Vladimir Putin – Nya Dagbladet

Modi samlar elva BRICS-länder i New Delhi

Emil Fjellstedt — Fri, 11 Sep 2026 10:27:03 +0000

Indiens premiärminister Narendra Modi tar emot BRICS-ledarna i Bharat Mandapam den 12-13 september med en dagordning som redan är lagd: handel, utvecklingsfinansiering och reform av IMF och Världsbanken. Elva medlemsländer samlas, Xi Jinping gör sitt första Indienbesök på sju år och Putin möter Modi bilateralt dagen före. Om mötet också ska sluta i en gemensam slutdeklaration hänger på en formulering om Mellanöstern som både Teheran och Abu Dhabi kan skriva under - och där är utgången osäker. Det 18:e BRICS-toppmötet hålls i Bharat Mandapam i New Delhi med Indien som ordförande. Till mötet väntas Rysslands Vladimir Putin, Kinas Xi Jinping, Irans Masoud Pezeshkian, Sydafrikas Cyril Ramaphosa, Egyptens Abdel Fattah al-Sisi och Indonesiens Prabowo Subianto, tillsammans med FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Förenade Arabemiraten representeras av Abu Dhabis kronprins Sheikh Khaled bin Mohamed bin Zayed Al Nahyan, Brasiliens Lula av utrikesminister Mauro Vieira. Mötet hålls samtidigt som ett krig slår in i deltagarnas ekonomier. USA och Israel inledde för drygt ett halvår sedan attacker mot Iran, BRICS-medlem sedan 2024. Hormuzsundet är i praktiken stängt och råoljepriset har drivits över 100 dollar per fat. Gödselleveranser från Gulfen har störts, vilket lyft livsmedelsfrågan högt på den indiska dagordningen för landets 1,4 miljarder invånare.

Elva medlemsländer - och ett tiotal partnerländer

Det utvidgade BRICS räknar i dag elva medlemsländer: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika, Egypten, Etiopien, Iran, Förenade Arabemiraten, Indonesien och Saudiarabien. Reuters uppger dock att Saudiarabiens status förblir oklar, eftersom landet inte accepterat fullt medlemskap utan deltar med lägre delegationer. I New Delhi företräds riket av utrikesminister Faisal bin Farhan Al Saud. Därtill kommer ett tiotal partnerländer, bland dem Belarus, Kazakstan, Kuba, Malaysia, Nigeria, Thailand och Vietnam. Gruppen uppger själv att den rymmer omkring 49,5 procent av världens befolkning, 40 procent av den globala ekonomin och 26 procent av världshandeln.

Kvoter, valutor och Ny utvecklingsbanken: det som gruppen redan enats om

Dagordningen handlar om handel, utvecklingsfinansiering och reform av de globala institutionerna - och där finns en linje som medlemmarna redan har lagt fast. I Rio-deklarationen från förra året underströk BRICS-länderna att en fortsatt omfördelning av IMF-kvoterna ska öka andelarna för tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier. Om Världsbanken lyder deklarationens egen kravformulering att utvecklingsländerna ska få "ökad röst och representation", underbyggd av en omfördelning av ägarandelarna som rättar till deras historiska underrepresentation. Det är krav på röstvikt i de institutioner som sätter villkoren för lån och kapitalflöden, inte på nya organ. Parallellt byggs betalnings- och kreditinfrastrukturen om i praktiken. Ny utvecklingsbanken har gjort finansiering i medlemsländernas egna valutor till strategisk prioritet: enligt bankens rapport för 2024 var 43,5 procent av godkännandena det året denominerade i medlemsvalutor, främst sydafrikansk rand och kinesisk yuan. Samma rörelse syns i handeln. Egyptens premiärminister Mostafa Madbouly uppgav i fjol att medlemsländerna i ökande grad använder lokala valutor för bilaterala transaktioner, och Ryssland och Indien gör i dag huvuddelen av sina transaktioner i lokala valutor. Någon gemensam BRICS-valuta har medlemmarna däremot inte etablerat: avdollariseringen sker genom avräkning i nationella valutor, inte genom en ny sedel. Kina, som står som värd för toppmötet 2027, beskriver sig som en fast och aktiv deltagare i samarbetet. Peking talar om att dra upp en ny kurs för "high-quality development" av ett större BRICS-samarbete och att samla Globala syds kollektiva styrka.

