Vietnam – Nya Dagbladet

Vietnamkriget – historiens varning till vår tid

Jan Sundstedt — Sat, 07 Mar 2026 14:35:41 +0000

Det finns dokumentärer som informerar, och så finns det dokumentärer som stannar kvar. Ken Burns och Lynn Novicks The Vietnam War tillhör utan tvekan den senare kategorin. I tio avsnitt och närmare arton timmar skärskådas en konflikt som inte bara slet sönder Vietnam och USA, utan också förändrade västvärldens självbild. Resultatet är en monumental, emotionellt krävande och konstnärligt genomarbetad skildring av ett krig som ännu kastar långa skuggor. Att se serien är inte en passiv upplevelse – den kräver tid, tålamod och mental närvaro. Men den belönar också tittaren med en historisk fördjupning som få andra produktioner förmår erbjuda. The Vietnam War är, med anledning av USA:s (till stor del orkestrerat av Israel) senaste folkrättsvidriga anfallskrig i Iran, dessutom brännande aktuell. Återigen är man på väg att upprepa historien - något man gång på gång tycks oförmögen att låta bli. [caption id="attachment_223310" align="alignnone" width="640"] En ung amerikansk soldat med en M60 över axeln, mot bakgrund av brinnande byggnader, fångar Vietnamkrigets råhet och den kalla vardag det innebar för de stridande. Foto: faksimil/IMDb (PBS/Florentine Films)[/caption]

Ett panorama av arkivbilder och röster

Ken Burns och Lynn Novick är kända för sin arbetsmetod: ett långsamt och metodiskt berättande, rikt på arkivmaterial och mänskliga vittnesmål. Med The Vietnam War visar duon återigen sin oerhörda kompetens inom genren som sådan.

Serien bygger på ett enormt bildarkiv – svartvita fotografier, färgfilm från djungeln, nyhetsinslag, privata inspelningar – som tillsammans skapar en nästan fysisk närhet till skeendet. Men det är rösterna som bär verket.

Amerikanska soldater, vietnamesiska soldater från både nord och syd, civila, sjuksköterskor, protestaktivister och beslutsfattare får samtliga komma till tals.

Serien väjer inte för motsägelser och obekväma sanningar. Den ger utrymme åt de idealistiska, de desillusionerade, de traumatiserade. Det finns inget förenklat moraliskt raster. I stället framträder en väv av övertygelser, misstag, stolthet och sorg.

Den musikaliska inramningen – med allt från traditionella vietnamesiska toner till amerikansk rock från 60- och 70-talen – fungerar inte som nostalgisk fond, utan som känslomässig förstärkare. När Creedence Clearwater Revival eller Bob Dylan ljuder över bilderna från djungelstriderna blir kontrasten mellan ungdomlig revolt och brutalt krig nästan outhärdlig.

Seriens estetik är genomtänkt i minsta detalj. Den rör sig i ett lugnt tempo, låter bilderna vila, låter pauserna tala. Här finns inget hetsigt tempo, inga snabba lösningar. Bara historien, sådan den var – eller åtminstone sådan den kan förstås i dag.

[caption id="attachment_223312" align="alignnone" width="640"] En ung demonstrant räcker fram en röd blomma till militärpoliser uppställda utanför Pentagon under den berömda marschen mot Vietnamkriget den 21 oktober 1967 i Arlington, Virginia — ett av den amerikanska fredsrörelsens mest ikoniska ögonblick. Foto: Bernie Boston/Wikimedia Commons (Public Domain)[/caption]

Kriget bortom slagfälten

Samtidigt är The Vietnam War mer än en tekniskt imponerande produktion. Det är en studie i hur politiska beslut och ideologiska övertygelser får konsekvenser långt bortom de rum där de formuleras.

Serien visar hur USA gradvis drogs djupare in i konflikten – hur kalla krigets logik, dominoteorin och rädslan för kommunism skapade en politisk dynamik som blev svår att bryta. Presidenter avlöste varandra, strategier förändrades, men själva grundantagandet – att kriget måste vinnas till nästan varje pris – låg länge fast.

