Venezuela – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 22 Jul 2026 07:01:42 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Venezuela – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Madurorättegång föreslås starta i juni 2027 https://nyadagbladet.se/utrikes/maduro-rattegang-juni-2027/ Wed, 22 Jul 2026 07:01:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235536 NEW YORK (Xinhua) -- Venezuelas president Nicolás Maduro och USA:s justitiedepartement föreslog på tisdagen att brottmålsrättegången mot honom ska inledas i juni 2027, enligt en domstolshandling. "Parterna föreslår därför gemensamt följande tidsplan för bevisutbyte, förberedande yrkanden och rättegång ... Rättegången inleds: juni 2027", står det i handlingen. Förslaget lades fram inför en förhandling i Maduros mål som var planerad till onsdagen i den federala domstolen på Manhattan. Parterna uppgav i handlingen att de kan komma att begära ändringar i tidsplanen. Den kommer i slutändan att fastställas av den federale domaren Alvin Hellerstein, som leder målet.

Greps efter amerikanskt anfall

Den 3 januari genomförde amerikanska militärstyrkor ett storskaligt anfall mot Venezuela och grep Maduro och hans hustru Cilia Flores innan de fördes till New York. Angreppet väckte omfattande internationell kritik och oro. Vid den första domstolsförhandlingen den 5 januari nekade Maduro till samtliga amerikanska anklagelser mot honom, däribland narkotikahandel. Maduro och Flores har sedan gripandet i Caracas varit frihetsberövade på Metropolitan Detention Center i Brooklyn i New York.]]> Dubbelskalv i Venezuela – flera döda https://nyadagbladet.se/utrikes/kraftiga-skalv-venezuela-caracas/ Thu, 25 Jun 2026 05:51:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233939 Två kraftiga jordbävningar har drabbat norra Venezuela på mindre än en minut. Byggnader har rasat i huvudstaden Caracas och landets största flygplats har stängts efter skador. Skalven inträffade under onsdagskvällen lokal tid i norra Venezuela, väster om Caracas. Enligt USA:s geologiska myndighet USGS rörde det sig först om ett skalv med magnitud 7,2, följt 39 sekunder senare av ett ännu kraftigare skalv med magnitud 7,5. Skalven har lett till omfattande skador i Caracas och räddningsinsatser pågår i flera drabbade områden, rapporterar The Guardian. USGS beskriver händelsen som ett så kallat dubbelskalv, där två mycket kraftiga jordbävningar inträffar tätt inpå varandra i samma område. Det kraftigare skalvet skedde på omkring tio kilometers djup. Minst 32 personer har omkommit och omkring 700 har skadats, rapporterar CNN. Enligt kanalen väntas dödssiffran stiga.

Förödelse i huvudstaden

I Caracas tvingades människor ut på gatorna när hus började skaka och delar av byggnader kollapsade. Uppgifter från huvudstaden beskriver rasade byggnader, bland annat i stadsdelar som Chacao och Altamira, där räddningsarbetare under natten sökte efter människor i rasmassorna. Chacaos borgmästare Gustavo Duque har bekräftat dödsfall i kommunen. Ingen lokal dödssiffra uppgavs. — Vi kommer att göra allt vi kan för att rädda så många som möjligt, säger Duque. Venezuelas inrikesminister Diosdado Cabello uppgav i statlig tv att skalven hade känts i flera delstater och att räddningstjänst, polis och andra myndigheter hade satts in. Han uppmanade människor att inte gå in i skadade byggnader, eftersom efterskalv kan få byggnader som redan skadats att rasa. — Brandkår och polis har satts in. Byggnader har rasat och vi mobiliserar alla tillgängliga resurser, säger Cabello enligt Reuters.

Nödläge och stängd flygplats

Venezuelas tillförordnade president Delcy Rodríguez har utlyst nationellt nödläge efter skalven. Hon uppmanade befolkningen att hålla sig lugn och meddelade att landets största internationella flygplats, Simón Bolívar-flygplatsen i Maiquetía utanför Caracas, stängts på grund av skador. Även tunnelbane- och tågtrafiken har ställts in och skolorna har stängts. Rodríguez framförde sina kondoleanser till offrens anhöriga.

