryssar utomlands

Redaktionen — Tue, 26 May 2026 07:30:49 +0000

MOSKVA (Xinhua). Rysslands president Vladimir Putin har undertecknat en lag som ger den ryska armén rätt att skydda ryska medborgare som dömts eller gripits av utländska domstolar eller internationella tribunaler. Det framgår av ett dokument som publicerades på den ryska portalen för rättsakter på måndagen. Enligt dokumentet kan de ryska väpnade styrkorna, inom ramen för sina befogenheter, användas för att skydda ryska medborgare som gripits, frihetsberövats eller på annat sätt lagförs genom beslut av utländska domstolar som agerar på andra staters vägnar utan rysk medverkan. Lagen gäller när domstolarnas jurisdiktion inte bygger på ett internationellt avtal där Ryssland ingår eller på en resolution från FN:s säkerhetsråd. Lagen väntas träda i kraft tio dagar efter den officiella publiceringen. Statsdumans ordförande Vjatjeslav Volodin har tidigare sagt att lagen behövs för att skydda ryssar, eftersom "västs rättsväsende har förvandlats till en repressiv maskin för att straffa dem som inte instämmer i de beslut som eurokraterna påtvingat".

Ryssland genomför massiv vedergällningsattack efter elevhemsbombning

Markus Andersson — Sun, 24 May 2026 07:48:12 +0000

Ryssland genomförde under natten till söndagen en av de största samordnade robot- och drönarattackerna mot Kievområdet på senare tid. Angreppet kom bara dagar efter den ukrainska attacken mot ett elevhem i Starobilsk, där tonåringar och elever dödades.

Attacken mot Ukraina beskrevs i Moskva och av flera militärbloggare som ett svar på händelsen i Starobilsk. Ukrainas myndigheter och västmedier rapporterar samtidigt om omfattande skador i Kiev och närliggande områden, där bostadshus, infrastruktur och flera stadsdelar drabbades efter en natt med upprepade flyglarm.

Reuters rapporterade att minst en person dödades i den massiva attacken mot Kiev, medan The Kyiv Independent uppgav att minst 24 personer skadades i Kiev och regionen. The Kyiv Independent uppgav också att fler än 50 robotar och ett mycket stort antal drönare användes under natten, varav merparten riktades mot Kievområdet.

Attacken mot elevhemmet blev tändgnistan

Bakgrunden till nattens attack är den ukrainska attacken mot Starobilsk i Luhanskregionen några dagar tidigare. Orten har varit under rysk kontroll sedan 2022. Där träffades ett elevhem kopplat till en skola där omkring 90 elever och studenter uppges ha befunnit sig.

Antalet döda har successivt stigit från de första uppgifterna om sex döda till senare uppgifter om 16–21 döda och ett stort antal skadade eller saknade. Offren beskrivs som tonåringar och unga studenter, många av dem i 14–18-årsåldern. Ukraina har beskrivit målet som en militär anläggning eller en drönarenhet i området.

President Vladimir Putin beskrev attacken som ett terrordåd och signalerade att militären skulle förbereda ett svar. Nattens anfall sågs därför som något mer än bara ännu en rysk attackvåg: det var ett politiskt och militärt svar på en attack mot barn och studenter.

— Spetsnaℤ 007 🇷🇺 (@Alex_Oloyede2) May 23, 2026

Robotar, drönarsvärmar och uppgifter om Oresjnik

Under natten rapporterades larm över stora delar av Ukraina. I Kievområdet talade ukrainska myndigheter om flera vågor av drönare, ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Angreppet riktades enligt ryska myndigheter och militärbloggare mot militärindustriella anläggningar, logistik och mål kopplade till Ukrainas krigsförmåga.

Flera konton och militäranalytiker uppgav att Ryssland använde en blandning av Geran-2-drönare, Iskanderrobotar och modernare ballistiska system. Särskilt uppgifterna om Oresjnik, en rysk medeldistansrobot med mycket hög hastighet, fick stor spridning. Exakta vapentyper, antal träffar och skador väntas kunna klarläggas först när mer material från natten har granskats.

Det stora antalet drönare och robotar användes för att överbelasta luftvärnet, sätta press på Kievs försvarssystem och kombinera ett stort antal äldre vapensystem med mer avancerade robotar i samma anfallsvåg.