Ett slående inslag är hur tydligt serien illustrerar avståndet mellan politisk retorik och militär verklighet.

Officiella uttalanden om framgång och framsteg kontrasteras mot soldaternas vittnesmål om kaos, osäkerhet och moraliska gråzoner. Förlustsiffror och kartor över territorier säger en sak; människors erfarenheter en annan.

Men dokumentärserien nöjer sig inte med att kritiskt granska den amerikanska sidan. Den ger också utrymme åt vietnamesiska perspektiv – något som länge saknats i västerländska skildringar av kriget.

Nordvietnamesiska soldater berättar om uppoffringar och ideologisk övertygelse. Sydvietnamesiska röster beskriver en kamp för överlevnad i skuggan av stormaktspolitik. Därigenom vidgas förståelsen av konflikten från att vara en amerikansk tragedi till att bli en vietnamesisk nationell katastrof.

[caption id="attachment_223311" align="alignnone" width="640"] Nordvietnamesiska soldater längs en väg i djungeln — ett av de tusentals arkivfoton som "The Vietnam War" använder för att skildra kriget ur båda sidors perspektiv. Foto: faksimil/IMDb (PBS/Florentine Films)[/caption]

Ett krig utan tydliga vinnare

Det som gör serien särskilt stark är hur konsekvent den påminner om krigets mänskliga pris. Statistiken över stupade soldater – mer än 58 000 amerikaner och miljontals vietnameser – får ansikten genom de människor som berättar sina historier. Soldater minns sina kamrater, vietnamesiska civila minns byar som försvann i bombningar och strider, familjer minns dem som aldrig kom hem. Flera av de intervjuade amerikanska veteranerna talar öppet om skuld, sorg och desillusion. De skickades till ett krig som många av dem knappt förstod, och återvände till ett hemland där de ofta möttes av misstänksamhet eller likgiltighet. Samtidigt berättar vietnamesiska soldater om uppoffringar som sträckte sig över generationer, där kampen för nationens framtid krävde en nästan ofattbar uthållighet. I dessa vittnesmål finns en stillsam men kraftfull insikt: krig skapar sällan tydliga vinnare. Det lämnar i stället efter sig samhällen präglade av förlust, minnen och obesvarade frågor.

Människan lär sig aldrig av historien

Ett återkommande tema i serien är hur kriget fortsatte att splittra USA långt efter att de sista trupperna lämnat Saigon. Protesterna, misstron mot regeringen och känslan av svek bidrog till en djup spricka i det amerikanska samhället. Burns och Novick försöker inte leverera någon slutgiltig dom. I stället låter de vittnesmålen stå kvar, ofta oförlösta. Det är också seriens kanske största styrka – den förenklar inte och erbjuder ingen bekväm katarsis. När man ser serien i dag är det svårt att inte tänka på hur historien tycks röra sig i cirklar. Här finns en tydlig parallell till vår egen tid. Vietnamkriget började också med övertygelsen att militär makt kunde forma världspolitiken efter stormakternas vilja. De senaste dagarnas israeliska och amerikanska krigshandlingar mot Iran visar hur snabbt samma logik åter kan ta över – trots att historien gång på gång visat hur oförutsägbara och förödande sådana konflikter kan bli. Krig är inte bara militära händelser utan också berättelser som formas, omformas och även förvanskas. Minnet av Vietnamkriget har i decennier varit ett slagfält i sig – en kamp om tolkningen, om skuld och ansvar. Just därför är The Vietnam War så viktig. Ken Burns och Lynn Novick har inte bara skapat en dokumentär om ett krig som en gång utkämpades i Sydostasien – utan ett stillsamt men kraftfullt vittnesmål om vad som händer när politisk prestige, ideologi och militär makt tillåts styra över förnuftet. Serien visar hur människor kan handla med övertygelse och ändå bidra till katastrof. Recensionen tillägnas alla de barn, unga pojkar och flickor, män och kvinnor på båda sidor av konflikten som miste livet i Vietnamkriget – offer för människans återkommande oförmåga att lösa konflikter utan våld. Jan Sundstedt

