vindkraft – Nya Dagbladet

Elfel i vindkraftsnät pekas ut bakom storbrand i Grekland

Redaktionen — Wed, 05 Aug 2026 17:12:00 +0000

En grekisk brandutredning pekar på tekniska brister i en privat kraftledning till en vindkraftspark som den troliga orsaken till den omfattande brand som nyligen spred sig från Boiotien till Attika.

Branden började vid Mavro Spithari i Boiotien och utvecklades snabbt i den torra vegetationen. Enligt en preliminär forensisk rapport från den grekiska brandmyndighetens enhet för mordbrandsutredningar kan fel i det privata elnätet till vindkraftsanläggningen ha orsakat en kortslutning och gnistor.

Utredarna uppger att nätet övergår från nedgrävd kabel till luftledning på trästolpar innan det når vindkraftsanläggningen. Vid brandplatsen hittades bland annat en nedfallen stolpe och ledare på den nedbrända marken. Rapporten beskriver skador på metalltrådarna som bedömdes ha funnits före branden, inte ha uppkommit i elden.

Undersökningen ska också ha uteslutit flera andra möjliga antändningskällor vid den punkt där branden började, däribland brandanordningar, fyrverkerier, rökning och så kallade heta arbeten. To Vima rapporterar att en domstolsutsedd elingenjör bedömt att kraftiga vindar kan ha fått de strömförande ledarna att svänga och antingen komma i kontakt med varandra eller bilda en ljusbåge.

Två personer greps

I ett tidigare skede av utredningen greps en elingenjör med ansvar för projektering och tillsyn samt en entreprenör som byggt elnätet. Enligt grekisk mediebevakning omfattar förundersökningen även ägaren till bolaget bakom vindkraftsanläggningen, som då inte hade påträffats.

Den preliminära rapporten beskriver också en brand den 27 juni, omkring 150 meter från den nya brandens startpunkt. Den tidigare branden kopplades till en kortslutning i samma privata nät efter att två spänningssatta ledare kommit i kontakt med varandra.

Brandorsaken är fortfarande föremål för utredning, men de tekniska fynden har gjort kraftledningen till ett centralt spår. Branden spred sig över gränsen mellan Boiotien och Attika och skadade skog och bebyggelse i området kring Porto Germeno.

Professor: Havsvind kan kräva 63 miljarder i årligt stöd

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Jul 2026 11:03:34 +0000

Sex svenska havsvindsprojekt kan enligt en ny beräkning behöva statligt stöd på omkring 63 miljarder kronor om året. Bedömningen kommer från NTNU-professorn Jonas Kristiansen Nøland, som pekar på stora kostnadsskillnader mellan teknikens produktionskostnad och dagens elpriser. I en krönika i Affärsvärlden skriver Nøland att de sex havsbaserade vindkraftsanläggningar som hittills fått klartecken i Sverige kan kräva återkommande subventioner om de byggs ut med de kostnads- och elprisnivåer han räknar med. Enligt hans beräkning motsvarar 63 miljarder kronor per år cirka 12 600 kronor per svenskt hushåll, om stödet skulle finansieras över statsbudgeten. Nøland uppskattar samtidigt de samlade investeringarna i projekten till uppemot 1 000 miljarder kronor.

Flytande fundament driver kostnader

Två av Vattenfalls planerade projekt, Vidar och Poseidon, är helt eller delvis tänkta att använda flytande fundament. Nøland beskriver detta som den dyraste formen av havsbaserad vindkraft. Han hänvisar till Storbritanniens senaste auktionsomgång, där flytande havsvind enligt honom fick kontraktspriser på över tre kronor per kilowattimme i 2026 års penningvärde. DNV har enligt Nøland kommit fram till en liknande kostnadsnivå i Norge. Detta ska, enligt professorn, ligga långt över de priser som vindkraft får på elmarknaden. Vattenfalls vd Anna Borg har också tidigare sagt att havsbaserad vindkraft för närvarande inte är lönsam på marknadsmässiga villkor.

Jämför med Storbritannien

Nøland framhåller att Sverige har begränsad erfarenhet av havsbaserad vindkraft jämfört med Storbritannien. Vid utgången av 2025 hade Sverige 0,2 gigawatt installerad havsvind, medan Storbritannien hade 17 gigawatt, enligt uppgifter han redovisar. Storbritanniens större marknad har enligt Nøland inte automatiskt lett till lägre kostnader. Han skriver att även stora brittiska projekt har fått ekonomiska problem och drar slutsatsen att staten bör vara försiktig med långsiktiga stödåtaganden. Han menar att debatten om havsvind ofta har kretsat kring konflikter med försvaret och fisket, medan den centrala frågan i stället är projektens samhällsekonomiska lönsamhet.

