Vimmerby – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 18 May 2026 05:05:12 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Vimmerby – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Tusenårseken vägrar ge upp – sista levande grenen har slagit ut igen https://nyadagbladet.se/miljo/kvilleken-rumskullaeken-levande-gren/ Mon, 18 May 2026 05:05:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230502 Kvilleken utanför Rumskulla har överlevt århundraden av svensk historia och räknas som landets grövsta och sannolikt äldsta ek. Det finns fortfarande liv i trädjätten, meddelar Länsstyrelsen i Kalmar län – trots att bara en gren återstår. Trädet var gammalt redan när Sverige präglades av minnet av digerdöden, kungamaktens skiften och kyrkans grepp om landsbygden. Eken har i århundraden betraktats som helig, men den har också använts som redskapsbod och blivit ett av landets mest kända träd. Nu fortsätter den tusenåriga eken att kämpa – genom en enda levande gren. Mitt i det historiska odlingslandskapet i Kvill naturreservat står Kvilleken, även kallad Rumskullaeken. Med sin väldiga, ihåliga stam och en omkrets på omkring 14 meter i brösthöjd är den Sveriges grövsta ek, och sannolikt även landets äldsta. Trädet förklarades som naturminne 1928, men dess historia är betydligt äldre än så. Enligt Länsstyrelsen i Kalmar län beskrevs eken redan 1772 av häradsfogden Magnus Gabriel Craelius. Han noterade att trädet då redan var ihåligt och att människor kunde stå inne i stammen. Genom seklerna har synen på den väldiga eken skiftat. Förr betraktades den som helig, och enligt länsstyrelsen ska människor ha offrat under dess krona. Senare kom den ihåliga stammen att användas mer praktiskt – som förvaringsplats för redskap. År 2014 beräknades ekens ålder till 850 år, med en felmarginal på 100 år åt båda håll. En äldre undersökning från 1930-talet uppskattade åldern till omkring 950 år. Kvilleken kan därmed vara över tusen år gammal.

Den sista grenen lever vidare

Länsstyrelsen meddelar att det fortfarande finns liv i trädet. Den enda levande grenen har även i år börjat slå ut. Men läget är skört. Myndigheten skriver att Kvilleken, vars hälsa vacklat sedan 2012, fortsätter att kämpa – men att bladen på den sista grenen blir allt glesare. ”Våren kom tidigt även i år. I normala fall brukar vi inte se något förrän i mitten av maj, men det är faktiskt blad som har börjat spricka fram nu”, skriver länsstyrelsen. Under åren 2014–2017 dog större delen av den berömda eken. Länsstyrelsen försökte rädda trädet genom olika insatser, men trädets tillstånd försämrades snabbt. Orsaken är en kombination av flera påfrestningar. Ett gammalt järnband runt stammen kan ha försvårat näringstransporten mellan kronan och rötterna. Trädet drabbades också hårt av ekvecklare under 2012 och 2013, då fjärilslarver åt av ekbladen. Färre blad innebar mindre energi till rötterna, och delar av rotsystemet har senare dött. Eken har även försvagats av svampsjukdomen mjöldagg. När delar av kronan dog ersattes järnbandet med en skonsammare vajerkonstruktion. Marken kring trädet har också täckts med finfördelad lövvedsflis för att skydda de ytliga rötterna och långsamt tillföra näring.

Oklart hur länge den överlever

Länsstyrelsen konstaterar att ingen vet hur länge Kvilleken kommer att leva. Den väldiga stammen står kvar, men livskraften är nu koncentrerad till den sista gröna grenen. Samtidigt utgör även döende och döda ekar viktiga livsmiljöer. Naturvårdsverket framhåller att eken är det trädslag i Sverige som hyser flest arter – över 1 500 – varav mer än 500 är hotade. Grov bark, håligheter, död ved och mulm skapar livsmiljöer som tar sekler att utveckla. Kvilleken är därför mer än bara ett turistmål. Den är ett levande kulturminne, en viktig livsmiljö och en påminnelse om de enorma tidsperspektiv som gamla träd bär på. Människor har kommit och gått, generationer har passerat och landskapet runt Rumskulla har förändrats. Eken står kvar – med endast en grön gren, men fortfarande vid liv.]]> Astrids Lindgrens Värld söker barnskådespelare – efterfrågar ”etnisk och kulturell mångfald” https://nyadagbladet.se/inrikes/astrids-lindgrens-varld-soker-barnskadespelare-efterfragar-etnisk-och-kulturell-mangfald/ https://nyadagbladet.se/inrikes/astrids-lindgrens-varld-soker-barnskadespelare-efterfragar-etnisk-och-kulturell-mangfald/#respond Fri, 04 Oct 2019 16:29:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=65791 Nu söker Astrid Lindgrens Värld barnskådespelare inför säsongen 2020. Temaparken söker särskilt barn som kan ”berika” med ”etnisk och kulturell mångfald”. Astrid Lindgrens värld är en populär temapark i Vimmerby som årligen lockar hundratusentals besökare. Parken är baserad på Lindgrens böcker och filmer, såsom Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump, Barnen i Bullerbyn, Madicken, Ronja Rövardotter med mera. De allra flesta förknippar hennes böcker med det gamla Sverige, långt innan Sverige blev mångkulturellt, men den känslan verkar parken vilja råda bot på. I en jobbannons för barnskådespelare skriver parken: ”Astrid Lindgrens Värld vill tillvarata de kvaliteter som en etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten och därför söker vi särskilt dig, som utöver de formella kraven, kan berika oss med detta.” På vilket sätt utländska barn ska ”berika” pjäserna, eller om det överhuvudtaget passar sig med utlänningar i rollerna, framgår inte. Föreningen Det fria Sverige har tagit ställning mot parken med en kampanj. Förutom att sprida ordet om parkens svenskfientliga rekryteringspolitik har man börjat att samla in namn till en protestlista. ”Det fria Sverige har idag tagit initiativ till ett första steg i en protest mot förfalskningen av vår historia. Just nu samlar vi in namn till en protestlista mot Astrid Lindgrens världs svenskfientliga rekryteringspolitik och försök att svartmåla vår historia.”, skriver föreningen på sin hemsida. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/astrids-lindgrens-varld-soker-barnskadespelare-efterfragar-etnisk-och-kulturell-mangfald/feed/ 0