USA:s krig mot världen

Markus Andersson — Sat, 17 May 2025 11:05:51 +0000

USA:s självbild som "frihetens land" och demokratins yttersta försvarare har länge varit en central del av landets politiska retorik och kulturella självförståelse. Inte så långt bakom denna fasads alltmer ihåliga yta finns dock en blodig historia av militär expansion, interventioner och krig som få, om ens något annat imperium i modern tid, kan mäta sig med. Redan under 1800-talet tog USA sina första imperialistiska steg genom doktrinen om "manifest destiny", föreställningen att landet hade ett gudagivet uppdrag att expandera över hela den nordamerikanska kontinenten. Detta rättfärdigade våldsamma angrepp på indianstammar – ofta i form av etnisk rensning – samt ett krig mot Mexiko 1846–1848 som resulterade i annekteringen av Texas, Kalifornien och andra stora territorier. Från den inledande expansionen över den amerikanska kontinenten har USA:s historia i själva verket varit en historia av närmast oavbrutet krig, sedan 2000-talet med helt öppna anspråk på global militär dominans. Expansionen har alltså inte bara varit territoriellt utan också ideologiskt motiverad, med en föreställning om att den amerikanska modellen skulle exporteras till omvärlden – även med vapen om så bedöms nödvändigt. [caption id="attachment_205649" align="alignnone" width="640"] Slaget vid Río San Gabriel under den amerikanska erövringen av Kalifornien. Målning: James Walker (1819-1889)[/caption]

Amerikansk fred - ett sällsynt undantag

Den som inte följde amerikanernas överhöghet hotades med krut och död – något som Japan bland många andra nationer fick erfara när kommendören Matthew Perry anlände till önationen med tungt beväpnade krigsfartyg med uppdraget att tvinga landet att öppna sina hamnar för handel. Under hot om militärt våld pressades Japan sedan att skriva under Kanagawa-fördraget året därpå, en händelse som markerade slutet på Japans 200-åriga isoleringspolitik och början på USA:s inflytande i regionen. Under 1900-talet växte USA:s militära anspråk till globala proportioner. Sedan andra världskrigets slut har landet genomfört direkta militära insatser i minst 37 länder, enligt oberoende forskning. Sammanlagt har USA varit i krig över 93 procent av sin existens sedan 1776 – endast omkring 20 av dessa år har präglats av faktisk fred. Man har involverat sig i minst 130 större väpnade konflikter och bara under de senaste 80 åren har dessa krig uppskattats ha föranlett mellan 20 och 30 miljoner civila döda – siffror som vida överstiger de civila dödsoffren i något annat lands samlade krig under samma tidsperiod. [caption id="attachment_205650" align="alignnone" width="640"] Amerikanska soldater i Korea 1950. Foto: U.S Army[/caption]

Ljög om massförstörelsevapen

Motiveringarna som angivits till dessa krig har varierat, men gemensamt är att de ofta vilat på vad som senare kunnat konstateras vara lögner, överdrifter eller cyniska manipulationer. I fallet Vietnam användes exempelvis den så kallade Tonkinviken-incidenten 1964 som svepskäl för en massiv upptrappning av kriget. Den påstådda attacken mot amerikanska krigsfartyg visade sig i efterhand vara helt och hållet fabricerad. Resultatet blev ett 20 år långt krig där USA släppte över 76 miljoner liter kemikalier över det vietnamesiska landskapet, bland annat den fruktade substansen Agent Orange. Uppemot sju miljoner civila dog, och ännu fler drabbades av genetiska skador och cancersjukdomar.

Bara under de senaste 80 åren har dessa krig uppskattats ha föranlett mellan 20 och 30 miljoner civila döda

Irakkriget 2003 är ett annat exempel där lögner användes som drivkraft för aggression. USA:s president George W. Bush hävdade i detta fall att Irak besatt massförstörelsevapen och hade kopplingar till terrorgruppen al-Qaida. Inga sådana vapen hittades någonsin, och några bevis för någon allians mellan Saddam Hussein och islamistiska terrornätverk kunde heller aldrig presenteras. Trots detta genomfördes invasionen av landet, vilket resulterade i över en miljon döda irakier – varav merparten civila – samt en enorm förödelse av infrastruktur, sjukvård och utbildningssystem. Samtidigt omvandlades Irak till en grogrund för de terrorgrupper USA påstod sig bekämpa, exempelvis Islamiska Staten. De ansvariga amerikanska beslutsfattarna har aldrig åtalats för sitt agerande. [caption id="attachment_205651" align="alignnone" width="640"] Amerikanska bomber lastas på flygplan för att användas mot irakiska mål. Foto: U.S Air Force/Staff Sgt. Lee F. Corkran[/caption]