Tsunamivarning hävdes

Efter skalven utfärdades tillfälligt varningar för farliga vågor i delar av Karibien, bland annat Puerto Rico och Jungfruöarna. Den amerikanska tsunamivarningstjänsten hävde senare varningen och meddelade att det inte längre fanns något tsunamihot efter jordbävningen, enligt CNN. USGS varnar däremot för kraftiga efterskalv under de närmaste dagarna. Enligt myndighetens prognos är risken för efterskalv med magnitud 6 eller högre betydande under den närmaste veckan. Jordbävningar av den här styrkan är ovanliga i Venezuela, även om norra delen av landet ligger nära flera aktiva förkastningar. Skalvet är enligt USGS det kraftigaste som drabbat Venezuela sedan 1900.]]> Anthropics AI-modell användes i USA:s militärraid mot Maduro https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-claude-militar-raid-venezuela-maduro/ Sun, 15 Feb 2026 06:40:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=221507 AI-företaget Anthropics språkmodell Claude användes i den amerikanska militäroperationen för att kidnappa Venezuelas president Nicolás Maduro, rapporterar Wall Street Journal. Claudes insats i operationen skedde via Anthropics partnerskap med datateknikföretaget Palantir Technologies, vars plattformar används i stor utsträckning av det amerikanska försvarsdepartementet och federala brottsbekämpande myndigheter. Pentagon pressar i dagsläget ledande AI-företag, inklusive OpenAI och Anthropic, att tillgängliggöra sina AI-verktyg i klassificerade militära nätverk — utan de standardrestriktioner som företagen tillämpar på vanliga användare, enligt en exklusiv granskning av Reuters. Anthropic är i nuläget det enda AI-företaget vars modell finns tillgänglig i klassificerade miljöer, om än genom tredje parter. Företagets användningspolicy förbjuder uttryckligen användning av Claude för att stödja våld, utforma vapen eller genomföra övervakning. Anthropic, som nyligen tog in 30 miljarder dollar och nu värderas till 380 miljarder dollar, har inte kommenterat uppgifterna. Inte heller försvarsdepartementet, Vita huset eller Palantir svarade på Reuters begäran om kommentar.]]> Donald Trump: Min egen moral är det enda som kan stoppa mig https://nyadagbladet.se/utrikes/donald-trump-min-egen-moral-ar-det-enda-som-kan-stoppa-mig/ Sun, 11 Jan 2026 13:31:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219563 I en ny intervju med The New York Times säger USA:s president Donald Trump att hans makt som statschef inte begränsas av internationell rätt, utan enbart av hans egen moral. Uttalandena i The New York Times kommer samtidigt som spänningarna med Europa växer, mot bakgrund av exempelvis Trumps planer för Grönland, samt kontroversiella utrikespolitiska åtgärder som attacken mot Venezuela. Trump understryker att internationella regelverk inte sätter gränser för honom: – Jag behöver ingen internationell rätt, konstaterar han. När journalisten frågar vad som egentligen begränsar hans befogenheter svarar presidenten: – Min egen moral, mitt eget sinne. Det är det enda som kan stoppa mig. Jag är inte ute efter att skada människor. Samtidigt medger Trump att administrationen i praktiken måste förhålla sig till internationell rätt, men relativiserar begreppet: – Jag gör det. Men det beror på vad din definition av internationell rätt är, säger han i intervjun.

Grönland och ägande framför avtal

Uttalandena följer på diskussioner om amerikanskt intresse för Grönland, vilket väckt kritik från Danmark och Grönland, men även från andra europeiska allierade. Trump betonar vikten av ägande: – Ägande är väldigt viktigt. För det är vad jag tror psykologiskt behövs för framgång. Ägande ger dig saker och element som du inte kan få genom ett hyresavtal eller ett fördrag. Han försvarar även kritiserade beslut, som att utan förvarning angripa Venezuela militärt och tillfångata landets president Nicolás Maduro: – Det här var ett verkligt hot, säger han, och upprepar påståenden om att Maduro skickat gängkriminella till USA. När det gäller det sista kvarvarande kärnvapenavtalet med Ryssland konstaterar Trump: – Om det löper ut så löper det ut. Då gör vi bara ett bättre avtal. Om Taiwan säger Trump att han inte tror att Kinas ledare Xi Jinping kommer att ta ön under hans presidentskap: – Det är upp till honom vad han ska göra. Men jag har uttryckt att jag skulle vara väldigt olycklig om han gjorde det, och jag tror inte att han kommer att göra det. Trumps uttalanden tyder på att han anser att hans användning av USA:s militära, ekonomiska och politiska auktoritet för att hävda dominans över andra länder kan ha företräde framför internationell rätt eller internationella fördrag.]]> USA beslagtar rysk oljetanker efter veckolång jakt https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-beslagtar-rysk-oljetanker-efter-veckolang-jakt/ Wed, 07 Jan 2026 14:41:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219437 USA har beslagtagit den ryskflaggade oljetankern Marinera i Nordatlanten efter en dramatisk veckolång jakt på Atlanten. Operationen leddes av USA:s inrikessäkerhetsdepartement med stöd av den amerikanska militären, och fartyget anklagas för att ha brutit mot USA:s sanktioner mot Venezuela. USA:s Europakommando bekräftade på onsdagen att tankern, som bytt namn från Bella 1 till Marinera, har beslagtagits grundat på en arresteringsorder från en federal domstol i USA. Fartyget spårades av kustbevakningsfartyget Munro innan beslaget genomfördes. Försvarsminister Pete Hegseth kommenterade beslaget och skrev att "blockaden av sanktionerad och illegal venezuelansk olja förblir i FULL KRAFT – var som helst i världen."