Konsensuskravet: skrivningen om Mellanöstern blir mötets prövning

Förenade Arabemiraten, som träffats av iranska robotar sedan kriget började, stoppade i augusti all handel och alla finansiella transaktioner med Iran. Därmed står två medlemmar i samma grupp på motsatta sidor av konflikten - i en organisation som fattar beslut med konsensus. I maj misslyckades BRICS-ländernas utrikesministrar med att enas om ett gemensamt uttalande efter sitt möte i New Delhi, just på grund av dessa motsättningar. Kremls talesperson Dmitri Peskov konstaterade i tisdags att skillnaderna mellan de två har en "negativ påverkan" och försvårar utformningen av en gemensam deklaration, men uttryckte hopp om att ledarna hittar en text båda kan godta. Michael Kugelman, senior fellow vid Atlantic Council, pekar på samma strukturella spänning: "Några av BRICS nya medlemmar, Iran och Förenade Arabemiraten, Egypten och Etiopien, är inblandade i spänningar och är inte särskilt eniga. Det är dåliga nyheter för en organisation som bygger på konsensus". Han pekar samtidigt på ironin: utvidgningen speglar gruppens växande attraktionskraft, men riskerar genom de nya medlemmarnas skilda hållningar att göra den mindre effektiv. Utrikespolitiska bedömare framhåller att en gemensam text knappast förändrar det geopolitiska läget, men skulle visa att ett forum av tillväxtländer kan stå enat mot ekonomiskt lamslående åtgärder som västliga sanktioner.

Bishkek höjde förhoppningarna - och Trumps tullar ger skäl att hålla samman

Tidigare i september undertecknade Modi, Xi, Putin och Pezeshkian en gemensam deklaration vid SCO-toppmötet i Bishkek som fördömde USA:s och Israels militära kampanj mot Iran samt de västliga sanktionerna. Före detta indiske diplomaten Rajiv Bhatia beskriver det som en betydande framgång och pekar på att medlemmar med olika hållning ändå kunde enas om en formulering. Att SCO dessutom rymmer USA-vänliga stater talar enligt honom för att klyftan går att brygga även i New Delhi - med reservationen att SCO inte omfattar Förenade Arabemiraten. Andra bedömare framhåller att Donald Trumps protektionism och ensidiga tullpolitik gett BRICS-länderna nya skäl att hålla samman.

Putin hos Modi: 2,1 miljoner fat om dagen mot amerikanska tullhot

Redan på fredagen, före toppmötet, möter Putin Modi bilateralt med handel och ekonomi högt på dagordningen. Ryssland sålde i augusti omkring 2,1 miljoner fat olja per dag till Indien, ungefär 45 procent av landets totala import, och Indien är i dag näst största importör av rysk olja. Samtidigt hänger hotet om kraftiga amerikanska tullar över New Delhi just för dessa köp. Banden är djupare än volymerna. Indiens ONGC Videsh äger 20 procent av oljefältet Sachalin-1, indiska statliga bolag har betydande andelar i Rosnefts dotterbolag Vankorneft och Taas-Jurjach Neftegazodobytja, och Rosneft äger nära hälften av indiska Nayara Energy. Två av sex enheter vid kärnkraftverket Koodankulam, byggt med Rosatom, producerar el och fyra är under uppförande; Indien siktar på 100 gigawatt kärnkraft till 2047. Ryssland ökade dessutom gödselexporten till Indien med 20 procent under första halvåret. På bordet ligger även licensproduktion av stridsflygplanet Su-57 i Indien. "Vi är beredda att leverera detta flygplan till Indien, att fortsätta utveckla det. Vi har inga problem eller begränsningar", sade Putin i juni.

Xi kommer till Indien - med ett Trumpmöte framför sig

Xi Jinping deltar på Modis inbjudan och gör därmed sitt första Indienbesök på sju år, vilket bekräftats av Kinas utrikesministerium. Ett möte mellan Modi och Xi i marginalen blir deras tredje sedan relationerna började tina förra året efter överenskommelsen om att minska de militära spänningarna vid den omstridda Himalayagränsen; samtalen väntas handla om att stabilisera relationen och fördjupa det ekonomiska utbytet. Senare i september väntas Xi resa till USA för samtal med Donald Trump. Om han hinner tala med Putin i New Delhi först var inte klarlagt inför mötet. Prövningen i Bharat Mandapam är alltså tydlig: en enda gemensam mening om Mellanöstern har ännu inte formulerats under sex månaders krig. Men det är elva medlemsländer med en gemensam agenda om kvoter, valutor och utvecklingsfinansiering som samlas i New Delhi - och nästa år är det Kina som står som värd.