Miljoner döda i Korea

Ett tredje fall bland många andra som kan nämnas är Afghanistan, där USA under två decennier försökte krossa talibanerna och installera en västvänlig regering. Istället försvann mångmiljardbelopp i korruptionshål, innan talibanerna efter 20 års krig kunde återta makten 2021. Mer än 100 000 civila dödades under krigets gång, och opiumproduktionen – en central inkomstkälla för olika väpnade grupper – fördubblades under samma period. USA:s egen krigsapparat skapade de förutsättningar den sade sig vilja förhindra. Samma mönster har upprepats gång på gång genom historien. I Korea (1950–1953) dödades uppemot tre miljoner civila under ett krig som förvandlade Nordkorea till ruiner – där så mycket som 85 procent av alla landets byggnader bombades sönder. I Kambodja (1969–1973) genomförde USA hemliga B-52-bombningar som dödade över en halv miljon människor och skapade den instabilitet som möjliggjorde Pol Pots senare folkmord med sina Röda khmerer. I Jemen har USA, via militärt stöd till Saudiarabien, nyligen medverkat till en av världens värsta humanitära katastrofer med hundratusentals döda, där omkring 70 procent av offren är kvinnor eller barn. Krigens lidande bärs främst av civilbefolkningar i andra länder – medan vinsterna ofta hamnar hos det amerikanska militärindustriella komplexet. Företag som Lockheed Martin och Raytheon har tjänat biljoner (det vill säga tusentals miljarder) dollar på de konflikter USA driver eller understöder. Landets militärbudget bara för 2025 uppgår till cirka 886 miljarder dollar, vilket motsvarar ungefär 36 procent av världens samlade militärutgifter. Det är mer än vad de tio nästa största militära aktörerna lägger tillsammans. [caption id="attachment_205652" align="alignnone" width="640"] USA står för nästan 40 procent av världens samlade militärkostnader. Här hangarfartygen USS Gerald R. Ford och USS Harry S. Truman. Foto: U.S Navy[/caption] Samtidigt har USA byggt upp ett världsomspännande nätverk av över 800 militärbaser i 80 länder – ett mönster som tydligt signalerar att man upprätthåller ett imperiums krigsmakt, inte en försvarsmakt. Många av dessa baser ligger i direkt närhet till USA:s geopolitiska rivaler, som Ryssland och Kina. Denna militära närvaro, ofta i strid med lokalbefolkningars vilja, har varit ett ledande medel för att försöka befästa en global hegemoni som i praktiken fråntar andra nationer deras suveränitet.

Krig blir politikens drivkraft

USA:s ändlösa krig kan inte förklaras som enskilda eller isolerade händelser. Snarare har kriget och hotet om det dödliga våldet i sig självt utgjort en central drivkraft i det amerikanska imperiets politiska DNA. Denna politik understöds av ett sofistikerat propagandamaskineri där amerikanska soldater hyllas som hjältar, där filmer och nyhetskanaler legitimerar våldet, och där kritik av den militära makten avfärdas som illojalt eller naivt. Enligt det amerikanska systemets logik är det alltid USA som är det egentliga offret – trots att man i princip alltid varit den faktiska angriparen.