Skador i Kiev och bränder utanför huvudstaden

Enligt ukrainska uppgifter skadades samtliga stadsdelar i Kiev, med rapporter om skador på över 40 platser i huvudstaden. Bland de rapporterade skadorna finns bostadshus, skolor, infrastruktur och rester av nedskjutna robotar och drönare. Bilder från natten visar kraftiga explosioner, bränder och aktivt luftvärn.

The fire in Kyiv is growing
— AMK Mapping 🇳🇿 (@AMK_Mapping_) May 24, 2026

Även områden utanför huvudstaden drabbades. I Tjerkasy, söder om Kiev längs Dnepr, visade videomaterial ett flerbostadshus i brand efter ett angrepp av vad som uppges vara en rysk Sjahed- eller Geran-drönare. Räddningstjänsten arbetade med stegbilar och evakuering vid ett svårt skadat niovåningshus.

Moskva beskriver Starobilsk som ett angrepp mot sovande barn och studenter. Ukrainska företrädare beskriver nattens ryska angrepp som en terrorbombning av civila bostadsområden, medan uppgifter från rysk sida pekar på en precisionsattack mot krigsindustri och militär infrastruktur.

För Moskva blev attacken i Starobilsk en symbol för ukrainsk hänsynslöshet. Attacken mot Kiev blev det svar som Kreml hade signalerat efter elevhemsbombningen.

Putin: Sex döda i drönarattack mot college i Luhansk

Redaktionen — Fri, 22 May 2026 21:25:31 +0000

MOSKVA (Xinhua). Rysslands president Vladimir Putin uppgav på fredagen att sex personer dödats i en ukrainsk drönarattack mot utbildningsbyggnader och ett studentboende i Luhanskregionen.

— Attacken var ingen olyckshändelse, sade Putin under ett möte med deltagare från den första kullen i programmet ”Time of Heroes”. Han sade vidare att det inte finns några militära anläggningar, säkerhetstjänstlokaler eller närliggande myndigheter i närheten av studentboendet.

Femton personer saknas fortfarande medan röjningsarbetet pågår, uppgav Putin.

Räddningsarbete i Starobilsk

En storskalig drönarattack under natten träffade campusområdet vid Starobelsk College, som är knutet till Luhansk Pedagogical University, och ledde till att en studentbostadsbyggnad kollapsade, enligt Rysslands krisministerium.

Rysslands utrikesministerium beskrev i ett inlägg på X attacken som ”avsiktlig” och publicerade ett klipp från räddningsarbetet.

Åttiosex studenter i åldrarna 14 till 18 år, tillsammans med en anställd, befann sig i byggnaden vid tidpunkten för attacken. Fyrtio personer har sökt vård efter attacken, däribland 14 minderåriga, uppgav regionens hälsominister Natalia Pasjtjenko för lokala medier.

— Den fem våningar höga byggnaden kollapsade ned till andra våningen, sade Svetlana Petrenko, talesperson för Rysslands utredningskommitté.

Rysslands utbildningsministerium har skickat specialister för att ge akut psykologiskt stöd till överlevande och andra drabbade vid colleget.

Ukraina har ännu inte kommenterat attacken.

Xi och Putin talar om ny fas i relationerna

Redaktionen — Wed, 20 May 2026 15:44:56 +0000

BEIJING (Xinhua). Kinas president Xi Jinping och Rysslands president Vladimir Putin hyllade på onsdagen en ”ny fas” i de bilaterala relationerna, när de enades om att ytterligare förlänga ett kinesisk-ryskt vänskapsfördrag och lovade att samarbeta för en mer rättvis och jämlik världsordning. Putins två dagar långa statsbesök var hans 25:e resa till Kina. Xi och Putin höll samtal, drack te tillsammans, besökte en fotoutställning och bevittnade undertecknandet av en rad samarbetsdokument i Peking. Mot bakgrund av ett föränderligt och turbulent internationellt läge har de två länderna utvecklat ett omfattande strategiskt samordningspartnerskap för en ny era, grundat på jämlikhet, ömsesidig respekt, god tro och ömsesidigt gynnsamt samarbete, sade Xi under samtalen. Det politiska ömsesidiga förtroendet har fördjupats ytterligare, samarbetet inom handel, investeringar, energi, vetenskap och teknik samt mellanfolkliga och regionala utbyten har gått stadigt framåt, och banden mellan de två folken har stärkts, tillade han. — Relationen mellan Kina och Ryssland har gått in i en ny fas med större framsteg och snabbare utveckling, sade Xi. I år är det 30 år sedan det kinesisk-ryska strategiska samordningspartnerskapet etablerades och 25 år sedan fördraget om god grannsämja och vänskapligt samarbete mellan Kina och Ryssland undertecknades. Enligt den kinesiske presidenten lade fördraget den institutionella grunden, i lag, för långsiktig god grannsämja, vänskap och omfattande strategisk samordning mellan de två länderna. Sedan fördraget undertecknades har de bilaterala relationerna utvecklats språngartat, sade Xi. När de två presidenterna enades om att ytterligare förlänga fördraget sade Putin att det har blivit allt mer relevant under rådande omständigheter. Putin sade att relationerna mellan Ryssland och Kina genom båda sidors gemensamma insatser har nått en ”aldrig tidigare skådad nivå”, präglad av täta utbyten på hög nivå och starkt politiskt ömsesidigt förtroende. Relationerna mellan Ryssland och Kina har stått emot prövningar och stärkts med tiden, och har blivit ett föredöme för omfattande strategisk samordning, sade han.