Putin lovar val i hela Ryssland – inklusive annekterade områden

Jan Sundstedt — Sun, 23 Aug 2026 09:59:53 +0000

Vladimir Putin lovar att Ryssland ska genomföra höstens parlamentsval över hela det territorium som Moskva gör anspråk på – från Fjärran östern till de annekterade ukrainska regionerna. Samtidigt rapporterar oberoende valövervakare att ryska myndigheter har utestängt kandidater och ökat pressen mot oppositionen. Rysslands president gjorde uttalandet när han på lördagen talade inför omkring 3 000 delegater vid Förenade Rysslands partikongress i Moskva. Vladimir Putin betonade att "folket är maktens källa" och framhöll att medborgarnas rätt att välja sina företrädare ger de statliga institutionerna legitimitet. — Även under de svåraste förhållandena kommer vi inte att överge principerna om folkstyre. Vi håller och kommer att hålla val på olika nivåer över hela vårt stora lands territorium – från Fjärran östern till Novorossija och Donbass, sade Putin. Ryssland genomför valet till statsduman under tre dagar, den 18–20 september. Väljarna utser 225 ledamöter i enmansvalkretsar och lika många genom partilistor. Enligt Interfax ordnar landet samtidigt mer än 2 200 val på nationell, regional och lokal nivå. Väljarna ska sammanlagt tillsätta omkring 20 700 mandat och andra valbara poster.

Knyter valet till annekterade regioner

Putins hänvisning till "Novorossija och Donbass" omfattar bland annat de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson, som Ryssland förklarade annekterade 2022. Ryssland kontrollerar delar av regionerna, medan FN och flertalet av världens stater fortfarande betraktar dem som ukrainska. Årets statsdumaval blir det första där Moskva låter invånare i dessa regioner delta inom det ryska valsystemet. Putin meddelade även att soldater vid frontlinjen ska rösta och beskrev valet som ett prov på statens förmåga att stå emot yttre hot, utpressning och aggression. Förenade Ryssland antog samtidigt sitt nya valprogram under kongressen. Putin leder inte formellt partiet men gav det sitt öppna stöd och framhöll att den nya statsduman måste försvara landets intressen. Partiprogrammet omfattar bland annat stöd till barnfamiljer, ekonomisk utveckling, tekniskt kunnande och minskade skillnader mellan regionerna. [caption id="attachment_214288" align="alignnone" width="640"] Rysslands president, Vladimir Putin (arkivbild). Foto: Valdai Discussion Club[/caption]

Valmyndigheter begränsar Jablokos deltagande

Putins tal om folkstyre står mot en valrörelse där oppositionens manöverutrymme har minskat kraftigt. European Platform for Democratic Elections rapporterade i juni att ryska myndigheter hade hindrat minst 32 medlemmar i det liberala partiet Jabloko från att kandidera. Myndigheterna hänvisade till olika lagregler som Ryssland införde efter krigsutbrottet 2022. Organisationen redovisade också gripanden och rättsliga åtgärder mot företrädare för kommunistpartiet i flera regioner. Jabloko går till val med krav på eldupphör, informationsfrihet och ett slut på politiska förföljelser. Valmyndigheterna nekade därefter partiet att ställa upp med en nationell partilista. Partiet har fortfarande registrerade kandidater i enmansvalkretsar, skriver The Moscow Times. Putin betonade på kongressen att septembervalet ska uttrycka "miljontals människors gemensamma vilja" och bekräfta den ryska statens och det politiska systemets stabilitet.

Ryssland varnar för vedergällning mot europeiska fartyg

Redaktionen — Wed, 12 Aug 2026 21:11:28 +0000

MOSKVA (Xinhua) -- Rysslands president Vladimir Putin varnar för att Ryssland kommer att svara på samma sätt om västländer beslagtar ryska handelsfartyg.

Uttalandet kom under slutskedet av Stillahavsflottans övningar på onsdagen. Putin sade att myndigheter i vissa länder, i strid med internationell sjörätt, försöker begränsa ryska ekonomiska aktörers och fredliga fartygs rörelsefrihet.

Putins uttalande kommer efter att europeiska marinstyrkor har stoppat och inspekterat fartyg ur den så kallade skuggflottan, bland annat i italienskledda EU-insatser i Medelhavet.