Krigens lidande bärs främst av civilbefolkningar i andra länder – medan vinsterna ofta hamnar hos det amerikanska militärindustriella komplexet

Trots att inget land i modern tid direkt har hotat USA:s territorium, har landet fortsatt sin militära aggression i en lång rad konflikter. I Jemen bombar USA:s drönare just nu Huthirebeller som vägrat kompromissa i att ta ställning för palestiniernas rättigheter. I Somalia pågår sedan 1990-talet ett lågintensivt krig där specialstyrkor och drönare dödar misstänkta utan rättegång. I Ukraina har USA, istället för genuina försök att medla fred, konsekvent drivit en aggressiv linje och fortsatt pumpa in mångmiljardbelopp i vapenleveranser till proxykriget där Ukraina använts som en "murbräcka" mot ärkefienden Ryssland – i vanlig ordning med civilbefolkningen som den största förloraren. [caption id="attachment_205654" align="alignnone" width="640"] Även under Trumps presidentskap har kriget fortsatt. Foto: Sgt. Thomas Scaggs/U.S Army[/caption] Politiska analytiker har länge pekat på att det cyniska agerandet inte handlar om att försvara det amerikanska folkets intressen, utan om ett uttryck för maktambitionerna hos landets de facto styrande oligarki. USA har insisterat på att man ska behandlas som en moralisk stormakt och "demokratins sista bastion" samtidigt som det blivit alltmer uppenbart att det oupphörliga kriget mot världen inte handlar om frihet, utan om kontroll. Retoriken står i alltmer magstark kontrast till verkligheten, där USA gång på gång konstateras ha agerat systematiskt för att underminera demokratier, stöttat jihadister och gett stöd till brutala diktaturer över hela världen. Underrättelsetjänsten CIA:s inblandning i statskupper, tortyrprogram och politiska mord är vid det här laget mycket väldokumenterad – men någonting som sällan problematiseras eller ifrågasätts i den amerikanska maktsfären där även Sverige numera tydligt inkluderats.

Notan: 8000 miljarder dollar

Omkring 100 000 amerikanska soldater har dött i väpnade konflikter sedan Vietnamkriget, en siffra som dock bleknar i jämförelse med de 20–30 miljoner civila som dödats som en konsekvens av USA:s militära operationer sedan 1945. Den ekonomiska kostnaden är närmast ogreppbar: över 8000 miljarder dollar har spenderats på krig bara under 2000-talet. Det är pengar som istället hade kunnat finansiera sjukvård, skuldfri utbildning eller på andra sätt göra livet bättre för det amerikanska folket – men som istället gött krigsindustrins oligarker. Innan Trumps tillträde som president talade i princip hela det svenska politiska etablissemanget om USA som vår allra viktigaste allierade – så nödvändig för Sveriges säkerhet, att man inte bara gick med i den amerikanska militärpakten Nato, utan också gav amerikanska trupper tillgång till svenskt territorium och svenska armébaser genom DCA-avtalet. [caption id="attachment_205655" align="alignnone" width="640"] Tack vare svenska makthavare har amerikanska soldater idag tillgång till en rad svenska militärbaser. Foto: U.S Army Europe[/caption] Detta har skett trots uppenbara men förträngda faktum att kriget inte är ett undantag i USA:s historia – utan normen. De militaristiska kampanjerna är ett slags grundfundament i den amerikanska "ordningen" där våldet normaliseras så länge "rätt" sida utövar det – oavsett vilka fasansfulla konsekvenser det får. Flyktingströmmar, terrorism och sammanfallande stater är direkta konsekvenser av den amerikanska politik som säger sig försvara "demokratiska värderingar", men i praktiken försvarar oljekällor, geopolitiska intressen och den oligarkiska storfinansens omättliga vilja till makt och profit. Även om det amerikanska imperiet på flera sätt befinner sig i en kris idag är dess krigsapparat fortfarande intakt – och den är mycket aktiv. Det handlar heller inte bara om att rebeller i Jemen eller somaliska islamister som sprängs till döds med amerikanska drönare – man lägger också stora resurser på att möjliggöra andra staters dödande.