Vattenfall: Ny havsbaserad vindkraft är inte lönsam

Emil Fjellstedt — Sun, 19 Jul 2026 09:05:30 +0000

Vattenfalls vd Anna Borg bedömer att havsbaserad vindkraft inte är lönsam i Sverige med dagens förutsättningar. Beskedet kommer efter att regeringen gett klartecken till två nya vindkraftsparker till havs. De godkända havsprojekten är Fyrskeppet Offshore i södra Bottenhavet och Vidar i norra Skagerrak. Regeringen har också godkänt ett landbaserat projekt. Vattenfall planerar energiparken Vidar tillsammans med det nordiska bolaget Zephyr. Dagens elpriser och nätförutsättningar räcker dock inte för att göra investeringen lönsam, enligt Anna Borg. — De två huvudsakliga skälen är att det inte finns ett stamnät till havs och att priserna i dagsläget inte är tillräckligt höga för att kunna motivera de investeringarna. Det beror i sin tur på att efterfrågan på el ännu inte ökar i så stor utsträckning. I Sverige har vi gott om el, så det finns inte ett underskott på el som behöver byggas bort i närtid. Det är skälet till att investeringarna inte blir lönsamma, säger hon till Ekot. För att projektet ska kunna bli verklighet krävs enligt Vattenfalls vd både en större nordisk efterfrågan på ny fossilfri el och ett stamnät till havs. — Då skulle vi behöva se en ökad efterfrågan i Norden, som också innebär att det finns en större efterfrågan på ny fossilfri el. Det skulle också behövas ett stamnät till havs, säger Borg.

Lägre resultat under andra kvartalet

Vattenfall presenterade samtidigt sin delårsrapport för årets andra kvartal. Omsättningen minskade med över nio miljarder kronor jämfört med samma period förra året, medan rörelseresultatet föll med omkring 20 procent. Anna Borg pekar främst på lägre kärnkraftsproduktion. Planerat underhåll i Forsmark 2, ett förlängt driftstopp i Ringhals 3 och att Ringhals 4 gått på halv kapacitet sedan maj tyngde produktionen.

Vindkraftsbolag kan tvingas köpa grannhus

Jan Sundstedt — Wed, 24 Jun 2026 04:33:23 +0000

Vindkraftsbolag kan i framtiden tvingas köpa hus av grannar till nya vindkraftverk. Regeringen vill nu utreda en ny inlösenrätt för bostäder intill nya vindkraftsanläggningar. Förslaget innebär att en husägare ska kunna kräva att verksamhetsutövaren köper fastigheten efter att vindkraftverken har byggts. Priset ska motsvara vad huset hade varit värt om anläggningen aldrig hade uppförts. — Förtroende och förutsägbarhet är centralt för närboende, det privata och det offentliga, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i ett pressmeddelande. Syftet är att flytta risken för ett lägre fastighetsvärde från den boende till vindkraftsbolaget. Utredaren ska bland annat föreslå hur värdet ska bedömas och när ersättningen ska bestämmas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2027. Förslaget ingår i regeringens bredare vindkraftspaket, där kommunstöd och ersättning till närboende redan finns med.

Vindkraftslobby pekar ut kritiker som desinformatörer

Jan Sundstedt — Fri, 22 May 2026 07:02:09 +0000

Sveriges Radio uppmärksammar en ny europeisk rapport där vindkraftens branschlobby beskriver kritik mot vindkraft som ett växande desinformationsproblem. Avsändarna företräder samtidigt företag med direkta ekonomiska intressen i fortsatt utbyggnad, och rapporten pekar bland annat ut Sverige som ett land där motståndet är särskilt omfattande. I en genomgång skriver Samnytt att rapporten, framtagen av WindEurope tillsammans med CASM Technology, hävdar att kritiska budskap om vindkraft sprids av ett nätverk av aktivister, alternativa medier och politiker. WindEurope beskriver sig själv som den europeiska vindkraftsindustrins röst. Organisationen driver på för att regeringar, företag och samhällsaktörer ska stödja utbyggnaden av vindkraft och den infrastruktur som krävs för branschen. WindEurope skriver att vindkraftsprojekt för miljardbelopp har försenats eller stoppats efter kampanjer som enligt organisationen bygger på överdrivna eller felaktiga påståenden om hälsa, miljö och ekonomi. Organisationen uppger också att ett kartlagt nätverk har producerat mer än 40 000 inlägg under ett och ett halvt år, med 6,3 miljoner interaktioner. Rapporten presenterades i samband med WindEuropes branschevenemang i Madrid i april. Organisationen kopplar frågan till EU:s mål om mer inhemsk förnybar el och varnar för högre elpriser om utbyggnaden går långsammare.