I slutet av juli beslutade EU också om hamnförbud för ytterligare 41 fartyg i skuggflottan. Unionen införde även krav på att försäljning av LNG-tankfartyg till Ryssland ska anmälas.

Lyfter även japanska sanktioner

Putin uttryckte också oro över ökade spänningar i Asien och Stillahavsområdet, som han kopplade till Japans sanktioner mot Ryssland.

— Tyvärr ser vi förändringar i ståndpunkterna, och jag vill betona att dessa förändringar inte har provocerats fram av något från vår sida, sade Putin.

Ryssland hävdar kontroll över Konstantinovka

Redaktionen — Sat, 04 Jul 2026 08:12:19 +0000

MOSKVA (Xinhua) -- Ryssland uppger att landets väpnade styrkor har tagit full kontroll över staden Konstantinovka i östra Ukraina. — Huvudnyheten är att Konstantinovka har tagits helt, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti. Konstantinovka är ett viktigt fäste i Ukrainas Donetskregion. Efter beskedet sade Rysslands president Vladimir Putin att övertagandet av Konstantinovka har stor strategisk betydelse. Uttalandet gjordes under ett besök vid en av den gemensamma styrkegrupperingens tillfälliga ledningsposter på fredagen. — Som vi alla vet är staden ett viktigt transportnav och ett stort industricentrum i Donbass, sade Putin. Han tillade att ryska styrkor sedan början av 2026 har tagit kontroll över 133 samhällen och mer än 3 000 kvadratkilometer i Donbass och Novorossija.

Tidigare underrättelseöverste: Ryssland kan vara i krig i årtionden

Emil Fjellstedt — Fri, 05 Jun 2026 08:47:00 +0000

Ryssland bör räkna med att befinna sig i krigstillstånd under de kommande åren och möjligen i flera årtionden. Det sade den tidigare underrättelseofficeren Andrey Bezrukov vid St. Petersburg International Economic Forum, där framtiden för landets krigsekonomi diskuterades. Bezrukov, tidigare överste inom den ryska utrikesunderrättelsetjänsten SVR och numera professor vid MGIMO, framträdde vid det ekonomiska forumet i Sankt Petersburg med ett budskap om att Ryssland måste anpassa både ekonomi och samhälle till en långvarig konflikt. — Vi måste erkänna att vi kommer att vara i krig under de kommande åren, kanske i ett par årtionden, sade han. Han tillade att kriget kan vara ”mycket hett” eller mer krypande, och att även om den aktiva fasen flyttas till andra regioner kommer Ryssland att ha ”två generationer” som i praktiken lever under krigsförhållanden.

“The war will last for a couple of decades. We need to learn to live with it.” A powerful speech by the legendary intelligence officer and professional analyst Andrey Bezrukov at the St. Petersburg International Economic Forum. It resonates with what I usually say in response to… pic.twitter.com/XM7cdUkyms
— 🇷🇺 STANISLAV KRAPIVNIK 🇷🇺 (@STANISKRAPIVNIK) June 4, 2026

I talet beskrev Bezrukov kriget som ett ”nytt normaltillstånd”. Han menade att modern krigföring inte längre främst handlar om territoriella erövringar, utan om utnötning, sabotage, infrastrukturangrepp och försök att lamslå beslutsfattande. Han framställde västs strategi som en gradvis upptrappning som syftar till att undvika en direkt kärnvapenkonflikt, men samtidigt nöta ned Ryssland genom ett växande tryck. — Västs strategi är mycket enkel: att undvika en kärnvapensammandrabbning med oss, som de skulle förlora. Därför behöver de koka grodan långsamt och höja temperaturen steg för steg, sade Bezrukov. Enligt honom kommer upptrappningen inte att upphöra, eftersom väst ser Ryssland som ett existentiellt hot. — Vi ser detta i dag. Och de kommer inte att sluta, eftersom de inte har någonstans att dra sig tillbaka. Vi är ett existentiellt hot mot dem, sade han. Bezrukov placerade dessutom den nuvarande konflikten i ett större historiskt skede. Han beskrev världen som på väg uppför den första av två stora ”kullar” i ett världskrig, med en kommande större konfrontation som enligt honom kan komma att forma den nya världsordningens regler. — Vi befinner oss nu på den första kullen av ett världskrig. Det kommer att finnas två kullar, som under första och andra världskriget. Spelets regler kommer att födas efter nästa sammanstötning. Den kommer sannolikt att ske i Asien, sade Bezrukov. Han hänvisade även till utvecklingen kring Iran som ett tecken på att den tidigare dominerande maktens ställning försvagas. Bezrukov pekade särskilt på hot mot kritisk infrastruktur, drönarangrepp och möjligheten att Rysslands motståndare försöker slå ut landets kärnvapenavskräckning utan att passera den formella kärnvapentröskeln. Han talade om rymdbaserade system som skulle kunna hindra robotar från att lyfta, men också om sabotage inifrån. — Fiendens huvuduppgift är att undvika kärnvapentröskeln och slå ut våra kärnvapenstyrkor, sade han. Han tog även upp biologiska hot och menade att teknikutvecklingen gör sådana risker mer svårkontrollerade. Laboratorier runt Ryssland har enligt honom arbetat med framtidens vapen, samtidigt som enskilda aktörer med modern utrustning kan bli farligare än tidigare. Hans slutsats var att staten måste byggas om för att samtidigt klara utveckling och försvar. Ekonomin, infrastrukturen och samhällets relation till militären måste enligt honom anpassas till ett läge där konfrontationen med väst inte betraktas som tillfällig.