Praktiskt samarbete

Xi bekräftade de långvariga banden och sade att ett orubbligt främjande av en långsiktig, sund, stabil och högkvalitativ utveckling av relationen mellan Kina och Ryssland är ett strategiskt val som de två sidorna gör utifrån ländernas grundläggande intressen och de globala trenderna. Han sade att båda länderna bör uppgradera det praktiska samarbetet inom handel, investeringar, energi, transporter samt vetenskaplig och teknisk innovation, utvidga samarbetet inom framväxande områden och skapa nya tillväxtmotorer. Enligt Kinas handelsministerium översteg handeln mellan de två länderna 200 miljarder dollar för tredje året i rad 2025. Kina har varit Rysslands största handelspartner i 16 år i följd. Xi uppmanade också båda sidor att föra vidare den traditionella vänskapen mellan de två folken, utöka utbyten inom utbildning, kultur, film, turism och idrott samt stärka det folkliga stödet för vänskapen. I år inleds Kina–Rysslands utbildningsår, det tionde nationella temaåret mellan de två länderna. De två presidenterna deltog i öppningsceremonin på onsdagen. Xi och Putin undertecknade och utfärdade också ett gemensamt uttalande om att ytterligare stärka den omfattande strategiska samordningen och fördjupa god grannsämja och vänskapligt samarbete. Samma dag meddelade det kinesiska utrikesministeriets talesperson Guo Jiakun att Kina har beslutat att förlänga den viseringsfria politiken för ryska medborgare till den 31 december 2027, som ett led i att fortsätta underlätta personutbyten mellan de två länderna.

Mer rättvis global styrning

Som permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd och som stora länder i världen bör Kina och Ryssland anlägga ett strategiskt och långsiktigt perspektiv och arbeta för att göra det globala styrningssystemet mer rättvist och jämlikt, sade Xi till Putin. Xi uppmanade båda sidor att fördjupa den multilaterala samordningen, stärka samarbetet på multilaterala plattformar, orubbligt upprätthålla efterkrigstidens internationella ordning och folkrättens auktoritet, ena det globala syd och styra reformen av det globala styrningssystemet i rätt riktning. De två ledarna utbytte också synpunkter om viktiga internationella och regionala frågor. Om situationen i Gulfregionen i Mellanöstern sade Xi att alla fientligheter omedelbart måste upphöra. Han tillade att ett tidigt slut på konflikten skulle bidra till att minska störningar i energiförsörjningen, industri- och leveranskedjor samt den internationella handelsordningen. I ett instabilt internationellt läge fungerar samarbetet mellan Ryssland och Kina som en viktig stabiliserande faktor, sade Putin. Han tillade att Ryssland är redo att fortsätta stärka den multilaterala samordningen med Kina, stödja Kina som värd för Apec-ledarnas ekonomiska möte, gemensamt stärka Shanghai Cooperation Organizations ställning och inflytande samt stärka enheten och samordningen inom Brics-mekanismen. Putin lovade också att tillsammans med Kina försvara FN:s auktoritet, främja civilisationernas mångfald och verka för en mer rättvis och jämlik internationell ordning. Under Putins besök utfärdade Kina och Ryssland också ett gemensamt uttalande om att förespråka en multipolär värld och en ny typ av internationella relationer. I dagens globala turbulens och växande blockkonfrontation utgör de två länderna en avgörande kraft för stabilitet, sade Li Ziguo, chef för avdelningen för europeiska och centralasiatiska studier vid China Institute of International Studies. De bilaterala relationernas stabilitet och förutsägbarhet är ett betydande bidrag till global fred och utveckling, sade Li.