Lobbygrupper sätter dagordningen

Ekot intervjuar bland annat Nils Grunditz, vd för Green Power Sweden, som företräder företag inom storskalig vindkraft, solkraft och energilagring. Organisationen har omkring 180 medlemsföretag och arbetar uttryckligen för bättre förutsättningar för storskalig förnybar elproduktion. Nils Grunditz menar att det han hävdar är desinformation bidrar till oro och lokalt motstånd. — Desinformationen skapar ju stark oro och starkt motstånd i väldigt högljudda grupperingar i lokalsamhället som får verktyg att sätta väldigt hög press på kommunpolitiker som helt enkelt inte orkar stå emot, säger Grunditz till Sveriges Radio. Branschens företrädare har därmed ett tydligt intresse i hur debatten om nya vindkraftsprojekt beskrivs. Vindkraftskritiker menar att lokalt motstånd ofta handlar om närmiljö, fastighetsvärden, natur, djurliv, buller och lokalt självbestämmande snarare än om utländsk påverkan. [caption id="attachment_127431" align="alignnone" width="640"] Ett havsbaserat vindkraftverk utanför Skånes kust. Foto: Lars-Erik Jonsson/CC BY-NC-SA 2.0[/caption]

Kommuner stoppar många projekt

Utbyggnaden av landbaserad vindkraft har också bromsat kraftigt i Sverige. Green Power Sweden uppger att kommuner stoppade 43 av 46 landbaserade projekt under 2025. Maximalt 13 av 606 planerade vindkraftverk går därmed vidare till miljöprövning. Green Power Sweden kopplar stoppen till ett hot mot elektrifieringen och efterlyser tydligare incitament för kommuner som säger ja till vindkraft. Organisationen anser att regeringens långdragna processer skapar osäkerhet och bromsar utbyggnaden. Motståndare till storskaliga etableringar invänder däremot mot att deras kritik kopplas till ”rysk desinformation” eller organiserade påverkanskampanjer. Konflikten gäller därför inte bara energipolitik, utan också vem som får definiera legitim lokal kritik. WindEuropes vd Tinne Van der Straeten har tidigare varit Belgiens energiminister och tillhör den gröna politiska rörelsen. Hon ledde energidepartementet 2020–2025 och har därefter gått vidare till den europeiska vindkraftsorganisationen.

Alternativa medier "ett problem"

Rapporten pekar även ut alternativa medier och lokala motståndsgrupper som en del av ett större informationsproblem. Av rapporten framgår samtidigt att den påstådda kopplingen inte behöver innebära någon formell samverkan, utan i stället handlar om hur vindkraftskritiska budskap sprids i bredare informationsflöden. Samnytt framhåller att flera svenska vindkraftskritiker tidigare har avfärdat anklagelser om rysk påverkan. De beskriver i stället sitt motstånd som en reaktion på storskaliga etableringar som påverkar boendemiljön, ekonomin, naturvärdena och det lokala självbestämmandet. Medan vindkraftsbranschen varnar för att felaktiga påståenden bromsar utbyggnaden, befarar kritiker att branschorganisationer med vinstdrivande medlemsföretag kan använda desinformationsbegreppet för att avfärda lokalt motstånd mot lönsamma energiprojekt.

Miljöpartiet vill satsa 100 miljarder per år på gröna riskprojekt

Jan Sundstedt — Thu, 07 May 2026 13:23:31 +0000

Miljöpartiet vill satsa 100 miljarder per år på gröna riskprojekt – så kallad grön omställning. Trots Northvolts kollaps försvarar partiet nya offentliga satsningar på industri, elnät, järnväg, kollektivtrafik och vindkraft. Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesman, Janine Alm Ericson, säger i en intervju med Affärsvärlden att staten behöver ta större risker när marknaden inte ensam vill bära kostnaden för gröna industriprojekt. Partiet vill lägga omkring en procent av Sveriges BNP på den gröna omställningen. Satsningarna ska enligt partiet pressa ned utsläppen och påskynda industrins omställning. Fiaskot med Northvolt har samtidigt blivit en symbol för riskerna när politiskt stödda framtidsprojekt slukar kapital utan att vara lönsamma. Kritiker menar att skattebetalarna får bära en stor del av risken när gröna prestigeprojekt misslyckas. Alm Ericson hävdar att staten inte kan låta osäkerheten stoppa nya satsningar. Enligt henne måste kostnaden vägas mot risken att projekten inte genomförs alls. – Det är klart att det hade varit bra om staten bara gick in i sådant som lyckades, men så har det aldrig fungerat, säger hon till Affärsvärlden.