”Sluta vara snälla”

En av de skarpare delarna i talet var Bezrukovs uppmaning om att Ryssland måste sluta vara återhållsamt gentemot sina fiender. Han sade att många ryska ”röda linjer” har blivit kvar på papperet och därför inte skapar tillräcklig avskräckning. — Vi måste sluta vara snälla. Vi är för snälla mot våra fiender. De fruktar oss inte eftersom många röda linjer finns kvar på papperet, sade han. Som exempel pekade han på Västeuropas sårbarhet kring energiförsörjning och hävdade att en exploderande gastanker skulle kunna få en verkan i nivå med en mindre kärnvapenexplosion. Uttalandet ingick i hans bredare resonemang om att Ryssland måste skapa en tydligare avskräckning och visa att angrepp mot landet får kännbara konsekvenser. Putins biträdande stabschef Maxim Oreshkin sade samtidigt att Ryssland inte bör vänta på att relationerna med väst ska återgå till det tidigare läget. — Ni ska inte vänta på att något ska förändras, på att något ska komma tillbaka. Det kommer inte tillbaka och det kommer inte att förändras, sade Oreshkin enligt Reuters.

Putin godkänner militärt skydd för ryssar utomlands

Redaktionen — Tue, 26 May 2026 07:30:49 +0000

MOSKVA (Xinhua). Rysslands president Vladimir Putin har undertecknat en lag som ger den ryska armén rätt att skydda ryska medborgare som dömts eller gripits av utländska domstolar eller internationella tribunaler. Det framgår av ett dokument som publicerades på den ryska portalen för rättsakter på måndagen. Enligt dokumentet kan de ryska väpnade styrkorna, inom ramen för sina befogenheter, användas för att skydda ryska medborgare som gripits, frihetsberövats eller på annat sätt lagförs genom beslut av utländska domstolar som agerar på andra staters vägnar utan rysk medverkan. Lagen gäller när domstolarnas jurisdiktion inte bygger på ett internationellt avtal där Ryssland ingår eller på en resolution från FN:s säkerhetsråd. Lagen väntas träda i kraft tio dagar efter den officiella publiceringen. Statsdumans ordförande Vjatjeslav Volodin har tidigare sagt att lagen behövs för att skydda ryssar, eftersom "västs rättsväsende har förvandlats till en repressiv maskin för att straffa dem som inte instämmer i de beslut som eurokraterna påtvingat".

Ryssland genomför massiv vedergällningsattack efter elevhemsbombning

Markus Andersson — Sun, 24 May 2026 07:48:12 +0000

Ryssland genomförde under natten till söndagen en av de största samordnade robot- och drönarattackerna mot Kievområdet på senare tid. Angreppet kom bara dagar efter den ukrainska attacken mot ett elevhem i Starobilsk, där tonåringar och elever dödades.

Attacken mot Ukraina beskrevs i Moskva och av flera militärbloggare som ett svar på händelsen i Starobilsk. Ukrainas myndigheter och västmedier rapporterar samtidigt om omfattande skador i Kiev och närliggande områden, där bostadshus, infrastruktur och flera stadsdelar drabbades efter en natt med upprepade flyglarm.