Förföljd sedan förra månaden

Fartyget började förföljas av den amerikanska kustbevakningen utanför Venezuela förra månaden. Marinera är en av flera sanktionerade oljetankrar som nyligen har bytt till rysk flagg och som opererar i närheten av Venezuela. USA har beslagtagit två andra oljetankrar utanför Venezuelas kust under den senaste månaden som en del av blockaden mot sanktionerade oljeleveranser till och från landet. President Donald Trump sade på tisdagen att Venezuela kommer att överlämna 30 till 50 miljoner fat olja till USA, då landets enorma oljereserver blivit en central del i hans planer. Beslaget kommer i kölvattnet av USA:s militära räd mot Venezuela och gripandet av president Nicolás Maduro. Marineras försök att undkomma myndigheterna följdes i realtid av en rad observatörer och analytiker.

Spänningar med Ryssland

Incidenten har utvecklats till en ny konflikthärd mellan Washington och Moskva och hotar att undergräva Trump-administrationens blockad av det latinamerikanska landet. Kreml, en stark allierad till Maduros regering, kritiserade vad de kallade "oproportionerlig" amerikansk uppmärksamhet kring tankfartyget. Ryska utrikesdepartementet uttryckte tidigare oro över situationen kring fartyget. — I flera dagar nu har Marinera följts av ett amerikanskt kustbevakningsfartyg, trots att vårt fartyg befinner sig cirka 4 000 kilometer från USA:s kustlinje, sade ministeriet i ett uttalande. Enligt det ryska utrikesdepartementet navigerar fartyget i internationella vatten i Nordatlanten under Ryska federationens flagg och i full överensstämmelse med internationell sjörätt. — Samtidigt får det ryska fartyget, av skäl som förblir oklara för oss, förhöjd uppmärksamhet från USA:s och Natos militära styrkor som klart är oproportionerlig i förhållande till dess fredliga status, tillade ministeriet.

Dramatiska bilder från fartyget

Den ryska kanalen RT delade på tisdagskvällen vad de menade var exklusivt filmmaterial från tankfartyget. Kanalen uppgav inte var eller när bilderna spelades in. — Sikten är dålig på grund av dimma, och ett amerikanskt kustbevakningsfartyg syns på avstånd, står det i bildtexten till videon, som tillade att fartyget "var föremål för ett försök till kapning i Nordatlanten" och att amerikanska spaningsflygplan övervakade fartyget. Moskva har fördömt USA:s militära agerande i Venezuela som "internationellt banditvälde" och krävt Nicolás Maduros omedelbara frigivning.]]> Professorn: Kidnappningen av Maduro handlade om Kina – inte olja https://nyadagbladet.se/analys/professorn-kidnappningen-av-maduro-handlade-om-kina-inte-olja/ Wed, 07 Jan 2026 10:44:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219370 Den amerikanske presidenten Donald Trumps planerade statsbesök i Kina i april blir årets viktigaste geopolitiska händelse och kan avgöra maktbalansen mellan stormakterna för flera år framåt. Det menar den Kinabaserade analytikern Xueqin Jiang, som med hjälp av spelteori har förutsagt flera större geopolitiska händelser de senaste åren – från Trumps valseger till attacken mot Iran. I en intervju med den norske statsvetaren Glenn Diesen förklarar professorn hur USA:s strategi handlar om att tvinga Kina till underkastelse i det globala finanssystemet, och varför Europa riskerar att gå under i processen. Glenn Diesen inleder intervjun med att konstatera att professor Jiang träffat rätt i flera av sina tidigare prognoser och frågar vad som gör analyserna så träffsäkra. — Jag använder spelteori och ser i princip geopolitik som ett spel mellan olika aktörer som försöker maximera sitt eget intresse. Jag tittar egentligen inte på ideologi utan fokuserar på egenintressen, förklarar Jiang. För 2026 är professorns blick riktad mot ett datum i synnerhet: april månad, då Donald Trump genomför sitt första statsbesök i Kina under sin andra mandatperiod. — Relationen mellan USA och Kina blir den stora frågan för 2026. Ryssland och kriget i Ukraina är i princip avgjort och har stabiliserats. Men vad som verkligen är osäkert är förhållandet mellan USA och Kina, säger Jiang.