50 000 ton vapen till Israel

USA har också varit helt avgörande för det israeliska folkmordet i Gaza – där omfattande militära, diplomatiska och ekonomiska stöd från Washington i praktiken har möjliggjort invasionen och bombningarna. Uppskattningar gör gällande att USA levererat över 50 000 ton vapen till Israel bara sedan oktober 2023 – inklusive 15 000 bomber och 50 000 artillerigranater – och trots att Gaza ligger i ruiner med ofattbara konsekvenser för civilbefolkningen tycks det gränslösa stödet för kriget aldrig ta slut. [caption id="attachment_163811" align="alignnone" width="640"] Gaza ligger idag i ruiner - till stor del tack vare amerikanska bomber. Foto: Al Araby/CC BY-SA 3.0[/caption] Trots att bara cirka 4,2 procent av världens befolkning bor i USA står man ensamt för drygt 37 procent av de globala militärutgifterna – långt mer än något annat land, och den trenden ser i nuläget heller inte ut att vara på väg att brytas.

Kriget är inte är ett undantag i USA:s historia, det är normen.

Flera analytiker har genom åren pekat på att det bara krävs en historisk medvetenhet för att kunna utmana den amerikanska bombimperialismen – det är också nödvändigt med ett folkligt motstånd mot militarismen som bärande ideologi. Ett motstånd som inte bara behöver synas och höras i omvärlden – utan kanske ännu mer bland det amerikanska folket. Trots att inflytandet av amerikanska påverkanskampanjer är enorm i USA:s vasallstater så som Sverige går det ändå inte att förneka det uppenbara. USA:s historia visar inte hur friheten spridits till omvärlden – utan snarare hur den krossas under stövlarna från världens mäktigaste krigsmakt. Så länge det dödliga våldet fortsätter att vara USA:s kanske allra främsta exportvara, kommer världen också att förbli en instabil och mycket farlig plats. Markus Andersson

”Utrotad” mushjort återupptäckt

Isac Boman — Fri, 15 Nov 2019 09:30:16 +0000

1990 trodde forskare att den sista vietnamesiska mushjorten dödades av jägare. Nu, nästan 30 år senare har den återigen fångats på bild vid mer än 200 tillfällen. Mushjortar är en familj partåiga hovdjur med åtta arter i Afrika och Asien, som har en mankhöjd på bara 20 cm och helt saknar horn. Den var en gång livskraftig i stora delar av världen, men den vietnamesiska varianten har tills nu befarats vara borta för alltid. Detta tills forskaren An Nguyen och hans kollegor intervjuade invånare i området som med bestämdhet hävdade att den fortfarande fanns kvar i de täta skogarna. Efter ett antal vittnesmål av samma slag placerade forskarna ut mer än 30 rörelsestyrda kameror i skogarna och på ett halvår hade man fångat djuret på bild vid mer än 200 olika fällen, rapporterar Omni. Hur många olika individer som förekommer på bilderna är oklart, men tydligt är att den lilla hjorten fortfarande finns kvar i regionen mellan Vietnam och Laos och enligt forskarna verkar vara vid god vigör. Det är långt ifrån första gången som nya eller förmodat urotade arter upptäcks i Vietnam och Laos. De senaste åren har 157 nya arter upptäckts i regionen och så sent som 1992 påträffades saola-antilopen som var det största nyupptäckta däggdjuret på över 50 år.

Vietnam fängslar oppositionell bloggare

Osignerad — Mon, 03 Jul 2017 17:01:30 +0000

Den välkända dissidenten och bloggaren Nguyễn Ngọc Như Quỳnh, mer känd under pseudonymen Mother Mushroom, har dömts till 10 års fängelse i Vietnam för att ha spridit "anti-statlig propaganda". Mother Mushroom har under flera år bloggat kritisk om den kommunistiska diktaturen i Vietnam. För sitt mod belönades hon 2015 med Civil Rights Defender of the Year Award som delas ut av människorättsorganisationen Civil Rights Defenders. Hennes kritik mot den auktoritära regimen och Kinas förehavanden i Vietnam har lett till att den statliga nyhetskanalen VNA benämnde Mother Mushroom som en "anti-statlig provokatör", vilket kritiserats skarpt av Civil Rights Defenders. Vid en rättegång i förra veckan dömdes Mother Mushroom till 10 års fängelse för sin "anti-statliga propaganda", rapporterar CNN. – Dagens domslut är ett allvarligt bakslag för mänskliga rättigheter i Vietnam och förkastligt. Det visar återigen på Vietnams repressiva ansikte och hur låg respekt de vietnamesiska myndigheterna har för mänskliga rättigheter, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders, i ett pressmeddelande. Svenska UD har inte kommenterat bestraffningen av Mother Mushroom, men amerikanska UD:s talesperson Heather Nauert menar att domen är ett kraftigt bakslag för mänskliga rättigheter i Vietnam. – Vi har sett några positiva steg för mänskliga rättigheter i Vietnam under de senaste åren, men trenden med ökade arresteringar i samband med fredliga protester sedan början av 2016 är djupt oroväckande, sade Heather Nauert i ett skriftligt uttalande.