MP vill se mer vindkraft – öppnar för gruvor

Miljöpartiets kalkyl bygger även på en snabb utbyggnad av elproduktionen. Partiet lyfter framför allt vindkraft, solkraft och annan grön el som vägen framåt, samtidigt som Alm Ericson kritiserar regeringens kärnkraftslinje för att vara dyr och långsam. Kommunernas veto mot vindkraft på land ska enligt partiet komma tidigare i processen, så att bolag inte lägger stora resurser på projektering för att sedan få ett nej i ett sent skede. Enligt Affärsvärlden öppnar Miljöpartiet även för nya gruvor i Sverige. Den gröna omställningen kräver metaller och mineraler. Enligt partiet gör behovet fler gruvor nödvändiga, trots tidigare motstånd mot delar av gruvindustrin. Förslagen visar hur Miljöpartiet vill låta staten fortsätta driva omställningen med stora offentliga investeringar. Därmed får skattebetalarna bära en stor del av risken när politiker driver på industriprojekt som marknaden tvekar inför.

Förbjuden asbest hittad i svenska vindkraftverk

Redaktionen — Mon, 27 Apr 2026 05:38:17 +0000

En granskning från Affärsvärlden visar att asbest har upptäckts i hissbromsar i flera svenska vindkraftverk. Nu väcks frågor om hur många parker som kan vara berörda. Affärsvärlden har de senaste veckorna uppmärksammat att flera svenska vindkraftsparker genomfört saneringar efter att asbest påträffats i hisskomponenter. Enligt tidningen gäller de bekräftade fallen turbiner från Nordex, med komponenter från en underleverantör som misstänks innehålla asbest. Christian Sandström, krönikör och expert vid Affärsvärlden, skriver i en krönika att samma typ av komponenter kan finnas i fler vindkraftverk, vilket väcker frågan om en större kartläggning krävs. De kända fallen omfattar bland annat Storhöjden och Vitberget i Kramfors, Ljungbyholm i Kalmar samt Tomasliden utanför Skellefteå. Sammanlagt rör det sig om minst 64 verk. Asbest har varit förbjudet i nya produkter i Sverige sedan 1980-talet. Frågan handlar därför inte bara om arbetsmiljö, utan om hur förbjudna ämnen har kunnat hamna i moderna industrikomponenter. Ämnet är strikt reglerat eftersom asbestfibrer kan orsaka allvarliga sjukdomar om de frigörs och andas in, bland annat asbestos, lungcancer och mesoteliom. Riskerna kan visa sig först efter lång tid, vilket gör hantering och sanering särskilt känslig.

Myndighet granskar ansvarskedjan

Kemikalieinspektionen har inlett ett tillsynsärende med anledning av uppgifterna, rapporterar Samnytt. Myndigheten ska bland annat utreda hur komponenterna har importerats, sålts och använts – och klarlägga ansvarskedjan mellan tillverkare, leverantörer, importörer och ägare. En viktig fråga är om asbest har tillsatts avsiktligt i bromsbeläggen. I så fall kan det röra sig om brott mot produktreglerna, oavsett om de uppmätta nivåerna ligger under gränsvärdena för arbetsmiljön.

Fler parker kan vara berörda

Sandström framhåller att tolv ytterligare svenska vindkraftparker använder samma turbinmodeller – sammanlagt handlar det om 268 verk där det ännu inte utretts om asbest förekommer. Om även en bråkdel av dessa visar sig innehålla förbjudna komponenter kan det innebära ett omfattande arbete med inspektioner och saneringar. Tre av de större vindkraftoperatörerna – SCA, Holmen och Jämtkraft – har meddelat att deras anläggningar är kontrollerade och inte uppvisat några spår av asbest, enligt uppgifter till Affärsvärlden. Flera andra ägare har inte velat eller kunnat kommentera saken. Frågan är nu om fynden är isolerade fall – eller början på en bredare genomgång av leverantörskedjorna för moderna vindkraftverk.

