<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>växthusgaser &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/vaxthusgaser/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 16 Feb 2026 09:41:26 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>växthusgaser &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>USA upphäver vetenskapligt fynd om växthusgaser</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-upphaver-vetenskapligt-fynd-om-vaxthusgaser/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 16 Feb 2026 09:41:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[klimatforskning]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[växthusgaser]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=221333</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trump-administrationen har upphävt ett vetenskapligt fynd från 2009 som fastslår att växthusgaser äventyrar människors hälsa. Samtidigt elimineras federala utsläppsstandarder för fordon.</strong>

Beslutet är den mest omfattande klimatpolitiska åtgärden under administrationen hittills, efter en rad regleringsminskningar och andra åtgärder avsedda att gynna utvecklingen av fossila bränslen, <a href="https://www.reuters.com/legal/litigation/trump-administration-set-revoke-basis-us-climate-regulation-2026-02-12/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> Reuters.

Donald Trump kallar åtgärden för den största avreglerande åtgärden i USA:s historia. Han har tidigare sagt att klimatförändringar är en bluff, och har bland annat dragit tillbaka USA från Parisavtalet.

— <em>Under den process som EPA nyss slutfört avslutar vi officiellt det så kallade 'hotfastställandet' (endangerment finding), en katastrofal politik från Obama-eran som allvarligt skadade den amerikanska bilindustrin och drev upp priserna för amerikanska konsumenter</em>, sade Trump enligt Reuters.

Miljömyndigheten EPA har i ett pressmeddelande betonat att 2009 års hotfastställande byggde på felaktig lagtolkning.

Clean Air Act (luftvårdslagen) skyddar amerikaner mot lokal och regional förorening, inte global uppvärmning.
<h3>Obama kritiserar beslutet</h3>
Tidigare presidenten Barack Obama kritiserade beslutet kraftfullt på X och skriver att USA nu kommer att vara "mindre säkert, mindre friskt och mindre kapabelt att bekämpa klimatförändringar – allt för att fossilindustrin ska kunna tjäna ännu mer pengar."
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Today, the Trump administration repealed the endangerment finding: the ruling that served as the basis for limits on tailpipe emissions and power plant rules. Without it, we’ll be less safe, less healthy and less able to fight climate change — all so the fossil fuel industry can…</p>
— Barack Obama (@BarackObama) <a href="https://twitter.com/BarackObama/status/2022034471336521953?ref_src=twsrc%5Etfw">February 12, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Juridiska utmaningar väntar</h3>
Flera miljögrupper, inklusive Natural Resources Defense Council och Earthjustice, har sagt att de kommer att ifrågasätta upphävandet i domstol, vilket kan leda till en flerårig juridisk strid upp till Högsta domstolen.

— <em>Det kommer att väckas en stämningsansökan nästan omedelbart, och vi ses i domstol. Och vi kommer att vinna</em>, sade David Doniger, seniorjurist vid NRDC.

Juridiska experter varnar för att policyomsvängningen riskerar att utlösa en våg av stämningar gällande "allmän olägenhet".

Högsta domstolens beslut från 2011 blockerade just sådana mål och gav EPA ensam makt över växthusgasreglering.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kinas utsläpp kan ha nått toppen – massiv satsning på förnybart</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/kinas-utslapp-kan-ha-natt-toppen-massiv-satsning-pa-fornybart/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 05 Nov 2025 18:26:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[elbilar]]></category>
		<category><![CDATA[IEA]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[klimatet]]></category>
		<category><![CDATA[koldioxid]]></category>
		<category><![CDATA[kolkraft]]></category>
		<category><![CDATA[växthusgaser]]></category>
		<category><![CDATA[vindkraft]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=216347</guid>