Efterfrågan på noshorn minskar

Osignerad — Tue, 08 Dec 2015 17:52:45 +0000

Efterfrågan på noshörningshorn i Vietnam har minskat med 38 procent sedan förra året efter flera reklamkampanjer för att understryka att noshörningarna hotas och deras horn inte har medicinska egenskaper. Kampanjerna som bland annat innehöll en informativ barnbok påbörjades i augusti förra året, och och riktades till kvinnogrupper, skolbarn och företag, rapporterar Mongabay. Vid en undersökning i sex olika städer svarade 2,6 procent av de tillfrågade att de tänkte fortsätta köpa horn, ned från 4,2 procent förra augusti. Och allt färre tror nu på hornens medicinska effekt, 38 procent, ned från 51 procent förra året. Vietnam har tillsammans med Kina varit en av de drivande krafterna i den illegala handeln med noshörningshorn, vilken har ökat starkt. Förra året dödades 1004 noshörningar av tjuvjägare i Sydafrika för hornens skull, och de flesta av noshörningsarterna hotas av utrotning. Artikel har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Stort passagerarplan misstänks ha störtat i havet

Osignerad — Sat, 08 Mar 2014 12:21:56 +0000

I ett uttalande på flygbolagets hemsida går nu räddningsmanskap från Malaysia, Singapore och Vietnam ihop för att hitta det störtade flygplanet. Planet tappade kontakten med flygledningen vid 22-tiden svensk tid på fredagskvällen. Vart planet har störtat är ännu oklart. Malaysia Airlines uppmanar medier att endast rapportera de officiella uppgifterna från antingen flygbolaget eller Malaysias regering. Totalt befann 239 personer ombord planet av 14 olika nationaliteter. Enligt TT ska ingen svensk ha varit ombord planet. 12 personer tillhörde planets kabinpersonal, varav alla från Malaysia.

Snöfall i Vietnam

Osignerad — Thu, 19 Dec 2013 08:38:40 +0000

I Vietnam i Sydostasien faller nu snön för första gången på flera år. Snön orsakade stora trafikstockningar när folk körde i de bergiga provinserna Lao Cai och Ha Giang, rapporterar Al-Jazeera. Det är främst i norra Vietnam som snön fallit. I Kina och Laos har det även fallit stora mängder regn under de senaste dagarna.

Bankman riskerar dödsstraff för mångmiljonbedrägerier

Osignerad — Wed, 13 Nov 2013 18:41:41 +0000

Vu Quoc Hao, som var vd vid Agribank Financial Leasing Company, anklagas för att ha missbrukat sin ställning genom att medvetet bryta mot lagen om ekonomisk förvaltning. Det är någonting som kan ge allvarliga konsekvenser, skriver Viet Nam News på nätet. Hao ska tillsammans med Dang Van Hai, förre detta ordförande för ett byggföretag, ha skrivit på tio stycken kontrakt som beviljade lån för 250 miljoner kronor till ett antal kapitalföretag. Uppemot 23,4 miljoner kronor ska Vu Quoc Hao ha förskingrat och använt för privat bruk. Åklagare har föreslagit att Dang Van Hai, 56, och Vu Quoc Hao, 58, båda ska dömas till döden. Detta för att ha förskingrat tillgångar, handelsbedrägeri och överträtt statliga ekonomiska regler. Vietnamesiska banker har de mest osäkra fordringarna i hela Sydostasien. Landets ekonomi växte med endast 5,25 procent förra året - det är den minsta tillväxten som landet upplevt på 13 år.