Pensionspengar i sjön – AP-fondernas vindkraftverk förlorar 250 miljoner på ett år

Jan Sundstedt — Tue, 17 Mar 2026 13:41:02 +0000

Tredje och Fjärde AP-fonden förlorade 250 miljoner kronor på sin vindkraftsinvestering i Skaftåsen under 2024 – en förlustmarginal på minus 329 procent. Det avslöjar en granskning av bolaget Polhem Infra, som investerar svenska pensionspengar i "hållbar infrastruktur". Polhem Infra, som ägs av AP3 och AP4, grundades 2019 med det uttalade uppdraget att "generera avkastning till det svenska inkomstpensionssystemet genom långsiktiga investeringar i hållbar infrastruktur". Bolaget äger 23 procent av Skaftåsen Windfarm vid gränsen mellan Jämtland och Dalarna – 35 vindkraftverk som blöder pengar. Förlustmarginalen på minus 329 procent placerar investeringen i en klass för sig. Problemen stannar inte vid de kroniskt låga elpriserna som plågar hela den svenska vindkraftsbranschen.

Trasiga turbiner och konstruktionsfel

Av Skaftåsens årsredovisning för 2024 framgår att konstruktionsproblem – beskrivna som "funktionsbegränsning i skruvförband" – upptäcktes redan 2023. Flera turbiner har stått stilla i närmare två år på grund av reparationer. Resultatet: lägre intäkter och högre kostnader – samtidigt. När vindkraftsparken invigdes lät det annorlunda. Då hyllades Skaftåsen som "ett viktigt tillskott av förnybar kraft i Sverige som bäddar för en hållbar omställning mot ett hållbart samhälle". På Polhem Infras hemsida hävdar bolaget att man fortsätter "placera pensionskapital i projekt som bidrar till Sveriges klimatmål med målsättningen om ett hundraprocentigt förnybart elsystem med hög leveranssäkerhet och låg miljöpåverkan". Verkligheten talar ett annat språk.

Ännu ett grönt fiasko

AP3 och AP4 är inte ensamma om att ha bränt pensionspengar i Skaftåsen – bland övriga investerare märks BAE Systems pension fund och norska Kommunal Landspensjonskasse. Men för de svenska pensionsfonderna börjar mönstret bli svårt att bortförklara. Vindkraftsdebaclet läggs ovanpå de redan hårt kritiserade investeringarna i Northvolt och Stegra. Frågan är hur många miljarder i gröna felinvesteringar som krävs innan någon ställs till svars för hanteringen av svenska folkets pensionspengar.

Isländsk myndighet säger nej till jättevindkraftverk

Emil Fjellstedt — Fri, 27 Feb 2026 08:26:07 +0000

Islands planeringsverk varnar för betydande negativa miljökonsekvenser av en planerad vindkraftspark vid Laxárdalsheiði. Myndigheten ifrågasätter om det är försvarbart att ge tillstånd för projektet. Det franska energibolaget Qair vill bygga 29 vindkraftverk på Laxárdalsheiði i Dalabyggð, västra Island. Verken skulle bli upp till 200 meter höga när rotorbladet befinner sig i sitt högsta läge. I sitt yttrande skriver Skipulagsstofnun, Islands planeringsverk, att vindkraftverken har en helt annan skala än något som finns i Islands natur. De skulle synas från många områden och särskilt tydligt för invånare i Laxárdalur, turister och laxfiskare. Myndigheten varnar för påverkan på flyttfåglar, med särskild oro för havsörnen. Projektet skulle orsaka fågeldödlighet som troligen underskattas i Qairs miljökonsekvensbeskrivning. Fåglar skulle också förlora habitat över en stor del av ett internationellt viktigt fågelområde.

Förordar alternativ lokalisering

Planeringsverket instämmer med Islands naturhistoriska institut, som menar att det vore att föredra att hitta en alternativ plats för vindkraftverken. "Påverkan på fåglar är bland de mest negativa miljöeffekterna av vindkraftverk. Det mest effektiva sättet att minimera dem är att lokalisera vindkraftsparker utanför viktiga fågelhabitat, och det är uppenbart att åtgärder för att minska skador aldrig kommer att uppnå jämförbara resultat", skriver myndigheten enligt isländska statskanalen RÚV. Planeringsverket ifrågasätter om det är försvarbart att ge tillstånd för projektet. Om tillstånd beviljas måste särskild uppmärksamhet ges åt övervakning av fågelliv, vattenliv och våtmarksrestaurering. Myndigheten anser också att tillstånd och drift bör vara tidsbegränsade och att platsen ska återställas när användningen upphör.