En storuppgörelse om dollarn

Enligt professor Jiang handlar Trumps Kinastrategi ytterst om att säkra den amerikanska dollarns ställning i världsekonomin. Professorn drar en historisk linje tillbaka till 1971, då Richard Nixon kopplade loss dollarn från guldmyntfoten. För att stabilisera valutans värde etablerade Nixon dels petrodollarsystemet med Saudiarabien, dels öppnandet av Kina för amerikanskt inflytande. — Vad Amerika gjorde på 1980-talet var att överföra teknologi och expertis till Kina, öppna sin marknad så att Kina skulle bli beroende av den amerikanska dollarn. I några decennier fungerade detta förhållande riktigt bra, förklarar Jiang. Men sedan började USA enligt professorn missbruka sin privilegierade position – tryckte för mycket pengar, drog på sig enorma skulder genom krigen i Mellanöstern och drabbades av finanskrisen 2008–2009. Kina började oroa sig för dollarns stabilitet och sökte alternativ, bland annat genom att internationalisera yuanen och etablera Shanghai Gold Exchange. — Detta destabiliserar nu den amerikanska dollarn. Så vad Trump vill göra är att tvinga Kina att fortsätta köpa amerikanska dollar. Kom ihåg att om Kina skulle dumpa alla sina amerikanska statsobligationer så skulle det bli en statsskuldskris i USA, säger Jiang.

Venezuela – en attack mot Kina

Professor Jiang menar att USA:s agerande i Venezuela måste förstås i ljuset av rivaliteten med Kina. Genom att ta kontroll över Latinamerikas resurser hoppas Trump kunna tvinga Kina att köpa olja och mineraler – silver, guld, litium, koppar – från det västra halvklotet, och därmed i amerikansk valuta. — Det är ett storspel som pågår där Trump för alla dessa krig runt om i världen för att strypa den kinesiska ekonomin så att Kina blir beroende av västra halvklotet för sin resursförsörjning och tvingas köpa mer amerikanska dollar, förklarar Jiang. Glenn Diesen invänder att denna tvångsstrategi riskerar att ge motsatt effekt – att Kina istället vänder sig till Ryssland och andra partners. Jiang håller delvis med men pekar på att Ryssland inte kan tillgodose Kinas energibehov. — Kina importerar tre fjärdedelar av all sin olja utifrån. Hälften av det kommer från Mellanöstern, 20 procent från Ryssland. Om Kina i morgon kunde importera all sin olja från Ryssland skulle de göra det. Men Ryssland har inte kapaciteten, säger Jiang. Situationen liknar enligt professorn en "ömsesidigt säkerställd förstörelse" – om USA stryper Kinas oljeförsörjning kan Kina å sin sida dumpa amerikanska statspapper och orsaka finanskaos. — Föreställ dig en stege över en avgrund. Både Kina och USA försöker klättra uppför stegen, och det vore i bådas intresse att klättra tillsammans samtidigt. USA insisterar av någon anledning på att vara högre upp än Kina. Om USA går för långt och lämnar Kina långt efter destabiliseras stegen och båda faller i avgrunden, förklarar Jiang.

Skräckscenario för Europa

Diesen frågar hur Europa passar in i denna bild, inte minst mot bakgrund av kriget i Ukraina. Professor Jiang målar upp ett dystert scenario. — Framtiden är uppenbar. Europa kommer att militarisera mot Ryssland, även om det strider mot folkets intressen. Folket kommer att bli mycket upprört över återmilitariseringen – man ser redan massiva protester i Tyskland, säger Jiang. Enligt professorn har de europeiska ledarna fastnat i en självförstärkande bubbla där de fortfarande tror att Rysslands ekonomi snart kollapsar och att Putin störtas. — EU är bara denna väldiga, självförstärkande byråkrati, och de är inte kapabla att föreställa sig ett nederlag. De kan inte föreställa sig andra möjligheter. De är helt säkra, absolut säkra, på att om de bara väntar en dag till så är kriget över och de har vunnit, säger Jiang. Professorn jämför situationen med första världskriget, där miljoner dog för att ledare inte kunde erkänna att de hade fel. — De har inte råd att erkänna att det kanske var fel att skicka Boris Johnson för att sabotera fredssamtalen mellan Kiev och Moskva. Att spränga Nord Stream-ledningen kanske var fel. Att reta Ryssland i 20 år genom att utvidga Nato till dess gränser kanske var fel. Dessa människor vägrar faktiskt erkänna att de har fel och är villiga att offra sina egna nationer för att slippa erkänna det, säger Jiang. Krigets slutpunkt blir enligt professorn Odessa, där Nato kommer att misslyckas med att försvara staden mot en rysk belägring. — Nato kommer att tvinga européer att ta värvning eller tvångsrekryteras för att dö i Odessa, de kommer vägra, och det kommer bli inbördeskrig i hela Europa. Men det här kommer inte hända i år. Det är en tidsram på ytterligare 5–10 år, men det är en långsam död för Europa, förutspår Jiang.