Putin: Ukrainakriget går mot sitt slut

Emil Fjellstedt — Sun, 10 May 2026 08:24:36 +0000

Rysslands president Vladimir Putin hävdar att kriget i Ukraina är på väg mot sitt slut och säger att han är beredd att träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj – men först när ett långsiktigt fredsavtal är färdigförhandlat och redo att undertecknas. Uttalandet gjordes under en pressträff efter firandet av segerdagen den 9 maj. Enligt Putin kan ett möte hållas "var som helst", även i ett tredje land, men han vill inte att själva toppmötet ska bli en ny förhandlingsrunda. — Ukraina och president Zelenskyj är redo för ett personligt möte. Vi har aldrig sagt nej, sade Putin. Putin betonade att mötet bör avsluta processen och vara ett tillfälle att skriva under ett färdigt avtal. — Vi kan också träffas i ett tredje land, men bara efter att en slutlig överenskommelse nåtts om ett långsiktigt fredsavtal, sade han.

Vill undvika nya utdragna samtal

Putin hänvisade till erfarenheterna från Minskavtalen och menade att direkta samtal mellan ledarna riskerar att bli resultatlösa om inte detaljerna först har förhandlats fram av experter. — Vi kan tala i timmar, dag ut och dag in, utan resultat. Vi behöver experter som sköter det. Sedan kan vi träffas och skriva under, sade han. Under pressträffen hävdade Putin att kriget i Ukraina "är på väg mot sitt slut". Uttalandet kom dagen efter att USA:s president Donald Trump uttryckte hopp om att den vapenvila som Moskva utlyste den 8 maj skulle kunna bidra till att striderna snart avslutas. Ryssland har upprepade gånger sagt sig vilja se en fredlig lösning, men kräver att parterna går till botten med konfliktens "grundorsaker".

Ryssland utlyser vapenvila inför Segerdagen – varnar Kiev

Emil Fjellstedt — Tue, 05 May 2026 08:11:09 +0000

Rysslands försvarsministerium meddelar att landet inför en två dagar lång vapenvila den 8–9 maj i samband med Segerdagen, då slutet på andra världskriget i Europa uppmärksammas. Samtidigt varnar Moskva för att försök att angripa firandet i den ryska huvudstaden kan mötas av omfattande motåtgärder mot Kiev. Moskva uppmanar Kiev att respektera vapenvilan, men varnar samtidigt för att försök att störa firandet – inklusive angrepp mot Moskva – kan leda till omfattande motåtgärder. Ministeriet hänvisar särskilt till uttalanden från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i samband med Europeiska politiska gemenskapens möte i Jerevan på måndagen. Enligt Moskva innehöll uttalandena hot om att angripa den ryska huvudstaden under Segerdagsfirandet. Enligt uppgift ska Zelenskyj ha sagt att Moskva fruktar att ukrainska ”drönare kan surra över Röda torget”. Det ryska försvarsministeriet svarade att de ryska väpnade styrkorna kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att säkra firandet. — De ryska väpnade styrkorna kommer att genomföra ett omfattande vedergällningsanfall mot centrala Kiev, uppgav ministeriet. Moskva hävdar att man hittills avstått från sådana åtgärder av humanitära skäl. Ministeriet uppmanade samtidigt invånare i den ukrainska huvudstaden och utländska diplomater att lämna staden ”i god tid”.

Zelenskyj avfärdar vapenvilan

Under måndagen avfärdade Zelenskyj den två dagar långa vapenvilan som ”orättvis” och hävdade att inget officiellt förslag lämnats till Kiev. Han sade också att Moskva bara hade diskuterat en eventuell vapenvila med USA. Bakgrunden är ett telefonsamtal i slutet av april mellan Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Donald Trump, där Putin enligt uppgift informerade den amerikanske presidenten om planerna på vapenvila under Segerdagen. Kort efter det ryska försvarsministeriets besked skrev Zelenskyj på X att Ukraina ensidigt skulle införa vapenvila från midnatt natten mellan den 5 och 6 maj. Han uppgav samtidigt att Kiev därefter skulle besvara ryska angrepp, trots att det enligt honom saknades ett officiellt ryskt förslag. Ryssland har vid flera tidigare tillfällen utlyst vapenvila i samband med högtider under kriget i Ukraina.