Reuters rapporterade att minst en person dödades i den massiva attacken mot Kiev, medan The Kyiv Independent uppgav att minst 24 personer skadades i Kiev och regionen. The Kyiv Independent uppgav också att fler än 50 robotar och ett mycket stort antal drönare användes under natten, varav merparten riktades mot Kievområdet.

Attacken mot elevhemmet blev tändgnistan

Bakgrunden till nattens attack är den ukrainska attacken mot Starobilsk i Luhanskregionen några dagar tidigare. Orten har varit under rysk kontroll sedan 2022. Där träffades ett elevhem kopplat till en skola där omkring 90 elever och studenter uppges ha befunnit sig.

Antalet döda har successivt stigit från de första uppgifterna om sex döda till senare uppgifter om 16–21 döda och ett stort antal skadade eller saknade. Offren beskrivs som tonåringar och unga studenter, många av dem i 14–18-årsåldern. Ukraina har beskrivit målet som en militär anläggning eller en drönarenhet i området.

President Vladimir Putin beskrev attacken som ett terrordåd och signalerade att militären skulle förbereda ett svar. Nattens anfall sågs därför som något mer än bara ännu en rysk attackvåg: det var ett politiskt och militärt svar på en attack mot barn och studenter.

— Spetsnaℤ 007 🇷🇺 (@Alex_Oloyede2) May 23, 2026

Robotar, drönarsvärmar och uppgifter om Oresjnik

Under natten rapporterades larm över stora delar av Ukraina. I Kievområdet talade ukrainska myndigheter om flera vågor av drönare, ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Angreppet riktades enligt ryska myndigheter och militärbloggare mot militärindustriella anläggningar, logistik och mål kopplade till Ukrainas krigsförmåga.

Flera konton och militäranalytiker uppgav att Ryssland använde en blandning av Geran-2-drönare, Iskanderrobotar och modernare ballistiska system. Särskilt uppgifterna om Oresjnik, en rysk medeldistansrobot med mycket hög hastighet, fick stor spridning. Exakta vapentyper, antal träffar och skador väntas kunna klarläggas först när mer material från natten har granskats.

Det stora antalet drönare och robotar användes för att överbelasta luftvärnet, sätta press på Kievs försvarssystem och kombinera ett stort antal äldre vapensystem med mer avancerade robotar i samma anfallsvåg.

Skador i Kiev och bränder utanför huvudstaden

Enligt ukrainska uppgifter skadades samtliga stadsdelar i Kiev, med rapporter om skador på över 40 platser i huvudstaden. Bland de rapporterade skadorna finns bostadshus, skolor, infrastruktur och rester av nedskjutna robotar och drönare. Bilder från natten visar kraftiga explosioner, bränder och aktivt luftvärn.

The fire in Kyiv is growing
— AMK Mapping 🇳🇿 (@AMK_Mapping_) May 24, 2026

Även områden utanför huvudstaden drabbades. I Tjerkasy, söder om Kiev längs Dnepr, visade videomaterial ett flerbostadshus i brand efter ett angrepp av vad som uppges vara en rysk Sjahed- eller Geran-drönare. Räddningstjänsten arbetade med stegbilar och evakuering vid ett svårt skadat niovåningshus.

Moskva beskriver Starobilsk som ett angrepp mot sovande barn och studenter. Ukrainska företrädare beskriver nattens ryska angrepp som en terrorbombning av civila bostadsområden, medan uppgifter från rysk sida pekar på en precisionsattack mot krigsindustri och militär infrastruktur.

För Moskva blev attacken i Starobilsk en symbol för ukrainsk hänsynslöshet. Attacken mot Kiev blev det svar som Kreml hade signalerat efter elevhemsbombningen.

Putin: Sex döda i drönarattack mot college i Luhansk

Redaktionen — Fri, 22 May 2026 21:25:31 +0000

MOSKVA (Xinhua). Rysslands president Vladimir Putin uppgav på fredagen att sex personer dödats i en ukrainsk drönarattack mot utbildningsbyggnader och ett studentboende i Luhanskregionen.

— Attacken var ingen olyckshändelse, sade Putin under ett möte med deltagare från den första kullen i programmet ”Time of Heroes”. Han sade vidare att det inte finns några militära anläggningar, säkerhetstjänstlokaler eller närliggande myndigheter i närheten av studentboendet.

Femton personer saknas fortfarande medan röjningsarbetet pågår, uppgav Putin.