Vindkraftens miljardnota ifrågasätts i ny genomgång

Jan Sundstedt — Mon, 22 Dec 2025 10:11:07 +0000

Sverige har investerat över 300 miljarder kronor i vindkraft. Trots detta visar en ny genomgång omfattande förluster, svag lönsamhet och betydande samhällskostnader. Kritiken riktas nu mot vad som beskrivs som ett ekonomiskt experiment utan fungerande kalkyl. Under de senaste två decennierna har Sverige byggt omkring 6 000 vindkraftverk till en sammanlagd kostnad som överstiger 300 miljarder kronor. Den beräknade årsproduktionen uppgår till cirka 50 terawattimmar. En ny analys pekar dock på att satsningen inte ger någon ekonomisk avkastning, skriver Fria Tider. I en genomgång publicerad i Kvartal beskriver företagsekonomen Christian Steinbeck vindkraftsutbyggnaden som ett av de största ekonomiska misslyckandena i modern svensk historia. Han menar att produktionsformen i praktiken inte fungerar inom ett marknadsbaserat elsystem. "Granskar man resultatet ser det snarare ut som den största kapitalförstöringen i modern tid", skriver Steinbeck. [caption id="attachment_184400" align="alignnone" width="640"] Foto: insung yoon/Unsplash[/caption]

Stora förluster i produktionen

Kärnan i kritiken gäller vindkraftens ekonomi. Eftersom elen produceras när det blåser sammanfaller produktionen ofta med perioder av elöverskott, vilket pressar priserna kraftigt. Efter att ha granskat vindkraftsanläggningar som står för cirka 85 procent av den svenska produktionen beskriver Steinbeck resultaten som katastrofala. Under perioden 2017–2024 uppgick den genomsnittliga förlusten till 39 procent. "Det har alltså kostat 139 kronor att tillverka den mängd el som säljs för 100 kronor", konstaterar han. För 2024 var utfallet ännu sämre. "För varje 100 kronor el man säljer är tillverkningskostnaden alltså 151 kronor."

Christian Steinbeck:
’Vi lever i en surrealistisk värld där dårar bestämmer’ ’Den gröna omställningen är irrationell, miljöförstörande och är även en täckmantel för en gigantisk förmögenhetsöverföring till privata kapitalister.’ ’Kan dårskapen stoppas när så många har blivit… pic.twitter.com/yskGs846iy — Latens Verax 🎗️ (@Latens_Verax) December 18, 2025

Överproduktion och minskad efterfrågan

Vindkraftens väderberoende leder enligt analysen till kraftiga marknadseffekter. Vid perioder av kraftig blåst uppstår överproduktion som pressar elpriserna till noll eller under noll. "Då måste man alltså betala sina kunder för att ta emot elen", skriver Steinbeck. I vissa fall har Svenska kraftnät dessutom betalat vindkraftsproducenter för att stänga av sina verk för att undvika överbelastning i elnätet. Samtidigt har Sveriges elförbrukning minskat med omkring tio procent sedan år 2000. Flera industriprojekt som ofta anges som motiv för utbyggnaden har lagts ned eller skjutits på framtiden. "Vem ska använda vindkraftselen när Northvolt, Hybrit och Stegra läggs ner eller skjuts på obestämd framtid?", frågar sig Steinbeck. [caption id="attachment_191310" align="alignnone" width="640"] Foto: Northvolt[/caption]

Dolda kostnader och kort livslängd

Utöver de direkta förlusterna pekar analysen på omfattande samhällskostnader som inte syns i bolagens bokslut. "Vindkraften gynnas som ingen annan bransch av att samhället tar dess kostnader och ger den subventioner", skriver Steinbeck. Han uppskattar att omkring 100 miljarder kronor i fastighetsvärden kan ha utplånats nära vindkraftverk. Analysen pekar även på verkens begränsade livslängd. "Ju högre verk, desto kortare livslängd", konstaterar Steinbeck med hänvisning till Energimyndighetens data. Slutsatsen är att stora delar av det svenska vindkraftsbeståndet kan vara utslitet inom 10–20 år. Trots detta fortsätter utbyggnaden, samtidigt som möjligheterna till granskning enligt analysen riskerar att begränsas genom ny lagstiftning.