Viltvård – Nya Dagbladet

Antalet lejon ökar i Indien

Jan Sundstedt — Fri, 23 May 2025 14:01:08 +0000

Asiatiska lejon har de senaste åren haft en stark återväxt i Indien. En ny räkning visar att stammen ökat med över 30 procent på bara fem år. Antalet asiatiska lejon i delstaten Gujarat i västra Indien har stigit från 674 individer år 2020 till 891, enligt den senaste officiella räkningen (10–13 maj 2025), rapporterar The Independent. En ökning med 32 procent. Lejonen lever huvudsakligen i och omkring Gir National Park – det enda område i världen där denna underart av lejon förekommer i det vilda. Den nya siffran offentliggjordes nyligen av Gujarats chefsminister Bhupendra Patel. – Antalet lejon i delstaten har gradvis ökat, inte bara på grund av gynnsam geografi och klimat, utan också tack vare vår regerings konsekventa och noggranna strategi för bevarande av vilda djur, menar Patel.

This morning, on #WorldWildlifeDay, I went on a Safari in Gir, which, as we all know, is home to the majestic Asiatic Lion. Coming to Gir also brings back many memories of the work we collectively did when I was serving as Gujarat CM. In the last many years, collective efforts… pic.twitter.com/S8XMmn2zN7
— Narendra Modi (@narendramodi) March 3, 2025

Växande population

Under det senaste decenniet har populationen stadigt vuxit, och lejonen har nu spridit sig till elva distrikt i regionen Saurashtra i Gujarat där de kan observeras i skogar, gräsmarker, jordbruksområden och till och med kustområden. Av de 891 individerna är 196 vuxna hanar, 330 vuxna honor, 140 unga vuxna (sub-adults) och 225 ungar, enligt delstatsregeringens siffror. Gujarat tillskriver framgången flera insatser: regelbunden övervakning, förstärkt veterinärvård, vatten- och foderresurser i naturen samt program för att minska konflikter mellan människor och rovdjur. Man använder även drönare, sensorer och kamerafällor i ett omfattande övervakningsnätverk.

Sårbarheten kvarstår

Trots ökningen är dock lejonen fortfarande sårbara. Arten klassas som sårbar på den internationella rödlistan och hoten inkluderar genetisk inavel, sjukdomar som kan spridas snabbt i den tätt koncentrerade populationen samt bränder och översvämningar i Girskogen. Sanjeev Kumar, chefssekreterare för skog och miljö i Gujarat, förklarar. – Kapaciteten i nationalparken och reservaten kommer att ökas genom insatser och förbättringar av livsmiljön. Det finns fortfarande utrymme att öka kapaciteten, och skogs- och miljödepartementet arbetar aktivt i den riktningen. Gujarat har tidigare motsatt sig förslag om att transplantera delar av populationen till andra delar av Indien – bland annat till delstaten Madhya Pradesh – vilket har lett till debatt inom landets miljörörelse. Asiatiska lejon (Panthera leo persica) är genetiskt och fysiskt distinkta från sina afrikanska släktingar. De är något mindre till storleken, har kortare man hos hanarna och lever i mindre flockar.

Djurens broar – en svensk miljöframgång

Sofie — Sun, 05 Jan 2025 08:09:27 +0000

Så kallade viltbroar har blivit en framgång i Sverige och minskat antalet viltolyckor effektivt då de hjälper djur att korsa vägar enligt sina naturliga rörelsemönster. För ungefär ett år sedan byggdes en faunapassage, även kallad viltbro, vid E4:an i Robertsfors i Västerbotten. Utplacerade kameror visar att allt fler vilda djur använder passagen för att ta sig över vägen – inklusive den ovanliga synen av lodjur. – Lodjur har vi aldrig fångat på våra viltkameror förut så det är ju jättehäftigt, säger Torbjörn Nilsson, miljöspecialist på Trafikverket Nord som besökte viltbron, till Teliakanalen TV4. Liknande passager, både över och under vägar, finns idag på flera platser i Sverige. Vid faunapassagen vid E22 Brömsebro registrerades över 10 000 djurhändelser på ett år, vilket visar på att broarna effektivt minskar viltolyckor och sparar samhället stora kostnader. Enligt Trafikverket uppskattas samhällskostnaderna för viltolyckor uppgå till så mycket som 15 miljarder kronor per år. Broarna byggs strategiskt baserat på studier av djurens naturliga rörelsemönster. För att vara effektiva bör större passager placeras med minst fyra till sex kilometers mellanrum. – Sen är det viktigt att följa upp under några år så att vi ser att djuren verkligen hittar hit, säger Nilsson. Att bygga en faunapassage kostar mellan 30 och 50 miljoner kronor och konstruktionen har med nuvarande byggteknik en livslängd på cirka 120 år. Enligt Trafikverket är investeringarna väl motiverade eftersom de minskar risken för viltolyckor.