Trump – en maffiaboss i Vita huset

Glenn Diesen tar upp frågan om Trump är en rationell aktör. Professor Jiang beskriver den amerikanske presidenten i mycket kritiska ordalag. — Han lever inte i vår värld. Han lever i sin egen värld, Trump-världen, och allt är låtsas. I hans värld tror han att om han kan manifestera en idé, om han kan få tillräckligt många att tro på idén, så blir den verklighet, säger Jiang. Professorn menar att Trump i grunden är en "maffiaboss" snarare än en traditionell statsledare, och att han prioriterar tv-mässiga framträdanden framför strategiskt tänkande. — De försökte länge ge Trump dagliga briefingar där han uppdaterades om geopolitik. Först var det en sida, och de insåg att han inte ens hade koncentrationsförmåga för en sida. Så de gjorde det till ett stycke och insåg: herregud, han kan inte ens läsa ett stycke. Så de kom på att den här killen tittar på tv hela tiden. Om man vill ha Trumps uppmärksamhet måste man gå på Fox News och berätta det för honom där, säger Jiang. Aktionen i Venezuela, där Maduro kidnappades av amerikanska specialstyrkor, exemplifierar enligt professorn denna prioritering av "optik" framför strategi. — I Trumps värld, i hans huvud, tror han bokstavligen att han nu kontrollerar Venezuela eftersom han har Maduro i sina händer. Det är bokstavligen vad han tror, säger Jiang.

Iran – slutspelet

Enligt professor Jiang är Iran det yttersta målet för Trumpadministrationen, men presidenten försöker först maximera sina personliga fördelar. — Trump är transaktionell. Han kommer att invadera Iran vid någon tidpunkt, men han vill maximera sin egen personliga nytta. Miriam Adelson har lovat Trump 250 miljoner dollar om han ställer upp för en tredje mandatperiod, säger Jiang. Alla pusselbitar läggs nu på plats, menar professorn – protester i Iran, specialstyrkor på plats, ekonomisk utmattning genom sanktioner. — Det verkliga problemet är om Trump ger order om en fullskalig invasion av Iran. Israel vill ha regimskifte i Iran, och det enda sättet det kan ske är med markstyrkor. Flygattacker räcker inte. Israel kan inte göra det ensamma, de behöver amerikanska markstyrkor, säger Jiang. Professorn förutspår att 2026 blir ett år av eskalering, men att den fulla kulmen kanske kommer först 2027. — Slutspelet är Iran. Kina är kanske näst sista bossen innan Iran. Men om jag skulle slå vad tror jag att Kina och USA kommer att nå en storuppgörelse, avslutar professor Jiang. Glenn Diesen kommenterar att om de två stormakterna kan enas så kan andra pusselbitar falla på plats – men påminner om ett arabiskt uttryck: "När elefanterna slåss trampas gräset ned, men när elefanterna älskar plattas det också till". https://www.youtube.com/watch?v=ORyCS0r2Tpg]]> Islands utrikesminister: USA:s attack mot Venezuela strider mot folkrätten https://nyadagbladet.se/norden/islands-utrikesminister-usas-attack-mot-venezuela-strider-mot-folkratten/ Tue, 06 Jan 2026 09:22:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219324 Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir kritiserar det amerikanska ingripandet och menar att det inte är förenligt med internationell rätt eller FN-stadgan. Hon utesluter även att USA skulle tillåtas agera från Island vid ett eventuellt övertagande av Grönland. Utrikesministern gästade det isländska public service-programmet Kastljós på måndagskvällen. Hon beskriver situationen i Venezuela som komplex. Invånarna påstås firar maktskiftet, men det finns krav på en genuin konstitutionell förändring genomförd på venezuelanernas egna villkor.