					<description><![CDATA[<div class="grid-cols-1 grid gap-2.5 [&#38;_&#62;_*]:min-w-0">
<p class="whitespace-normal break-words"><strong>Kina står för över 30 procent av världens växthusgasutsläpp, men investerar samtidigt mer än något annat land i förnybar energi och elbilar. Nya siffror tyder på att de kinesiska utsläppen kan ha nått sin högsta punkt tidigare än väntat.</strong></p>
<p class="whitespace-normal break-words">Kina släpper ut uppskattningsvis 15,6 gigaton koldioxidekvivalenter (koldioxid och andra växthusgaser) årligen, vilket gör landet till världens enskilt största utsläppsland. Men bakom siffrorna pågår en omfattande omställning, rapporterar <a href="https://www.yahoo.com/news/articles/biggest-emitter-record-renewables-chinas-034822386.html">AFP</a>.</p>
<p class="whitespace-normal break-words">Den kinesiska elproduktionen domineras fortfarande av kol, som svarar för nästan 60 procent av genererad el. Men massiva installationer av förnybar energi förändrar bilden snabbt. Kina har nu 1 482 gigawatt installerad sol- och vindkraft och siktar på att sexfaldiga sin kapacitet från 2020 års nivåer till 3 600 gigawatt senast 2035.</p>
<p class="whitespace-normal break-words">Enligt analytikers bedömningar är målet realistiskt – faktiskt så pass realistiskt att landet kan nå dit tidigare än planerat. Under 2024 adderade Kina betydligt mer än de 200 gigawatt per år som skulle krävas för att nå målet.</p>

<h3 class="whitespace-normal break-words">Eldrivna fordon tar över marknaden</h3>
<p class="whitespace-normal break-words">På bilmarknaden har omställningen gått ännu snabbare. Nästan hälften av alla nya bilar som såldes i Kina under 2024 var antingen eldrivna eller laddhybrider. Landet står för över 70 procent av den globala produktionen av elfordon och har enligt Internationella energiorganisationen, IEA, blivit världsledande på området.</p>
<p class="whitespace-normal break-words">President Xi Jinping har uttalat att fordon med "ny energi" ska bli mainstream på den kinesiska marknaden – ett mål som i praktiken redan är uppnått.</p>


[caption id="attachment_216353" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/11/zeeker-store-beijing.jpg"><img class="size-medium wp-image-216353" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/11/zeeker-store-beijing-640x360.jpg" alt="" width="640" height="360" /></a> Eldrivna bilar dominerar nybilsförsäljningen i Kina och prislappen kan ligga omkring ett par hundratusen kronor under europeiska motsvarigheter. Foto: Nya Dagbladet[/caption]
<h3 class="whitespace-normal break-words">Utsläppen kan ha nått sin topp</h3>
<p class="whitespace-normal break-words">I september presenterade Kina för första gången konkreta siffermål för utsläppsminskningar: en reduktion på 7–10 procent till 2035.</p>
<p class="whitespace-normal break-words">Vissa bedömare menar att de kinesiska utsläppen redan har nått sin högsta nivå, eller är nära att göra det, tack vare den snabba expansionen av förnybar energi och kärnkraft. Beijing har tidigare åtagit sig att nå toppen för utsläppen senast 2030 och att vara "klimatneutralt" 2060.</p>
I Kina är debatten om vindkraftens baksidor inte vanligt förekommande, och i ökenområden och till havs har stora mängder vindkraft installerats på senare år.

</div>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Största utsläppen från svensk konsumtion sker utomlands</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/storsta-utslappen-fran-svensk-konsumtion-sker-utomlands/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/storsta-utslappen-fran-svensk-konsumtion-sker-utomlands/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 02 Nov 2018 13:37:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[utsläpp]]></category>
		<category><![CDATA[växthusgaser]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=55878</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En majoritet av utsläpp av växthusgaser, som kan kopplas till svenskarnas konsumtion, sker utomlands, visar en ny rapport från Naturvårdsverket.</strong>

Enligt en ny rapport som beställts av Naturvårdsverket visar det sig att en majoritet, 65 procent, av utsläppen av växthusgaser från svenskarnas konsumtion sker utanför Sverige, bland annat genom avskogning för palmoljeodling.

<em>– De stora koldioxidutsläppen från avskogning som påverkas av svensk konsumtion orsakas framför allt av palmolja från Sydostasien och nötkött som importeras från Latinamerika, främst Brasilien,</em> säger Martin Persson, forskare vid Chalmers tekniska högskola, till <a href="https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&#38;artikel=7079002" target="_blank" rel="noopener">Ekot</a>.

När det gäller utsläppen av farliga kemikalier görs 80 procent av dessa utsläpp, som kan kopplas till svenskarnas produktion, utomlands.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/storsta-utslappen-fran-svensk-konsumtion-sker-utomlands/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Betande köttdjur ingen klimatbov</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/betande-kottdjur-ingen-klimatbov/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/betande-kottdjur-ingen-klimatbov/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 10 Sep 2017 10:45:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[klimatet]]></category>
		<category><![CDATA[köttproduktion]]></category>
		<category><![CDATA[växthusgaser]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=41068</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nya rön visar på betesmarkernas stora förmåga att binda kol, och vänder upp och ner på tidigare uppfattningar om våra livsmedels klimatpåverkan, enligt en <a href="https://www.svd.se/battre-for-klimatet-med-fler-betande-kottdjur" target="_blank" rel="noopener">artikel</a> på SvD Debatt.</strong>

Om världens betesmarker sköts på rätt sätt skulle de kunna binda cirka 3 miljarder ton koldioxid per år, vilket motsvarar alla metangasutsläpp från idisslarna. Därmed skulle betesbaserad köttproduktion ge neutrala eller till och med negativa växthusutsläpp.