Räddningsarbete i Starobilsk

En storskalig drönarattack under natten träffade campusområdet vid Starobelsk College, som är knutet till Luhansk Pedagogical University, och ledde till att en studentbostadsbyggnad kollapsade, enligt Rysslands krisministerium.

Rysslands utrikesministerium beskrev i ett inlägg på X attacken som ”avsiktlig” och publicerade ett klipp från räddningsarbetet.

Åttiosex studenter i åldrarna 14 till 18 år, tillsammans med en anställd, befann sig i byggnaden vid tidpunkten för attacken. Fyrtio personer har sökt vård efter attacken, däribland 14 minderåriga, uppgav regionens hälsominister Natalia Pasjtjenko för lokala medier.

— Den fem våningar höga byggnaden kollapsade ned till andra våningen, sade Svetlana Petrenko, talesperson för Rysslands utredningskommitté.

Rysslands utbildningsministerium har skickat specialister för att ge akut psykologiskt stöd till överlevande och andra drabbade vid colleget.

Ukraina har ännu inte kommenterat attacken.

Xi och Putin talar om ny fas i relationerna

Redaktionen — Wed, 20 May 2026 15:44:56 +0000

BEIJING (Xinhua). Kinas president Xi Jinping och Rysslands president Vladimir Putin hyllade på onsdagen en ”ny fas” i de bilaterala relationerna, när de enades om att ytterligare förlänga ett kinesisk-ryskt vänskapsfördrag och lovade att samarbeta för en mer rättvis och jämlik världsordning. Putins två dagar långa statsbesök var hans 25:e resa till Kina. Xi och Putin höll samtal, drack te tillsammans, besökte en fotoutställning och bevittnade undertecknandet av en rad samarbetsdokument i Peking. Mot bakgrund av ett föränderligt och turbulent internationellt läge har de två länderna utvecklat ett omfattande strategiskt samordningspartnerskap för en ny era, grundat på jämlikhet, ömsesidig respekt, god tro och ömsesidigt gynnsamt samarbete, sade Xi under samtalen. Det politiska ömsesidiga förtroendet har fördjupats ytterligare, samarbetet inom handel, investeringar, energi, vetenskap och teknik samt mellanfolkliga och regionala utbyten har gått stadigt framåt, och banden mellan de två folken har stärkts, tillade han. — Relationen mellan Kina och Ryssland har gått in i en ny fas med större framsteg och snabbare utveckling, sade Xi. I år är det 30 år sedan det kinesisk-ryska strategiska samordningspartnerskapet etablerades och 25 år sedan fördraget om god grannsämja och vänskapligt samarbete mellan Kina och Ryssland undertecknades. Enligt den kinesiske presidenten lade fördraget den institutionella grunden, i lag, för långsiktig god grannsämja, vänskap och omfattande strategisk samordning mellan de två länderna. Sedan fördraget undertecknades har de bilaterala relationerna utvecklats språngartat, sade Xi. När de två presidenterna enades om att ytterligare förlänga fördraget sade Putin att det har blivit allt mer relevant under rådande omständigheter. Putin sade att relationerna mellan Ryssland och Kina genom båda sidors gemensamma insatser har nått en ”aldrig tidigare skådad nivå”, präglad av täta utbyten på hög nivå och starkt politiskt ömsesidigt förtroende. Relationerna mellan Ryssland och Kina har stått emot prövningar och stärkts med tiden, och har blivit ett föredöme för omfattande strategisk samordning, sade han.

Praktiskt samarbete

Xi bekräftade de långvariga banden och sade att ett orubbligt främjande av en långsiktig, sund, stabil och högkvalitativ utveckling av relationen mellan Kina och Ryssland är ett strategiskt val som de två sidorna gör utifrån ländernas grundläggande intressen och de globala trenderna. Han sade att båda länderna bör uppgradera det praktiska samarbetet inom handel, investeringar, energi, transporter samt vetenskaplig och teknisk innovation, utvidga samarbetet inom framväxande områden och skapa nya tillväxtmotorer. Enligt Kinas handelsministerium översteg handeln mellan de två länderna 200 miljarder dollar för tredje året i rad 2025. Kina har varit Rysslands största handelspartner i 16 år i följd. Xi uppmanade också båda sidor att föra vidare den traditionella vänskapen mellan de två folken, utöka utbyten inom utbildning, kultur, film, turism och idrott samt stärka det folkliga stödet för vänskapen. I år inleds Kina–Rysslands utbildningsår, det tionde nationella temaåret mellan de två länderna. De två presidenterna deltog i öppningsceremonin på onsdagen. Xi och Putin undertecknade och utfärdade också ett gemensamt uttalande om att ytterligare stärka den omfattande strategiska samordningen och fördjupa god grannsämja och vänskapligt samarbete. Samma dag meddelade det kinesiska utrikesministeriets talesperson Guo Jiakun att Kina har beslutat att förlänga den viseringsfria politiken för ryska medborgare till den 31 december 2027, som ett led i att fortsätta underlätta personutbyten mellan de två länderna.