Island står vid Grönlands sida

Utrikesministern säger att Islands position är "absolut tydlig" och att landet står vid det grönländska folkets sida. Hon instämmer med Grönlands och Danmarks regeringar och vill att USA respekterar internationell rätt. — Det vore allvarligt om Donald Trump skulle fullfölja sina uttalanden om att försöka ta över Grönland, säger hon enligt isländska statskanalen RUV. Island har haft ett försvarssamarbete med USA sedan den amerikanska militären lämnade landet 2006. — Hittills utgör detta ryggraden i vårt försvar, menar hon, men tillägger att Island behöver ingå fler bilaterala försvarsavtal med andra stater. Hon menar att det internationella systemet som byggdes upp efter andra världskriget nu står på randen till kollaps, och att de senaste dagarnas händelser visar att världspolitiken befinner sig vid ett vägskäl.]]> Efter Venezuela: Trump tar sikte på fler länder https://nyadagbladet.se/utrikes/efter-venezuela-trump-tar-sikte-pa-fler-lander/ Mon, 05 Jan 2026 10:49:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219246 Med helgens amerikanska attack mot Venezuela avklarad riktar president Trump nu blickarna mot nya mål. Utspelen möts av skarp kritik från såväl rivaler som allierade och väcker frågor om folkrätt och regional stabilitet. Det var ombord på presidentplanet Air Force One som Donald Trump öppnade för nya militära aktioner. Bara timmar efter att amerikanska specialstyrkor rövat bort Venezuelas president Nicolás Maduro pekade presidenten ut flera länder i USA:s närområde som potentiella mål. Retoriken kretsar kring narkotikabekämpning och vad Trump beskriver som USA:s rätt att skydda sina intressen. Men tonen har fått både latinamerikanska grannländer och europeiska allierade att reagera.

Colombia

Skarpast var Trumps utfall mot Colombia. Presidenten kallade landets ledare Gustavo Petro för "en sjuk man" och anklagade landet för att översvämma USA med kokain. — Colombia är styrt av en sjuk man som gillar att tillverka kokain och sälja det till USA. Han kommer inte att göra det länge till, sade Trump enligt CNN. På reportrarnas fråga om en militär insats kunde bli aktuell svarade presidenten: — Det låter bra.

Kuba

Även Kuba hamnade i skottgluggen. Utrikesminister Marco Rubio hävdade i NBC att kubaner spelade en central roll i Maduros maktapparat. — Han skyddades inte av venezuelanska livvakter utan av kubanska, sade Rubio. Trump själv avfärdade behovet av direkt militärt ingripande på Kuba, men var tydlig med att landets ekonomi nu står inför kollaps utan venezuelansk olja. — Det är på väg ner för räkning, sade presidenten. Kubas regering har fördömt den amerikanska operationen som "öppet imperialistisk och fascistisk aggression" och meddelat att 32 kubanska officerare dödades, och kräver att Maduro och hans fru friges omedelbart. Trump har ramat in sin aggressiva hållning som en del av vad han kallar "Don-roe-doktrinen" – en uppdaterad version av president James Monroes doktrin från 1823 som syftade till att hålla europeiska makter borta från västra halvklotet. — Monroedoktrinen är en stor grej, men vi har ersatt den med något större, något mycket större. Nu kallas den Don-roe-doktrinen, sade Trump.

Grönland

Parallellt har Trump återupptagit sina krav på Grönland. I en intervju med The Atlantic antydde han att händelserna i Venezuela bör ses som en signal. — Vi behöver Grönland, absolut. Det är så strategiskt viktigt just nu. Ryska och kinesiska fartyg finns överallt runt ön. Vi behöver Grönland ur ett nationellt säkerhetsperspektiv, och Danmark kommer inte att klara av det, sade Trump till reportrar. Utspelet förstärktes när Katie Miller – gift med Trumps vice stabschef Stephen Miller och tidigare talesperson för regeringen – publicerade en bild där Grönland täckts av USA:s flagga med texten "SNART". Inlägget har visats över 22 miljoner gånger. Trumps utspel om Grönland - något som ofta återkommit de senaste månaderna - blir särskilt intresseväckande mot bakgrund av att Danmark i decennier varit en stark anhängare av amerikansk utrikespolitik samt en lojal supporter för den USA-ledda militärpakten Nato.

Allierade och rivaler i gemensam kritik

Danmarks statsminister Mette Frederiksen reagerade starkt på Trumps Grönlandsretorik. — Det är absolut meningslöst att prata om att USA behöver ta över Grönland. Jag uppmanar starkt USA att sluta hota en historiskt nära allierad, sade Frederiksen enligt AP News. Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen svarade på bilden som spridits i sociala medier: "Vårt land är inte till salu och vår framtid avgörs inte av inlägg på sociala medier", skrev han på Facebook.

Kina och Ryssland fördömer - EU tassar på tå

Från Ryssland och Kina kom skarpa fördömanden gentemot USA:s agerande. Moskva har begärt ett möte i FN:s säkerhetsråd och kallar de amerikanska motiveringarna "grundlösa". Kinas utrikesdepartement uppgav sig vara "djupt chockat" och anklagade USA för att bryta mot internationell rätt och hota stabiliteten i Latinamerika och Karibien. Från EU däremot har kommentarerna främst bestått av mjuk och försiktig kritik, och i skrivande stund har Bryssel inte krävt exempelvis ekonomiska sanktioner mot USA, liknande de man ålagt Ryssland. Estlands tidigare premiärminister, tillika EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Europeiska kommissionens vice ordförande, Kaja Kallas, menar att "...alla [inblandade] aktörer måste respektera mänskliga rättigheter samt internationell rätt...".