Vindföretag köper rätten att döda fåglar

Tege Tornvall — Tue, 26 Apr 2022 10:30:35 +0000

Olje- och elföretag som i sin verksamhet skadar USA:s fisk- och viltbestånd döms till kraftiga böter av USA:s myndighet för skydd av fisk och vilt. Men vindföretag kan i stället köpa rättigheter att döda just fisk och vilt. Vindföretaget NextEra Energy har nyligen dömts till böter på dessa grunder. Men inte för att ha dödat minst 150 örnar sedan 2012. Utan för att inte i förväg ha sökt och fått tillstånd att döda dessa örnar. Den vithövdade örnen är USA:s nationalsymbol med stränga regler för skydd och överlevnad. Men i konflikt med vindkraft vinner vindkraften. Från USA:s myndighet för skydd av fisk och vilt kan vindföretag köpa tillstånd att döda ett visst antal örnar och andra fåglar per år. Men det kan inte företag som producerar andra energiformer. De bötfälls utan prut, trots att deras energi är mer tillförlitlig för det amerikanska samhället än vindkraft, som bara alstras när det blåser lagom – varken för litet eller för mycket. Svenska vindkraftverk dödar uppåt 10 000 fåglar per år enligt tillgänglig statistik. För detta utdöms inget ansvar. Inte heller hindras byggen av nya vindkraftverk av hänsyn till hotade biotoper (djur-och växttyper). Däremot hindras hus-och vägbyggen av sådana hänsyn. Vindkraften seglar alltså i en skyddad farled jämfört med andra energislag och verksamheter. Varför? Tege Tornvall

Parkvakter slåss i motvind mot tjuvjägare

Osignerad — Sat, 28 May 2016 10:46:52 +0000

Parkvakterna i Afrika behöver mycket bättre stöd och resurser från sina regeringar för att kunna bekämpa illegala tjuvjägare. Det menar Världsnaturfonden, WWF, i en ny studie. I en serie intervjuer med 570 parkvakter så menar hela 82 procent att de någon gång utsatts för direkt livsfara på jobbet. 42 procent av de tillfrågade ansåg dessutom att de behöver bättre utrustning och utbildning för att tackla de faror som arbetet innebär. – Afrikas viltvårdare har ett fruktansvärt farligt jobb. De utsätter sig själva för stora risker när de försöker skydda Afrikas unika djurliv, säger Fredrick Kumah, chef för WWFs huvudkontor i Afrika, i ett pressmeddelande. WWF tar upp det faktum att tjuvjakten har intensifierats i många områden och att omkring 30 000 elefanter och drygt 1 300 noshörningar dödades i Afrika under 2015. Dessutom dödas många parkvakter årligen. Bara de senaste två månaderna har sex vakter skjutits ihjäl enbart i Indien och Kongo. Man menar att parkvakterna ofta helt uppenbart saknar både effektiva vapen och fordon för att kunna bekämpa tjuvjakten men också mer grundläggande utrustning så som stövlar, dricksvatten och möjlighet till övernattningsskydd. Det finns dessutom bara ett fåtal relevanta utbildningscentra på hela den afrikanska kontinenten. Trots att lönen ofta är låg så är arbetsvillkoren dåliga, menar WWF och man rapporterar om att hälften av alla parkvakter bara träffar sina familjer ett fåtal dagar i månaden. Nu väcks därför krav på bättre villkor och löner och på att de afrikanska regeringarna börjar ta viltvården på allvar.