Det är den storskaliga, industrialiserade animalieproduktionen som är problemet, inte småskalig betesbaserad köttproduktion, skrivare debattörerna.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/betande-kottdjur-ingen-klimatbov/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Lundaforskare tar upp 1,5 miljoner år gammal is</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/lundaforskare-tar-upp-15-miljoner-ar-gammal/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/lundaforskare-tar-upp-15-miljoner-ar-gammal/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 13 Jan 2017 18:03:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[antarktis]]></category>
		<category><![CDATA[växthusgaser]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=33771</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare från bland annat Lunds Universitet ska borra tre kilometer ner i sydpolens istäcke för att nå vatten som varit fruset i 1,5 miljoner år. </strong>

Genom att analysera så kallade radionuklider i proverna hoppas forskarna få svar på hur klimatet såg ut för över en miljon år sedan, till exempel förekomst av växthusgaser.

Den hittills äldsta is som analyserats var 800 000 år gammal.

<em>− Förhoppningsvis kommer en bättre förståelse av klimatsystemet att dela till lämpliga åtgärder för att undvika stora klimatförändringar,</em> skriver kvartärgeologen Raimund Muscheler vid Lunds Universitet, i ett pressmeddelande.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/lundaforskare-tar-upp-15-miljoner-ar-gammal/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stöd för högre klimatkänslighet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/stod-for-hogre-klimatkanslighet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/stod-for-hogre-klimatkanslighet/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 15 Jan 2014 19:57:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[växthusgaser]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=15067</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Tre forskare har delvis knäckt gåtan med molnens roll i klimatets känslighet, enligt en artikel publicerad i tidskriften Nature.</strong></span>

Klimatets långsiktiga känslighet för en ökad halt växthusgaser i atmosfären är en av de mest debatterade delarna inom klimatveten­skapen. De många osäkerheterna beror enligt forskarna till stor del på skillnader i hur låga moln beter sig. Mekanismer som vi inte vet så mycket om. Det gör att uppskattningar av framtida temperaturök­ningar fortfarande spänner mellan 1,5 till 5 grader, vid en fördubbling av koldioxidhalten.

Forskarna har visat att skillnader i simuleringar av hur varm luft stiger och blandas med högre luftlager kan förklara ungefär hälften av variationen i klimatkänslighet i 43 olika klimatmodeller. Och utifrån den luftomblandning som har observerats tycker de att det verkar fin­nas tillräckligt stöd för en klimatkänslighet på mer än 3 grader.

<em>"Det är betydligt mer än den nuvarande lägre accepterade gränsen på 1,5 grader, vilket begränsar modellernas projiceringar till en relativt allvarlig framtida uppvärmning",</em> skriver de.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/stod-for-hogre-klimatkanslighet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mycket mat kastas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/mycket-mat-kastas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/mycket-mat-kastas/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 28 Sep 2013 12:55:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[global uppvärmning]]></category>
		<category><![CDATA[mat]]></category>
		<category><![CDATA[växthusgaser]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=10957</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Enligt en rapport från Natural Resources Defense Council (NRDC) slösas 40 procent av maten i USA bort. </strong></span>

[caption id="attachment_11521" align="alignright" width="210"]<img class="size-thumbnail wp-image-11521" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/09/matrester-210x183.jpg" alt="Matrester. Foto: Jaymie Koroluk/CC BY-NC-SA 2.0" width="210" height="183" /> Matrester. Foto: Jaymie Koroluk/CC BY-NC-SA 2.0[/caption]

Människor kastar i snitt runt nio kilo mat per år, vilket innebär en förlust på 165 miljarder dollar.

Maten hamnar på soptippar där den står för runt en fjärdedel av landets metangasutsläpp. Samtidigt saknar en av sex amerikaner matsäkerhet. Enligt NRDC:s rapport skulle en minskning av svinnet med 15 procent innebära att det fanns mat till ytterligare 25 miljoner människor.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/mycket-mat-kastas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