Ulf Kristersson riktar fokus på Maduro

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har uttryckt snarlik len kritik mot Washington. Han kommenterar något varsamt att "...alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten." I ett inlägg på X riktar han främst blickfånget på Nicolás Maduro och inte på USA:s agerande som sådant.

Vad händer härnäst?

Helgens dramatiska händelser och den nuvarande utvecklingen följs noggrant av regeringar, diplomater och internationella organisationer världen över. Många varnar för att ytterligare upptrappning kan leda till svåröverskådliga följder. Frågan är om Donald Trumps utspel stannar vid hårda ord – eller om de markerar början på en bredare och mer konfrontativ amerikansk utrikespolitisk linje.]]> Så lyckades amerikanska specialstyrkor gripa Maduro https://nyadagbladet.se/utrikes/sa-lyckades-amerikanska-specialstyrkor-gripa-maduro/ Sun, 04 Jan 2026 14:55:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219220 I en vågad militär insats tidigt på lördagsmorgonen grep amerikanska specialstyrkor Venezuelas president Nicolás Maduro och hans hustru i Caracas. Operationen, som involverade över 150 flygplan och omfattande förberedelser, hade planerats i månader. President Donald Trump meddelade gripandet på sin plattform Truth Social klockan 04.21 lördag morgon. Men enligt källor med insyn i operationen hade planeringen av den komplexa insatsen pågått i flera månader och inkluderat detaljerade övningar, enligt Reuters. Elitsoldater från bland annat arméns Delta Force hade byggt en exakt kopia av Maduros säkerhetsbostad och tränat på hur de skulle ta sig in i den tungt befästa byggnaden. CIA hade enligt en källa haft ett litet team på plats sedan augusti som kunde ge information om Maduros rörelsemönster. Två andra källor uppger att underrättelsetjänsten också hade en källa nära Maduro som övervakade hans förflyttningar och kunde ange hans exakta position när operationen genomfördes.

Trump godkände operationen för fyra dagar sedan

Med alla förberedelser på plats godkände Trump operationen för fyra dagar sedan, men militära och underrättelsestrateger föreslog att han skulle vänta på bättre väder och mindre molntäcke. Klockan 22.46 östamerikansk tid (EST) på fredagen gav Trump slutligt klartecken för vad som skulle kallas Operation Absolute Resolve, enligt ordföranden för den samlade försvarsstaben, general Dan Caine. Trump, omgiven av sina rådgivare på sin klubb Mar-a-Lago i Palm Beach, Florida, följde operationen via livestream. — Jag har gjort några ganska bra operationer, men jag har aldrig sett något liknande, sade Trump i Fox News bara timmar efter att uppdraget slutförts.

Massiv militär uppbyggnad

Pentagon har övervakat en massiv militär uppbyggnad av styrkor i Karibien, med ett hangarfartyg, elva krigsfartyg och mer än ett dussin F-35-stridsflygplan. Totalt har mer än 15 000 soldater förts till regionen för vad amerikanska tjänstemän länge beskrivit som antidrogoperationer. Enligt en av källorna bildade Trumps rådgivare Stephen Miller, utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och CIA-chef John Ratcliffe ett kärnteam som arbetat med frågan i månader med regelbundna – ibland dagliga – möten och telefonsamtal. De hade även regelbundna möten med presidenten.

Luftanfall inledde operationen

Sent på fredagskvällen och in på tidig lördagsmorgon samlades Trump och hans rådgivare när ett antal amerikanska flygplan lyfte och genomförde anfall mot mål i och nära Caracas, inklusive luftförsvarssystem, enligt en amerikansk militär tjänsteman. Caine uppgav att operationen involverade mer än 150 flygplan från 20 baser runt västra halvklotet, inklusive F-35 och F-22-stridsflygplan samt B-1-bombplan. — Vi hade ett stridsflygplan för varje tänkbar situation, sade Trump till Fox News-kanalen "Fox & Friends". Källor har berättat att Pentagon också i hemlighet hade förflyttat tankerflygplan, drönare och flygplan specialiserade på elektronisk störning till regionen. Amerikanska tjänstemän uppgav att luftanfallen träffade militära mål.