Mer rättvis global styrning

Som permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd och som stora länder i världen bör Kina och Ryssland anlägga ett strategiskt och långsiktigt perspektiv och arbeta för att göra det globala styrningssystemet mer rättvist och jämlikt, sade Xi till Putin. Xi uppmanade båda sidor att fördjupa den multilaterala samordningen, stärka samarbetet på multilaterala plattformar, orubbligt upprätthålla efterkrigstidens internationella ordning och folkrättens auktoritet, ena det globala syd och styra reformen av det globala styrningssystemet i rätt riktning. De två ledarna utbytte också synpunkter om viktiga internationella och regionala frågor. Om situationen i Gulfregionen i Mellanöstern sade Xi att alla fientligheter omedelbart måste upphöra. Han tillade att ett tidigt slut på konflikten skulle bidra till att minska störningar i energiförsörjningen, industri- och leveranskedjor samt den internationella handelsordningen. I ett instabilt internationellt läge fungerar samarbetet mellan Ryssland och Kina som en viktig stabiliserande faktor, sade Putin. Han tillade att Ryssland är redo att fortsätta stärka den multilaterala samordningen med Kina, stödja Kina som värd för Apec-ledarnas ekonomiska möte, gemensamt stärka Shanghai Cooperation Organizations ställning och inflytande samt stärka enheten och samordningen inom Brics-mekanismen. Putin lovade också att tillsammans med Kina försvara FN:s auktoritet, främja civilisationernas mångfald och verka för en mer rättvis och jämlik internationell ordning. Under Putins besök utfärdade Kina och Ryssland också ett gemensamt uttalande om att förespråka en multipolär värld och en ny typ av internationella relationer. I dagens globala turbulens och växande blockkonfrontation utgör de två länderna en avgörande kraft för stabilitet, sade Li Ziguo, chef för avdelningen för europeiska och centralasiatiska studier vid China Institute of International Studies. De bilaterala relationernas stabilitet och förutsägbarhet är ett betydande bidrag till global fred och utveckling, sade Li.

Putin: Ukrainakriget går mot sitt slut

Emil Fjellstedt — Sun, 10 May 2026 08:24:36 +0000

Rysslands president Vladimir Putin hävdar att kriget i Ukraina är på väg mot sitt slut och säger att han är beredd att träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj – men först när ett långsiktigt fredsavtal är färdigförhandlat och redo att undertecknas. Uttalandet gjordes under en pressträff efter firandet av segerdagen den 9 maj. Enligt Putin kan ett möte hållas "var som helst", även i ett tredje land, men han vill inte att själva toppmötet ska bli en ny förhandlingsrunda. — Ukraina och president Zelenskyj är redo för ett personligt möte. Vi har aldrig sagt nej, sade Putin. Putin betonade att mötet bör avsluta processen och vara ett tillfälle att skriva under ett färdigt avtal. — Vi kan också träffas i ett tredje land, men bara efter att en slutlig överenskommelse nåtts om ett långsiktigt fredsavtal, sade han.

Vill undvika nya utdragna samtal

Putin hänvisade till erfarenheterna från Minskavtalen och menade att direkta samtal mellan ledarna riskerar att bli resultatlösa om inte detaljerna först har förhandlats fram av experter. — Vi kan tala i timmar, dag ut och dag in, utan resultat. Vi behöver experter som sköter det. Sedan kan vi träffas och skriva under, sade han. Under pressträffen hävdade Putin att kriget i Ukraina "är på väg mot sitt slut". Uttalandet kom dagen efter att USA:s president Donald Trump uttryckte hopp om att den vapenvila som Moskva utlyste den 8 maj skulle kunna bidra till att striderna snart avslutas. Ryssland har upprepade gånger sagt sig vilja se en fredlig lösning, men kräver att parterna går till botten med konfliktens "grundorsaker".