Stormade säkerhetsbostaden

Medan anfallen pågick tog sig amerikanska specialstyrkor in i Caracas tungt beväpnade, bland annat med en skärbrännare för det fall de skulle behöva skära igenom ståldörrar vid Maduros uppehållsplats. Runt klockan 01.00 östamerikansk tid på lördagen anlände trupperna till Maduros bostad i centrala Caracas under beskjutning. En av helikoptrarna träffades men kunde fortfarande flyga. Invånare publicerade videor på sociala medier som visade en konvoj av helikoptrar som flög över staden på låg höjd. När de nådde Maduros säkerhetsbostad tog sig trupperna, tillsammans med FBI-agenter, in i residenset som Trump beskrev som en "mycket välbevakad fästning". — De bröt sig bara in, och de bröt sig in på platser som egentligen inte kunde brytas upp, du vet, ståldörrar som sattes dit just av den här anledningen. De togs ut på några sekunder, sade Trump.

Maduro överlämnade sig

När trupperna väl var inne i säkerhetsbostaden överlämnade sig Maduro och hans hustru, uppgav Caine. Trump berättade att den venezuelanske ledaren hade försökt nå ett skyddsrum men inte lyckats stänga dörren. Några amerikanska soldater skadades, enligt Trump, men ingen dödades. När operationen pågick började Rubio informera lagstiftare om att den var igång. Informationen gavs först efter att operationen startat och inte innan, vilket är brukligt för nyckelpersoner med tillsynsansvar. När trupperna lämnade venezuelanskt territorium var de involverade i "flera självförsvarssituationer", enligt Caine. Klockan 03.20 östamerikansk tid var helikoptrarna över vatten, med Maduro och hans hustru ombord. Nästan exakt sju timmar efter att Trump meddelat operationen på Truth Social gjorde han ytterligare ett inlägg. Den här gången var det ett fotografi av den gripne venezuelanske ledaren med ögonbindel, handfängslad och iklädd grå träningsbyxor.]]> Donald Trump: USA har attackerat Venezuela https://nyadagbladet.se/utrikes/donald-trump-usa-har-attackerat-venezuela/ Sat, 03 Jan 2026 10:30:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219201 Tidigt på lördagsmorgonen skakades Venezuelas huvudstad Caracas av kraftiga explosioner och intensiv militär aktivitet. Enligt USA:s president Donald Trump ska president Nicolás Maduro och hans fru ha blivit tillfångatagna och förda ut ur landet, uppgifter som ännu inte bekräftats av oberoende källor. Venezuelas regering fördömer attackerna som militär aggression och har utlyst undantagstillstånd. Tidigt på morgonen hördes flera explosioner och flygplan rörde sig över Caracas. Ögonvittnen rapporterade rök, strömavbrott och militär närvaro vid flera strategiska platser. Videoklipp som cirkulerat på sociala medier visar hur militärfordon rör sig i centrala delar av staden. Venezuelas regering fördömer attackerna som en militär aggression och har utlyst nationellt undantagstillstånd, samtidigt som man uppmanade till mobilisering. Attackerna ska enligt Caracas ha omfattat både huvudstadsregionen och angränsande delstater, inklusive Miranda och Aragua.

Trump: Maduro tillfångatagen

Samtidigt med explosionerna meddelade Donald Trump att Maduro och hans fru ska ha blivit tillfångatagna och förda bort i samband med en amerikansk militär operation: "”USA har framgångsrikt genomfört ett storskaligt angrepp mot Venezuela och dess ledare, president Nicolás Maduro, som tillsammans med sin hustru har tillfångatagits och förts ut ur landet”, skriver Trump på sin egen plattform Truth Social. Uppgifterna har ännu inte bekräftats av oberoende nyhetsbyråer eller internationella observatörer. Varken AP, Reuters, AFP eller neutrala medier har i skrivande stund verifierat att Maduro är bortförd. Venezuelas regering har inte bekräftat uppgiften, utan talar endast om pågående attacker.

Strider mot folkrätten

Händelserna väcker omedelbart frågor om internationell rätt. Enligt FN:s stadgar är det i regel förbjudet för ett land att använda militärt våld mot en annan stat, med undantag för självförsvar eller vid uttryckligt mandat från FN:s säkerhetsråd. Rättsexperter framhåller att militär intervention, annektering eller tvångsbortförande av en regeringsledare utan sådant mandat bryter mot principen om staters suveränitet och icke-ingripande. Även så kallad humanitär intervention är mycket kontroversiell och accepteras endast med säkerhetsrådsmandat. Relationerna mellan USA och Venezuela har varit ansträngda under lång tid. Sanktioner, diplomatiska motsättningar och återkommande hot om militära åtgärder har präglat relationen. De senaste händelserna i Caracas kan innebära en betydande eskalering och väcker oro för regional instabilitet. Internationella aktörer har krävt klarhet i vad som faktiskt har inträffat och uppmanar till respekt för Venezuelas suveränitet. Situationen utvecklas snabbt och uppgifter kan komma att ändras under dagen.]]>